1

KTH Byggvetenskap

Samhällsbyggnad Kungliga Tekniska Högskolan

Passivhuset i det långa loppet - hur påverkar brukarens kunskap

energiförbrukningen?

Passive Houses in the long run - how can the user influence energy

consumption?

Examensarbete för kandidatexamen AF101X

Byggvetenskap 2012-05-10

Karin Hedkvist, hedkv@kth.se

Rebecca von Gegerfelt, rvg@kth.se

Handledare

Folke Björk, KTH Byggvetenskap

Nyckelord

Passivhus, Brukarbeteende, Brukarskede, Energiförbrukning

2

Abstract The scope of this investigation is to decide how and to what extent the energy consumption of a passive house is affected by the users’ knowledge and habits. To achieve this a literary study has been made and as a complement the planning of a passive house was completed.

The result of a primary study of the rules and regulations that effect passive houses in Sweden shows that the user’s influence on passive houses is a completely unregulated area. Even though there is no regulation, a need for some general knowledge of the passive house concept has been expressed.

To further investigate how the users’ knowledge and habits affect the energy consumption and if there is a difference between different households’ energy consumption , three main factors have been identified. The factors are as follows:

Indoor-temperature

Hot water consumption

Consumption of electricity for household appliances

After the study of factors that influence unwanted user behaviors, different tools that can help to reduce user-related energy consumption has been investigated.

As pointed out earlier a need for some knowledge of the passive house concept has been expressed as, if not necessary, at least very useful to the user in a passive house. That knowledge is transferred between builder- buyer, buyer-seller, landlords -tenants during different stages of a passive house’s life. The following means of communication are used:

Meetings

A user’s guide

Interactive – displays

Knowledgeable technicians

What concerns the planning of the passive house, the house did not reach the Swedish passive house requirements, but none the less it was an important tool to gain further insight to factors that can affect the energy consumption in a passive house.

3

Sammanfattning I denna rapport har en litteraturstudie gjorts för att undersöka hur ett passivhus fungerar i det långa loppet. Från projekteringen till brukarskedet. Rapporten undersöker huruvida och i vilken grad brukarbeteenden påverkar energiförbrukningen. En inledande undersökning av vilka krav som ställs på brukarna i passivhusen har gjorts. Från denna undersökning kan det konstateras att inga krav ställs på brukarna. Det kan dock vara önskvärt att brukarna är har en förståelse för passivhuskonceptet i stort och att de är insatta i husets system.

En undersökning på hur brukarnas vanor/kunskap påverkar energianvändningen har även gjorts då detta är ett intressant område för passivhus. Detta är även ett intressant ämnesområde för vanliga hus och kan ge en överskådlig bild av hur energianvändningen skiljer sig åt mellan olika brukare. Rapporten visar att det finns en markant skillnad på energiförbrukningen beroende på skillnader i brukarbeteenden. I denna rapport har följande brukarrelaterade orsaker identifierats som viktiga för energiförbrukningen.

Missnöje med inomhustemperturen

Tappvarmvattenförbrukning

Förbrukningen av Hushållsel

Efter studien av orsakerna bakom ökad energiförbrukning i brukarstadiet har även verktyg för att komma tillrätta med problematiken undersökts. Exempel på sådana verktyg är: distansstyrning med smartphone, olika typer av displayer, styrning av luftflöden, underhåll av maskiner och en uppföljning av energianvändningen.

Då kunskap till brukaren är viktigt för att säkerställa att passivhuset fungerar i brukarskedet har kunskapsöverföring mellan projekteringsskedet och brukarskedet utretts. Denna kunskap kan överföras via:

Informationsmöten

Användarhandbok

Interaktivt -displayer

Kunniga driftstekniker

För ökad förståelse av hur ett passivhus fungerar har ett passivhus projekterats parallellt med studien. Utslaget av projekteringen av huset slutade i att huset ej klarade passivhuskraven. Detta resultat anses dock ej som ett misslyckande utan gav en större inblick i att det är komplext att räkna hem ett passivhus.

4

Förord Under arbetets gång har vi haft stor hjälp från en rad personer som vi här vill passa på att tacka.

Först och främst ett stort tack till Annika Wahlund, Anders Behm Fredin, Simone Kreutzer och Björn Stridh som genom sina kunskaper gett oss en insikt i både hur projekteringen av ett passivhus sker och hur passivhuset sedan fungerar i interaktion med brukarna under brukarstadiet. Även ett stort tack till Marcus von Gegerfelt som med sina kunskaper om elinstallationer gett viktig information om hur dagens teknik kan användas som ett verktyg för att minska energiförbrukningen.

Vi vill också tacka våra handledare på Byggvetenskapsinstitutionen på KTH. Bert Norlin som varit till stor hjälp vid valet av stomsystem och som alltid finns tillgänglig för frågor. Torbjörn Eriksson som vid flertalet tillfällen har rådfrågats vid projekteringen av installationer och som alltid svarar snabbt på frågor via mejl. Rikard Bellander och Tomas Thorsell som hjälpt till vid valet av fördjupning och med funderingar kring byggtekniska detaljer och alltid är positiva och hjälpsamma.

Ett sista tack till Michal Paczkowski som alltid ställer upp när vi bråkar med CAD.

5

Innehållsförteckning

Abstract .......................................................................................................................................................... 2 

Sammanfattning ............................................................................................................................................ 3 

Förord ............................................................................................................................................................ 4 

1. Inledning .................................................................................................................................................... 7 

2. Syfte och Frågeställningar ....................................................................................................................... 8 

3. Avgränsningar ........................................................................................................................................... 8 

4. Metod och disposition ............................................................................................................................. 9 

5. Passivhuset under brukarskedet ............................................................................................................. 9 

5.1 Ställs det några särskilda krav på brukarna i passivhusen? ........................................................... 9 

5.2 I hur hög grad påverkar brukarnas kunskap/vanor energianvändningen? .............................. 10 

5.2.1 Missnöje med inomhustemperturen ...................................................................................... 11 

5.2.1.1 Uppvärmningssystemet ........................................................................................................ 12 

5.2.1.2 Vädring .................................................................................................................................... 13 

5.2.1.3 Solavskärmning ...................................................................................................................... 14 

5.2.1.3 Personvärme ........................................................................................................................... 14 

5.2.1.4 Brukarna bygger om .............................................................................................................. 14 

5.2.1.5 Konsekvenser ......................................................................................................................... 15 

5.2.2 Tappvarmvatten ........................................................................................................................ 16 

5.2.3 Hushållsel ................................................................................................................................... 16 

5.3 Hur ser kunskapsåterkopplingen mellan produktionsfasen och brukarstadiet ut? ................ 16 

5.3.1 Kunskapsöverföringen idag ........................................................................................................ 17 

5.3.1.1 Byggare till enskild köpare ................................................................................................... 17 

5.3.1.2 Passivhuset byter ägare ......................................................................................................... 18 

5.3.1.3 Förvaltare till hyresgäst ......................................................................................................... 18 

5.3.1.4 Sammanställning av metoder för kunskapsöverföring .................................................... 19 

5.4 Vilka verktyg finns för att hålla nere energianvändningen i brukarskedet? ............................. 19 

6

5.4.1 Distansstyrning – styr systemen i ditt hem med din smartphone ..................................... 19 

5.4.2 Displayer .................................................................................................................................... 20 

5.4.3 Styrning av luftflöden ............................................................................................................... 20 

5.4.4 Underhåll av maskiner ............................................................................................................. 20 

5.4.5 Uppföljning av energianvändningen ...................................................................................... 21 

5.5 Diskussion och Slutsats................................................................................................................... 21 

5.6 Förslag till framtida arbeten ........................................................................................................... 22 

6. Passivhuset under projekteringsskedet ............................................................................................... 23 

6.1 Utformning av huset - tillgänglighet och användbarhet ............................................................. 23 

6.2 Klimatskalet ...................................................................................................................................... 25 

6.2.1 Byggnadstekniska detaljer ........................................................................................................ 25 

6.2.2 Köldbryggor .............................................................................................................................. 27 

6.2.3 Kritiska moment vid byggandet ............................................................................................. 27 

6.3 Bärande system ................................................................................................................................. 28 

6.4 Installationer ..................................................................................................................................... 29 

6.4.1 Värme ......................................................................................................................................... 29 

6.4.2 Ventilation ................................................................................................................................. 35 

6.4.3 Sanitet ......................................................................................................................................... 37 

6.4.4 El ................................................................................................................................................. 40 

6.5 Materialval ......................................................................................................................................... 41 

6.6 Bedömning av kostnader ................................................................................................................ 41 

6.7 Energihushållning ............................................................................................................................ 42 

6.8 Resultat .............................................................................................................................................. 43 

7. Referenslista ............................................................................................................................................ 44 

7

1. Inledning Ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle är klimatförändringen och de stigande elpriserna. För att målen som ställts i Kyotoprotokollet, en internationell överenskommelse gällande utsläpp av växthusgaser, ska uppnås har den Europeiska Unionen bland annat ställt krav på byggindustrin. Att byggindustrin har singlats ut har sin grund i att den utgör en av de största energibovarna i vårt samhälle. Det kan tyckas hårt uttryckt men som figur 1 nedan visar står byggnadssektorn i sin helhet för 39 % av energiförbrukningen i Sverige.

Figur 1. Energiförbrukningen i Sverige. (Greén , L., Stensson-Bohman, O., 2010, s.1) Vad som mer kan ses är att själva byggandet utgör en väldigt liten del av sektorns totala energiförbrukning. Den största posten utgörs istället av uppvärmningen av huset och varmvattnet - alltså faktorer som påverkas i brukarskedet. Det är också denna post som det nya EU-direktivet eftersträvar att minska. Medlet för att uppnå detta är att ställa högre krav på husens klimatskal. Om klimatskalet inte skulle hålla måttet får inte heller andra senare insatta åtgärder för att minska energiförbrukningen den önskade effekten. Insatserna idag har alltså sitt fokus på byggnaden i sig. Men vad händer när husen som byggs redan är så energieffektiva de kan bli – och mer inte finns att göra med ökad isolering och minutiös tätning? I hur hög grad påverkar brukarbeteenden energiförbrukningen i våra hus? Och är detta nästa område som kommer regleras? Med detta som bakgrund har en undersökning av passivhus i projekteringsskedet och brukarskedet gjorts inom ramarna för kandidatarbetet för anläggningsprojektering och huskonstruktion på Kungliga Tekniska Högskolan. Uppgiften att projektera ett småhus i Malmö på en fiktiv fastighet (5:22 i Sjöängen II) som uppfyller svensk byggstandard och ett givet energiförbrukningskrav sågs som en ypperlig möjlighet att undersöka hur brukarna kan påverka energiförbrukningen i ett passivhus. I och med att de olika systemvalen och utformningen av huset påbörjats blev det även ännu mer uppenbart för författarna att det att kan finnas begränsningar i hur energieffektivt ett hus blir, oavsett hur väl projekterat det är. Som konstruktör eller projektör för ett passivhus går det bara att kontrollera systemvalen och försöka optimera dessa. Sedan är det kanske ändå brukarnas användning av tekniken som påverkar det verkliga utfallet. Hypotes blev alltså att det inte spelar någon roll hur väl huset och systemen är planerade om brukarna inte vet hur de ska använda dem. En undersökning av

8

i vilken mån och om brukarnas vanor påverkar energianvändningen i ett passivhus och vad som kan göras för att komma till rätta med detta har därför utförts.

2. Syfte och Frågeställningar Syftet med detta arbete är att förstå de olika skedena i ett passivhus liv, från projektering till brukarstadiet. Hur byggnadstekniken och installationerna i huset måste utformas för att uppnå passivhusstandard. Men även hur huset ska fungera i ett långsiktigt perspektiv under brukarskedet. För att bena upp problemet har dels en projektering av ett passivhus utförts samt en fördjupning inom vad som påverkar husets energiförbrukning under brukarskedet. Utifrån den valda fördjupningen har vi definierat följande frågeställningar:

1. Ställs det några särskilda krav på brukarna i passivhusen? 2. I hur hög grad påverkar brukarnas vanor/kunskap energianvändningen? 3. Hur ser kunskapsöverföring mellan produktionsfasen och brukarstadiet ut? 4. Vilka verktyg finns för att hålla nere energianvändningen i brukarskedet?

3. Avgränsningar Fördjupningen inom ämnesområdet om hur brukarnas kunskap påverkar energiförbrukningen i ett passivhus skulle kunna göras väldigt omfattande vilket inte ryms inom ramarna för det här arbetet. Fokus har därför lagts på att sammanställa den information som redan finns tillgänglig idag i olika examensarbeten och forskningsrapporter för att på detta sätt belysa komplexiteten och problematiken runt brukarbeteenden och deras påverkan på energianvändningen i passivhus. För hela delen Passivhuset under brukarskedet har det antagits att passivhuset har byggts felfritt, och inga systemlösningar eller byggnadstekniska frågor diskuteras i detalj. Istället läggs fokus på brukarnas roll.

Under avsnittet I hur hög grad påverkar brukarnas vanor/kunskap energianvändningen? har därför endast en översiktlig sammanställning gjorts av faktorer genom vilka brukarna kan öka energianvändningen. Ingen egen undersökning eller intervju med brukare i passivhus har gjorts, utan brukarens perspektiv belyses endast med hjälp av tidigare studier.

När kunskapsåterkopplingen undersökts under rubriken Hur ser kunskapsöverföring mellan produktionsfasen och brukarstadiet ut? bör det poängteras att ingen uttömmande undersökning har gjorts, utan här ges istället en bild av hur det kan se ut idag. Under denna rubrik har också fokus endast lagts på hur kunskapsöverföringen ser ut när information om passivhusets funktion ska överföras till brukaren. Hur uppföljningen av passivhus ser ut från byggarnas sida är ett intressant ämne som dock inte behandlas här. De metoder som används vid kunskapsöverföringen, idag utifrån vad denna undersökning visar har listas, men ingen undersökning har gjorts av andra möjliga metoder.

Vad gäller rubriken Vilka verktyg finns för att hålla nere energianvändningen i brukarskedet? är studien här inte heller uttömmande men ger en bild av en del av de verktyg som finns idag.

9

4. Metod och disposition Arbetet grundar sig på en litteraturstudie där tillgängliga vetenskapliga publikationer om passivhus och brukarbeteenden studerats. Litteraturen innefattar bland annat examensarbeten och utredningar från högskolor och universitet. Samt rapporter från bransch- och intresseorganisationer inom området. Som ett komplement till dessa har även personer insatta inom ämnet intervjuats. Utifrån resultatet av litteraturstudien har sedan syftet och frågeställningarna för fördjupningen finslipats.

För att bättre förstå hur passivhus fungerar har även en projektering av ett hus med målet att uppfylla passivhusstandard skett parallellt med litteraturstudien.

Vad gäller dispositionen av arbetet har fördjupningsdelen i avsnittet Passivhuset i Brukarskedet placerats först eftersom denna del är av mer utredande karaktär och därför bedöms av större intresse. För den intresserade går det sedan att läsa mer om hur ett passivhus (eller snarare ett nästan passivhus) har projekterats.

5. Passivhuset under brukarskedet

5.1 Ställs det några särskilda krav på brukarna i passivhusen? För att undersöka om det ställs några särskilda krav på brukarna i passivhusen har de styrande dokumenten för byggande av passivhus studerats. I och med EU-direktivet direktiv Energy Performance of Buildings Device (EPBD) från år 2010 har alla EU-länder blivit ålagda att anpassa sina byggregler till ”Nära Nollenergi Byggnader”(FEBY, 2012, s.2). Föreningen Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCNH) ger ut kravspecifikationer för hur hus ska byggas för att uppfylla kraven i EU-direktivet. I denna kravspecifikation finns bland annat krav som måste uppfyllas för att ett hus ska klassas som ett passivhus. Nedan har en jämförelse gjorts mellan kravspecifikationen från år 2012 och år 2009 med en utgångspunkt i vilka krav som ställs på brukarna. Det var Passivhus Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY) som gav ut Kravspecifikation för Passivhus version 2009. I denna version av kravspecifikation definieras passivhus som: Passivhus är en definition på lågenergihus som syftar till att ha betydligt bättre prestanda än nybyggnadskraven enligt BBR 16 (BFS 2008:20). (FEBY, 2009, s.2) Kraven innebär att en minimering av energi- och effektbehovet för uppvärmningen av huset ska ske utan att den termiska komforten försämras. Ställda innemiljö- och fuktkrav ska vara uppfyllda och för nyproduktion av bostad ska kylanläggning inte behövas.

10

I FEBY 2009 finns det inga krav på brukarna men Energieffektiviseringstrappan enligt den modell som visas nedan presenterades i ett inledande avsnitt.

I ett energieffektiviseringsperspektiv är följande turordning att rekommendera för den som ska bygga, dvs byggaren kan: 1) Optimera själva byggnadens prestanda 2) Optimera byggnaden i ett energisystemperspektiv Därefter kan brukaren: 3) Optimera driften av installerade system i byggnaden och påverka/ändra oönskat brukarbeteende 4) Välja (om möjligt) den energileverantör som erbjuder de ur miljösynpunkt bästa energivarorna, exempelvis miljömärkta eller ursprungsmärkta energikällor från förnybara och flödande resurser, spillvärme eller avfall.

(FEBY, 2009,s.2) I FEBY 2009 är det alltså rekommenderat att brukaren skall vara insatt i de tekniska lösningar som finns i ett passivhus och förstå principen med huset, se punkt 3 ovan. Att vara insatt i installationerna och hur inställningarna av dessa påverkar energiförbrukningen krävs för att kunna optimera driften. (Behm Fredin, A., 2012). För att förstå hur ett oönskat brukarbeteende kan påverka energieffektiviteten krävs en kunskap om hur passivhuset fungerar. Små val kan påverka mycket, till exempel ger vädring under vinterhalvåret stora energiförluster (Wollberg, J., 2010). Mer om hur brukarbeteenden kan påverka energianvändningen i ett passivhus diskuteras i avsnitt I hur hög grad påverkar brukarnas kunskap/vanor energianvändningen? nedan. Att välja det miljövänligaste alternativet av energileverantör rekommenderas också se punkt 4 i Energieffektiviseringstrappan. I FEBY 2012 finns inte dessa rekommendationer kvar och inga andra rekommendationer eller krav har tillkommit (FEBY, 2012). Även vid en intervju med Anders Behm Fredin, Energisakkunnig på Tyréns, har det konstaterats att inga krav ställs på brukare i FEBY 2012 och inte heller via något annat styrande dokument.

5.2 I hur hög grad påverkar brukarnas kunskap/vanor energianvändningen? I det här stycket ska hur och i vilken utsträckning brukarna påverkar effektiviten hos ett passivhus undersökas närmare. Kan det bli stor skillnad mellan olika hushåll i passivhusen? Är det till och med så att passivhusen förlorar mycket av sin funktion om de används på fel sätt?

Enligt en rapport från Sveriges tekniska forskningsinstitut har flera studier visat på att det finns en stor variation i energiförbrukningen hos hushåll som inte kan förklaras på andra sätt än med skillnader i brukarbeteenden (SP, 2009). Här nämns även att det finns en potential att minska energiförbrukningen med 10-20% genom mer energieffektiva brukarbeteenden i vanliga hus och att detta värde kan förväntas vara ännu större i passivhus (SP, 2009). Det kan alltså bli stor skillnad mellan energiförbrukningen hos olika hushåll i passivhusen.

11

Då passivhusen bygger på en samverkan mellan solinstrålning, avgiven värme från människor och hushållsapparater, värmesystemet, ventilationen och tätheten hos huset är det flera faktorer som påverkar hur stor energiförbrukningen för uppvärmning blir (Wollberg,J., 2010). Denna påverkan kan ske mer eller mindre direkt men har i princip alltid sin rot i ett missnöje med inomhusklimatet (Boström, et al., 2003). Mer precist i ett missnöje med inomhustemperaturen vilket kan leda till att energiförbrukningen blir större än vad som föreskrivs i kravspecifikationen för passivhus (Boström, et al., 2003; Altengård, M., Johansson, M., 2010;Wahlund, A., 2012). Utifrån litteraturstudien har utöver ett missnöje med inomhustemperaturen även tappvattenförbrukningen och förbrukningen av hushållsel identifierats som möjliga orsaker till en ökad total energiförbrukning.

De ovan identifierade orsakerna till en ökad total energiförbrukning skiljer sig åt när det kommer till hur de är kopplade till brukarbeteenden. Inomhustemperaturen kan sägas ge upphov till oönskade brukarbeteenden som leder till en ökad energiförbrukning medan tappvarmvattenförbrukningen och förbrukningen av hushållsel istället är direkt kopplade till brukarbeteenden.

5.2.1 Missnöje med inomhustemperturen I ett passivhus där en stor del av värmen kommer från hushållsapparater och brukarna själva, påverkar brukarbeteenden inomhustemperaturen i hög grad (Boström, et al., 2003 ). Faktorer som påverkar är bland annat hur ofta brukarna är hemma, hur många som vistas i huset, var i huset elapparater som TV och dator är placerade, hur ofta tvättmaskinen används (Boström, et al., 2003 ). Då husen ska få mycket av sin värme från brukarna och deras aktiviteter faller det sig naturligt att olika brukarbeteenden påverkar vilken temperatur som fås i huset samt hur stort behovet av extra värme blir.

En för låg inomhustemperatur är ofta själva kärnan till att brukarna ökar sin energianvändning. Annika Wahlund, Byggprojektledare för SigtunaHem’s första passivhus, vittnar om att inomhusklimatet och inomhustemperaturen är viktiga frågor för hyresgästerna i deras hus. Temperaturen (20°) är för låg i förhållande till kravet i BBR, för att en förändring ska önskas (BBR, 2012). Detta beror på att alla människor har en väldigt personlig upplevelse av det termiska klimatet varför en del önskar en högre temperatur (Wahlund, A., 2012; SP, 2009).

Utifrån litteraturstudien har följande brukarrelaterade faktorer identifierats som kan ha en betydande inverkan på inomhustemperaturen och därmed ge upphov till oönskade brukarbeteenden som leder till en ökad energiförbrukning (SVEBY, 2009; Wollberg, J., 2010):

Solavskärmning Vädring Personvärme Ny-/Ombyggnation Uppvärmningssystemet

12

Se figur 2 för en bild av brukarrelaterade faktorer som påverkar inomhustemperaturen.

Figur 2. Brukarrelaterade faktorer som påverkar inomhustemperaturen.

Nedan diskuteras de brukarrelaterade faktorerna som påverkar inomhustemperaturen var för sig.

5.2.1.1 Uppvärmningssystemet När det gäller uppvärmningssystemet kan detta ge upphov till de oönskade brukarbeteendena antingen beroende på att systemet har blivit fel dimensionerat eller att brukarna inte förstår sig på hur det ska användas. Nedan följer en kort diskussion kring de båda ämnena.

Fel dimensionerat system

En viktig aspekt att ha i åtanke vid projekteringen av ett passivhus är att den faktiska energianvändningen, alltså den energianvändning som uppkommer i ett passivhus när brukarna använder det, kommer att avvika från den projekterade (Behm Fredin, A., 2012). Vid intervju med Anders Behm Fredin, Energisakkunnig på Tyréns, har denna problematik diskuterats. Enligt Anders Behm Fredin är det mycket viktigt att vid projekteringen komma ihåg att det är brukarna som ska vara i centrum vid byggandet av ett passivhus. Det är ju för dem som huset byggs. Det är alltså viktigt vid projekteringen att använda indata för de parametrar som påverkas av brukarbeteenden på ett sätt som ger en rättvis bild av de faktiska förhållandena i huset. Det är inte svårt att räkna hem ett passivhus, men det är svårare att bygga ett som brukarna vill vistas i (Behm Fredin, A., 2012). Vidare nämns även att systemen helst också ska dimensioneras för att klara ett något större effektbehov än det som dimensionerats vid beräkningarna. Just för att fånga upp de variationer vad gäller vanor men också vad gäller preferenser av inomhustemperatur som finns hos olika brukare (Behm Fredin, A., 2012). Nedan ges två exempel där projekteringen av värmesystemet har varit mer och mindre lyckad.

13

Ett av de första projekten där passivhus byggdes i Sverige var i Lindås. I en Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park har kvalitativa interjuver med brukarna av husen gjorts och Sveriges tekniska forskningsinstitut har även gjort mätningar för att klargöra husens funktion vad gäller bland annat energianvändning och lufttäthet. Utifrån mätresultaten blev det en skillnad på som mest 3500 kWh/år mellan den energiförbrukning som angetts i de första broschyrerna och den som konstaterats vid senare mätningar (Boström, et al., 2003). Den här differensen kan till viss del förklaras med att ingenjörerna vid projekteringen varit lite för entusiastiska med hur stor värme som kan tillgodogöras från solinstrålning och hushållsmaskiner (Boström, et al., 2003).

Ett nyare projekt som följts upp är Passivhusförskolan Skogslunden där ett certifieringskriterium på 15kWh/m2år tillämpades, vid en kontroll ett år senare var resultatet 14kWh/m2år (Kreutzer, S., 2011). Här har alltså indata som överensstämmer bättre med de faktiska förhållandena använts vid projekteringen vilket ger en bättre förutsättning för att energiförbrukningen inte ska överstiga värdena i passivhusstandarden.

Brist på kunskap/intresse hos brukarna

Ett problem som också uttrycks av brukarna i passivhusen i Lindås är att de inte riktigt lyckas styra det värmebatteri som ska ge extra värme vid extrema temperaturer som de vill (Boström, et al., 2003). Värmebatteriet är utformat med sensorer som känner av när värmen blir större än, ett av brukaren, angivet värde på inomhustemperaturen - ett börvärde. Brukarna har uttryckt en viss frustration med att systemet försöker hålla sig till börvärdet.

Han: ”Det är nog det enskilt sämsta med de här husen.” Hon: ”Att man försöker värma upp dem och sedan så kyler de ned sig.”

(Boström, et al., 2003, s. 54)

I de fall som solvärmesystem används för uppvärmningen av varmvatten tillkommer ytterligare ett system för brukarna att kontrollera och därmed ytterligare ett system som kan påverkas negativt av brukarna (Boström, et al., 2003). I Lindåsprojektet har också några uttryckt att varmvattnet som produceras med solvärmen inte räcker till (Boström, et al., 2003).

5.2.1.2 Vädring Då passivhusen bygger på att de ska vara täta försvinner mycket av funktionen om ett oönskat vädringsbeteende förekommer (Behm Fredin, A., 2012; Wahlund, A., 2012). Vädring definieras även som en viktig beteenderelaterad parameter i SVEBY’s rapport Brukarindata för energiberäkning i bostäder. Det konstateras att vädringsbeteenden i hög grad påverkar energianvändningen, men att det i dagsläget inte finns särskilt mycket studier inom detta område (SVEBY, 2009). Ett oönskat vädringsbeteende innebär att vädring sker under vintermånaderna, och därmed ger ökade värmeförluster.

Däremot är vädring viktigt i passivhusen för att undvika övertemperturer på sommaren (Andrén, L., Tirén, L., 2010). Vädringssäsongen kan även på grund av den välisolerad och täta konstruktionen bli större i passivhus än i ”konventionellt” byggda hus (SP, 2009). Denna vädring ger dock inte upphov till någon extra energiförbrukning förutsatt att värmesystemet inte är fel inställt, det vill säga att för mycket värme tillförs huset.

14

5.2.1.3 Solavskärmning Konsekvenser av en felaktig användning av rörlig solavskärmning, i form av markiser, kan ge en ökad solinstrålning med ökade temperaturer som följd (Wollberg, J., 2010). Detta behöver i sig inte leda till en ökad energiförbrukning, men ger likväl ett sämre inomhusklimat vilket inte är önskvärt. I det här arbetet har inga studier kring hur övertemperaturer påverkar energiförbrukningen.

5.2.1.3 Personvärme När brukarna inte är hemma förloras en av de värmekällor som finns i Passivhusen (SP, 2009) vilket leder till en sänkt temperatur. Ju längre vistelsen borta från huset är desto längre tid kan det ta att värma upp det igen. Detta exemplifieras med ett citat från en av de boende i Passivhusen i Lindås.

Då var det 14 grader inomhus, vilket hon menar inte var så behagligt, speciellt med tanke på att de hade vant sig vid en temperatur kring 30. Hon berättar även att det tog ett halvt till ett dygn för huset att värmas upp igen, vilket gjordes med hjälp av värmefläktar.

(Boström, et al., 2003, s.35)

Att det antalet brukare är lägre än vad som huset är dimensionerat för, ger också en negativ effekt på inomhustemperaturen (SP, 2009).

5.2.1.4 Brukarna bygger om Vid en tillbyggnad eller ombyggnation av ett passivhus finns det en risk att den nya konstruktionen inte utförs enligt de krav som ställs i FEBY 2012 vilket skulle innebära att hela passivhuskonceptet faller(Wollberg, J., 2010). När ett passivhus konstrueras ligger mycket fokus på att minimiera transmissionsförlusterna och att konstruktionen ska vara tät (Behm Fredin, A., 2012). Om kännedom inte finns om detta finns en risk att konstruktionslösningar eller enskilda komponenter (till exempel fönster) väljs med för höga U-värden (Wollberg, J., 2010). Detta ger en ökad värmeförlust och kan därmed leda till att FEBY’s krav inte uppfylls. Tätskiktet är särskilt känsligt och en punktering innebär ett ökat läckluftflöde vilket gör att från- och tilluftsvärmeväxlaren, FTX, får en lägre verkningsgrad (Wollberg, J., 2010). Detta leder i sin tur till lägre temperaturer som måste kompenseras på något sätt.

15

5.2.1.5 Konsekvenser Efter att ha undersökt vilka olika faktorer som kan påverka inomhustemperaturen blir det också intressant att undersöka vilka metoder som brukarna använder för att höja temperaturen i sina passivhus. Detta har nedan undersökts för brukare dels i form av hyresgäster och dels i form av ägare av passivhus.

Som nämndes tidigare är inomhustemperaturen en viktig fråga för hyresgäster. Men i ett hyreshus är temperturen styrd centralt och det går därför inte att höja den för en enskild hyresgäst (Wahlund, A., 2012). Annika Wahlund, Byggprojektledare på SigtunaHem, menar att om en högre temperatur än 21 grader önskas får hyresgästen lösa detta själv med en egen elradiator. Även intervjuer med brukare har gjort det gällande att extra element har tagits in på vintern för att hålla temperturen på en för dem acceptabel nivå (Boström, et al., 2003; Altengård, M., Johansson, M., 2010). Andra metoder som används för att höja inomhustemperaturen under vinterhalvåret är att

ha datorer på dygnet runt

utnyttja ”ugnsvärme”

ha dörren öppen när tvättmaskinen är på,

vara hemma

rörelse

mycket värmeljus samt

sänka friskluftsintaget.

(Altengård, M., Johansson, M., 2010)

Det kan alltså finnas ett samband där ett missnöje med inomhustemperaturen leder till en ökad förbrukning av hushållsel.

Figur 3. Visar samband mellan missnöje med inomhustemperaturen och en ökad förbrukning av hushållsel.

16

5.2.2 Tappvarmvatten Energiförbrukningen för tappvarmvatten beror i passivhus som för alla andra hus mycket på hur hushållet i fråga ser ut. En familj med tre tonåringar har säkert en högre varmvattenförbrukning än ett pensionärspar (Kreutzer, S., 2012). Det som skiljer ett passivhus från ett vanligt hus är att värmen från tappvatten till viss del kan tillgodogöras i ett passivhus. Enligt SVEBY får 20 % av tappvarmvattnet ses som att det tillgodogörs till uppvärmning av luften. I FEBY’s kravspecifikation från år 2009 fick ett avdrag göras på varmvattenförbrukningen om effektiva blandare användes, detta har tagits bort i FEBY’s kravspecifikation 2012.

5.2.3 Hushållsel Hushållselen eller snarare den värme som apparaterna avger utgör också en ”energikälla” i passivhusen (SP, 2009). Enligt Energimyndigheten rapport Energiläget 2011 har energianvändningen för hushållsel ökat stadigt fram till år 2001 för att nu ligga på en relativt jämn nivå. Två faktorer påverkar utvecklingen åt motsatta håll - dels att apparaterna blir mer och mer energieffektiva och dels att antalet apparater ökar i hushållen (Energimyndigheten 2011). 70 % av energianvändningen till hushållsapparater får räknas som tillgodogjord värme i huset (SVEBY, 2009).

Många av de metoder som brukarna använder för att höja temperaturen i sina passivhus bygger på att kompletterande uppvärmning med hjälp av elradiatorer vilket diskuterades i föregående avsnitt. Dessa tillskott kommer då att räknas till hushållselen.

Ett nytt EU-direktiv förväntas leda till en rejäl sänkning av elanvändningen för hushållsapparater och därmed för den avgivna värmen (SP, 2009). På grund av detta ska inte för stor hänsyn tas till denna värme vid dimensioneringen (SP, 2009).

5.3 Hur ser kunskapsåterkopplingen mellan produktionsfasen och brukarstadiet ut? Vikten av kunskapsöverföring i olika skeden av byggprocessen poängteras ofta i samband med byggandet av passivhus (Andrén, L., Tirén, L., 2010). Det är viktigt att alla inblandade får en utbildning i vad konceptet passivhus innebär, eftersom det krävs att huset blir lufttätt (Blomquist, F., Ericsson, M., 2009). Fokus ska bland annat ligga på att information inte går förlorad vid överlämnandet mellan de olika skedena under byggprocessen, alltså mellan arkitekt, byggnadskonstruktör och VVS- konstruktör (Fredlund, S., Ranevi, C., 2010). Hittills har inte lika mycket fokus legat på hur kunskapsöverföringen ser ut mellan byggskedet och brukarskedet. Detta är dock en problematik som är aktuell inte minst för fastighetsägare som har hela hyreshus där informationen måste föras ut kontinuerligt i takt med att hyresgästerna byts ut (Wahlund, A., 2012). Att det finns ett behov för förbättrad kunskapsöverföring tas även upp i Sveriges Tekniska Forskningsinstituts rapport Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen – Innemiljö, beständighet och brukarvänlighet där en undersökning i passivhusen i Lindås efter ett par års drift visar på att brukarna har önskemål om vissa förbättringar kopplade till att de boende själva förvaltar och sköter driften av sina hus (SP, 2011, s. 6).

Utifrån intervjuer med brukare i passivhus har två olika målgrupper identifieras Gemeneman och Medvetna (Andersson, I., et al. ,2009). Gemeneman definieras som en grupp som ställer sig med en viss skepsis till nya uppvärmningslösningar och som inte har ett särskilt stort miljöintresse. De Medvetna är väl insatta i och engagerade i miljöfrågor (Andersson, I., et al., 2009, s.37) ny teknik som ger en miljöfördel är något de ställer sig positivt till. Olika grupper av brukare kan alltså också vara i behov av olika typer och olika mängd av information.

17

Hur kunskapsöverföringen ser ut idag har undersökts dels genom intervjuer med personer involverade i byggprocessen och förvaltningen av passivhus, och dels genom en studie av intervjuer med boende i passivhus. På detta sätt fås en mer rättvisande bild eftersom båda sidor kommer till tals. Det bör dock noteras att variationen självklart är stor från projekt till projekt varför fortföljande analys endast ger en översiktlig bild av hur det kan se ut idag.

Tre olika typfall av kommunikationsvägar har identifieras:

Byggare till enskild köpare Passivhuset byter ägare (dvs. säljare – köpare) Förvaltare till hyresgäst

5.3.1 Kunskapsöverföringen idag

5.3.1.1 Byggare till enskild köpare Enligt Simone Kreutzer , Certifierad Passivhusexpert på Intressegrupp Passivhus i Sverige, är den information som behöver överföras vid överlämningen av ett passivhus egentligen inte mer omfattande än för andra byggnader. Det som skiljer vid överlämnandet av ett passivhus är att de alltid skickar med en användarhandbok på 10-12 sidor som särskilt beskriver passivhusets funktion, vad som brukarna bör tänka på, samt rekommendationer för bättre energihushållning. En handbok följer dock enligt Simone Kreutzer med vid de flesta nybyggen men då inte med lika mycket fokus på energihushållning. Utöver handboken överlämnas också en skötselpärm (Kreutzer, 2012). Ett exempel på en bild från en användarhandbok ses i figur 4.

Figur 4. Bild som illustrerar värmekällor i passivhusförskolan Skogsgården från användarhandboken. (Kreutzer, S., 2010)

 Enligt Simone Kreutzer krävs det egentligen inga särskilda kunskaper för brukarna i passivhusen, trots detta rekommenderar hon att en kort utbildning hålls i samband med överlämnandet av handboken. Simone Kreutzer har även upplevt att många brukare i passivhusen genom sitt intresse skaffat sig mer information. Andreas Behm Fredin, Energisakkunnig på Tyréns, bild av hur kunskapsöverföringen fungerar vid försäljningen av villor är att det hos många företag inte finns någon rutin alls för hur denna ska ske. När det sker menar han dock att den vanligaste kommunikationsvägen är i formen av informationskvällar.

18

En annan kommunikationsväg av hur stor energiförbrukningen i huset blir är genom att visa upp energiförbrukningen på displayer (Kruetzer, S., 2011). Enligt Anders Behm Fredin är detta dock en metod som oftast finns med i det tidiga projekteringsskedet men som senare prioriteras bort på grund av ekonomiska skäl. För mer om tekniska styrmedel som kan hjälpa till att kommunicera energiförbrukningen i huset se avsnitt Vilka verktyg finns för att hålla nere energianvändningen?.

Utifrån rapporten om passivhusen i Lindås och de intervjuer som gjorts där har brukarna önskat sig mer användarvänliga manualer, där systemen för ventilation och värme nämns särskilt. ”Jag tror att det blir lite så att man måste lära sig att bo i ett sånt här hus” (Boström, et al., 2003 s.42) uttrycker en brukare då uppvärmningssystemet diskuteras. Flera av dem beskriver även att de under första vinterns kalla veckor i husen inte riktigt visste hur de skulle använda luftvärmebatteriet.

5.3.1.2 Passivhuset byter ägare Hur kunskapsöverföringen fungerar när passivhuset byter ägare för kanske andra och tredje gången ska här undersökas. I det här skedet finns inte längre en byggare med kännedom om passivhuset funktion med i processen vilket gör att kunskapen som finns att tillgå i de flesta fall bör vara mer begränsad (Behm Fredin, A., 2012). Det kan alltså röra sig om en allmän brist på kunskap hos aktörerna som deltar i processen. I det här skedet hålls av naturliga orsaker inga informationsmöten om hur passivhuset fungerar.

När ett hus byter ägare, finns det oftast tre aktörer inblandade - säljaren, mäklaren och köparen. Enligt Björn Stridh mäklare på Svensk fastighetsförmedling som säljer passivhus åligger kunskapsöverföringen främst säljaren det vill säga den tidigare ägaren. Han menar dock att det självklart är en fördel för mäklaren att vara lite påläst inom området för att kunna marknadsföra huset på rätt sätt och motivera den större initiala kostnaden.

5.3.1.3 Förvaltare till hyresgäst I rapporten Kunskap, organisation och kommunikation från Statens energimyndighet konstateras att ...hyresgäster många gånger saknar tid och framförallt kompetens att hantera energifrågor. Finns det heller inga ekonomiska incitament att energieffektivisera hamnar ett tungt ansvar på fastighetsägare... (Statens Energimyndighet, 2009, s.7). Detta påstående gäller för hyresgäster i vanliga bostadshus men bör sig också göra gällande i passivhusen. En viktig del i hur energieffektivt ett passivhus blir är också att det finns kunniga driftstekniker och förvaltare som kan ge råd när frågor kring tekniken uppkommer hos hyresgästerna (Kreutzer, S., 2012).

Utifrån detta har alltså konstaterats att det finns ett behov av kunskapsvägar mellan förvaltaren och hyresgästerna vilket stöds av intervjun med Annika Wahlund, Byggprojektledare på SigtunaHem. I passivhuset som byggs på Lyckostigen kommer de hyresgäster som signat upp sig redan under byggskedet att få möjlighet att gå en rundtur på byggplatsen. De ämnesområden som kommer behandlas under rundturen är framför allt: vad ett passivhus är och värmetrögheten i huset. Med värmetrögheten menas att det blir kallare i lägenheterna om hyresgästen har varit borta en långhelg men att värmen kommer tillbaka. Annika Wahlund menar dock att problemet inte kommer ligga hos förstagångsinflyttarna, utan svårigheten ur ett förvaltarperspektiv är hur informationsöverföringen ska ske till hyresgästerna som flyttar in i ett senare skede. Om det är många hyresgäster som flyttar in samtidigt går det att hålla möten men det är inte hållbart för varje enskild hyresgäst. Hur passivhuset ska hanteras i kundtjänst som har hand kontraktskrivningen med hyresgästerna är också en problematik som ännu inte är löst. De som sitter i kundtjänst måste på något sätt se att extra information, utöver den som alltid lämnas ut i samband med kontraktskrivning, ska lämnas ut när det gäller en lägenhet i ett passivhus. (Wahlund, A., 2012)

19

5.3.1.4 Sammanställning av metoder för kunskapsöverföring Utifrån föregående avsnitt där kunskapsåterföringen mellan olika aktörer som den ser ut idag har diskuterats och utifrån litteraturstudien kommer här ges en kortfattad sammanfattning av kommunikationsvägar som kan användas för att förmedla kunskap om passivhusen idag.

Informationsmöten Användarhandbok Interaktivt -displayer Kunniga driftstekniker

5.4 Vilka verktyg finns för att hålla nere energianvändningen i brukarskedet? Under föregående frågeställning diskuteras huruvida brukarna påverkar energianvändningen och till vilken grad de påverkar den. En följdfråga på detta blir vad det finns för hjälpmedel att minska energiförbrukningen? Vilka verktyg finns det för brukarna att tillgå eller vad finns det för styrmedel för hyresvärdar att få sina hyresgäster att minska energianvändningen? I passivhus är det kanske mer påtagligt att energianvändningen skall ligga på lägsta möjliga nivå, men idag förs också mycket diskussioner för att minska energiförbrukningen i alla slags byggnader. Ett exempel på detta är att Eon, som är ett av världens största energiföretag med etableringar i Europa och USA, har valt att satsa på att få några av sina kunder i Sverige att minska energiförbrukningen (EON, 2012a.). Moroten för att få kunderna att dra ner på energianvändningen är en tävling om vem som kan minska just sin energiförbrukning mest under 11 veckor (EON, 2012b). Resultatet från det första försöket blev att den gemensamma energiförbrukningen minskade med 13 %.

5.4.1 Distansstyrning – styr systemen i ditt hem med din smartphone Med dagens teknik följer också smarta lösningar för att hålla nere energianvändningen. I Metro skriver Moa Kärnstrand att HSB nu har utvecklat en ny teknik som ger hyresgästerna en möjlighet att hålla koll på sin energiförbrukning. I Norra Djurgårdsstaden som snart skall börjas byggas hoppas HSB på att kunna sätta in instrument för att hyresgästen lätt ska kunna kontrollera sin förbrukning av el, vatten och värme. Styrning av värmen, information om storleken på vattenförbrukningen och persienner som styrs automatiskt kan bli verklighet om några år. Tanken är att hyresgästen via sin smartphone skall kunna styra sina installationer utan att vara hemma. Värmen ska kunna vara avstängd på dagen för att sedan sättas igång när hyresgästen är på väg hem från jobbet. (Kärnstrand, M., 2012) Problematiken med en sådan styrning är att om uppvärmning sker med radiatorer, som är ett relativt trögverkande system, kan det ta ett tag för hela värmesystemet att bli varmt igen efter en avstängning. I och med trögheten vid värmning av radiatorer kan det bli svårt att lyckas reglera när värmen ska slås på för att garantera en önskad innetemperatur. Om brukaren varit borta en längre tid kan detta verktyg vara hållbart, då det handlar om några timmar blir det knappast värt att använda det. Däremot om värmning sker med ventilationen kan det vara motiverat att stänga av värmen under ett kortare tag. Värmning med ventilationen ses som ett relativt snabbare system där temperaturen snabbt kommer upp i önskade nivåer. (Behm Fredin, A., 2012)

20

5.4.2 Displayer Andra tekniska styrmedel/verktyg som finns att tillgå för att minska energiförbrukningen är olika varianter på avläsningsdisplayer. Dessa kan avse vattenförbrukningen eller eftervärmare till ventilationssystemet. Displayer kan visa temperaturer i bostaden i förhållande till dagliga energiförbrukningen och därmed kan brukaren se hur mycket en grads temperaturskillnad kan ge i besparade pengar. (Behm Fredin, A., 2012) Ett system som bygger på en modell att sammankoppla alla husets system att dessa kan kommunicera med varandra är KNX. Denna typ av system gör att bland annat uppvärmning, ventilation, solavskärmning, alarm, energibesparing och vitvaror kan kopplas ihop. Se figur 5.

Belysning Solavskärmning Säkerhets-system

Energi- besparning

HVAC System

Övervakning Fjärr-styrning Metering Audio/Video White Goods

Figur 5. System som kan sammankopplas med KNX. (KNX, 2012) Dessa funktioner i huset kopplas alltså ihop och styrs tillsammans utifrån ett enda system. Hela systemet med kabelåtgång, display, installation och underhåll m.m. har en förmåga att bli väldigt dyrt. Frågan är då om inte styrsystemet blir dyrare än vad den energibesparingen det ger i längden. (von Gegerfelt, M., 2012) Varianter på lite enklare displayer och som inte ger en merkostnad är displayer som sitter på nyare pannor. CTC Elpanna EcoEl’s display fungerar som styr- och reglersystem där brukaren kan göra egna inställningar och se temperaturer, energiförbrukningen och drifttimmar (CTC, 2012b).

5.4.3 Styrning av luftflöden Enligt BBR finns ett krav på luftväxling i byggnader på 0,35 l/(sm2). Detta värde gäller när byggnaden används och människor vistas i huset, annars finns ett krav på 0,10 l/(sm2). Denna skillnad kan tas tillvara för att spara energi när till exempel brukaren inte är hemma. I hus såsom kontor, arbetslokaler, köpcentrum och skolor kan ventilationen stängas av helt under nätter och helger när människor vanligvis inte vistas där för spara energi. (SP, 2009 )

5.4.4 Underhåll av maskiner För att försöka hålla nere energianvändningen krävs det underhåll och rengöring av maskiner och framförallt på FTX-systemet. Byte av filter är en nödvändighet för att säkerställa fortsatt hög verkningsgrad. Om filtrena är dåliga och smutsig luft kommer in i värmeväxlaren kan verkningsgraden sjunka och energianvändningen öka. Även rengöring av värmeväxlarpaketet är en nödvändighet för att garantera en hög verkningsgrad. (SP, 2009)

21

5.4.5 Uppföljning av energianvändningen Ett sätt att sänka energiförbrukningen är att ha regelbundna uppföljningar. Att göra kontroller efter till exempel ett år och få en helhetssyn på den totala energiförbrukningen och utefter denna sammanställning se vilka delar av energiförbrukningen som drar mest energi. I de flesta fall är det vanligt att verksamhetselen är en stor bov i dramat (Behm Fredin, A., 2012). I en uppföljningsrapport från ett passivhus som byggts som en förskola gjordes en sammanställning under ett år där energikrävande delar redovisas. Se figur 6.

Figur 6. Sammanställning av energianvändningen i kWh.(Kreutzer, S., 2011)

När energiförbrukningen är uppstolpad i olika delar ses lättare var energibesparingar kan göras för att få störst utslag. I exemplet Förskolan Skogslunden ses att verksamhetselen är den del som drar mest energi. Där behövs en förändring i brukarbeteende för att minska energiförbrukningen.

5.5 Diskussion och Slutsats Hur fungerar då passivhuset i det långa loppet om fokus läggs på hur brukarens kunskap påverkar energiförbrukningen? För att förstå vilka ramar och regleringar som finns för detta område, alltså den brukarrelaterade energiförbrukning i passivhus, har under den första frågeställningen Ställs det några särskilda krav på brukarna i passivhusen? undersökts om krav ställs på brukarna. Det entydiga svaret från intervjuer samt från litteraturstudien är att inga krav existerar.

I den andra frågeställningen I hur hög grad påverkar brukarnas vanor/kunskap energiförbrukningen? har undersökts om brukarna genom sina vanor och val kan påverka energiförbrukningen. Undersökningen av orsakssambandet mellan brukarrelaterade faktorer och energiförbrukningen pekar på att brukarna har en stor betydelse. Även litteraturstudien stödjer detta. Ett problem som författarna kan se med hur uppföljningen av passivhus ser ut idag är att det finns en ganska hög risk för att den extra energiförbrukning, som härrör från brukarrelaterade faktorer, ger upphov till en ökad förbrukning av hushållsel. Ett passivhus ska värmas upp av personerna och hushållsmaskinerna i det, men om detta leder till att olika elektriska apparater lämnas på för att generera extra värme eller att ett eldrivet element tas in uppkommer ett problem. Inte bara för att el är en dålig energikälla att använda för uppvärmning, utan också eftersom detta kan leda till att uppföljningen av passivhusen blir missvisande. När energiförbrukning diskuteras är det nämligen ofta som hushållselen och elen som krävs för uppvärmning (av huset och vatten) i många fall inte behandlas tillsammans. Ett hus skulle alltså rent teoretiskt kunna uppfylla föreskrifterna i kravspecifikationen vid en uppföljning trots att brukarna har tagit in extra värmeelement. Detta är alltså en problematik som skulle kunna

22

uppkomma, men denna studie är inte tillräckligt omfattande för att avgöra om och i vilken grad det sker. Viktigt är dock att i alla fall ha detta i åtanke när en uppföljning görs.

Vad gäller frågeställningen tre Hur ser kunskapsöverföring mellan produktionsfasen och brukarstadiet ut? kan det konstateras att en grundläggande information om vad ett passivhus är kan behöva överföras till brukarna. Denna information överförs, då det överhuvudtaget finns någon form för kunskapsöverföring, oftast via handböcker eller alternativt genom informationsmöten. Studien visar också att det i senare skeden när ett passivhus byter ägare egentligen inte finns några direkta former för hur kunskapen överförs. Då en del av de brukarrelaterade faktorerna som diskuterades i den andra frågeställningen I hur hög grad påverkar brukarnas vanor/kunskap energiförbrukningen? kan ge mycket stora effekter på energiförbrukningen, måste även kunskapsöverföringen vid andrahandsförsäljning vara viktig. En felaktig ny/ombyggnad kan till och med leda till att passivhuset klimatskärm mister sin funktion. För fastighetsförvaltare finns det ett behov av ett system eller en form för hur kunskapsöverförigen ska ske till hyresgästerna. Detta är ett ämnesområde som skulle behöva djupare studier och ett väldefinierat system skulle nog i en viss mån kunna öka fastighetsägarnas vilja att bygga passivhus.

För fastighetsägare blir också olika styrsystem och verktyg med vilka energiförbrukningen kan minskas intressanta. Detta tas bland annat upp under frågeställning 4 Vilka verktyg finns för att hålla nere energianvändningen i brukarskedet? Det kan med avseende på detta konstaterats att det finns en rad hjälpmedel i form av bland annat styrsystem och olika system som visualiserar energiförbrukningen för hyresgästerna. Det som kan utgöra en nackdel med dessa system är dels den ekonomiska aspekten, blir investeringen värt det i det långa loppet. Som en fortsättning på detta kan även diskuteras hur livslängden på ett tekniskt avancerat styrsystem samt vilken miljöpåverkan det ger upphov till under sin livscykel.

Att ställa krav på något som ändå är så pass personligt som hur en individ lever i sitt hem är förstås känsligt. I dagsläget finns det inte heller något behov för detta då det fortfaranade finns förbättringar att göra gällande utformning av husens klimatskal. Men i och med det att EU-fördraget EPBD börjar verka kommer alla nya hus att byggas som nästan passivhus, med minskade värmeförluster genom klimatskärmen som följd. När denna del av den totala energiförbrukningen väl är reducerad kommer den mer brukarrelaterade energiförbrukningen stället utgöra den största posten. Alltså tappvattenkonsumtion och hushållsel. Hur brukarna påverkar energianvändningen i passivhus, som undersökts här, och i andra lågenergihus bör alltså bli nästa stora energifråga!

5.6 Förslag till framtida arbeten En större undersökning av hur kunskapsöverföringen fungerar mellan de olika skedena i

ett passivhus liv. Detta skulle ge en bättre insikt i vilken kunskap brukarna har och om det finns ett behov av mer information. Hur fungerar det i senare skeden än vid förstagångsförsäljningen? – När passivhuset byterägare.

Det finns ett behov och en efterfrågan hos fastighetsförvaltare att en form för kunskapsöverföringen tas fram/undersöks.

En aspekt som inte tagits upp i den rapport i någon större utsträckning är hur och om även övertemperaturer kan påverka energiförbrukningen.

Vilka av de teknisk verktyg som finns att tillgå blir ekonomiskt hållbara. Hur länge håller systemen?

23

6. Passivhuset under projekteringsskedet

6.1 Utformning av huset - tillgänglighet och användbarhet Huset på den fiktiva fastighet 5:22 Sjöängen II i Malmö kommer att konstrueras för att fungera som ett passivhus i två plan med en boarea på 120,3m2. Inga biareor finns så den totala boytan är därmed 120,3 m2. Utformingen av huset uppfyller följande BBR krav på en bostadsbyggnad:

3:22 Allmänt om utformning av bostäder

Bostäder ska dimensioneras, disponeras, inredas och utrustas med hänsyn till sin

långsiktiga användning.

I bostaden ska finnas

– minst ett rum med inredning och utrustning för personhygien,

– rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro,

– rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila,

– rum eller avskiljbar del av rum med inredning och utrustning för matlagning,

– utrymme för måltider i eller i närheten av rum med inredning och utrustning för matlagning,

– utrymme för hemarbete,

– entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.,

– utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga

saknas, och

– utrymmen och inredning för förvaring.

Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska

utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet.

(BBR 2012, s. 102)

24

Tanken med två plan är att man ska kunna dra nytta av den fina sjöutsikten i nordlig riktning. Se bilaga 1. Vid byggande av ett hus i två plan följer ytterligare regler från BBR:

I bostäder med flera plan ska entréplanet minst rymma:

- ett hygienrum enligt avsnitt 3:146,

- avskiljbar sängplats (sovalkov),

-möjlighet till matlagning,

-utrymme för måltider,

- utrymme för sittgrupp,

-entréutrymme,

- utrymme för förvaring, och

- utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas.

(BBR 2012, s.103)

Vidare i BBR står det Bostäder med en bostadsarea (BOA) större än 55 m2 ska utformas med hänsyn till det antal personer som de är avsedda för. De ska dock alltid ha plats för en parsäng i minst ett rum eller en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila.(BBR, 2012, s. 103). Under dessa krav utformades huset och en övervåning byggdes på med ytterligare två sovrum och ett hygienrum. Se bilaga 2.

För att inte utsikten ska skymmas av den angränsande tomten valdes en placering av huset på den högre belägna västra delen av tomten. En veranda går runt hela huset och i sydligt läge är den utformad för att ge utrymme åt grill och utemöbler. Verandan ligger då även i nära anslutning till köket. Se bilaga 1.

Huset kommer att utformas med pulpettak både över huvuddelen (som är i tvåplan) och köksdelen (i ett plan). Taklutningen är 14° över huvuddelen och 15° över köksdelen, och den högsta byggnadshöjden på huset är 7,8m, vilket uppfyller kraven i detaljplanen. Rumshöjden på båda planen är som minst 2,4m och uppfyller då kraven i BBR: 3:3111 Bostäder Rumshöjden i bostäder ska vara minst 2,40 meter.(BBR, 2012, sid. 106) Se bilagorna 3 och 4.

Taket kommer byggas i svart plåt och till fasadbeklädnad kommer vit puts att användas. Se bilaga 36. Huset är grundlagt med platta på mark och stommen består av en lätt regelstomme av trä. Se avsnitt Bärande system.

Huset har planerats för att ge ett ljust och luftigt intryck som möjligt, exempelvis har vardagsrumsdelen dubbel takhöjd. Mycket fönster har placerats för att få ljusinsläpp olika tider på dygnet. För att undvika övertemperatur på sommaren kommer markiser att sättas upp ovanför fönsterna för att minska solinstrålningen. Entré till huset sker på västra sidan, altandörr finns mot öst och tvättstugedörr mot söder. Detta för att lätt kunna ta sig ut från olika håll av huset.

25

Då huset ska vara ett passivhus krävs det att de tekniska lösningarna för huset ska vara så energieffektiva och täta som möjligt. Vid beräkning av energibehov har Atemp används som samma yta som boarean då alla delar av huset är avsett att värmas upp till mer än 10°C. Låga U-värden, köldbryggor och så lite läckluft som möjligt har försökts uppnås. Se avsnitt Byggnadstekniska detaljer.

6.2 Klimatskalet

6.2.1 Byggnadstekniska detaljer Det ställs många krav på byggnadens tekniska detaljer bland annat på att genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten skall ligga under ett visst värde (BBR, 2012). Detta tas upp under avsnitt Energihushållning. I BBR ställs det även krav på husets täthet: Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls.(BBR, 2012, sid. 268). Detta krav uppfylls genom att använda ångspärr i väggar och tak samt tejpa mellan skarvar och använda tätningslister och bottningslister vid fönsterpartier. Vid överlappningar ses folien till att klämmas väl för att en god täthet ska uppnås. Den diffusionsspärr och det tätningssortiment som valts är en serie från Rockwool.(Rockwool, 2012)

Yttervägg

Ytterväggen är en konstruktion bestående av fyra skikt isolering för att uppnå en liten värmegenomgångskoefficient som möjligt. Det tredje skiktet sett utifrån består av fristående isolering för att bryta köldbryggor. Det innersta skiktet isolering är ett installationsskikt på 70mm där installationer såsom el och vatten kan monteras. Puts har valts som ytskikt som fästs på en skiva, Gyproc Aquaroc, som består av glasfiberarmerad kärna av cement och polystyren, och är fukttålig (Gyproc, 2012). För detaljritning av väggen se bilaga 5. Vid beräkning U-värde på väggen blev resultatet Uvägg=0,075 W/(m2K). För beräkning se bilaga 9.

Monteringsanvisning

Problematiken med en konstruktion som denna med ett fristående isoleringsskikt är hur monteringen av väggen ska ske. Monteringen inleds med att de stående reglarna fästs i grunden på syllen. Läkten i luftspalten fästs i de bärande reglarna och mellan dessa monteras det yttre isolerskiktet med distanshylsor. På läkten fästs Gyproc Aquaroc-skivan och denna putsas. Isolering monteras mellan de stående reglarna och ytterligare ett lager med den fristående isoleringen sätts på plats. Om denna isolering inte hålls fast kan en provisorisk lösning hålla fast den. Installationsskiktet reglar monteras och mellan dessa och den fristående isoleringen placeras diffusionsspärren. Isolering i installationsskiktet placeras på plats och plywooden fästs på installationsskiktets stående reglar. Slutligen monteras gips på plywooden. Se bilagorna 5 och 6.

26

Grunden

Huset grundläggs med platta på mark. Vid besök på tomten sågs att det finns berg i dagen och att det då inte är särskilt långt till fast botten. Det är därför möjligt att sprängning krävs innan grundläggnigen kan påbörjas. För att minska köldbryggan i grunden har en uppbyggnad gjorts enligt bilaga 6. Detaljen är en reviderad version av Passivhusgrund från Supergrund.se (Supergrund.se, 2012). Denna lösning anses minska köldbryggan som vanligtvis är stor i grunder. Det kritiska i denna lösning är att betongen under väggen ska kunna bära upp alla laster samt att cellplasten under denna betong ska klara av belastningen från hela konstruktionen. Diffusionsspärren från ytterväggen dras in och kläms fast under golvet. Vid beräkning U-värde på grunden blev resultatet Ugrund=0,073 W/(m2K). För beräkning se bilaga 10.

Mellanbjälklag

Uppbyggnad av bjälklaget kan ses i bilaga 7. Det som kan kommenteras är dess tjocklek som är ganska stor och detta beror på att ett installationsskikt har valts att sättas in under balken där ventilation och sanitet kan monteras. Tanken med isoleringen i installationsskitet är att hålla ventilationsluften varm. Anslutningen mellan diffusionsspärren och golvbalken monteras väl.

Taket

Lasterna från taket förs över från takbalken ner till de bärande stående reglarna i ytterväggen. Takbalkarna fästs med vinkelbeslag i hammarbandet. I och med att takbalkarna inte fyller hela takkonstruktionen fästs tvärgående reglar i takbalkarna som sedan håller upp innetaket och isoleringen. Diffusionsspärren fästs noggrant och kläms väl. Se bilaga 8. Vid beräkning U-värde på taket blev resultatet Utak=0,069 W/(m2K). För beräkning se bilaga 11.

Monteringsanvisning

Först sätts takbalkalkarna på plats och läggs på hammarbandet som i sin tur ligger på de stående reglarna i ytterväggarna. 45mm nedan för takbalkarnas överkant monteras en hårdboard som gör att när råsponten sedan fästs fast på takbalkarna bildas en luftspalt på 45mm. På råsponten läggs underlagspapp och sedan plåttaket. De tvärgående reglarna fästs på takbalkarna och därefter monteras diffusionsspärren på dessa. Nästa steg är att montera installationsskiktet, reglarna i detta skikt fästs på de tvärgående reglarna. Högst upp på pulpettaket sparas en öppning där lösull kan sprutas in och fylla hela utrymmet mellan diffusionsspärren och hårdboarden. Att hela utrymmet fylls ordentligt är mycket viktigt för att säkerställa för att inga oönskade värmeförluster ska ske. Isolering i installationsskiktet sätts på plats. Glespanel monteras sedan och fästs på reglarna i installationsskiktet. På glespanelen monteras takbeklädnaden.

27

För sammanställning av alla U-värden se figur 7.

  U‐värde, W/(m²K)

Yttervägg 0,075

Grund 0,073

Tak 0,069

Figur 7. Sammanställning U-värden.

6.2.2 Köldbryggor Köldbryggan som uppstår mellan yttervägg och mellanbjälklaget har beräknats i Comsol Multi Physics eftersom den ansågs utgöra en av de värsta. För en sammanställning av de ingående variablerna och beräkningar se bilaga 12. Övriga köldbryggor har valts till köldbryggor som ligger i överkant av de intervall som presenteras i Isolerguiden som standard (Isolerguiden, 2006). Detta gör att värdena i verkligheten rimligen kommer ligga något under de som använts vid beräkningarna på effektbehov och energiförbrukning. De byggtekniska detaljerna är utformade på ett sådant sätt att köldbryggorna ska bli små. För en sammanställning av läckflödeskoefficienter och längden på respektive byggnadsdel se figur 8 nedan. Se bilaga 38.

Byggnadsdel Längd ᴪ

Bottenbjälklag 44,304 0,04

Mellanbjälklag 36,127 0,0319

Fönster 92,127 0,055

Dörrar 12,2 0,055

Takfot 43,091 0,03

Ytter och innerhörn 25,4 0,05

Figur8. Läckflödeskoefficienter.

6.2.3 Kritiska moment vid byggandet I och med att tanken är att huset skall fungera som ett passivhus är ett kritiskt moment vid byggandet att få huset tätt. Det är lätt på ritningarna att få huset tätt men när det kommer till själva byggandet blir det svårare. Det gäller att få diffusionsspärren klämd mellan skikten. Det är också viktigt att alla som jobbar med projektet är väl införstådda i vikten av att huset hålls tätt och vilka effekter detta ger om så inte skulle vara fallet. (Wollberg, J., 2010)

Ett annat kritiskt moment kan vara byggfukt. Om trämaterial skulle bli fuktigt är det viktigt att dessa får torka ut innan byggnationen fortsätter. Då grunden består av platta på mark är det extra viktigt att skydda plattan från regn och fukt. Detta beror på att fukten har bara en väg att gå och plattan ska torka ut och detta är uppåt. Nedåt finns isolering som hindrar plattan att torka åt det hållet. Om fukt skulle finnas kvar efter huset är färdigställt krävs avfuktning. (Avfukting.n.nu, 2012)

Ytterligare ett moment som ska tas i beaktande är att i ett passivhus blir det väldigt tyst då huset är bra isolerat (Wollberg, J., 2010). Detta kan medföra att inre ljud från maskiner till exempel pumpar och fläktar kan uppfattas som störande och irriterande. Därför är det viktigt att ljudisolera innerväggar och bjälklag, samt att ställa maskiner på gummi så att vibrationer minskar.

28

6.3 Bärande system Vid dimensioneringen av det bärande systemet har beräkningar gjorts på takbalkarna, golvbalkarna i mellanbjälklaget, avväxlingsbalken CD mellan köksdelen och huvudbyggnaden samt på pelaren C som bär upp denna. Se bilaga 13. För dimensioneringen av reglarna i ytterväggarna har standardvärden som finns tabellerade på Träguiden.se använts.

Lasterna i huset fördelas ner via takbalkar och mellanbjälklag till de bärande ytterväggarna och vidare ner i grundplattan. Den bärande stommen i ytterväggarna består av träreglar av konstruktionsvirke (klass C30) med dimensionen 170x45mm och ett cc-avstånd på 600mm (Träguiden.se, 2012a). Taket består av två pulpettak med en spännvidd på 6,25m över både huvudbyggnaden och den lägre köksdelen, se figur 9 nedan). Utifrån de dimensioneringsberäkningar som gjorts får takbalkarna av Kerto-S LVL en dimension på 45x360mm. Se Bilaga 14 för beräkningar. Takbalkarnas cc-mått är 1200mm och beräkningarna har gjorts för fri uppläggning på två stöd. Se bilaga 14 för en skiss över upplagsförhållandena.

 Figur 9. Huset sett från söder.

  Mellanbjälklaget vilar på de bärande ytterväggarna och har en spännvidd på 6,07m. Inga bärande innerväggar har valts för att det ska vara möjligt att ändra utformningen av rummen på undervåningen. Golvbalkarna av LVL Kerto-S virke får en dimension på 300x90 med ett cc-mått på 600mm. Se bilaga 14. Mellanbjälklaget är endast utbyggt längs 8,5m av huvudbyggnadens totala längd på 14,1m, då det över vardagsrumsdelen är dubbel takhöjd. Då mellanbjälklaget även har en vinkel på 40° från vertikalplanet på en längd av 2,2 meter sett från västsidan behövs här

29

avväxlingsbalken CE (se bilaga 13). Denna kommer stöttas upp av två pelare i punkt E och punkt C (se bilaga 13).

Den mest kritiska punkten på konstruktion är avväxlingsbalken CD som vilar över öppningen mellan köket och huvudbyggnaden. Denna balk kommer behöva bära en stor del av taket och även ytterväggen som löper ovanför balken (se bilaga 13). Denna stöttas upp även den upp av pelare C i ytterväggen. Dimensioneringen av denna balk gav måtten 90x600mm. Pelare C som både avväxlingsbalk CE och CD vilar på har vid dimensioneringen beräknats till 90x200mm. Se bilaga 14.

Utifrån vad som står skrivet i Structural Timber Design to Eurocode 5 är 90mm en standardbredd på LVL-virke (Porteau, 2008) vid närmare efterforskningar hos återförsäljare verkar detta dock inte vara en standarddimension utan den måste specialbeställas varför priset kommer bli högre.

Grundplattan består av en betongplatta vilandes på cellplastskikt se bilaga 6. All last från väggar och tak kommer att tas ner på den yttre balkdelen av grundplattan, och det är här viktigt att lasten kommer ner centriskt. Cellplasten under den yttre balken i grundplattan och vid de stöttande pelarna väljs till EPS 80 alltså med en högtryckhållfasthet (Byggmaterial.pl, 2012). Se sammanställning för resultat i figur 10.

Komponent Virke DimensionSpännvidd

(m)cc-mått

(mm)Källa

Stående reglar i yttervägg

C30 45x170 - (Träguiden.se, 2012)

Takbalkar LVL Kerto-S 45x360 6,01 1200 Se bilaga 14Golvbalkar LVL Kerto-S 90x360 6,01 600 Se bilaga 14Avväxlingsbalk CD LVL Kerto-S 90x600 8 - Se bilaga 14Pelare C LVL Kerto-S 90x200 - Se bilaga 14

Figur 10. Sammanställning av resultat från lastberäkningar.

6.4 Installationer

6.4.1 Värme Effektbehov för huset respektive för varje rum

För att kunna dimensionera uppvärmningssystemet i huset har effektbehovet för varje rum beräknats. Även det totala effektbehovet för hela huset har beräknats för att sedan kunna räkna ut husets energibehov och det dimensionerande effektbehovet per kvadratmeter. Beräkningarna finns att hitta i bilagorna 15 och 16. Vid beräkningarna för det dimensionerande effektbehovet har beräkningsförfarandet som rekommenderas i FEBY 2009 följts och de dimensionerande mark och utetemperaturerna i Malmö har valts. Inomhustemperaturen har satts till 20°C (FEBY, 2009).

30

Figur 11 nedan visar resultatet av beräkningarna på det dimensionerande effektbehovet för varje rum. Vid dessa beräkningar har hänsyn till transmissonförluster och förluster på grund av läckluftsflödet tagits. I figur ? redovisas resultatet av beräkningarna på effektbehovet för hela huset. I tabellen redovisas effektbehovet på lite olika sätt:

Transmissionsförluster, läckflödesförluster och förluster via ventilationsflödet (Alltså de totala förlusterna för huset).

Som föregående men med hänsyn till värmetillskott på grund av personer.

Effektbehov på grund av transmissionsförluster och läckluftsflöde

En jämförelse visar att förlusterna när hänsyn endast tagits till transmissonförluster och läckflöde överensstämmer väl i de båda beräkningarna, se totalt i figur11 och c) i figur 12.

Rum Effektbehov (w)

Sovrum 1 114,9

Sovrum2 99,0

Arbetsrum 77,0

Vardagsrum 581,1

Allrum 1 + Hall 259,4

Förråd 14,8

Kök 287,6

Badrum 34,8

Tvättstuga 100,9

Duschrum 36,3

Allrum 2 100,4

Totalt 1706,2

Figur11 . Effektbehov per rum med hänsyn till transmission och läckförluster.

Hela huset  Effektbehov (w)

a) Totalt effekt behov när ingen hänsyn tagits till internt avgivet värme 1978

b) Effektbehov där hänsyn tas till internt avgivet värme 1496

c) Effektbehov då hänsyn endast tas till transmission och läckförluster 1706

Figur 12. Totala effektbehovet.

Nedan ses en jämförelse av ∑UA för beräkningen av Effektbehov i rum samt Effektbehov i hela huset.

∑ua

Effektbehov i rum 42,08

Effektbehov för hela huset 42,07

Figur 13. ∑UA

För beräkningar se bilagorna 15 och 16.

31

Värmesystem

Huset konstrueras som ett passivhus vilket innebär att uppvärmningsbehovet är litet och att det värmetillskott som faktiskt behövs till stor del ska komma från människorna och maskinerna som befinner sig i huset (Wollberg, J., 2010). Det låga effektbehovet gör också att luftflödet med värmd luft inte heller behöver vara lika stort som i mer konventionellt byggda hus. Varför risken för drag är mindre. (Granmar, M., 2011, s.32-33). På grund av detta har valet av uppvärmningssystem fallit på luftburen värme som fördelas med ventilationssystemet. De fördelar som ses med luftburen värme är bland annat att det inte krävs att ytterligare ett system installeras i huset och att det därmed ger en låg investeringskostnad.

Det effektbehov som behöver tillföras i huset kommer först och främst från det effektiva FTX-aggregatet som har en verkningsgrad på 90 % (Systemair, 2012a). När det är som kallast räcker dock inte värmeväxlingen mellan från- och tilluft till för att skapa ett behagligt inomhusklimat med en temperatur på 20°. När en extra uppvärmning av luften behövs har detta valts att göras med hjälp av systemet som används för uppvärmning av tappvarmvattnet. Systemet för uppvärmning av varmvatten och ventilationsluften kommer därför bestå av luftvärmepumpen CTC Eco Air Polar (CTC, 2012a) som är placerad utomhus och sedan kopplad till pannan CTC EcoEl 1550 (CTC, 2012b) var den värmer tappvarmvattnet. Till pannan kopplas även två vattenbatterier, som fungerar som eftervärmare till FTX-systemet när detta behövs. För en schematisk skiss över uppvärmningssystemet se figur 14.

Figur 14. Schematisk skiss över uppvärmningssystemet. Luftvärmepumpen är kopplad till en elpanna, var den värmer

tappvarmvatten samt vatten som cirkulerar i två vattenbatterier. Vattenbatterierna fungerar i sin tur som eftervärmare till FTX-aggregatet. Illustration: (Hedkvist,K., von Gegerfelt.R.,2012), Bilder på komponenterna: (CTC, 2012a; CTC, 2012b; Systemair,

2012a; Systemair, 2012b)

32

Luftvärmepumpen CTC Eco Air Polar 107 är en värmepump som tillsammans med elpannan CTC Eco El kan ge både värme och tappvarmvatten. De nödvändiga funktionerna kan styras via en panel. Kondensvattnet samlas upp i en eluppvärmd kondensvattenskål. Luftvärmepumpen Eco Air Polar fungerar bra ner till -20°C och om den ändå inte skulle räcka till finns det i pannan möjlighet att värma med el. (CTC, 2012a)

Till elpannan är alltså en framlednings- och en returanslutning till luftvärmepumpen kopplad (för en skiss över kopplingen med luftvärmepumpen se figur 15) . Utöver dessa finns det möjlighet att koppla in ett radiatorsystem.(CTC, 2012b) Radiatorsystemet blir i det här fallet systemet med två eftervärmarna, var flödena i respektive värmare kommer strypas för att anpassas till de önskade temperaturerna. Elpannan kommer även att styras av ett reglersystem, bestående av inomhus och utomhusgivare (CTC, 2012b).

Figur 15. Koppling mellan luftvärmepumpen och elpannan. (CTC, 2012c)

Att en lösning med två eftervärmare placerade i anslutning till FTX-aggregatet har valts beror på att en möjlighet sågs i att utnyttja systemet för uppvärmning av tappvarmvatten som ändå behövdes i huset. På detta sätt kunde även eftervärmarna väljas till vattenbatterier istället för eftervärmare som drivs av direktverkande el. Detta ger en energibesparing som ansågs eftersträvansvärd. Som tidigare nämnts valdes ett luftburet värmesystem just för att det inte krävde några andra system installerades i huset. För att göra detta möjligt har vattenbatterierna placerats i nära anslutning till värmepannan och FTX-aggregatet för att minska den nödvändiga rördragningssträckan.

33

Då tilluften endast tillförs i en del av rummen har effektbehoven i de andra rummen fördelats ut på dessa, efter en bedömning av hur luften kan tänkas färdas i huset med hänsyn till hur frånluftsdonen är placerade (se figur16 för fördelningen av effektbehov). För en ritning över var till- och frånluftsdonen är placerade se bilaga 20.

Tillförd effekt i   Ska täcka effektbehovet i 

Sovrum 1 Sovrum 1

Sovrum2 Sovrum 2

Arbetsrum Arbetsrum

Allrum 2 Allrum 2 + Duschrum

Allrum 1 + Hall Allrum 1 + Hall + Förråd+ Tvättstuga+ Badrum

Vardagsrum Vardagsrum+Kök

Figur 16. Fördelning av effektbehov.

Tilluftstemperaturerna som krävs för uppvärmning skiljer sig ganska markant emellan de olika rummen, med klart högre värden i vardagsrummet och allrum 1. Se Bilaga 2 för placering av rummen.

Ventilationssystemet avgrenas därför direkt efter FTX- aggregatet i två olika huvudkanaler som eftervärms till olika temperaturer, 31°C respektive 52°C se figur 17. Se bilaga 15 för beräkningar. För att rätt värmemängd ska komma in i varje rum har flödena sedan reglerats. Att lufthastigheterna inte ger upphov till drag har också kontrollerats. Se bilaga 15.

Rum Tilluftstemperatur (°C) Temperatur efter eftervärmaren

Sovrum 1 32,0

Sovrum2 40,6

Arbetsrum 36,0

Allrum 2 39,5

Allrum 1 + Hall 56,5

Vardagsrum 76,1

31 °C 

52 °C 

Figur 17. Visar tilluftstempertur som krävs i de olika rummen samt till vilken temperatur eftervärmningen görs.

34

På sommaren kommer en sommarkasett installeras för att undvika övertemperaturer, det vill säga FTX aggregatet kopplas bort. Systemairs SVBM 2/400 har valts eftersom det fungerar till FTX VM2 (Systemair, 2012c). Se figur 18 för bild på sommarkasetten.

Figur18. Sommarkasett till FTX-aggregatet. (Systemair, 2012 c)

Då huset är projekterat som ett passivhus eller ett ”nästan” passivhus kommer förmodligen vädringssäsongen bli längre än i konventionella hus. Solinstrålningen blir också en viktig källa till övertemperaturer varför en välgenomtänkt och välfungerande solavskärmning är viktig. Huset kommer förses med markiser för att reglera detta. Även lövbeklädd vegetation kan hjälpa till att avskärma oönskad solinstrålning på sommaren men släpper igenom sol vintertid i motstats till barrträd. (SP, 2009)

35

6.4.2 Ventilation

Valet av ventilationssystem föll på FTX-system, detta eftersom återvinning av värmen i frånluften skall vara möjligt.

Vid bestämning av luftflöden togs både beaktande av ventilations- samt uppvärmningsbehovet. Se bilaga 19. Värden på ventilationsbehov avseende till- och frånluft beräknades enligt BBR 2002(Eriksson, T., 2012a). För beräknaden av totala luftflöden i respektive rum se Bilaga 19.

Det totala luftbehovet blev 65,7 l/s. För de dimensionerande luftflödena i de olika rummen och vilka rum som har till- eller frånluft se figur 19 samt för specificering av rummen, se bilaga 2.

 Rum Tilluft, l/s Frånluft, l/s

Sovrum 1 8,7

Sovrum 2 7,5

Arbetsrum 5,8

Vardagsrum 22,6

Allrum 1 + Hall 10,7

Allrum 2 10,4

Förråd 0,0 0,0

Kök 17,2

Badrum 15,1

Duschrum 16,2

Tvättstuga 17,2

Tot 65,7 65,7   

Figur 19. Luftflöden i respektive rum.

    Ventilationssystems rördragningar kan ses i bilaga 20, samt ventilationssystemets systemschema kan ses i bilaga 21. För att minska värmeförluster längs med rördragningarna i grunden kommer rören att isoleras. I bjälklaget har ett installationsskikt projekterats för att underlätta ventilationsdragningarna. Även i detta skikt kommer isolering att finnas för att minska värmeförluster. Rördragningarnas dimensioner redovisas i bilagorna 22 och 23 samt visas på planlösningen i bilaga 21.

För att kunna välja ett luftbehandlingsaggregat, fläktar och don krävs det att man beräknat på tryckförluster och tryckfall längs ventilationsledningarna, både på till- och frånluften. För beräkningar se bilagorna 22 och 23. Största tryckförlust i tilluftssystemet blev 216 Pa medan i frånluftssystemet blev det 133 Pa. Utifrån den största tryckförlusten valdes ett FTX-aggregat, modell Systemair VM2. Systemair levererar två typer av denna maskin, och tanken var först att välja den med lägre effekt. När summa tryckförluster hade beräknats insågs att den med högre

36

effekt fick väljas då den mindre modellen inte klarade av tryckfallet i ventilationssystemet. (Systemair, 2012a) Se figur 20.

 

 Figur 20. Diagram för FTX som visar att den klarar av trycketfallet 216 Pa vid flöde 65,7 l/s. (Systemair, 2012d)

 För att bestämma vilka don som skall användas i de olika rummen utfördes beräkningar på strypningar för varje till- och frånluftsdon. För beräkning av strypningar se bilagorna 22 och 23. Don som valts till frånluftdon är en produkt från FläktWoods som klarar av tryckfallen samt har de rätta dimensionerna för donen. För don med dimension 80 mm valdes VEF-08 och för dimension 100 mm VEF-10. (FläktWoods, 2012) Som exempel då val av don 1 gjordes visas att VEF-10 klarar tryckfallet med givet flöde i figur 21.

 

  

Figur 21. Val av frånluftsdon i köket. (FläktWoods, 2012)

 Spiskåpa för köket har valts till LGG Pandora och kommer inte kopplas till FTX-systemet. Vid 30 l/s klarar spiskåpan enligt SS-EN 61:591 en uppfångningsförmåga av os till 95 % och enligt SS 433 05 01 75 %. (LGG, 2012)

För att kontrollera luftomsättningen i det färdiga huset kan en spårgasmätning utföras. Beräkningar på uppmätta koncentrationsvärden, K-värde, som skulle garantera rätt luftomsättning vid tiden 30 min, 1 timme och 2 timmar har beräknats till 373, 278 och 155 ppm vid en startkoncentration på 500 ppm, se figur 22. Om ett större koncentrationsvärde skulle

37

mätas upp har beräkningar gjorts som visar att luftomsättningen är mindre än den dimensionerande. För samtliga uträkningar se bilaga 24.

 

Tid K‐värde

30 min 373

1 h 278

2 h 155  Figur 22. Resultat av K-värden.

6.4.3 Sanitet

Projektering av tapp- och spillvatten på fastighet 5:22 har skett till rummen listade i figuren 23 nedan. För att se hur dessa rum är belägna i huset se bilaga 2.

Rum Enheter

Övervåning:

Badrum WC

Dusch

Tvättställ

Bottenvåning:

Kök Diskmaskin

Tvättställ

Badrum WC

Badkar

Tvättställ

Tvättstuga Tvättmaskin

Tvättställ

Utomhus:

Utekran

Rum i behov av tapp‐ och spillvatten

Figur 23. Rum med vattenindragningar.

Tappvatten

Dimensionering av kall- respektive varmvattentappledningarna har gjorts enligt beräkningar i bilaga 25. De flöden som dimensioneringen av tappvattnet har grundat sig på går även de att finna i samma bilaga och flödena är hämtade från tabellen Normflöden i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.277).

Vid dimensioneringen av tappvatteninstallationer skiljs kopplingsledningar som endast är kopplade till ett tappställe och fördelningsledningar som är kopplade till flera ledningar. I bilaga

38

26 visas kopplingsschemat för kallvatten där ledningarna numrerade 1-11 är kopplingsledningar och ledningarna 12-20 är fördelningsledningar. Ledning 21 är servisledningen som ansluter fastighetens tappvatteninstallationer till det kommunala nätet. Kopplingsschemat för varmvatten ser i praktiken ungefär likadant ut förutom att inget varmvatten går till WC, tvättmaskin, diskmaskin och utekranen.

Vid dimensioneringen har hänsyn tagits till att alla enheter i ett badrum inte kan antas användas samtidigt, varför dessa när de adderats till en gemensam fördelningsledning satts till ett totalt flöde på 0,3 l/s (VVS företagen, 2012, s.277). Servisledningen har dimensionerats för ett flöde på 1,6 l/s utifrån beräkningarna av det erforderliga flödet varm och kallvatten (se bilaga 25). Kallvattenflödet och varmvattenflödet har dimensionerats ner enligt vad som föreskrivs i VVS företagens teknikhandbok till 0,9l/s resp. 0,7 l/s (Se beräkningar i bilaga 25).

Utifrån de dimensionerade flödena har dimensioner på kopplingsledningarna valts enligt tabell Kopplingsledningar och dimensioner på fördelningsledningar har valts enligt tabell Fördelningsledningar i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.278 resp. s.279). I de fall då dimensionen på fördelningsledningen har varit mindre än eller lika med dimensionen på kopplingsledningen har en större dimension valts. Se beräkningar i bilaga 25. Utifrån ovanstående resonemang har kopparrör med dimensioner mellan 12-22mm valts på tappvattenledningarna inne i huset. Servisledningen har valts till PEM-rör av dimensionen 32x2,9 mm.

För att se hur ledningarna kommer dras i huset se bilaga 27. I BBR 2012 står det också skrivet att inga fogar i tappvattensystemet ska placeras dolt, detta har hänsyn tagits till vid projekteringen.

Tryckfallet har beräknats på den kortaste och längsta sträckan i huset. Sedan har det kvarvarande trycket kontrollerats mot respektive blandares tryckfallskurva. Vad gäller sträckan med störst tryckfall i huset har den längsta sträckan på övervåningen respektive undervåningen undersökts för att avgöra vilken som ger upphov till störst tryckfall. Resultatet av detta blev att det är sträckan på undervåningen som ger upphov till störst tryckfall, alltså sträckan till köksblandaren. Köksblandaren valdes till FM Mattsons modell 900 EI med diskmaskinsavstänging och behövde inte strypas. Sträckan med minst tryckfall i huset är den till tvättstället i badrummet på bottenvåningen, tvättställsblandaren valdes till FM Mattsons modell 900E Grundmodell och behövde inte strypas. Se bilaga 28 för beräkningar. De övriga tvättställsblandarna väljs även de till denna modell. Blandarna i duschen och badkaret väljs till 900E ett grepp även denna en modell från FM Mattson.

39

I FEBY 2009 ställs det krav på att energieffektiva blandare ska väljas.

Med energieffektiva menas blandare av ettgreppstyp med:

a. en inbyggd flödesbegränsande funktion, där användaren genom en spärr- eller en

motfjädrande funktion kan påverka önskat flöde utöver normalflöde.

b. en inbyggd temperaturbegränsande funktion, där användaren genom en spärr- eller en

motfjädrande funktion kan påverka önskad temperatur utöver komforttemperatur, alternativt

att armaturen har ett kallt mittläge.

c. Därutöver ska duschblandare ha en termostatfunktion.

(FEBY, 2009,s.12)

Dessa krav uppfylls av de valda blandarna från FM Mattson.

Spillvatten

Dimensionering av spillvattenledningarna har gjorts enligt beräkningar i bilaga 29. De flöden som dimensioneringen av tappvattnet har grundat sig på går även de att finna i denna bilaga och flödena är hämtade från tabellen Normflöden för tabeller och kontor i VVS företagens Teknikhandbok 2012 (VVS företagen, 2012, s.289).

Vid dimensioneringen av spillvatteninstallationer skiljs anslutningsledningar som endast är kopplade till en avloppsenhet och samlingsledningar som är kopplade till flera ledningar. I bilaga 30 visas kopplingsschemat för spillvatten där ledningarna numrerade 1-3,7-8 är anslutningsledningar och ledningarna 4, 8-14 är samlingsledningar. Ledning 15 är servisledningen som ansluter fastighetens avlopp till det kommunala. Ledning 16 är luftningsledningen som har dimensionerats enligt Tabell 4Dimension luftningsledning i Sanitetsföreläsning 2012-02-06 – Del 1 Tappvatten. (Eriksson, T., 2012d). Se bilagorna 29 och 30.

Vid dimensioneringen har hänsyn tagits till att alla enheter i ett badrum inte kan antas användas samtidigt varför dessa, när de adderats till en gemensam samlingsledning. När det kommer till dimensioneringen av samlingsledningen till diskmaskin och tvättställ har det antagits att bara en enhet används åt gången. Servisledningen har dimensionerats för ett flöde på 5,7 l/s utifrån beräkningarna Se bilaga 25.

Utifrån de dimensionerade flödena har dimensioner på anslutningsledningarna valts enligt tabell Oluftad anslutningsledning och dimensioner på samlingsledningar har valts enligt tabell Oluftad samlingsledning och Diagram för luftad spillvattenledning i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.290 resp. s.291). Se beräkningar i bilaga 29. Utifrån ovanstående resonemang har dimensioner mellan 50-100mm valts på spillvattenledningarna av PEX rör inne i huset. Servisledningen har valts till PEX av dimensionen 100 mm. Servisledningen dras ner till det kommunala nätet vid tomtens västra sida. Tomten har en stark lutning åt detta håll varför fallet

40

på ledningen inte kommer utgöra ett problem. På delar av slänten finns det berg i dagen varför ledningen kommer läggas ytligt med isolering och en värmeslinga.

För att se hur ledningarna kommer dras i huset se bilaga 31. Projekteringen av spillvattensystemet är utformat för att avloppsvattnet från en enhet med vattenlås inte kan tränga in i en annan enhets vattenlås efter vad som föreskrivs i BBR 2012. Fallet av avloppsledningarna har även kontrollerats se bilaga 31, för att kontrollera att dragningarna verkligen är möjliga.

Andra krav som ställs i BBR 2012 som tagits hänsyn till vid projekteringen är:

Vid dimensionering av spillvattenledningar för självfallssystem beaktas

att

– ledningarnas dimension inte bör minska i strömningsriktningen,

– ledningar från vattenklosetter bör ha en dimension (rörbeteckning)

på minst 100 mm,

– ledningar i mark bör ha en dimension (rörbeteckning) på minst

75 mm.

(BBR,2012, s.2012)

6.4.4 El Elinstallationer är en viktig del i husets funktion och drift. El används i varje rum både till belysning, maskiner och vägguttag. Bra utförda elinstallationer märks inte av i ett hushåll, däremot om dessa skulle vara dåligt projekterade och utförda märks de väl. För att undvika dåligt utförda elinstallationer finns standarder för hur elinstallationerna skall vara utförda. Standarden för lågspänning är SS 436 40 00 - Elinstallationsreglerna(Elteknik, 2009, sid 6:1).

Projekteringen av elen i huset är gjorda enligt standarden SS 436 40 00 och en ritning över elinstallationerna visas i bilaga 32. Elmätarskåpet är beläget på husets södra sida där det ej ger ett förfulande av husets fasad. Att placera elskåpet på husets västra fasad är ej lämpligt då ytterdörren och husets entré är belägna där. Från elskåpet går huvudledningen till elcentralen som sitter i förrådet. Placeringen av elcentralen var mest lämplig i förrådet då detta rum är placerat i mitten av huset och kabelåtgången blir minimerad. Från elcentralen går ledningar ut till varje grupp. Grupperna är väl genomtänka, till exempel ligger vägguttag i sovrum 1 på samma grupp som takbelysning i sovrum 2. Detta för att undvika att ett rum ska bli helt strömlöst vid eventuell utlösning av säkring. Switchdim används i de flesta dimrar för att minska kabelåtgång och underlätta kabeldragningen i jämförelse med trappomkopplare samt att ge möjlighet att dimmra från samtliga brytare (von Gegerfelt, M., 2012). Alla rum har strömställare och eluttag enligt standarden. Maskiner som spis, FTX och tvättmaskin är anslutna till egna grupper för att minska överbelastning. I elcentralen är grupperna uppdelade på två jordfelsbrytare. På jordfelsbrytare 1 är alla nödvändiga maskiner såsom elpanna, kyl och frys samt värmepump inkopplade. Denna uppdelning är gjord på detta sätt för att minska risken för att dessa maskiner blir spänningslösa,

41

ifall utlösning av jordfelsbrytare till exempelvis belysning eller spis sker som är relativt vanligt. Som en komplettering till installationsritningen bifogas ett gruppschema för ökad förståelse, se bilaga 33.

Effektbehov för husets är utfört på de belastningsobjekt som anses göra störst verkan. Belysningsarmaturer är till exempel inte medräknade. Det totala effektbehovet för huset blev 24 kW. För uträkningar se bilaga 34. Utifrån detta effektbehov beräknades vilken huvudsäkring som är lämplig i huset, och en huvudsäkring på 25A valdes. För uträkningar se bilaga 35.

6.5 Materialval

Projekteringen av ett hus omfattar många materialval, både vad gäller ytbeläggning och konstruktionsdelar. Här har en större utredning med fokus på tre av alla dessa materialval utförts: Taktäckningsmaterial, fasadmaterial och invändiga golvmaterial.

Utöver kraven i BBR, som innefattar bland annat brand- och fuktskydd, krav som beställaren av huset ställer tas även i beaktande. Exempel på krav som ställs av beställaren är estetik, värmebehaglighet och beständighet.

De tre material som valdes till huset är svart plåttak, vit putsad fasad samt klinker och ekparkett som invändiga golvmaterial. För bedömning och sammanställning av de olika materialen se bilaga 36.

6.6 Bedömning av kostnader

Att bygga ett nytt hus är kostsamt och det kan vara svårt att sia om vad slutsumman stannar på. En enkel kostnadssummering av ingående material, fast inredning, maskiner och en energiförbrukningskostnad på årsbasis har gjorts för huset. Passivhus som byggs brukar få en 5 -10 % kostnadsökning på materialdelen jämfört med liknande vanliga hus (Behm Fredin, A., 2012). Därmed ökas materialkostnaden med 10 %. Den totala kostnaden vid denna enkla kostnadssummering landade på ca 1 760 000 kr. För beräkning se bilaga 37.

42

6.7 Energihushållning

Den energimängd som huset tillåts att förbruka är 5 MWh vid uppvärmning med el respektive 10 MWh vid uppvärmning med andra energikällor. Eftersom huset, som nämnts under avsnitt Värmesystem, kräver ett relativt litet värmetillskott drivs värmesystemet med el. Kravet att uppfylla blir alltså 5MWh. Vi har dock valt att utöver detta krav även i största möjliga mån försöka följa FEBY’s krav på passivhus från år 2009. De krav som FEBY ställer på passivhus i Malmö som är applicerbara på vår konstruktion är följande:

Krav på passivhus, FEBY 2009  

Effektkrav för mindre en‐ och tvåfamiljshus  < 200m² < 12W/m²

Maximalt tillförd viktad energi < 60kWh/m²

Figur 25. Krav från FEBY 2009 som måste uppfyllas av huset (FEBY, 2009)

BBR ställer också krav på energihushållningen i hus:

Krav på bostäder med elvärme, BBR 2012  

Byggnadens specifika energianvändning 55 kWh/(m²∙år)

Genomsnittlig 

värmegenomgångskoefficient Um på de 

byggnadsdelar som omsluter byggnaden 

0,40 W/(m²∙K)

 Figur 26. Krav på Bostäder med elvärme från BBR 2012. (BBR, 2012)

För att kontrollera om huset kommer att uppfylla kraven i figur 25 och 26 samt det tillkommande kravet på 5MWh per år vid uppvärmning med el har beräkningar utförts på det dimensionerande effektbehovet och energiförbrukningen för ett år. Beräkningarna är utförda på två skilda sätt, dels genom egna beräkningar och dels med hjälp av kalkyleringsverktyget energihuskalkyl som rekommenderas av FEBY. Att detta tillvägagångssätt har valts beror på att den förenklade beräkningsmetoden där transmissionsförluster och förluster via ventilation- och läckluftsflöde multipliceras med gradtimmar, inte ger en tillräckligt rättvisande bild av hur stort det verkliga energibehovet i huset är. Det är ju trots allt så att tanken med passivhus är att människorna och maskinerna i dessa ska bidra till en stor del av uppvärmningen, att bara addera några extragrader känns inte som att det ger tillräckligt utslag.

43

Nedan ses en sammanställning över våra resultat utifrån det två beräkningsmetoderna:

  Egna beräkningar Energihuskalkyl Krav 

Energiförbrukningen vid 

uppvärmning med el2,6 MWh/år 3,2 MWh/år < 5,0 MWh/år

Effektkrav för mindre en‐ och 

tvåfamiljshus < 200m²                   

(FEBY, 2009)

12,1 W/m² 16,3 W/m² < 12 W/m²

Maximalt tillförd viktad 

energi                             

(FEBY,2009)

‐ 52,7 kWH/ m² < 60 kWh/m²

Byggnadens specifika 

energianvändning (BBR,2012) ‐ 26,3 kWh/(m²∙år) 55 kWh/(m²∙år)

Genomsnittlig 

värmegenomgångskoefficient 

Um på de byggnadsdelar som 

omsluter byggnaden 

(BBR,2012)

0,12 W/(m²∙K) ‐ 0,40 W/(m²∙K)

Se bilaga 16 för våra egna beräkningar och bilaga 17 för sammanställning av resultaten från energihuskalkyl. Se även bilaga18 för att se hur valet av parametrar till energihuskalkyl är utfört.

Utifrån resultaten från de två beräkningsmetoderna har kravet för energiförbrukning som ingår i de givna förutsättningarna för uppgiften uppfyllts med energihuskalkyl och de egna beräkningarna. Energihuskalkyls beräkning bör vara mer tillförlitlig eftersom den tar hänsyn variationerna i uppvärmningsbehov under året på ett bättre sätt än vad som kan göra genom att multiplicera med gradtimmar. Den tar också hänsyn till faktorer som åt vilket håll fönstren är riktade, om de har solavskärmning eller ej och hur pass vindskyddat huset är varför resultatet bör bli exaktare. (Energihuskalkyl.se, 2012a; Energihuskalkyl.se, 2012b). Som synes har inte huset kunnat räknas hem som ett passivhus. Med båda beräkningsmetoderna blev det dimensionerande effektbehovet per kvadratmeter för högt för att uppfylla FEBY’s standard från 2009.

6.8 Resultat Huset har varit ett stöd vid skrivandet av fördjupningen samt gett oss en inblick hur det är att projektera ett passivhus. Dessvärre kunde huset ej räknas hem som ett passivhus då det ej klarade kraven. Om vi velat uppfylla kraven hade det kunnat göras med diverse åtgärder, men på grund av andra faktorer som stor takhöjd och stora fönster gjordes inte detta.

44

7. Referenslista Alltomventilation.se, 2012. FTX VM2, http://www.alltomventilation.se/sv/category/52/Systemair, (03/05-2012)

Altengård, M., Johansson, M., 2010. Verifieringsmöjligheter och brukarperspektiv i Passivhus, http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/10846, (07/05-12)

Andersson, I., et al.,2009. Kompletterande uppvärmning av passivhus – utformning med fokus på behov, placering och funktion, http://www.tekniskdesign.se/kandidat/examensprojekt/lvi/ , (05/05-2012)

Andrén, L., Tirén, L., 2010. Passivhus – en handbok i energieffektivt byggande, Svensk byggtjänst.

Ansell m fl, 2012. Grunder för konstruktion med betong,stål och trä, Tredje upplagan. Stockholm: KTH.

Armat, 2012a. Produktblad Galant, http://www.armat.se/documentations.asp?titelid=17, (19/04-2012)

Armat, 2012b. Monteringsanvisning takpanna original, http://www.armat.se/documentations.asp?titelid=17, (19/04-2012)

Armat, 2012c. Takpannor, http://www.armat.se/documentations.asp?titelid=17, (19/04-2012)

Avfuktning.n.nu, 2012. Byggfukt, http://www.avfuktning.n.nu/byggfukt, (20/03-2012)

Barosen, A., 2008. Rapport Kostnadsjämförelse för 8 väggtyper, http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&sqi=2&ved=0CIQBEBYwAA&url=http%3A%2F%2Fwww.byg-i-tegl.dk%2Ffileadmin%2Fmisc%2FRapport080811.pdf&ei=LnSmT9G8Esj44QTA4PigCQ&usg=AFQjCNGvCrAzV-IfytCDMUkijacIZeUteA&sig2=0cnBjJOJrygdU02CQt4PpQ, (06/05-2012)

BBR, 2002. 6:23 Ventilation, Kursmaterial AF 1002 ”Installationsuppgift” vt 2011, (110405) sid 10., KTH.

BBR, 2012. Regelsamling för byggande, BBR, 2012, http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2011/Regelsamling-for-byggande-BBR-2012/ (16/04-2012)

Behm Fredin, A., 2012. Intervju Tyréns. 25/04-2012.

Beijer, 2012. Klinker Kivi, http://www.beijerbygg.se/templates/BB_Produkt.aspx?id=107088, (04/05-2012)

Björk, F., 2006. Takguide. Institutionen för byggvetenskap, KTH.

Blomquist, F., Ericsson, M., 2009. Undersökning av kunskaps- och informationsflöden i passivhusprojekt – med avseende på lufttäthet, http://www.uppsatser.se/uppsats/fb39676905/, (05/05-12)

Boström, T., et al., 2003. Tvärvetenskapliganalys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg, http://www.liu.se/energi/publikationer/tvarprojekt?l=sv , (02/04-2012)

45

Bygganalys, 2011. Bygganalys lilla prisbok 2011.

Byggfaktadocu.se, 2012, Swedoor ytterdörr bäst i test http://www.byggfaktadocu.se/10/pdcnewsitem/01/12/12/index_10.html, (20/03-2012)

Byggmaterial.pl, 2012. Produkt 4/9, http://www.byggmaterial.pl/index.php?main_page=product_info&cPath=8&products_id=5, (06/05-2012)

Byggmax.se, 2012. Takpanneplåt, http://www.byggmax.com/se-sv/byggvaror/tak-regnvatten/takplat-plasttak/takplat-takpanna-rod/20612/takpanneplat-1190mm-rod, (06/05-12)

Cheapy.se, 2012. ToalettGustavsberg, http://www.cheapy.se/webapp/wcs/stores/servlet/Product_10651_10551_83051_46?utm_source=pricerunner&utm_medium=cpc&utm_campaign=pricerunner, (03/05-2012)

CTCV, 2012a. CTC EcoAir Polar-201, http://www.ctcvarme.se/web/Luftvarmepumpar/Helprodukter/CTC_-_varme/Varmepumpar/Luftvarmepumpar/CTC_EcoAir_Polar-201.aspx, (20/03-2012)

CTC, 2012b. Produktblad CTC Eco El http://www.ctcvarme.se/web/Elpannor/Helprodukter/CTC_-_varme/Varmepannor/Elpannor/CTC_EcoEl-213.aspx, (29/04-12)

CTC,2012c. Produktblad CTC Eco Air Polar, http://www.ctcvarme.se/web/Luftvarmepumpar/Helprodukter/CTC_-_varme/Varmepumpar/Luftvarmepumpar/CTC_EcoAir_Polar-201.aspx, (29/04-2012)

Cylinda, 2012a. Cylinda Spis S 464 K, http://www.elgiganten.se/product/vitvaror/spis/S464K/cylinda-spis-s-464-k, (16/04-2012)

Cylinda, 2012b. Disk DM 670 avh, http://www.tretti.se/media/pdf/information_sheets/39882.pdf, (16/04-2012)

Cylinda, 2012c. Kyl/Frys KF 2185NE A+, http://www.tretti.se/media/pdf/information_sheets/38055.pdf, (16/04-2012)

Cylinda, 2012d. Tvättmaskin FT 584, http://www.tretti.se/media/pdf/information_sheets/39945.pdf, (16/04-2012)

Cylinda, 2012e. Torktumlare TK 500, http://www.tretti.se/media/pdf/information_sheets/39955.pdf, (16/04-2012)

Dinbyggare.se, 2012a. Mura en tegelfasad, http://www.dinbyggare.se/communicate/artiklar/article.aspx?id=5267, (06/05-12)

46

Dinbyggare.se, 2012b. Fasadrenovering – underhåll en putsad fasad, http://www.dinbyggare.se/communicate/artiklar/article.aspx?id=5308, (06/05-12)

EKS 8, 2011, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpningar av europeiska konstruktionsstandarder, Boverket.

Elteknik 2009. Kompendium i elteknik – elinstallationer.

EN 1995-1-1:2004, 2004. Eurocode 5: Design of timber structures – Part 1-1: General- Common rules and rules for buildings, Brussels: CEN.

Energihuskalkyl.se, 2012a, Effect, http://energihuskalkyl.se/calculations/effect/5266685211, (20/03-2012)

Energihuskalkyl.se, 2012b, Energy, http://energihuskalkyl.se/calculations/energy/5266685211, (20/03-2012)

Energimyndigheten, 2011. Energiläget 2011, http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&id=e872f0ba87dd41ce983e6cc5725393fd, (05/05-12)

EON, 2012a. Om företaget, http://www.eon.se/om-eon/Om-foretaget/, (05/05-2012)

EON, 2012b. Vem i grannskapet är bäst på att spara el?, http://experimentet.eon.se/#nyheter , (05/05-2012)

Eriksson, T., 2011. AF1002 ”Installationsuppgift” vt 2011, (110405) sid 10(11).

Eriksson, T., 2012a. AF 101X: Installationsteknikföreläsning 2012-01-30, sid. 11.

Eriksson, T., 2012b. AF101X: Installationsföreläsning 2012-02-03, sid. 45.

Eriksson, T., 2012c. Övning ”Dimensionering av ventilationssystem”.

Eriksson, T., 2012d, Sanitetsföreläsning 2012-02-06 – Del 1 Tappvatten, Kurs AF101X, KTH.

Evbutiken.se. CTC Eco El 1550, http://www.evbutiken.se/villapanna-ctc-eco-el-1550-p-11220.aspx?utm_source=prisjakt&utm_medium=cpc&utm_campaign=prisjakt, (03/05-2012)

FEBY, 2009. FEBY Kravspecifikation för Passivhus, http://www.energieffektivabyggnader.se/download/18.712fb31f12497ed09a58000142/Kravspecifikation_Passivhus_version_2009_oktober.pdf, (20/03-2012)

FEBY, 2012. Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus Bostäder, http://www.nollhus.se/rapporter.aspx, (09/05-12)

FläktWoods, 2012. VEF, http://www.flaktwoods.se/produkter/ventilationslosningar/luftdon/tilluftsdon-och-franluftsdon/franluftsdon-tak-vagg/ , (03/05-2012)

47

FMMattson.se, 2012a, 900 EI med diskmaskinsavstängning, http://www.fmmattsson.se/Koksblandare/9000E/9000E-I/9000E-I-med-dma/, (02/05-2012)

FMMattson.se, 2012b, 900 E Grundmodell, http://www.fmmattsson.se/Tvattstallsblandare/Tvattstallsblandare1/9000E/9000E/8050-0000/, (02/05-2012)

FMMattson.se,2012c, 900E ett grepp, http://www.fmmattsson.se/Badkars-och-duschblandare/Duschblandare/9000E/9000E-ettgrepp/9000E-duschblandare-utl-ned/, (02/05-2012)

Forbo, 2012a. Parkett, http://www.forbo-flooring.se/Foeretag/Produkter/Parkett/, (02/05-2012)

Forbo, 2012b. Läggningssätt, http://www.forbo-flooring.se/Foeretag/Support-laeggning-och-underh%c3%a5ll/Laeggning/Laeggningsteknik/, (02/05-2012)

Forbo, 2012c. Ekparkett – Det perfekta golvmaterialet, http://www.forbo-flooring.se/Konsumenter/Produkter/Parkettgolv/Ekparkett/, (04/05-2012)

Fredlund, S, Ranevi, C., 2010. Utveckling för Passivhus i Sverige – Med fokus av på flerbostadshus av massivträ, http://www.byfy.lth.se/publikationer/tvbh_5000/ , (05/06-12)

von Gegerfelt, M., 2012. Elektriker Edsvikens El, intervju 01/05-2012.

Golvbranschen, 2008. Linoleum 2.0 Bilaga – Livslängd golvmaterial, http://www.forbo-flooring.se/Foeretag/Produkter/Linoleum/Byggvarudeklarationer-foer-Linoleum/, (02/05-2012)

Golvbranschen, 2012. Skötselråd – Linoleum, http://www.golvbranschen.se/rad-riktlinjer/skotselrad, (04/05-2012)

Granbäck, 2012, Konstruktion, http://www.granback.se/om-huset/konstruktion/, (20/03-2012)

Granmar, M., 2011. Luftburen värme får ny chans i passivhus, Energi och Miljö, nr 1, s. 32-33, http://www.energi-miljo.se/aktuellt/senaste-nytt/luftburen-varme-far-ny-chans-i-passivhus/, (03/05-2012)

Greén, L., Stensson-Bohman, O., 2010. Passivhus – Vikten av lufttäthet och attityder hos de boende, http://www.uppsatser.se/uppsats/e90d1d64c8/, (09/05-12)

Gyproc.se, 2012, Gyproc Aquaroc, http://www.gyproc.se/files/PDF/Sweden/PRI/PRI_Aquaroc_SE.pdf, (20/03-2012)

Hemvaruhuset.se, 2012a. Gustavsberg Artic Handfat, http://www.hemvaruhuset.se/gustavsberg-artic-handfat-p-

48

310.html?from=pricerunner&utm_source=pricerunner&utm_medium=cpc&utm_campaign=pricerunner, (03/05-2012)

Hemvaruhuset.se, 2012b. Gustavsberg 6316 frontlöst badkar, http://www.hemvaruhuset.se/gustavsberg-6316-frontlost-badkar-p-313.html?from=pricerunner&utm_source=pricerunner&utm_medium=cpc&utm_campaign=pricerunner, (03/05-2012)

Hemvaruhuset.se, 2012c. Dryson flex 650 handdukstork med timer, http://www.hemvaruhuset.se/dryson-flex-650-handdukstork-med-timer-p-71.html?from=pricerunner&utm_source=pricerunner&utm_medium=cpc&utm_campaign=pricerunner, (03/05-2012)

Hus&Anläggningar, 2011a. Värmemotstånd hos ventilerat luftskikt yttre beklädnad i vägg- och takkonstruktioner, Kursmaterial i Kurs Hus & Anläggningar AF1002 KTH, 2011.

Hus&Anläggningar, 2011b. Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet och ånggenomsläpplighet för några byggnadsmaterial, Kursmaterial i Kurs Hus & Anläggningar AF1002 KTH, 2011.

Hus&Anläggningar, 2011c. Värme- och ångmotstånd hos några skikt av speciella material, Kursmaterial i Kurs Hus & Anläggningar AF1002 KTH, 2011.

Husvillaguiden, 2012. Allmänt om tak, http://www.husvillaguiden.se/tak.php, (19/04-2012)

Höganäshuset, 2012. Skötselanvisningar PDF, http://www.hoganashuset.se/tips-rad/, (04/05-2012)

Ikea, 2012. Kök och vitvaror, http://onlinecatalogue.ikea.com/SE/sv/2012/Range_Brochure_Kitchen/, (07/05-2012)

Installationsteknik, 2008. Kompendium i installationsteknik 2008.

Isabiisolering, 2012. Isolering med Paroc Lösull, http://www.isabisolering.com/wp-content/uploads/2010/10/Paroc_Losull_WB09.pdf, (06/05-2012)

Isolerguiden, 2006, Isolerguiden Bygg 06, Swedisol

Isover, 2012. ISOVER UNI-skiva 33 , http://www.isover.se/produkter/produktvisning?id=20841, (06/05-2012)

Jóhannesson, G., et al., 2011. Lectures on building physics Heat and Moisture Transfer Lectures notes Building Materials and Building Physics. Stockholm: KTH.

K-Rauta, 2012. Lägg ditt eget klinkergolv, http://www.k-rauta.se/inspirationotips/vardagsrum/pages/laggdittegetklinkergolv.aspx, (02/05-2012)

KNX, 2012. Vad är KNX?, http://www.knx.org/se/knx/what-is-knx/ , (05/05-2012)

49

Kreutzer, S., 2010. Användarhandbok Passivhusförskola Skogslunden, Växsjö: Intresse Grupp Passivhus Sverige.

Kreutzer, S., 2011. Uppföljning år 1 Passivhusförskola Skogslunden, http://igpassivhus.se/passivhuset/passivhusprojekt-i-sverige/skogslunden/, (09/05-12)

Kreutzer, S., 2012. Certifierad passivhusexpert på Intressegrupp Passivhus Sverige, intervju 24/04-12.

Kronfönster, 2012, Fönstertyp: Passivhus Ultimat. Passivhaus, http://www.kronfonster.se/fonstertyper/pvc-fonster/passivhus, (30/03-2012)

Kronfönster, 2012a. Passiv Budget, billigast fönster för passivhus u-värde 0,7, http://www.kronfonster.se/butiken/model/49-passiv_budget_billigast_fonster_for_passivhus_u-varde_07.html, (07/05-2012)

Kronfönster, 2012b. Altandörr pvc utåtgående, http://www.kronfonster.se/butiken/model/1-fonster_underhallsfritt_pvc_avans_u-varde_115.html, (07/05-2012)

Kärnstrand, M., 2012. Nu kan du styra ditt hus med mobilen, Metro, 03/05-2012.

Larsson, T., 2012. Marknadschef Sverige förArcelorMittal Construction Sverige AB, intervju 20/04-12.

LGG, 2012. Pandora, http://www.lgg.se/produkter/pandora/, (03/05-2012)

Luftbutiken.se, 2012a. Vattenbatteripaket systemair, http://www.luftbutiken.se/tillbehor-ftx-aggregat/1453-vattenbatteri-paket-systemair-160mm.html, (03/05-2012)

Luftbutiken.se, 2012b. Systemair sommarkasett VM2, http://www.luftbutiken.se/tillbehor-ftx-aggregat/1471-systemair-sommarkasett-vm2.html, (03/05-2012)

Länsstyrelsen, 2000. Byggnadsvård Tegeltak, http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/publikationer/publikationer-per-amnesomrade/publikationer-kulturmiljo/Pages/byggnadsvard-information-tegeltak.aspx, (06/05-12)

Mundt mfl., 2009. Installationsteknik. Stockholm: KTH.

Nevander, L.E., Elmarsson, B., 1994. Fukthandbok. Andra, reviderade utgåvan. Stockholm: Svenskt Tryck AB.

Norlin, B., 2012. Föreläsning 4: Lastkombinationer, träfackverk och brottkriterier, Kurs AF 1005, KTH.

Plannja, 2012. Nyhet! Plannja Trend 300, http://www.plannja.com/templates/Page2C____36217.aspx, (09/05-2012)

50

Plåtslagare.n.nu, 2012, Lägga plåttak så går det till, http://www.platslagare.n.nu/lagga-plattak, (19/04-2012)

Porteau, 2008, Utdrag ur Structural Timber Design to Eurocode 5, Wiley-Blackwell.

Rockwool, 2012. RockTät – ett komplett sortiment för tätning av hus, http://www.rockwool.se/system/rockt%c3%a4t+klimatsystem/produktsortiment, (07/05-2012)

Ruukkitak, 2012a. Classic C - En klassiker inom tak, http://www.ruukkitak.se/Takprodukter/Takplat/Classic-C, (19/04-2012)

Ruukkitak, 2012b. Monterrey Plus-Modernt hållbart tak som är tilltalande för ögat, http://www.ruukkitak.se/Takprodukter/Takplat/Monterrey-Plus, (19/04-2012)

Rörprodukter.se, 2012. CTC Eco Air 107 Polar, http://www.rorprodukter.se/varmepumpar/ctc_varmepumpar_luft_vatten/varmepump_ctc_eco_air_107_polar_luft__vatten--6246386, (03/05-2012)

Sandbergstrabygg.se, 2012. Kerto Fanerträbalk 75x600mm, http://www.sandbergstrabygg.se/sortimentlistor/travaror_kertobalkar.htm, (03/05-2012)

SkånskaByggvaror, 2012. Ytterdörr Mölle, http://www.skanskabyggvaror.se/produkter/ytterdorrar/borga-serien/molle?v3011=3011-6, (07/05-2012)

SP, 2009. Lågenergihus och passivhus – vanliga frågeställningar, http://www.sjomarkens.se/ladda-ner/, (05/05-2012)

SP, 2011. Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen – Innemiljö, beständighet och brukarvänlighet, http://www-v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=12600, (05/05-03)

SS-EN 19XX-X-X, Svensk Standard, Byggstandard.

Statens energimyndighet, 2009. Kunskap, organisation och kommunikation, http://213.115.22.116/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&cat=/Rapporter&id=a6988d93ad474551a8f8dda80ebb4603, (27/03-2012)

Stridh, B., 2012. Mäklare på Svensk Fastighetsförmedling, intervju 04/04-12.

SundaHus, 2011. Hur görs bedömningarna, https://www.sundahus.se/services/environmental-data/assessments.aspx, (19/04-2012)

SundaHus, 2012a. SundaHus Miljödata, https://www.sundahus.se/services/environmental-data.aspx, (19/04-2012)

SundaHus, 2012b. SundaHus Miljödata, sökord: Tegelpanna, (ospecificerad), (19/04-2012)

SundaHus, 2012c. SundaHus Miljödata, sökord: Ruukki Tak GA 108-65, (19/04-2012)

51

SundaHus, 2012d. SundaHus Miljödata, sökord: Parkett, Ek, lackad, (02/05-2012)

SundaHus, 2012e. SundaHus Miljödata, sökord: Klinker M2, (02/05-2012)

SundaHus, 2012f. SundaHus Miljödata, sökord: Linoleum 2,0 Forbo, (02/05-2012)

SundaHus, 2012g. SundaHus Miljödata, sökord: Gul Haga Fasadtegel, (02/05-2012)

SundaHus, 2012h. SundaHus Miljödata, sökord: Weber.therm 261 Putsbruk EF, (02/05-2012)

SundaHus, 2012i. SundaHus Miljödata, sökord: Konstruktionsvirke, (02/05-2012)

Supergrund.se, 2012. Passivhusgrund datablad, http://www.supergrund.se/SuperGrund.aspx?pages=Products&subs=Passiv husgrund, (20/04-2012)

SVEBY, 2009. Brukarindata för energiberäkningar, http://www.sveby.org/hur-anvander-jag-sveby/berakning/, (09/05-12)

Systemair, 2012. VM 2 Heat recovery unit, http://www.systemair.com/en-za/systemair_products_za2/products_za/residential-ahu/vertical-units/vm/vm-2-heat-recovery-unit-1998, (16/04-2012)

Systemair, 2012b. VBC 100-2 Water heating batt, http://www.systemair.com/corp-en/systemair_products_int/product_catalogue_int/accessories-ventilation/water-batteries-dx-coolers/vbc/vbc-100-2-water-heating-batt-5456, (29/04-12)

Systemair, 2012 c. SVBM 2/400, http://www.systemair.com/se/systemairs_produkter_swe-loc/produktkatalog_2_2/bostadsaggregat/tillbehor-bostadsaggregat/sbvm/sbvm-2400-sommarblock-5677 (02/05-12)

Systemair, 2012d. VM 2 Heat recovery unit-Diagram, http://www.systemair.com/en-za/systemair_products_za2/products_za/residential-ahu/vertical-units/vm/vm-2-heat-recovery-unit-1998, 29/04-2012.

Trappfabriken, 2012. Ungefärliga prisintervall för våra massiva trätrappor och spiraltrappor, http://www.trappfabriken.se/vad-kostar-en-trappa, (07/05-2012)

Trebolit, 2012. Trebolit 114-YEP-Polyesterstomme, http://www.trebolit.se/sv/Produkter/Underlagspapp/, (09/05-2012)

Tretti, 2012a. Cylinda FT 584, http://www.tretti.se/vitvaror/tvattmaskiner/frontmatade/cylinda-ft-584, (07/05-2012)

Tretti, 2012b. Cylinda TK 500, http://www.tretti.se/vitvaror/torktumlare-skap/kondenstumlare/cylinda-tk-500, (07/05-2012)

Tretti, 2012c. Cylinda DM 670 AVH RF, http://www.tretti.se/sok?q=disk dm 670 avh, (07/05-2012)

52

Träguiden.se, 2012a, Reglar, http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=788&contextPage=181, (25/04-2012)

Träguiden, 2012b. Tak - form, material, konstruktion, http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=2775, (17/04-2012)

Träguiden, 2012c. Generellt om olika typer av utvändig panel, http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1435, (06/05-12)

Viivilla, 2012a. Så sköter du taket, http://www.viivilla.se/Gor-det-sjalv/Tak/Sa-skoter-du-taket-44130, (20/04-2012)

Viivilla, 2012b. Inred källaren, http://www.viivilla.se/Gor-det-sjalv/Kallare/Inred-kallaren-43147, (02/05-2012)

Viivilla, 2012c. Sätt kakel själv!, http://www.viivilla.se/Bygg/Kakel--klinker-1/Satt-kakel-sjalv-41938, (02/05-2012)

Viivilla, 2012d. Så sköter du fasaden, http://www.viivilla.se/Inredning/Farglara/Sa-skoter-du-fasaden-44201 (06/05-12)

VVS företagen, 2012, VVS Företagens Teknikhandbok 2012, VVS företagen

VVSochBad.se, 2012a. FM Mattson 9000 E II diskmaskinsavstängning, http://www.vvsochbad.se/Koek-Koeksblandare-Fm-mattsson--FM-Mattsson-9000E-II,-krom,-med-diskmaskinavstaengning-307304.html?utm_source=pricerunner&utm_medium=cpc&utm_campaign=vvsochbad, (03/05-2012)

VVSochBad.se, 2012b. Tvättställsblandare, 9000E, http://www.vvsochbad.se/Badrum-Tvaettstaellsblandare-Fm-mattsson--FM-Mattsson-Tvaettstaellsblandare-9000E-krom-311279.html, (03/05-2012)

VVSochBad.se, 2012c. FM Mattson Säkerhetsblandare för dusch, http://www.vvsochbad.se/Badrum-Duschblandare-Fm-mattsson--FM-Mattsson-Saekerhetsblandare-foer-dusch,-9000E-krom-349460.html, (03/05-2012)

Wahlund, A., 2012. Byggprojektledare på Sigtuna Hem, intervju 23/04-12.

Weber.se, 2012a. Serpovent – systemkomponenter, http://www.weber.se/fasad-puts-och-murbruk/produkter/fasadsystem/puts-utan-isolering/serpovent-ef.html, (06/05-12)

Weber.se, 2012b. Serpovent EF, http://www.weber.se/fasad-puts-och-murbruk/produkter/fasadsystem/puts-utan-isolering/serpovent-ef.html, (06/05-12)

53

Wienberger, 2012a, Cavus 14 Falsad takpanna, http://www.wienerberger.se/servlet/Satellite?pagename=Wienerberger/Page/CallArticle05&cid=1132852274722&c=Page&sl=wb_se_home_se, (19/04-2012)

Wienberger,2012b, Läggningsanvisning, http://www.wienerberger.se/servlet/Satellite?pagename=Wienerberger/Page/CallArticle05&cid=1132852274722&c=Page&sl=wb_se_home_se, (19/04-2012)

Wienerberger, 2012c. Gul struktur NF, http://www.wienerberger.se/servlet/Satellite?pagename=Wienerberger/SR_Product/ProductStandard05&cid=1141671802640&sl=wb_se_home_se&lpi=1137406601198, (06/05-12)

Wikells, 2012. Sektionsfakta-NYB. Växsjö: Wikells Byggberäkningar AB.

Wollberg, J., 2010. Vilka risker finns det med framtidens energieffektiva byggnader? – en analys av passivhusetkonceptets robusthet, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1689229&fileOId=1691764, (27/03-2012).

Åkerlund, S., f.d. Boverket. 2003-11-26, Svensk Standard.

Österbottens räddningsverk, 2012. Brandklasser, http://www.pohjanmaanpelastuslaitos.fi/WebRoot/366398/Subpage.aspx?id=419315, (06/05-12)

       

Bilaga 1. Situationsplan 

   

Bilaga 2. Planlösning

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Planlösning Entréplan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Planlösning Övre plan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 3. Fasadritningar

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Fasad syd5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Fasad öst5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Fasad norr5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Fasad väst5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Sektion AA5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 5. Detalj Ytterväggshörn

Detalj Ytterväggshörn5:22

AF101X

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2012-05-10

ArkitektenA

RvG/KH

Byggnadskonstruktören

VVS-KonstruktörenEL-Konstruktören

K

VE

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 6. Detalj Grund

Detalj Grund5:22

AF101X

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2012-05-10

ArkitektenA

RvG/KH

Byggnadskonstruktören

VVS-KonstruktörenEL-Konstruktören

K

VE

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 7. Detalj Yttervägg-Bjälklag

Detalj Yttervägg-Bjälklag5:22

AF101X

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2012-05-10

ArkitektenA

RvG/KH

Byggnadskonstruktören

VVS-KonstruktörenEL-Konstruktören

K

VE

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 8. Detalj Takfot

Detalj Takfot5:22

AF101X

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2012-05-10

ArkitektenA

RvG/KH

Byggnadskonstruktören

VVS-KonstruktörenEL-Konstruktören

K

VE

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 9.

Beräkning av U-värde för Väggen

Beräkning av U-värdet på väggen kommer både beräknas genomλ-värdesmetoden och U-värdesmetoden

λ-värdesmetoden

Yttre övergångsmotstånd Rse 0.04m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

Ventilerat fasadskikt av puts Rluft 0.2m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011a.

Vindtät skydd försummas

1:a lager isolering λiso 0.033W

m K Isover, 2012.

Isoleringens tjocklek d1 0.045m Se Bilaga 5

R1

d1

λiso1.364

K s3

kg

Tar fram ett R-värde som motsvarar det 2:a skiktet med trä och isoler ing

Trä λträ 0.14W

m K Hus&Anläggningar, 2011b.

Längd trädel l1 0.045m Se Bilaga 5

Längd isolering l2 0.555m Se Bilaga 5

cc-avstånd ltot 0.600m Se Bilaga 5

λ λträ

l1

ltot λiso

l2

ltot 0.041

m kg

K s3

λ-värde för 2:a skiktet

Skiktets tjocklek d2 0.170m Se Bilaga 5

R2

d2

λ4.144

K s3

kg

3:e lager isolering diso 0.170m Se Bilaga 5 Se Bilaga 5

Riso

diso

λiso5.152

K s3

kg

RPE 0.02m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

PE-folie

Tar fram ett R-värde som motsvarar det 3:e skiktet med trä och isoler ing

Samma λ-värde som ovan används

Skiktets tjocklek d3 0.07m Se Bilaga 5

R3

d3

λ1.706

K s3

kg

Plywood dspån 0.013m Se Bilaga 5

Rspån

dspån

λträ0.093

K s3

kg

Gips 13mm Rgips 0.06m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

Yttre övergångsmotstånd Rsi 0.13m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

Totala värmemotstånden

Rtot Rse Rluft R1 R2 Riso RPE R3 Rspån Rgips Rsi 12.908K s

3

kg

U-värde enligt λ-värdesmetoden

Utotλ1

Rtot0.077

kg

K s3

U-värdesmetoden

Räknar ut tre U-värden och viktar dessa med avseende på arean.För längder, tjocklekar och λ-värden se ovan.

Antingen kan luften gå genom isolering i alla skikt, eller genom trä i skikt 2 eller genom träi skikt 3.

R2iso

d2

λiso5.152

K s3

kg R2trä

d2

λträ1.214

K s3

kg

R3iso

d3

λiso2.121

K s3

kg R3trä

d3

λträ0.5

K s3

kg

Ua1

Rse Rluft R1 R2iso Riso RPE R3iso Rspån Rgips Rsi0.07

kg

K s3

Ub1

Rse Rluft R1 R2trä Riso RPE R3iso Rspån Rgips Rsi0.096

kg

K s3

Uc1

Rse Rluft R1 R2iso Riso RPE R3trä Rspån Rgips Rsi0.079

kg

K s3

Totalt U-värde med U-värdesmetoden

UtotU

Ua ltot ltot l1 2 Ub l1 ltot Uc l1 ltot

ltot ltot0.072

kg

K s3

Ett medelvärde på de två olika metoderna beräknades

Utot

Utotλ UtotU

20.075

W

m2K

Bilaga 10.

Beräkning av U-värde för Grunden

Dräneringsskikt av singel >150 mm Rdrä 0.20m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

Cellplast, EPS 80 λcp 0.031W

m K Byggmaterial.pl, 2012

dcp 4 0.1 m Se Bilaga 6

Rcp

dcp

λcp12.903

K s3

kg

Betong λbtg 1.7W

m K Hus&Anläggningar, 2011b.

dbtg 0.1m Se Bilaga 6

Rbtg

dbtg

λbtg0.059

K s3

kg

Plywood λträ 0.14W

m K Hus&Anläggningar, 2011b.

dply 0.022m Se Bilaga 6

Rply

dply

λträ0.157

K s3

kg

Golvbeläggning, trägolv. dgolv 0.022m Se Bilaga 6

Använder samma λ-värde som under plywood

Rgolv

dgolv

λträ0.157

K s3

kg

Inre övergångsmotståndRsi 0.17

m2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

U-värdet för hela grunden blir:

Ugrund1

Rdrä Rcp Rbtg Rply Rgolv Rsi0.073

kg

K s3

Bilaga 11.

Beräkning av U-värde för Taket

Beräkning av U-värdet på taket kommer både beräknas genomλ-värdesmetoden och U-värdesmetoden

λ-värdesmetoden

Yttre övergångsmotstånd Rse 0.04m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

Ventilerat yttertak av plåt Rluft 0.15m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011a.

Hårdboard λhård 0.13W

m K Hus&Anläggningar, 2011b.

dhård 0.0032m Se Bilaga 8

Rhård

dhård

λhård0.025

K s3

kg

Tar fram ett R-värde som motsvarar det 1:a skiktet med trä och isoler ing

Trä λträ 0.14W

m K Hus&Anläggningar, 2011b.

Lösull Paroc λisolös 0.037W

m K Isabiisolering, 2012.

Takbalkens bredd l1 0.045m Se Bilaga 8

cc-avstånd ltot 1.2m Se Bilaga 8

λ-värde för 1:a skiktet λ1 λträ

l1

ltot λisolös

ltot l1 ltot

0.041m kg

K s3

Takbalkens höjd d1 0.36m Se Bilaga 8

R1

d1

λ18.81

K s3

kg

Tar fram ett R-värde som motsvarar det 2:a skiktet med trä och isoler ing

Reglarnas bredd l2 0.045m Se Bilaga 8

Samma λ-värden och längder som ovan används

λ2 λträ

2 l2

ltot λisolös

ltot 2 l2 ltot

0.045m kg

K s3

Reglarnas höjd d2 0.125m Se Bilaga 8

R2

d2

λ22.795

K s3

kg

RPE 0.02m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

PE-folie

Tar fram ett R-värde som motsvarar det 3:e skiktet, installationsskiktet, med trä ochisolering

λisofast 0.033W

m K Isover, 2012.

Isolering

Reglarnas bredd l3 0.045m Se Bilaga 8

Samma λ-värden och längder som ovan används

λ3 λträ

2 l3

ltot λisofast

ltot 2 l3 ltot

0.041m kg

K s3

Installationsskiktets tjocklek d3 0.07m Se Bilaga 8

R3

d3

λ31.706

K s3

kg

Glespanel, luftspalt Rgles 0.165m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

Takbeklädnad, antar gips13mm

Rbekl 0.06m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

Yttre övergångsmotstånd Rsi 0.10m

2K

W Hus&Anläggningar, 2011c.

Totala värmemotstånden

Rtot Rse Rluft Rhård R1 R2 RPE R3 Rgles Rbekl Rsi 13.871K s

3

kg

U-värde enligt λ-värdesmetoden

Utotλ1

Rtot0.072

kg

K s3

U-värdesmetoden

Räknar ut fyra U-värden och viktar dessa med avseende påvolymen. För längder, tjocklekar och λ-värden se ovan.

Olika värmemotstånd för skikt 1

R1iso

d1

λisolös9.73

K s3

kg R1trä

d1

λträ2.571

K s3

kg

Olika värmemotstånd för skikt 2

R2trä

d2

λträ0.893

K s3

kg

R2iso

d2

λisolös3.378

K s3

kg

Olika värmemotstånd för skikt 3

R3trä

d3

λträ0.5

K s3

kg

R3iso

d3

λisofast2.121

K s3

kg

Fyra varianter på U-värden genom väggen:

Ua1

Rse Rluft Rhård R1trä R2iso RPE R3iso Rgles Rbekl Rsi0.116

kg

K s3

Ub1

Rse Rluft Rhård R1iso R2trä RPE R3iso Rgles Rbekl Rsi0.075

kg

K s3

Uc1

Rse Rluft Rhård R1iso R2iso RPE R3trä Rgles Rbekl Rsi0.071

kg

K s3

Ud1

Rse Rluft Rhård R1iso R2iso RPE R3iso Rgles Rbekl Rsi0.063

kg

K s3

Totalt U-värde med U-värdesmetoden

UtotU

Ua l1 ltot l1 Ub l1 ltot 2 l1 Uc l1 ltot l1

Ud ltot l1 ltot 2 l1

ltot ltot0.066

kg

K s3

Ett medelvärde på de två olika metoderna beräknades

Utot

Utotλ UtotU

20.069

kg

K s3

Bilaga 12.

Beräkning av en köldbrygga – Comsol MultiPhysics

Vi har valt att göra beräkningen av köldbryggan vid mellanbjälklaget eftersom den antas vara en av de större/största i huset. Vid beräkningarna har vi utgått från en förenklad version av Detalj- Mellanbjälklag (se Bilaga 7). Se figur 1 nedan.

Figur 1. Förenklat mellanbjälklag. I figuren ses den förenklade modell av mellanbjälklaget som har använts för att beräkna köldbryggan i Comsol MulitPhysics.

I Comsol Multiphysics har materialen och värden för deras värmekonduktivitet, densitet och värmekapacitet definierats enligt följande.

Gips

Värmekonduktivitet 0,25 W/(mK) Densitet 900 kg/m³ Värmekapacitet 800 [kJ/(kg·K)]

(Jóhannesson, G., et al., 2011, Table A1)

Puts och luftspalt

Värmekonduktivitet 0.17 W/(mK) Densitet 1600 kg/m³ Värmekapacitet 1000 [kJ/(kg·K)] (Jóhannesson, G., et al., 2011, Table A1) Värde för luftspalt med träpanel, antar ungefär samma värden med puts.

Träreglar

Värmekonduktivitet 0.13 W/(mK) Densitet 500 kg/m³ Värmekapacitet 1600[kJ/(kg·K)] (Jóhannesson, G., et al., 2011, Table A1)

Mineralull

Värmekonduktivitet 0.033 W/(mK) Densitet 30 kg/m³ Värmekapacitet 1000[kJ/(kg·K)] (Jóhannesson, G., et al., 2011, Table A1)

Golv

Värmekonduktivitet 0,13 W/(mK) Densitet 500 kg/m³ Värmekapacitet 1600[kJ/(kg·K)] (Jóhannesson, G., et al., 2011, Table A1)

Plywood

Värmekonduktivitet 0,13 W/(mK) §Densitet 500 kg/m³ Värmekapacitet 1600[kJ/(kg·K)] (Jóhannesson, G., et al., 2011, Table A1)

Utifrån detta har sedan det totala värmeflödet genom konstruktionen beräknats till 4,68W/m, se nedan för resultat och temperaturfördelningen i väggen.

Värmeflödet genom köldbryggan som mellanbjälklaget utgör har sedan beräknats genom att värmeflödet genom väggen utan en köldbrygga har dragits bort. Väggens U-värde har beräknats till 0,081, se bilaga U-värden.

Vi har att

1

Temperaturenskillnaden mellan ute och inne blir

∆ 29,7

Då innetemperaturen är 20°C och den dimensionerande utetemperaturen är -9,7°C enligt vad som föreskrivs i FEBY 2009.

Värmeflödet genom väggen kan då beräknas enligt

ä∆

∆ ∗ 2,4057 /

Värmeflödet genom köldbryggan blir då, det totala värmeflödet som erhållits ur Comsol beräkningarna när värmeflödet genom en vägg utan köldbrygga har tagits bort.

ö ä 2,27616 /

Vi har även att

ö ∗ ∆ ∗

Varur läckflödeskoefficienten kan lösas

ö

∆ ∗2,2761629,7 ∗ 2,4

0,0319

Utifrån detta har sedan den minimala temperaturen på insidan av konstruktionen bestämts till 19,99°C. Se figuren nedan.

Bilaga 13. Konstruktionsritningar

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Konstruktion Tak5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Konstruktion Bjälklag5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 14. LastberäkningarInledning Vid dimensioneringen av det bärande systemet har beräkningar gjorts på takbalkarna,golvbalkarna i mellanbjälklaget, avväxlingsbalken CD mellan köksdelen och huvudbyggnadsamt på pelaren C som bär upp denna. Se figurerna nästa sida för att se var i konstruktionendessa befinner sig.

 

Att beräkningarna har utförts på de här komponenterna beror på att de anses vara särskiltintressanta eller av kritisk karaktär för konstruktionen. Beräkningen av takbalkarna har gjortseftersom spännvidden på 6,25m är stor. På grund av en önskan om en hög takhöjd i huset haen lösning med balkar valts och inte ett fackverk, varför det blir intressant att kontrollera vilkdimension som krävs.

Balkarna i mellanbjälklaget kontrolleras även de på grund av sin långa spännvidd (6,01 m), ohär gör det hårda kravet på nedböjning i bruksgränstillståndet att även deras dimension blirintressant att undersöka.

Den mest kritiska punkten på konstruktion är avväxlingsbalken CD som vilar över öppningemellan köket och huvudbyggnaden. Denna balk kommer behöva bära en stor del av taket ocäven den del av väggen som löper över öppningen som balken överbygger varför den blir viatt dimensionera. Pelaren C dimensioneras eftersom den bär upp en stor last. När dessa komponenter dimensionerats har alla typkomponenter som finns i vårt husdimensionerats vilket också är en anledning till att valet har fallit på dem.  

  

Lastberäkningar för fastighet 5:22Allmäna ingångsdata

Husets bredd, dvs den horisontella spännvidden (för huvuddelen av huset)

a 6.1 m

Förlängningsfaktor på cc-mått vid lastnedräkning

cc´ 1.1

Förteckning över egenvikter och nyttiga laster aktuella vid lastnedräkningen

Egenvikter

Takets egenvikt (horisontell takyta).

gt.k 0.63kN

m2

(Wikells, 2012,Tabell 11.042)

Golvets egenvikt

gb.k 300N

m2

Vikt av yttervägg per löpmeter

gvägg 0.64kN

m2

(Wiksells, 2012, tabell 7.034)

Karakteristiska laster

Karakteristisk snölast i Malmö

sk 1.0kN

m2

(EKS 8, 2011, Tabell C-9)

Lastreduktionsfaktorer

För takbalkarna gäller säkerhetsklass 2

γd 0.91 (EKS 8,2011,s.11,6§)

Ogynnsampermanent last

ξ 0.89 (Norlin, 2012, s.14)

Ogynnsamma lasteffekter av permanenta laster

γG 1.35 (Norlin, 2012, s.14)

Ogynsamma lasteffekter av variabla laster

γQ 1.5 (Norlin, 2012, s.14)

Lastreduktionsfaktor 0

ψ0 1 (Norlin, 2012, s.10, Tabell B-1)

Lastreduktionsfaktor 2 (omvandlar i princip den variabla lasten till en motsvarandepermanent last).

ψ2 0.1 (EKS 8, 2011)

Materialdata för LVL KERTO-S balk

Klimatklass 1 ger omräkningsfaktorer

kmod.M.LVL 0.8 mediumtermaction( ) (Ansell mfl., 2012, Tabell 5.4)

Säkerhetsfaktor för LVL

γM.LVL 1.2 (EN1995-1-1:2004, s.24,Tabell 2.3)

Faktor vid kompression vertikalt mot fiberrikningen

kc.90.LVL 1.75 (SS-EN 1995-1-1:2004/A1:2008, s.8)

Elasticitetsmodul

ELVL 13800 106 Pa 1.38 1010 Pa (Porteou, 2008, s.32,Table 1.15)

Karakteristiska hållfasthetsvärden

Karakteristisk böjspänning

fm.0.edge.k.LVL 44 MPa (Porteou, 2008, s.32,Table 1.15)

Karakteristisk dragspänning

ft.0.k.LVL 35 MPa (Porteou, 2008, s.32,Table 1.15)

Karakteristisk tryckspänning parallellt med fiberriktningen

fc.0.k.LVL 35 MPa (Porteou, 2008, s.32,Table 1.15)

Karakteristiska tryckspänningar vertilkalt mot fiberriktningen

fc.90.k.LVL 6 MPa (Porteou, 2008, s.32,Table 1.15)

Karakteristiskt skjuvspänning

fv.0.k.LVL 4.1 MPa (Porteou, 2008, s.32,Table 1.15)

Dimensionerande hållfasthetsvärden

Dimensionerande böjspänning

fm.0.edge.d.LVL kmod.M.LVL

fm.0.edge.k.LVL

γM.LVL 2.933 107 Pa

Dimensionerande dragspänning

ft.0.d.LVL kmod.M.LVL

ft.0.k.LVL

γM.LVL 2.333 107 Pa

Dimensionerande tryckspänning parallellt med fiberriktningen

fc.0.d.LVL kmod.M.LVL

fc.0.k.LVL

γM.LVL 2.333 107 Pa

Dimensionerande tryckspänningar vertilkalt mot fiberriktningen

fc.90.d.LVL

kmod.M.LVL fc.90.k.LVL

γM.LVL4 106 Pa

Dimensionerande skjuvspänning

fv.0.d.LVL

fv.0.k.LVL kmod.M.LVL

γM.LVL2.733 106 Pa

Materialdata för konstruktionsvirke (C30)

Klimatklass 1 ger omräkningsfaktorer

kmod.M.C30 0.8 mediumtermaction( ) (Ansell mfl., 2012, Tabell 5.4)

Säkerhetsfaktor för kontruktionsvirke (C30)

γM.C30 1.3 (Ansell mfl., 2012, s.117)

Faktor vid kompression vertikalt mot fiberriktning

kc.90.C30 1.5 (SS-EN 1995-1-1:2004/A1:2008, s.8)

Karakteristiska tryckspänningar vertilkalt mot fiberriktningen

fc.90.k.C30 2.7MPa (Ansell mfl., 2012, s.115)

Dimensionerande tryckspänningar vertilkalt mot fiberriktningen

fc.90.d.C30

kmod.M.C30 fc.90.k.C30

γM.C301.662 106 Pa

Dimensionering av takbalkar

Ingångsdata för taket

Takbalkar av LVL Kerto-S

Centrumavståndet mellan takbalkarna

ctb 1.2 m

Taklutning (över huvuddelen)

β 14 deg

Formfaktor för taket

μ 0.8 (Åkerlund, S., 2003, enl figur 2)

Takbalkens tvärsnittsbredd

btb 0.045 m

För egentyngd och karakteristiska laster se Allmänna Ingångsdata ovan.

Laster

Karakteristiska laster per takbalk

Snölast på taket per längdmeter takbalk

Qs.k sk ctb cc´ μ 1.056 103N

m

Takets egentyngd per längdmeter takbalk

Gt.k ctb gt.k cc´ 831.6N

m

Dimensionerande last per längdmeter takbalk (enligt tabell 6.10b)

Den dimensionernade lasten som kommer ner per längdmeter takbalk

Ed.tb γd ξ γG Gt.k γQ ψ0 Qs.k 2.351 103N

m (Norlin, 2012, s.8)

Kraftjämvikt - beräkning av upplagskrafter

Se figur 1 nedan för en skiss av upplagsförhållandena, figur 2 för takbalkens momentdiagramoch figur 3 för takbalkens normalkraftsdiagram.

 

Figur 1. Upplagsförhållande för takbalk  

 

 Figur 2. Takbalkens momentdiagram  

 

Figur 3. Takbalkens normalkraftsdiagram 

RB Ed.tba

2 7.17 103 N

RA RB 7.17 103 N

HA 0

HB 0

NA Ed.tba

2 sin β( ) 1.734 103 N

NB NA 1.734 103 N

Maxmomentet fås vid balkens mitt

Mtb.max Ed.tba2

8 RB

a

2 cos β( ) 1.16 104 N m Max Moment

Beräkning av takbalkens tvärsnittshöjd

Brottkriterium för rent böjbelastad balk

σmd

Mtb.max

btb

htb2

6

= (Ansell mfl., 2012, s.123)

Faktor med vilken hållfasthetsvärdet får ökas, då hänsyn tas till tvärsnittets storlek

kh0.3

htb

0.12

= Om k.h blir större än 1,2 väljs k.h till 1,2 (Ansell mfl., 2012, s.124)

Då takbalkarna belastas med ett böjande moment används följande villkor

(Ansell mfl., 2012, s.124)σmd

fm.0.d kh1 0

Genom iteration med insättning av olika h i villkoret ovan beräknas höjden på takbalken.

htb 0.218m

Kontroll av k.h

kh0.3 mhtb

0.12

1.039 1.2 OK

Standardhöjd på tvärsnitt för LVL-balkar väljs

htb1 225mm

Kontroll av brottkriterier

Skjuvspänning

Avskjuvade delens statiska moment

(Johannesson mfl., 2011, s.29)Smax btb

htb1

2

htb1

4 2.848 10 4 m

3

Tröghetsmoment

Itb btb

htb13

12 4.271 10 5 m

4 (Johannesson mfl., 2011, s.22)

kcr 1.0 (SS-EN 1995-1-1:2004/A1:2008, s.9)

Skjuvspänning

τv.tb.d RB

Smax

Itb btb kcr 1.062 106 Pa (Johannesson mfl., 2011, s.29)

Dimensionernade skjuvhållfasthet

fv.0.d.LVL 2.733 106 Pa

Kontroll av brottvillkor

τv.tb.d fv.0.d OK

Momentbärförmågan

Spänning på grund av böjbelastning

σmd

Mtb.max

btb

htb12

6

3.056 107 Pa

En ny faktor k.h beräknas med den valda tvärsnittshöjden

kh10.3 mhtb1

0.12

1.035

fm.0.edge.d.LVL kh1 3.036 107 Pa

Kontroll av brottkriteriumet

σmd fm.0.edge.d kh OK

Beräkning av upplagslängden vid M

Villkor då trycket verkar vinkelrät mot träytan

σc.90.d kc.90 fc.90.d (Ansell mfl., 2012, s.125)

där

σc.90.d

fc90.d

Aef=

VN

btb lM= (Ansell mfl., 2012, s.124)

Upplagslängd för takbalken av LVL Kerto-S

Upplagslängden beräknas enligt

lB.tb

RB

btb fc.90.d.LVL kc.90.LVL0.02276 m (Ansell mfl., 2012, s.124)

Upplagslängd för hammarband i ytterväggarna av konstruktionsvirke (C30)

Upplagslängden beräknas enligt

lB.hb

RB

btb fc.90.d.C30 kc.90.C300.03 m 0.03393 m

Kontroll av beräknade upplagslängder

lM.hb lM.tb

ger den "dimensionerande" upplagslängden

lB lB.hb

Vilket ger minsta möjliga hammarbandsbredd när hänsyn tas till takvinkeln till:

bhb.ber lB cos β( ) 0.033 m

Brukslast på takbalken

Lasterna som verkar per längdmeter takbalk i bruksstadiet

Ed.ser.tb Gt.k Qs.k 1.888 103N

m (Norlin, B., 2012, s.11)

Villkoren för bruksgränsberäkningarna

Omedelbar böjdeformation spännvidd

300

Slutlig böjdeformation spännvidd

200

Där spännvidden är

spännvidd a 6.1 m

Omedelbar deformation

Tröghetsmomentet

(Johannesson, 2011, s.22) I

btb h3

12=

En omskriving av villkoret ger den omedelbara deformationen till:

winst

5 qd.ser.tb a4

384 ELVL I cos β( )2

a

cos β( )

300=

Ur detta uttryck löses den erfoderliga höjden på takbalkens tvärsnitt ut

htb.inst

300 5 Ed.ser.tb a4 12

384 ELVL btba

cos β( )

cos β( )2

1

3

0.322 m

Slutgiltig deformation

kdef 0.6 (SS EN 14374, SS EN 14279)

ψ2 0.1 EKS 8, 2011,tabell B-5

Den slutgiltiga deformationen definieras som

wfing wfinsspännvidden

200

Vilket skrivs om till

5 Gt.k a4 12

cos β( )2

384 ELVL btb h3

1 kdef 5 Qs.k a

4 12

cos β( )2

384 ELVL btb h3

1 ψ2 kdef

a

cos β( )

200

den erfoderliga höjden på tvärsnittet löses ut

h

5 Gt.k a4 12

cos β( )2

384 ELVL btb1 kdef

5 Qs.k a4 12

cos β( )2

384 ELVL btb1 ψ2 kdef

a

cos β( )

200

1

3

0.307

Kontroll av beräknade höjder på tvärsnittet

Kontroll av de beräknade tvärsnitthöjderna ger att htb.inst blir dimensionerande

h väljs ur tabell med standardsektioner av LVL,vilket ger tvärsnittshöjden till

(Porteau, 2008, s.32)

htb.d 0.360 m

Beräkning av utnyttjandegraden

σmd.tb.d

Mtb.max

btb

htb.d2

6

1.194 107 Pa

Utnyttjandegraden blir då

σmd.tb.d

fm.0.edge.d.LVL 0.407

Beräkning av den omdelbara deformationen med vald dimension

winst

5 Ed.ser.tb a4

384 ELVL btb

htb.d3

12 cos β( )

2

0.015 m

Beräkning av den slutgilitiga deformationen med vald dimension

5 Gt.k a4 12

cos β( )2

384 ELVL btb htb.d3

1 kdef 5 Qs.k a

4 12

cos β( )2

384 ELVL btb htb.d3

1 ψ2 kdef 0.019

Vald dimension på takbalkar blir alltså 45x360mm med ettcc-mått på 1200mm

Dimensionering av avväxlingsbalk CD

Ingångsdata för avväxlingsbalken

Längden på avlastningsbalken är

lav 8m

Avväxlingsbalkens tvärsnittsbredd

bav 0.090 m

Laster

Avväxlingsbalken bär upp halva taket längs dess längd + väggen ovanför sig

Karakteristiska laster

Egentyngder av taket och ytterväggen som kommer ner på balken

Gav.k gvägg lav gt.ka

2 7.042 103

N

m

Den enda nyttiga lasten som verkar på avväxlingsbalken är snölasten från taket

Qav.s.k ska

2 3.05 103

N

m

Dimensionerande last

Den dimensionerande lasten per löpmeter blir

Ed.av γd ξ γG Gav.k γQ ψ0 Qav.s.k 1.186 104N

m

Upplagskrafter

RC Ed.av

lav

2 4.745 104 N

RD RC 4.745 104 N

Mav.max

Ed.av lav2

89.49 104 N m

Beräkning av avväxlingsbalkens tvärsnittshöjd

Då avväxlingsbalken är rent böjbelastad gäller följande villkor

σmd

Mav.max

bav

hav2

6

=

Faktor med vilken hållfasthetsvärdet får ökas, då hänsyn tas till tvärsnittets storlek

kh0.3

hav

0.12

= Om k.h blir större än 1,2 väljs k.h till 1,2

Då avväxlingsbalken belastas med ett böjande moment används följande villkor

σmd fm.0.edge.d kh

Villkoret skrivs om till följande uttryck och iterationer görs för att beräkna fram tvärsnittetshöjd

Då det visat sig vid beräkningen ibruksgränstillståndet (se nedan) att en allt förhög tvärsnittshöjd krävts för att vilkoret skagå att uppfylla, har en större tvärsnittsbreddvalts och nya beräkningar utförts för attkontrollera att villkoret för kh är uppfyllt .

Mav.max

bav

hav2

6

fm.0.edge.d0.3

hav

0.12

1 0

Iterering gav följande höjd på avväxlingsbalken

hav 0.476m

Kontroll av kh

OKkh.av

0.3 mhav

0.12

0.946 1.2

Val av standradhöjd för LVL Kerto-S balk

hav1 500mm

Brottkriterier

Skjuvspänning

Avskjuvade delens statiska moment

Smax.av bav

hav1

2

hav1

4 2.813 10 3 m

3 (Johannesson mfl., 2011, s.29)

Tröghetsmoment

Iav bav

hav13

12 9.375 10 4 m

4 (Johannesson mfl., 2011, s.22)

kcr 1.0 Från SS-EN 1995-1-1:2004/A1:2008 s.9

Skjuvspänning

τv.tb.d RA

Smax.av

Iav bav kcr 2.39 105 Pa (Johannesson mfl., 2011, s.29)

fv.0.d.LVL 2.733 106 Pa

Kontroll av brottvillkor

τv.tb. fv.0.d OK

Momentbärförmågan

Spänning på grund av böjbelastning

σmd.av

Mav.max

bav

hav12

6

2.531 107 Pa

En ny faktor k.h beräknas med den valda tvärsnittshöjden

kh1.av0.3 mhav1

0.12

0.941

fm.0.edge.d.LVL kh1.av 2.759 107 Pa

Kontroll av brottkriteriumet

σmd fm.0.edge.d kh OK

Beräkning av upplagslängden vid C och D

Villkor då trycket verkar vinkelrät mot träytan

σc.90.d kc.90 fc.90.d (Ansell mfl., 2012, s.125)

där

σc.90.d

fc90.d

Aef=

RC

bav lC= (Ansell mfl., 2012, s.124)

Upplagslängd för avväxlingsbalken av LVL Kerto-S

Upplagslängden beräknas enligt

lc.av

RC

bav fc.90.d.LVL kc.90.LVL0.07532 m (Ansell mfl., 2012, s.124)

Upplagslängd för hammarband i ytterväggarna av konstruktionsvirke (C30)

Upplagslängden beräknas enligt

lA.C.C30

RC

bav fc.90.d.C30 kc.90.C300.03 m 0.18153 m

då denna upplagslängd anses förstor väljs efter test av konstruktionsvirke med högrehållfasthetsklasser ett hammarband av LVL istället

Upplagslängd för hammarband i ytterväggarna av LVL

Upplagslängden beräknas enligt

lC.hb.LVL

RC

bav fc.90.d.LVL kc.90.LVL0.03 m 0.04532 m

Kontroll av beräknade upplagslängder för avväxlingsbalk och hammarband

lC.av lC.hb.LVL

Vilket ger minsta möjliga hammarbandsbredd vid upplaget av avväxlingsbalken till

bhb.ber lC.hb.LVL 0.045 m

Upplagslängd för pelaren av LVL i yttervägg

lB.pel

RC

bav fc.0.d.LVL kc.90.LVL0.01291 m

Pelaren måste alltså minst ha denna bredd

Brukslast på avväxlingsbalk

Lasterna som verkar i bruksstadiet

Ed.ser.av Gav.k Qav.s.k 1.009 104N

m (Norlin, B., 2012, s.11)

Villkoren för bruksgränsberäkningarna

Omedelbar böjdeformation spännvidd

300

Slutlig böjdeformation spännvidd

200

Där spännvidden är

spännvidd lav 8 m

Omedelbar deformation

Tröghetsmomentet

(Johannesson, 2011, s.22) I

bav h3

12=

En omskriving av villkoret ger den omedelbara deformationen till:

winst

5 Ed.ser.av lav4

384 Eav I lav

300=

Ur detta uttryck löses höjden på takbalkens tvärsnitt ut

hav.inst

300 5 Ed.ser.av lav4 12

384 ELVL bav lav

1

3

0.58 m

Slutgiltig deformation

kdef 0.6 (SS EN 14374, SS EN 14279)

ψ2 0.1 EKS 8, 2011,tabell B-5

Den slutgiltiga deformationen definieras som

wfing wfinsspännvidden

200

Vilket skrivs om till

5 Gav.k lav4 12

384 Eav bav h3

1 kdef 5 Qav.s.k lav

4 12

384 Eav bav h3

1 ψ2 kdef lav 200

löser ut h

h

5 Gav.k lav4 12

384 ELVL bav1 kdef

5 Qav.s.k lav4 12

384 ELVL bav1 ψ2 kdef

lav

200

1

3

0.572 m

Kontroll av beräknade höjder på tvärsnittet

Kontroll av de beräknade tvärsnitthöjderna ger att hav.inst blir dimensionerande

h väljs ur tabell med standardsektioner av LVL,vilket ger tvärsnittshöjden till

(Porteau, 2008, s.32)

hav.inst.d 0.600 m

Utnyttjandegrad vid vald dimension

σmd.av.d

Mav.max

bav

hav.inst.d2

6

1.757 107 Pa

σmd.av.d

fm.0.edge.k.LVL0.399

Omedelbar böjdeformation med den valda dimensionen

winst

5 Ed.ser.av lav4

384 ELVL bavhav.inst.d

3

12

0.024 m

Slutgiltig böjdeformation med den valda dimensionen

5 Gav.k lav4 12

384 ELVL bav hav.inst.d3

1 kdef 5 Qav.s.k lav

4 12

384 ELVL bav hav.inst.d3

1 ψ2 kdef 0.035 m

Vald dimension på avväxlingsbalk blir alltså 90x600mm

Dimensionering av golvbalkar

Ingångsdata för golbalkarna

Golvbalkar av LVL Kerto-S

Spännvidd på golvbalkarna

a 6.1 m

Centrumavståndet mellan takbalkarna

ccgb 0.6m

Golvets egenvikt

ggolv 0.40kN

m2

Laster

Karakteristiska laster

Golvets egentyngd per m

Ggb.k ggolv ccgb cc´ 264N

m

Nyttig last

qk.gb 2.0kN

m2

EKS8 Tabell C1

Den nyttiga lasten per meter

Qgb.k qk.gb ccgb cc´ 1.32 103N

m

Dimensionerande last på en golvbalk per längdmeter (enligt tabell 6.10b)

Ed.gb γd ξ γG Ggb.k γQ ψ0 Qgb.k 2.09 103N

m

Kraftjämvikt - beräkning av upplagskrafter

RC Ed.gba

2 6.376 103 N

RD RC 6.376 103 N

Maxmomentet fås vid balkens mitt

Mgb.max

Ed.gb a2

89.723 103 N m

Beräkning av golvbalkarnas tvärsnittshöjd

Golvbalkens tvärsnittsbredd

bgb 0.090 m obs ändrad bredd pga krav på omedelbar nedböjning

Brottkriterium för rent böjbelastad balk

σmd

Mgb.max

bgb

hgb2

6

= (Ansell mfl., 2012, s.123)

Faktor med vilken hållfasthetsvärdet får ökas, då hänsyn tas till tvärsnittets storlek

kh0.3

hgb

0.12

= Om k.h blir större än 1,2 väljs k.h till 1,2 (Ansell mfl., 2012, s.124)

Då golvbalkarna belastas med med ett böjande moment används följande villkor

σmd fm.0.edge.d kh (Ansell mfl., 2012, s.124)

Vilket skrivs om till

Mgb.max

bgb

hgb2

6

fm.0.edge.d0.3

hgb

0.12

1 0

Genom iteration med insättning av olika h i villkoret ovan beräknas höjden på takbalken.

hgb 0.142mOBS ändrad pga bredden ökad föratt hålla nere höjd.

Kontroll av k.h

kh.gb0.3 mhgb

0.12

1.094 1.2 OK

Standardhöjd på tvärsnitt för LVL-balkar väljs

hgb1 200mm

Kontroll av brottkriterier

Skjuvspänning

Avskjuvade delens statiska moment

Smax.gb bgb

hgb1

2

hgb1

4 4.5 10 4 m

3 (Johannesson mfl., 2011, s.29)

Tröghetsmoment

Igb bgb

hgb13

12 6 10 5 m

4 (Johannesson mfl., 2011, s.22)

kcr 1.0 Från SS-EN 1995-1-1:2004/A1:2008 s.9

Skjuvspänning

τv.gb.d RC

Smax.gb

Igb bgb kcr 5.313 105 Pa (Johannesson mfl., 2011, s.29)

Kontroll av brottvillkor

τv.gb.d fv.0.d OK

Momentbärförmågan

Spänning på grund av böjbelastning

σmd.gb

Mgb.max

bgb

hgb12

6

1.621 107 Pa

En ny faktor k.h beräknas med den valda tvärsnittshöjden

kh1.gb0.3 mhgb1

0.12

1.05

fm.0.edge.d.LVL kh1.gb 3.08 107 Pa

Kontroll av brottkriteriumet

σmd fm.0.edge.d.LVL kh OK

Beräkning av upplagslängden vid C

Villkor då trycket verkar vinkelrät mot träytan

σc.90.d kc.90 fc.90.d (Ansell mfl., 2012, s.125)

där

σc.90.d

fc90.d

Aef=

RC

bgb lC.gb= (Ansell mfl., 2012, s.124)

Upplagslängd för golvbalken av LVL Kerto-S

Upplagslängden beräknas enligt

lC.gb

RC

bgb fc.90.d.LVL kc.90.LVL0.01012 m

Brukslast på golvbalk

Lasterna som verkar i bruksstadiet

Qgb.k 1.32 103N

m

Ggb.k 264N

m

Villkoren för bruksgränsberäkningarna

Omedelbar böjdeformation för nyttig last spännvidd

500

Slutlig böjdeformation för total last spännvidd

300

Där spännvidden är

spännvidd a 6.1 m

Omedelbar deformation

Tröghetsmomentet

(Johannesson, 2011, s.22) I

bgb h3

12=

En omskriving av villkoret ger den omedelbara deformationen till:

winst

5 Qgb.k a4

384 ELVL I a

500=

Ur detta uttryck löses höjden på takbalkens tvärsnitt ut

hgb.inst

500 5 Qgb.k a4 12

384 ELVL bgb a

1

3

0.266 m

Slutgiltig deformation

kdef 0.6 (SS EN 14374, SS EN 14279)

ψ2 0.1 EKS 8, 2011,tabell B-5

Den slutgiltiga deformationen definieras som

wfing wfinsspännvidden

300

Vilket skrivs om till

5 Ggb.k a4 12

384 ELVL bgb h3

1 kdef 5 Qgb.k a

4 12

384 ELVL bgb h3

1 ψ2 kdef a( )

300

höjden på tvärsnittet löses ut

h

5 Ggb.k a4 12

384 ELVL bgb1 kdef

5 Qgb.k a4 12

384 ELVL bgb1 ψ2 kdef

a

300

1

3

0.25 m

Kontroll av beräknade höjder på tvärsnittet

Kontroll av de beräknade tvärsnitthöjderna ger att hav.inst blir dimensionerande

h väljs ur tabell med standardsektioner av LVL,vilket ger tvärsnittshöjden till

(Porteau, 2008, s.32)

hgb.inst.d 0.300 m

Utnyttjandegrad vid vald dimension

σmd.gb.d

Mgb.max

bgb

hgb.inst.d2

6

7.202 106 Pa

σmd.gb.d

fm.0.edge.k.LVL0.164

Omedelbar deformation beräknas med den valda dimensionen

winst

5 Qgb.k a4

384 ELVL bgbhgb.inst.d

3

12

8.516 10 3 m

Slutgiltig deformation beräknas med den valda dimensionen

5 Ggb.k a4 12

384 ELVL bgb h3

1 kdef 5 Qgb.k a

4 12

384 ELVL bgb h3

1 ψ2 kdef 0.02 m

Vald dimension på golvbalkar blir alltså 90x300mm med ettcc-mått på 600mm

Dimensionering av pelaren

Laster

Pelaren C bär upp laster från avväxlingsbalk CD samt från avväxlingsbalk CE. Se ritning iBilaga?. För att kunna dimensionera pelaren i punkt C måste därför även de laster som verkapå avväxlingsbalk CE beräknas.

Laster som verkar på avväxlingsbalk CE

Då vi känner till hur mycket last som en golvbalk bär upp per längd meter adderaslängderna av golvbalkarna som är infästa i avväxlingsbalk CE. Då golbalkarna är frittupplagda? inte sant? beräknas summan av halva golvbalkarnas längd.

lgb.tot 10.71m

Egentyngd fr. golvbalkarna

Ggb.tot.k ggolv ccgb cc´ lgb.tot N

Nyttiglast fr. golvbalkarna

Qgb.tot.k qk.gb ccgb cc´ lgb.tot 1.414 104 N

Den dimensionerande lasten från golvbalkarna på pelaren blir

Ed.gb.tot γd ξ γG Ggb.tot.k γQ ψ0 Qgb.tot.k 2.239 104 N

Laster som verkar på pelaren

Halva avväxlingsbalkens tyngd kommer också ner på pelaren

RC 6.376 103 N

Den totala lasten på pelaren det vill säga den dimensionerande tryckkraft på pelaren blir

Np.Ed RC Ed.gb.tot 2.876 104 N

Relativa slankhetsparametern (λp.rel.z)

E-modul för de fem procent "sämsta" balkarna

E0.05 11.6GPa

Bredden på pelaren är samma som bredden på avväxlingsbalk ??

bp bav 0.09 m

Längden på pelaren

Lp 2.4m

Slankhetsparametern

λz Lp12

bp 92.376

λp.rel.z

λz

π

fc.0.k.LVL

E0.05

1

2

1.615

Brottvilkor för Pelaren

σc.0.d kp.c.z fc.0.d

Reduktionsfaktor för knäckning (kp.c.z)

β1 0.1 för LVL( ) (EN1995 - 1-1-2004(E), s.45)

kz 0.5 1 β1 λp.rel.z 0.3 λp.rel.z2

1.87

kp.c.z1

kz kz2

λp.rel.z2

0.356

ger ett uttryck för tvärsnittslängden

hp.ber

Np.Ed

fc.0.d.LVL kp.c.z bp0.039 m

Tvärsnittshöjden på pelaren väljs då till

Att vi väljer en så pass tilltagen höjd på tvärsnittetberor på att det är två avväxlingsbalkar som ska vila påden och endast en är dimensionerad

hp 0.200m

Spänningen i pelaren blir:

σc.0.d

Np.Ed

bp hp1.598 106 Pa

kp.c.z fc.0.d.LVL 8.295 106 Pa

σc.0.d kp.c.z fc.0.d OK

Utnyttjandegrad med vald dimesion

σc.0.d

Np.Ed

bp hp1.598 106 Pa

σc.0.d

kp.c.z fc.0.d.LVL 0.193

Vald dimension på pelare blir alltså 90x200mm

Sammanfattning

Dimensionerande lasteffekt och utnyttjande grad för vald dimension i brottgränstillståndet

Brottgränstillståndet

Komponent Dimension  Dimensionerande lasteffekt (kN/m) Utnyttjande grad (%)

Takbalk 45x360 2,53 41

Golvbalk 90x360 2,09 40

Avväxlingsbalk CD 90x600 11,86 16

Pelare C 90x200 28,76 19  

Bruksgränstillståndet visar last, beräknad deformation samt krav.

Bruksgränstillståndet Dimensionerande lasteffekt (kN/m) Deformation (m)

Komponent Dimension  Nyttiglast  Egentyngd omdelbar Krav slutgiltig  krav

Takbalk 45x360 1,06 0,832 0,015 0,02 0,019

Golvbalk 90x360 1,32 0,264 0,00852 0,012 0,02 0,02

Avväxlingsbalk CD 90x600 7,04 3,05 0,024 0,027 0,035 0,04

Pelare C 90x200  ‐ ‐ ‐ ‐  

Bilaga 15. Effektbehov i rummen

Ingångsdata för effektberäkningarOrt:

Malmö

Den lägsta takhöjden i huset

I huset är den lägsta takhöjden 2,4m varför den har valts att läggas somen global variabel.hmin 2.4m

U-värden för byggnadsdelarna

Uvägg 0.075W

m2K

Se bilaga 9,10,11 förUvärdesberäkningar

Umark 0.073W

m2K

Se bilaga 9, 10, 11Uvärdesberäkningar

Ufönster 0.6W

m2K

(Kronfönster, 2012, Fönstertyp: Passivhus Ultimat)

(Byggfaktadocu.se, 2012, Dörrtyp: Swedoor Jorn,Tillverkare: Jeld-Wen)Udörr 0.84

W

m2K

Utak 0.069W

m2K

Se bilaga 9,10,11Uvärdesberäkningar

Data för luftens egenskaper

cpl 1000J

K kg (Jóhanesson m fl., 2011, s.140, tabell A:7)

ρ 1.20kg

m3

(Jóhanesson m fl., 2011, s.140, tabell A:7)

Beräknad luftomsättning

qvent 0.478l

s m2

se Bilaga 20

Beräknat läckluftflöde

qläck 0.01l

s m2

(FEBY, 2009, s. 9)

Temperaturer

Dimensionernade inomhustemperatur

tidim 20 °C (Feby, 2009, s.8)

Dimensionernade uteluftstemperatur

tudim 9.7( ) °C (Feby, 2009, Malmö, s.16)

Dimensionerande marktemperatur

tmark 2.1 °C (Feby, 2009, s.17: Malmö Sturup, berggrund)

Effektbehovet i rummen

Sovrum 1

Golvarea

Asov1 11.3m2

Takhöjd över 2,40 meter i delar av rummet

h2 0.83m

Beräkning av rummets volym

Vsov1 Asov1 hmin Asov1

h2

2 31.809 m

3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Ataksov1 11.7m2

Afönstersov1 0.91m2

0.3m 1.6 m 1.39 m2

Aväggsov1 2.9m hmin 2.9mh2

2 3.9m hmin Afönstersov1 16.133 m

2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAsov1 Aväggsov1 Uvägg Afönstersov1 Ufönster Ataksov1 Utak 2.851W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventsov1 8l

s8 10

3

m3

s

Köldbryggor i rummet

Qköldsov1 0.790W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläcksov1 qläck Aväggsov1 1.613 104

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtranssov1 UAsov1 Qköldsov1 tidim tudim 108.147 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläcksov1 Qläcksov1 ρ cpl tidim tudim 5.75 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimsov1 Qfdimtranssov1 Qfdimläcksov1 113.897 W

Sovrum 2

Golvarea

Asov2 7.8m2

Höjd över 2,40 meter i delar av rummet

h3 0.62m

Beräkning av rummets volym

Vsov2 Asov2 hmin Asov2

h3

2 21.138 m

3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Ataksov2 8.97m2

Afönstersov2 0.9m2

Aväggsov2 2m hmin 2mh3

2 3.9m 3.6 m Afönstersov2 18.56 m

2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAsov2 Aväggsov2 Uvägg Afönstersov2 Ufönster Ataksov2 Utak 2.551W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventsov2 4l

s4 10

3

m3

s

Köldbryggor i rummet

Qköldsov2 0.534W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläcksov2 qläck Aväggsov2 1.856 104

m

3

s

Dimensionerande effektförluster??

Transmissionsförlust

Qfdimtranssov2 UAsov2 Qköldsov2 tidim tudim 91.622 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläcksov2 Qläcksov2 ρ cpl tidim tudim 6.615 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimsov2 Qfdimtranssov2 Qfdimläcksov2 98.237 W

Arbetsrum

Golvarea

Aarb 7.4m2

Beräkning av rummets volym

Varb Aarb hmin 17.76 m3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Amarkarb Aarb

Afönsterarb 0.9m2

Aväggarb 2 2.9 m hmin Afönsterarb 13.02 m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAarb Aväggarb Uvägg Afönsterarb Ufönster 1.516W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventarb 4l

s

Köldbryggor i rummet

Qköldarb 0.593W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläckarb qläck Aväggarb 1.302 104

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtransarb UAarb Qköldarb tidim tudim Umark Amarkarb tidim tmark 72.322 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläckarb Qläckarb ρ cpl tidim tudim 4.64 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimarb Qfdimtransarb Qfdimläckarb 76.962 W

Vardagsrum

Golvarea

Avar 27m2

Takhöjd över hela vardagsrummet

hvar 5.3m

Höjd över 5.3m i en delen av rummet

h4 1.3m

Beräkning av rummets volym

Vvar Avar hvar Avar

h4

2 160.65 m

3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Amarkvar Avar

Afönstervar 17.04m2

Aväggvar 5.2m 5.0 m 1.3m 5.0 m 5.0m 5.2 m Afönstervar 41.46 m2

Atakvar 28.3m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAvar Aväggvar Uvägg Afönstervar Ufönster Atakvar Utak 15.286W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventvar Avar qvent 0.013m

3

s

Köldbryggor i rummet

Qköldvar 2.51W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläckvar qläck Aväggvar 4.146 104

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtransvar UAvar Qköldvar tidim tudim Umark Amarkvar tidim tmark 563.828 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläckvar Qläckvar ρ cpl tidim tudim 14.776 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimvar Qfdimtransvar Qfdimläckvar 578.604 W

Allrum 1 + Hall

Golvarea

Aall1 16.4 3.2( )m2

Beräkning av rummets volym

Vall1 Aall1 hmin 47.04 m3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Amarkall1 Aall1

Afönsterall1 2.0m 2.1 m 2.0m 0.2 m 2.1m 0.9 m( ) 5.69 m2

Adörr 2.1m 1 m 2.1 m2

Aväggall1 2.5m hmin 2.5m 6.7 m Afönsterall1 Adörr 14.96 m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAall1 Aväggall1 Uvägg Afönsterall1 Ufönster Adörr Udörr 6.3W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventall1 Aall1 qvent 9.369 103

m

3

s

Köldbryggor i rummet

Qköldall1 0.361 1.03( )W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläckall1 qläck Aväggall1 1.496 104

m

3

s

Dimensionerande förluster

TransmissionsförlustQfdimtransall1 UAall1 Qköldall1 tidim tudim Umark Amarkall1 tidim tmark 254.034

Läckflödesförsluter

Qfdimläckall1 Qläckall1 ρ cpl tidim tudim 5.332 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimall1 Qfdimtransall1 Qfdimläckall1 259.366 W

Förråd

Golvarea

Aför 3.0m2

Beräkning av rummets volym

Vför Aför hmin 7.2 m3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Amarkför Aför

Aväggför 1.4m hmin 3.36 m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAför Aväggför Uvägg 0.252W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventför 4l

s

Köldbryggor i rummet

Qköldför 0.0727W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläckför qläck Aväggför 3.36 105

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtransför UAför Qköldför tidim tudim Umark Amarkför tidim tmark 13.564 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläckför Qläckför ρ cpl tidim tudim 1.198 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimför Qfdimtransför Qfdimläckför 14.761 W

Kök

Golvarea

Akök 18m2

Höjd över 2,40 meter i delar av rummet

h5 1.37m

Beräkning av rummets volym

Vkök Akök hmin Akök

h5

2 55.53 m

3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Amarkkök Akök

Afönsterkök 2.1m 1 m 1.5m 1.6 m 0.3m 2 m 5.1 m2

Aväggkök hmin 2.46 m 5m hmin

h5

2

4m hmin h5 Afönsterkök 31.309 m2

Atakkök 17.9m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAkök Afönsterkök Ufönster Aväggkök Uvägg Atakkök Utak 6.643W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventkök 0

Köldbryggor i rummet

Qköldkök 1.82W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläckkök qläck Aväggkök 3.131 104

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtranskök UAkök Qköldkök tidim tudim Umark Amarkkök tidim tmark 274.88

Läckflödesförsluter

Qfdimläckkök Qläckkök ρ cpl tidim tudim 11.159 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimkök Qfdimtranskök Qfdimläckkök 286.038 W

Badrum

Golvarea

Abad 3.8m2

Beräkning av rummets volym

Vbad Abad hmin 9.12 m3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Amarkbad Abad

Afönsterbad 0.5m2

Aväggbad 2m hmin Afönsterbad 4.3 m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAbad Afönsterbad Ufönster Aväggbad Uvägg 0.622W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventbad 0

Köldbryggor i rummet

Qköldbad 0.332W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläckbad qläck Aväggbad 4.3 105

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtransbad UAbad Qköldbad tidim tudim Umark Amarkbad tidim tmark 33.314 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläckbad Qläckbad ρ cpl tidim tudim 1.533 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimbad Qfdimtransbad Qfdimläckbad 34.847 W

Tvättstuga

Golvarea

Atvä 6.7m2

Beräkning av rummets volym

Vtvä Atvä hmin 16.08 m3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Amarktvä Atvä

Adörrtvä 2.1m 0.9 m 1.89 m2

Aväggtvä 2m hmin 2.9m hmin Adörrtvä 9.87 m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAtvä Adörrtvä Udörr Aväggtvä Uvägg 2.328W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventtvä 0

Köldbryggor i rummet

Qköldtvä 0.657W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläcktvä qläck Aväggtvä 9.87 105

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtranstvä UAtvä Qköldtvä tidim tudim Umark Amarktvä tidim tmark 97.405 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläcktvä Qläcktvä ρ cpl tidim tudim 3.518 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimtvä Qfdimtranstvä Qfdimläcktvä 100.923 W

Duschrum

Golvarea

Adus 3.5m2

Beräkning av rummets volym

Vdus Adus hmin 8.4 m3

Höjden antagen till 2.4m i hela duschen

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Afönsterdus 0.5m2

Aväggdus 1.9m hmin Afönsterdus 4.06 m2

Atakdus 3.7m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAdus Afönsterdus Ufönster Aväggdus Uvägg Atakdus Utak 0.86W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventdus 0

Köldbryggor i rummet

Qkölddus 0.302W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläckdus qläck Aväggdus 4.06 105

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtransdus UAdus Qkölddus tidim tudim 34.505 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläckdus Qläckdus ρ cpl tidim tudim 1.447 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimdus Qfdimtransdus Qfdimläckdus 35.952 W

Allrum 2

Golvarea

Aall2 12.2m2

Höjd över 2,40 meter i delar av rummet

h6 1.7m

Vall2 Aall2 hmin Aall2

h6

2 39.65 m

3

Areor i rummet uppmätta från CAD-ritningar

Afönsterall2 2.1m 1 m 2.1 m2

Aväggall2 1.95m hmin 3.92m 1.43 m Afönsterall2 8.186 m2

Atakall2 14.36m2

Beräkning av summan av transmissionsförlusterna i rummet

UAall2 Afönsterall2 Ufönster Aväggall2 Uvägg Atakall2 Utak 2.865W

K

Erfoderligt luftflöde

Qventall2 Aall2 qvent 5.832 103

m

3

s

Köldbryggor i rummet

Qköldall2 0.373W

K

Läckluftflödet från rummet

Qläckall2 qläck Aväggall2 8.186 105

m

3

s

Dimensionerande förluster

Transmissionsförlust

Qfdimtransall2 UAall2 Qköldall2 tidim tudim 96.161 W

Läckflödesförsluter

Qfdimläckall2 Qläckall2 ρ cpl tidim tudim 2.917 W

Effektbehovet i rummet

Qfdimall2 Qfdimtransall2 Qfdimläckall2 99.079 W

Kontroll av den totala ΣUA, jämförelse med ΣUA för hela huset

ΣUA från beräkningarna på effektbehovet för varje rum.

UAför UAall1 UAvar UAsov1 UAsov2 UAarb

UAkök UAbad UAtvä UAdus UAall2

42.075W

K

ΣUA från beräkningarna på effektbehovet från varje rum källa..

Kontrollen visar att ΣUA överensstämmer

Det totala effektbehovet för hela huset

Qfdimsov1 Qfdimsov2 Qfdimarb Qfdimvar Qfdimall1

Qfdimför Qfdimkök Qfdimbad Qfdimtvä Qfdimdus Qfdimall2

1.699 103

W

Tilluftstemperatur

Don i sovrum 1

ΔTsov1

Qfdimsov1

Qventsov1 ρ cpl11.864 K

Ttillsov1 ΔTsov1 20 °C 31.864 °C

Don i sovrum 2

ΔTsov2

Qfdimsov2

Qventsov2 ρ cpl20.466 K

Ttillsov2 ΔTsov2 20 °C 40.466 °C

Don i arbetsrum

ΔTarb

Qfdimarb

Qventarb ρ cpl16.034 K

Ttillarb ΔTarb 20 °C 36.034 °C

Don i vardagsrum

ΔTvar

Qfdimvar Qfdimkök

Qventvar ρ cpl55.83 K

Ttillvar ΔTvar 20 °C 75.83 °C

Don i allrum 1

ΔTall1

Qfdimall1 Qfdimtvä Qfdimbad Qfdimför

Qventall1 ρ cpl36.459 K

Ttillall1 ΔTall1 20 °C 56.459 °C

Don i allrum 2

ΔTall2

Qfdimall2 Qfdimdus

Qventall2 ρ cpl19.296 K

Ttillall2 ΔTall2 20 °C 39.296 °C

Eftersom lägst tilluftstemperatur erhålls i allrum 2 på övervåningen i huset blir dennadimensionerande för hur mycket tilluften kan eftervärmas vid aggregatet. På grund avdetta har vi valt att använda oss av 2 eftervärmare, där den en tar hand om flödena till all1och var och den andra tar hand om de mindre flödena för övervåningen och arbetsrummet.Beräkningar har gjorts som visar att luftflödena blir blir för stora om endast en eftervärmareanvänds

Luftflöden

Luftflöde om tilluftstemperaturen max 52

Vardagsrum

'vvar

Qfdimvar Qfdimkök ρ cpl 52K 20K( )

22.517l

s

Kontroll av hastighet för att drag inte ska uppstå

Arörvar 4π0.250

2m

2

0.196 m2

OBS har fyra utsläpp

vvar

'vvar

Arörvar0.115

m

s

Allrum1

'vall1

Qfdimall1 Qfdimtvä Qfdimbad Qfdimför ρ cpl 52K 20K( )

10.674l

s

Kontroll av hastighet för att drag inte ska uppstå

Arörall1 2π0.250

2m

2

0.098 m2

OBS har 2 utsläpp

vall1

'vall1

Arörall10.109

m

s

Luftflöde om tillufttemperaturen max 31

Arbetsrum

'varb

Qfdimarb

ρ cpl 31K 20K( ) 5.83

l

s

Kontroll av hastighet för att drag inte ska uppstå

Arörarb π0.100

2m

2

7.854 103

m2

varb

'varb

Aarb7.879 10

4

m

s

Sovrum1

'vsov1

Qfdimsov1

ρ cpl 31K 20K( ) 8.629

l

s

Kontroll av hastighet för att drag inte ska uppstå

Arörsov1 π0.100

2m

2

7.854 103

m2

vsov1

'vsov1

Asov17.636 10

4

m

s

Sovrum 2

'vsov2

Qfdimsov2

ρ cpl 31K 20K( ) 7.442

l

s

Kontroll av hastighet för att drag inte ska uppstå

Arörsov2 π0.100

2m

2

7.854 103

m2

vsov2

'vsov2

Asov29.541 10

4

m

s

Allrum 2

'vall2

Qfdimall2 Qfdimdus ρ cpl 31K 20K( )

10.23l

s

Kontroll av hastighet för att drag inte ska uppstå

Arörall2 π0.100

2m

2

7.854 103

m2

vall2

'vall2

Aall28.385 10

4

m

s

Bilaga 16.

Beräkning av det dimensionerande effektbehovet, energibehovetför uppvärmning och varmvatten samt den genomsnittligavärmegenomgångskoefficienten

Beskrivning av beräkningsgång

Det största effektbehovet för uppvärmning har beräknats enligt ekv 5/2a i kompendiet förInstallationsteknik i kursen Hus och anläggnigar. Symbolerna har dock valts på ett annat sätt

Qfdim ΣUA Qköld tidim tudim Um Am tidim tmark =

Qläck Qvent 1 η( ) ρ cpl tidim tudim (Ekv 5/2a)

Vad gäller ingångsdata har det valts enligt vad som föreskrivs i FEBY 2009

Ingångsdata

Ort : Malmö

Luftens specifika värmekapacitet

cpl 1000J

K kg (Jóhanesson m fl., 2011, s.140, tabell A:7)

Luftens densitet

ρ 1.20kg

m3

(Jóhanesson m fl., 2011, s.140, tabell A:7)

Verkningsgrad på FTX

η 0.9 (Systemair, 2012a)

Temperaturer

Dimensionerande inomhustemperatur

tidim 20 °C (Feby,2009, s.8)

Dimensionerande uteluftstemperatur

tudim 9.7( ) °C (Feby, 2009, s.16)

Dimensionerande marktemperatur, för berggrund

tmark 2.1 °C (Feby, 2009, s.17)

Beräkning av transmissionsförluster

Areor

Alla areor är uppmätta i CAD-ritningarna Planlösning och Fasader i bilaga 2 resp 3.

Arean av fasaden ( dvs. ytterväggar + fönster)

Afasad 269.17m2

Arean av fönster

Afönster 34.12m2

Arean av dörrar

Adörr 3.99m2

Arean av yttervägg

Avägg 165.198m2

Arean av tak

Atak 84.93m2

Arean av grund

Am 85.5m2

Värmegenomgångstal (U-värden)

U-värde fönster

Ufönster 0.6W

m2

K (Kronfönster, 2012, Fönstertyp: Passivhus Ultimat)

U-värde dörr

Udörr 0.84W

m2

K (Byggfaktadocu.se, 2012, Dörrtyp: Swedoor Jorn,

Tillverkare: Jeld-Wen)

U-värde vägg

Uvägg 0.075W

m2

K Se bilaga 9

U-värde tak

Utak 0.069W

m2

K Se bilaga 11

U-värde grund

Um 0.073W

m2

K Se bilaga 10

ΣUA , ej för transmissonsförluster via marken

ZUA Uvägg Avägg Ufönster Afönster Udörr Adörr Utak Atak 42.074W

K

Dimensionerande värmeförluster genom köldbryggor

Qköld 9.3791W

K från Bilaga 38

Beräkning av förluster på grund av ventilation och läckluftflödet

Läckluftsflöde

qläck 0.01l

s m2

(FEBY, 2009, s. 9)

Totala läckluftsflödet blir då

Qläck Avägg qläck 1.652 103

m

3

s

Värmeförluster genom ventilationen, beräknat efter uppvärmningsbehovet

Då vi värmer upp huset med luftvärme har flödena behövts dimensioneras upp, seventilationsexel i bilaga?

Luftflöde i rummen där tilluften tillförs

qsov1 8.7l

s

qsov2 7.5l

s

se Bilaga 19 qarb 5.8

l

s

qvar 22.6l

s

qall1 10.7l

s

qall2 10.4l

s

Totalt tilluftsflöde blir alltså

Qvent qsov1 qsov2 qarb qvar qall1 qall2 0.066m

3

s

Husets dimensionerande värmeförluster:

Dimensionerande transmissionsförluster

Qtransmission ZUA Qköld tidim tudim Um Am tidim tmark 1.64 103

W

Dimensionerande förluster: Ventilation

Qventdim Qvent 1 η( ) ρ cpl tidim tudim 234.155 W

Dimensionerande förluster: Läckluftsflöde

Qläckdim Qläck ρ cpl tidim tudim 58.877 W

De totala värmeförlusterna för huset

Qfdim Qtransmission Qventdim Qläckdim 1.933 103

W

Internt avgivet värme

Tempererad area

Atemp 120.3m2

Dimensionerande internt avgivet värmet

qidim 4W

m2

(Feby,2009, s.10)

Erhållna värmen blir

Qidim qidim Atemp 481.2 W

Solinstrålning

Solinstrålning = 0 (Feby,2009, s.8)

VädringVädring = 0 (Feby,2009, s.8)

Dimensionerande effektbehov för uppvärmning

Qudim Qfdim Qidim 1.452 103

W (Mundt mfl., 2009, s11, ekv 5/1)

Dimensionerande effektbehov per m2

Qudim

Atemp12.067

W

m2

(Mundt mfl., 2009, s11, ekv 5/1)

Beräkning av energiförbrukningen för uppvärmning

Normaltemperatur i Malmö

tnormal 8.0 (Mundt mfl., 2009, s23, Tabell 5.5 )

Summa gradtimmar, som funktion av årets normaltemperatur i grader celsius

Skorr 66500 °C hr (Mundt mfl., 2009, s23, Tabell 5.4 )

Vid valet av Skorr har en innetemperatur på 20 grader antagits.

Vi räknar med att vi kan dra bort 5 grader pågrund av solinstrålning och värmeavgivning frånpersoner. Det normala värdet på 3grader har utökats något eftersom ett passivhus bör kunnatillgodogöra sig mer av denna värme i förhållande till ett standardhus.

Byggnadens värmeförluster under ett år blir då

Qfdim ZUA Qköld Qläck Qvent 1 η( ) ρ cpl Um Am 67.561W

K

Vilket ger energiförbrukningen till

Qfdim Skorr 4.511 106

W hr

Värmefaktor luftvärmepump CTC ECO Air Polar vid -7grader.

COP 2.3

Energiförbrukningen för uppvärmning blir då

Qfdim

Skorr

COP 1.961 10

6 W hr

Energiförbrukning för uppvärmning av tappvarmvatten

Årlig varmvatten användning per person

Vvv 18m3

(FEBY, 2009, s.12)

Antalet personer är

BOA 120.3

BOA

412.934 (FEBY, 2009, s.12)

Årsenergi för varmvattenkonstanten k1 har definierats med enheter för att det skaöverensstämma med det som förskrivs i FEBY, s.12k1 55 10

3 W

hr

m3

Qvv Vvv

k1

Atemp 8.229 10

3

1

m2

W hr

Då energieffektiva blandare används och fördelningsmätning sker denna summa reduceras m36%

Qvv2 Qvv Qvv 0.36 5.267 103

1

m2

W hr

Vilket ger den totala till

Qvv3 Qvv2 Atemp 6.336 105

W hr

Totala energiförbrukningen för uppvärmning och varmvatten blir

Qfdim

Skorr

COP Qvv3 2.595 10

6 W hr

Beräkning av den genomsnittligavärmegenomgångskoefficienten Ug

Formeln för beräkning av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (med våra

definitioner av variablerna, se Teckenförklaring) :

Ug

ΣUA Qköld Aom

=

där

A.om = den omslutande arean

Aom Afasad Atak Am

Detta ger

Ug

ZUA Qköld Aom

0.117W

K m2

0.4

W

K m2

(BBR, 2012, s. 266)

Kravet från BBR 2012 är alltså uppfyllt

Bilaga 17. Energihuskalkyl

Ort: Malmö Byggnad: demo-småhus Utskriven av: demoanvändare Egna indataOmråde: Ej definierat område Kalkylnamn: Energikalkyl för tomt 5:22 Senast ändrad: Utdata resultat

Kommentar: Effektbehovet och energiåtgången för fastighet 5:22har beräknats med hjälp av kalkyleringsverktyget påenergihuskalkyl.se

Låsta indata

Effektbehov - värme

Klimatdata dimensionerandeKlimatdata för ort Malmö

Dimensionerande utetemperatur -9,7 °C

Marktemperatur, dimensionerade 3,3 °C

Rumstemperatur 20 °C

ByggnadskonstruktionByggnadstyp Halvlätt

Boarea BOA 120,3 m2

Lokalarea LOA 0 m2

Atemp 120,3 m2

Agarage 0 m2

Klimatskal Area U-värde Temp. diff. PT

Byggnadsdel m2 W/(m2K) K Watt

1.a Lätt yttervägg 165,198 0,075 29,7 = 368

1.b Tung yttervägg 0 0 29,7 = 0

2. Ytterdörr 3,99 0,84 29,7 = 100

3. Tak mot uteluft 110,25 0,072 29,7 = 236

4.a Golv mot platta på mark 85,5 0,073 16,7 = 104

4.b Golv mot lätt markkonstruktion 0 0 16,7 = 0

5. Vägg mot mark 0 0 16,7 = 0

6. Köldbryggor 1 11,2253263 29,7 = 333

7. Fönster 31,51 0,8 29,7 = 749

8. Glasade altandörrar 4,2 0,9 29,7 = 112

9. Terasstak 0 0 29,7 = 0

Aom 401,6 m2 Summa 2002

Köldbryggor Längd L Y L*Y

m W/(mK) W/K

1. Bottenbjälkslag 44,304 0,04 1,77216

2. Fönster och dörrar 104,327 0,055 5,737985

3. Mellanbjälkslag 36,127 0,0319 1,1524513

4. Balkonginfästningar 0 0 0

5. Takfot 43,091 0,03 1,29273

6. Ytter- och innerhörn 25,4 0,05 1,27

Summa 11,2253263

Köldbryggors andel av klimatskalets förluster 17 %

Sida 1/5

Ort: Malmö Byggnad: demo-småhus Utskriven av: demoanvändare Egna indataOmråde: Ej definierat område Kalkylnamn: Energikalkyl för tomt 5:22 Senast ändrad: Utdata resultat

Kommentar: Effektbehovet och energiåtgången för fastighet 5:22har beräknats med hjälp av kalkyleringsverktyget påenergihuskalkyl.se

Låsta indata

Fönster och glasade dörrarSyd Väst Norr Öst Summa

Fönsterarea brutto (m2) 2,7 4,55 18,175 6,085 31,51

Glasade dörrar (m2) 2,1 0 2,1 0 4,2

Fönsterandel (inkl. dörr) 29,7 %

Ventilationsdata DimensioneradeGenomsnittligt frånluftsflöde (Vex) 65,7 (l/s)

Vindskyddskoefficient, e 0,07

Vindskyddskoefficient, f 15

Läckageflöde q50/Aom vid provtryckning 0,15 l/s, m2 Aom

Läckageflöde q50/Atemp vid provtryckning 0,15 l/s, m2 Atemp

Värmeåtervinningsdata dimensionerande, placerad inom klimatskalTilluftsflöde 100 (% av Vex)

Värmeväxlarens återvinningsgrad, heff 90 %

Värmekonduktivitet uteluftkanal, Y 0,25 W/(mK)

Längd uteluftkanal 0,8 m

Värmekonduktivitet avluftkanal, heff 0,25 W/(mK)

Längd avluftkanal 2 m

Avfrostningstid vid DUT 1 (minuter per timme)

Jordvärmeväxlarens återvinningsgrad 0 % heff

Resultat effektInfiltration 4,2 l/s

Systemverkningsgrad 88 % heff

Värmeväxlat luftflöde 66

Oväxlat luftflöde 0

Summa förlustflöden Vf 12,3 l/s

Effektbehov ventilation 438 Watt

Värmetillskott - internlast -481,2 Watt

Specifikt Värmeeffektbehov (PH / Atemp+garage) 16,3 Watt / m2

Tilluftstemp. utan eftervärme, Jsupply,min 16,4 °C

Värmeeffekt via tilluften om max Ttemp 52 C 2811 Watt

Specifik möjlig eftervärmareffekt 23,4 Watt / m2

Sida 2/5

Ort: Malmö Byggnad: demo-småhus Utskriven av: demoanvändare Egna indataOmråde: Ej definierat område Kalkylnamn: Energikalkyl för tomt 5:22 Senast ändrad: Utdata resultat

Kommentar: Effektbehovet och energiåtgången för fastighet 5:22har beräknats med hjälp av kalkyleringsverktyget påenergihuskalkyl.se

Låsta indata

Schablonkalkyl för energianvändning

Följande energiresultat avser en typisk familj med typiskt beteende och varmvattenbehov, samt normala utetemperaturer och väderleksförhållanden.

Hushållselanvändningen har antagits bli lägre än för genomsnittsvärden i Sverige, eftersom här finns krav på eleffektiva installationer. Att använda

schablonvärden innebär att verkliga värden alltid kommer att avvika en del, men ger en bättre grund för jämförelser.

ResultatByggnadstyp Småhus

Indata småhus/flerbostadshus

Antal lägenheter 1

Innetemperatur 22 °C

Antal personer 2,9

Effektiva varmvattenarmaturer Ja

Förd. mätning av, eller, eget varmvatten Ja

Varmvatten 33,8 m3 / år

Förluster VVC-ledning 0 W / lägenhet

Stilleståndsförluster 80 W

Evakuerande kökskåpefläkt med VÅ / kolfilter Nej

Spiskåpa, forcerande luftflöde utan VÅ 20 l / s

Indata driftel

Fläkteffekt normaldrift 80 W

Frånluftsfläktens placering i FTX 0,8

Pumpdrift 0,75 W

Komfortkyla / Fjärrkyla

Fjärrkyla för komfort i lokaler 0 kWh/m2 (LOA)

El till komfortkyla 0 kWh/m2 (LOA)

Utdata

Varmvattenenergi 21,3

Hushållsel exkl driftel 22

Driftel 5,9 kWh/m2

Spillvärme medel/dygn 4,7 W/m2

Sida 3/5

Ort: Malmö Byggnad: demo-småhus Utskriven av: demoanvändare Egna indataOmråde: Ej definierat område Kalkylnamn: Energikalkyl för tomt 5:22 Senast ändrad: Utdata resultat

Kommentar: Effektbehovet och energiåtgången för fastighet 5:22har beräknats med hjälp av kalkyleringsverktyget påenergihuskalkyl.se

Låsta indata

Solenergi vinter och sommar

Syd Väst Norr Öst

Fönster brutto (m2) 2,7 4,55 18,175 6,085

Glasandel fönster, Fa 0,75 0,75 0,75 0,75

Altandörrar brutto (m2) 2,1 0 2,1 0

Glasandel altandörrar, Fa 0,7 0,7 0,7 0,7

Skuggfaktor, karm, mm 0,9 0,9 0,9 0,9

Horisontalvinkel (skuggningsfaktor) 0,9 0,9 0,9 0,9

Glasrutans g-värde 0,55 0,55 0,55 0,55

Sido- och överhängsavskärmning, sommarperiod 0,9 0,9 0,9 0,9

Rörliga solskydd vinter 0,85 0,85 0,85 0,85

Rörliga solskydd sommar 0,85 0,85 0,85 0,85

Reglersystemets verkningsgrad 98 %

Resultat värme netto 29,9 kWh/m2

Resultat värme + VV + driftel 57,1 kWh/m2

Resultat solareafaktor 8,4 %

Andel solvärme för varmvatten 0 %

Värmepump, V+VV 2,5

Värmepump, endast V 1

Värmepump, endast VV 1

Fjärrvärmeansluting Nej

Bränsleanvändning Nej

Pannverkningsgrad vid avsedd effekt 0,85

Sida 4/5

Ort: Malmö Byggnad: demo-småhus Utskriven av: demoanvändare Egna indataOmråde: Ej definierat område Kalkylnamn: Energikalkyl för tomt 5:22 Senast ändrad: Utdata resultat

Kommentar: Effektbehovet och energiåtgången för fastighet 5:22har beräknats med hjälp av kalkyleringsverktyget påenergihuskalkyl.se

Låsta indata

Värmeförsörjning: Värmepump / elvärme

Valt kravalternativ Passivhus Syd

Viktad energi 52,7 kWh/m2

Obs, detta värde ska vara mindre än 60 kWh/m2

För Passivhus och Minienergihus med endast ett renodlat energslag, kan alternativt gränsvärdet jämföras med de rekommenderade

värden som angivits i FEBYs kriteriedokument för Passivhus, respektive Minienergihus. Jämförelsevärdet utgörs då av värdet för

"Beräknat energiprestandavärde" nedan utom i det fall en uppvärmd garagearea ingår. I energiprestandavärdet har denna area

exkluderats. I FEBYs råd för energianvändning ingår den och då får värdet räknas om för hand.

För viktad energi har viktningsfaktorer använts.

Varje energislag har multiplicerats enligt följande:

El: 2

Fjärrvärme: 1

Biobränsle: 1

Naturgas: 1

Fjärrkyla: 1

Beräknat energiprestandavärde 26,3 kWh/m2 Atemp.

Obs detta värde, motsvarande begreppet Byggnadens specifika energianvändning i BBR och ska vara lägre än gällande byggreglers

minimikrav. I detta begrep finns inte garagearean medtagen enligt Boverkets definition.

Av detta utgör elenergi 26,3 kWh/m2 Atemp.

Sida 5/5

Bilaga 18. Redogörelse för valda parametrar i Energihuskalkyl

 

Effektbehov ‐ värme 

Byggnadskonstruktion 

Byggnadstyp: Vår byggnad tillhör kategorin ”halvlätta” byggnader då vi har en lätt stomme med platta på mark. (FEBY 2009, s.10) 

Boarea BOA: Uppmättes i CAD‐ritning. Se bilaga 2. 

Atemp: Överensstämmer med boarean.  

Klimatskal 

Areor: Har mäts ut i CAD‐ritningarna på huset. Se bilaga 2 och 3.  

U‐värde: U‐värden för ytterväggen har beräknats med lambda och U‐värdesmetoden, ett medelvärde har sedan valts. Fönster och dörrarnas U‐värden har fåtts från tillverkare respektive ett funktionstest (Kronfönster, 2009; Byggfaktadoc.se, 2012). Vad gäller tak‐ och grundkonstruktion har U‐värdena se bilaga 9 och 11 för beräkningar. Grund hittas i bilaga 10.  

Köldbryggor 

Längd: Köldbryggornas längd har uppmätts i CAD‐ritningarna, bilaga 2. Köldbryggan mellanbjälklag väg har beräknats se Comsol. Då standardvärden har funnits att tillgå i Isolerguiden har de högsta av dessa valts (Isolerguiden, 2006). Standardvärde inte har varit angivet i isolerguiden vi har här valt att använda värdet från standardmallen för småhus på Energihuskalkyl.se . Ytter‐ och innerväggshörn har också valts till standardvärden från Energihuskalkyl.se. Då värdena har valts i det övregränsområdet för standardhus, tror vi att vi här kan få något bättre resultat med de konstruktionslösningar vi har valt. 

Fönster och glasade dörrar 

Areor: Har mäts ut i CAD‐ritningarna. Se bilaga 3. 

Ventilationsdata Dimensionerande 

Genomsnittligt frånluftflöde: Har räknats ut med hänsyn till luftomsättningen i huset. Se bilaga 19.  

Vindskyddskoefficient, e: Måttlig avskärmning‐ Förortsmiljö, landskap med träd och andra byggnader med flera sidor exponerade ger e=0,07 (FEBY 2009, s.9) 

Vindskyddskoefficient f: flera sidor exponerade ger f=15 (FEBY 2009, s.9) 

Läckageflöde q50/Aom vid provtryckning: Maximala värdet som ett passivhus får ha 0.3l/s (FEBY 2009, s.6) Vi har valt att ta halva detta värde eftersom huset ska konstrueras på ett sådant sätt att det, givet att allt går som det ska, blir tät. I energihuskalkyl har även detta värde angivits i exempelberäkningarna varför vi tror att detta kommer vara möjligt att uppnå.  

Läckageflöde q50/Atemp vid provtryckning: 0.15l/s se resonemang ovan.  

 Värmeåtervinningsdata dimensionerande, placerad inom klimatskal 

 Tilluftsflöde: 100 % av frånluft då aggregatet (VM1) är utfört med EC‐motorer (Luftbutiken, 2012)  

Värmeväxlarens återvinningsgrad heff: 90% från leverantör (Luftbutiken,2012) 

Värmekonduktivitet uteluftkanal,Y: 0,25W/mK värdet har valts från exempelberäkningarna på Energihuskalkyl.se. (Energihuskalkyl, 2012a) 

Längd uteluftkanal: Uppmätt i CAD‐ritning 

Värmekonduktivitet avluftkanal,Y: 0,25W/mK har valts från värden från typexemplet i Energihuskalkyl.se. (Energihuskalkyl, 2012a) 

Längd uteluftkanal: Uppmätt i CAD‐ritning 

Avfrostningstid vid DUT: Har kontaktat leverantören och väntar på svar. Är nu satt till 1min per h enligt värden i exempelberäkningarna i Energihuskalkyl.se. (Energihuskalkyl, 2012a) 

Schablonkalkyl för Energianvändning 

Effektiva varmvattenarmaturer: Vi kommer välja varmvattenapparaturer som uppfyller följande krav: 

a. En inbyggd flödesbegränsande funktion där användaren genom en spärr eller en motfjädrande funktion kan påverka önskat flöde utöver normalflöde. 

b. En inbyggd temperaturbegränsad funktion, där användaren genom en spärr eller en motfjödrande funktion kan påverka önskad temperatur utöver komforttemperatur, alernativt att armaturen har ett kallt mittläge 

c. Därutöver ska duschblandare ha en termostatfunktion (Energihuskalkyl.se, 2012)  

Stilleståndsförluster (Watt): Ange förlusteffekter innanför klimatskalet från varmvattenberedare, värmepump eller värmepanna summerat för hela byggnaden. Då dessa ännu inte har kunnat bestämmas har vi använt oss av standardvärde från typexemplet i Energihuskalkyl.se. (Energihuskalkyl.se, 2012b) 

Spiskåpa, forcerande luftflöde (l/s): 30l/s Har valts utifrån leverantörens uppgifter. (LGG, 2012) 

Indata driftel 

Fläkteffekt normaldrift (Watt): 80W enligt produktblad från VM1 värmeåtervinningsaggregat. (Luftbutiken, 2011) 

Frånluftsfläktens placering i FTX lgh‐aggregat: Då vi ännu inte känner frånluftsfläktens placering i FTX‐aggregatet har vi valt det ogynnsammaste värdet som anges på Energihuskalkyl.se. (Energihuskalkyl.se, 2012b) 

Pumpdrift (Watt): Avser alla pumpar i drift under värmesäsong.  I beräkningen har vi valt en luftvärmepump med en effekt på 90W. (CTC, 2012c) 

Indata fastigheetsel 

Glasandel FA: Väntar på svar från fönsterleverantören. Nu har värdet 0.75 från typexempel på Energihuskalkyl.se använts. (Energihuskalkyl.se, 2012b) 

Skuggfaktor, karm mm: Har valts till 0.9 enligt FEBYs rekommendation (FEBY,2009, s.14) 

Horisontellvinkel (skuggningsfaktor): Har valts till 0.9 enligt FEBYs rekommendation (FEBY, 2009, s.14)  

Glasrutans g‐värde: Nu har värdet 0.55 valts enligt vad som rekommenderas i FEBY. (FEBY, 2009, s.14) 

Sido och överhängsavskärmning: Sätts till 0.9 efter vad som rekommenderas av FEBY. (FEBY,2009, s.14) 

Rörliga solskydd: Sätts till 0.85 efter vad som rekommenderas av FEBY, då vi tänker ha persienner i fönstren. (FEBY,2009, s.14) 

Övrigt 

Reglersystemets verkningsgrad: Sätts till 98% efter vad som rekommenderas av FEBY, då vi räknar med innetemperaturstyrtsystem med elektronisk regulator. (FEBY,2009, s.13) 

COP värmepump för värme och varmvatten: Vi har använt oss av de förangivna värdena för värmefaktor i energihuskalkylen.  (Energihuskalkyl.se, 2012b) 

Pannverkningsgrad vid avsedd effekt: 85 % efter värden från typexempel på Energihuskalkyl.se (Energihuskalkyl.se, 2012b) 

 

 

Bilaga 20. Beräkning av luftflöden 

Vid beräkning av minimikravet för luftväxling skall halva byggnadens volym divideras med byggnadens area (Eriksson, T., 2012a).  Volymerna är beräknade från de areor som är givna i planlösningen, se bilaga 2, samt uppmätta rumshöjder ur sektionsritningen, se bilaga 4.  

  

 

Halva byggnadens volym:   ,

207,2  

 Arean på byggnaden:   120,3     (Se bilaga 2)   

Minimiflöde:    ,

,∙ 1000 3600 0,478 / ∙  

 

 

 

 

 

 

Rum Volym, m³

Sovrum 1 31,8

Sovrum 2 21,1

Arbetsrum 17,8

Vardagsrum 160,7

Allrum 1 + Hall 47

Allrum 2 39,7

Förråd 7,2

Kök 55,5

Badrum 9,1

Duschrum 8,4

Tvättstuga 16,1

Tot 414,4

 

Beaktande av luftflöden i respektive rum beräknades först ur ventilationssynpunkt enligt BBR. (Eriksson, T., 2011)Då medelhöjden i huset inte är 2,5m kunde ej värdet på 0,35 l/sm2 användas som minimikrav på luftväxlingen. (Eriksson, T., 2012a) Ett nytt minimikrav användes, se ovan. Detta nya minimikrav multiplicerades med golvareorna för vardagsrum, allrum 1 + hall och allrum 2. För areor se bilaga 2.   När tilluft ur uppvärmningsbehovet beräknades i bilaga 15, insågs att tilluften för uppvärmningsbehovet blev dimensionerande. Frånluften korrigerades så att tilluften och frånluften skulle bli lika stora. Det totala luftflödet blev 65,7 l/s.   

Rum Tilluft, Ventilationsbehov, l/s Tilluft, Uppvärmingsbehov, l/s Frånluft, l/s Korrigerad Tilluft, l/s Korrigerad Frånluft, l/s

Sovrum 1 8,0 8,7 8,7

Sovrum 2 4,0 7,5 7,5

Arbetsrum 4,0 5,8 5,8

Vardagsrum 12,9 22,6 22,6

Allrum 1 + Hall 9,4 10,7 10,7

Allrum 2 5,8 10,4 10,4

Förråd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kök 10,0 17,2

Badrum 10,0 15,1

Duschrum 10,0 16,2

Tvättstuga 11,7 17,2

Tot 44,1 65,7 41,7 65,7 65,7

Bilaga 20. Planritning Ventilation

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Ventilation Entréplan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Ventilation Övre plan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

Bilaga 22. Beräkning av tryckförluster och strypning av don på tilluften.

 Tillluftsrördragningarna visas i bilaga 20, och utefter denna ritades systemschemat upp som visas i bilaga 21. I systemschemat ses de olika sträckorna, och dess längder är uppmätta i bilaga 20. Delsträckornas flöden är tagna ur bilaga 15. Vid bestämning av kanalernas diametrar och R‐värde användes tryckfallsdiagram för spiralfalsade runda kanaler (Eriksson, T., 2012b). Engångsmotstånd allmänna är avlästa ur diagram för helpressade cirkulära kanaler (Eriksson, T., 2012c, bilaga 3 sid 1). Engångsmotstånd avgrening är avlästa som T‐avstick, T‐tillstick, T‐fördelning och T‐samling i diagram för cirkulära kanaler (Eriksson, T., 2012c, bilaga 3 sid 3‐4).   Summa tryckförluster från friktionen, engångsmotstånd allmänna och engångsmotstånd avgrening summerades i varje delsträcka och den sträckan genom hela systemet som gav störst tryckförlust summerades till 216 Pa. Dimensionerande dontryckfall för tilluften är 50 Pa, och detta värde adderades på delsträcka 12 (Eriksson, T., 2012c, sid. 2).         

Summa tryckförluster Summa tryckförluster som

Sträcka Längd (m) Flöde (l/s) Flöde (m³/s) Diameter (m) Area (m²) Hast v (m/s) ρ∙v²/2 (Pa) R (Pa/m) R∙L (Pa) Σζ Σ(ζ∙ρ∙v²/2) vgem (m/s) ζgren ζgren∙ρ∙vgem²/2) i delsträcka (Pa) ger störst tryckförlust (Pa)

1 2,00 11,3 0,0113 0,080 0,0050 2,25 3,04 1,30 2,60 0,46 1,40 4,50 0,1 1,21 5,21

2 13,40 22,6 0,0226 0,080 0,0050 4,50 12,14 3,80 50,92 0,84 10,20 2,71 2,76 12,21 73,32 73,32

3 7,11 10,7 0,0107 0,080 0,0050 2,13 2,72 1,10 7,82 1,84 5,01 2,71 1,7 7,52 20,35

4 5,67 10,4 0,0104 0,080 0,0050 2,07 2,57 1,00 5,67 1,38 3,55 3,56 0,08 0,61 9,83

5 0,44 17,9 0,0179 0,080 0,0050 3,56 7,62 2,40 1,05 4,72 0,05 0,67 1,71

6 1,61 23,7 0,0237 0,080 0,0050 4,72 13,35 4,00 6,44 2,64 2,75 11,51 17,95

7 1,05 8,7 0,0087 0,080 0,0050 1,73 1,80 0,80 0,84 0,46 0,83 2,64 1,4 5,86 7,53

8 1,70 32,4 0,0324 0,125 0,0123 2,64 4,19 0,80 1,36 3,27 1,8 11,54 12,90

9 1,00 33,3 0,0333 0,125 0,0123 2,71 4,42 0,90 0,90 3,27 1,95 12,51 13,41 86,73

10 0,50 65,7 0,0657 0,160 0,0201 3,27 6,41 1,20 0,60 0,36 2,31 0 2,91 89,64

11 0,85 65,7 0,0657 0,160 0,0201 3,27 6,41 1,20 1,02 10,00 64,13 0 65,15 154,79

12 0,30 11,3 0,0110 0,080 0,0050 2,19 2,88 1,30 0,39 50,00 4,50 0,87 10,56 60,95 215,74

13 0,30 7,5 0,0075 0,080 0,0050 1,49 1,34 0,50 0,15 3,56 0,88 6,70 6,85

14 0,30 5,8 0,0058 0,080 0,0050 1,15 0,80 0,65 0,20 4,72 0,9 12,02 12,21

Friktion kanal Engångsmotstånd allmänna Engångsmotstånd avgrening

Vid beräkning av donens strypningar jämfördes olika sträckors tryckfall som skall motsvara den sträcka där donet sitter. Se figur nedan där donens olika strypningar beräknats. Donet som sitter på den sträckan som ger störst tryckförlust är ej beräknat. För systemschema över kanalerna se bilaga 21.   

         

Don Tryckfall i ska motsvara tryckfall i Strypning

1 kanal 1 5,21 kanal 12 10,95 5,74

3 kanal 3 20,35 kanal 2,12 84,28 63,93

4 kanal 4, 5, 6, 8 42,40 kanal 2, 9, 12 97,68 55,29

7 kanal 7, 8 20,43 kanal 2, 9, 12 97,68 77,25

13 kanal 5, 6, 8, 13 39,42 kanal 2, 9, 12 97,68 58,26

14 kanal 6, 8, 14 43,07 kanal 2, 9, 12 97,68 54,61

Bilaga 23. Beräkning av tryckförluster och strypning av don på frånluften.

 Frånluftsrördragningarna visas i bilaga 20, och utefter denna ritades systemschemat upp som visas i bilaga 21. I systemschemat ses de olika sträckorna, och dess längder är uppmätta i bilaga 20. Delsträckornas flöden är tagna ur bilaga 15. Vid bestämning av kanalernas diametrar och R‐värde användes tryckfallsdiagram för spiralfalsade runda kanaler (Eriksson, T., 2012b). Engångsmotstånd allmänna är avlästa ur diagram för helpressade cirkulära kanaler (Eriksson, T., 2012c, bilaga 3 sid 1). Engångsmotstånd avgrening är avlästa som T‐avstick, T‐tillstick, T‐fördelning och T‐samling i diagram för cirkulära kanaler (Eriksson, T., 2012c, bilaga 3 sid 3‐4).   Summa tryckförluster från friktionen, engångsmotstånd allmänna och engångsmotstånd avgrening summerades i varje delsträcka och den sträckan genom hela systemet som gav störst tryckförlust summerades till 133 Pa. Dimensionerande dontryckfall för frånluften är 80 Pa, och detta värde adderades på delsträcka 2 (Eriksson, T., 2012c, sid. 2).  Vid beräkning av donens strypningar jämfördes olika sträckors tryckfall som skall motsvara den sträcka där donet sitter. Se figur nedan där donens olika strypningar beräknats. Donet som sitter på den sträckan som ger störst tryckförlust är ej beräknat. För systemschema över kanalerna se bilaga 21.  

       

Summa tryckförluster Summa tryckförluster som

Sträcka Längd (m) Flöde (l/s) Flöde (m³/s) Diameter (m) Area (m²) Hast v (m/s) ρ∙v²/2 (Pa) R (Pa/m) R∙L (Pa) Σζ Σ(ζ∙ρ∙v²/2) vgem (m/s) ζgren ζgren∙ρ∙vgem²/2) i delsträcka (Pa) ger störst tryckförlust (Pa)

1 22,6 17,2 0,0172 0,100 0,0079 2,19 2,88 0,80 18,08 1,80 5,18 2,19 0,7 2,02 25,28

2 2,4 16,2 0,0162 0,080 0,0050 3,22 6,24 2,20 5,28 0,45 82,81 3,22 1,8 11,23 99,32 99,32

3 2,3 31,3 0,0313 0,125 0,0123 2,55 3,91 0,75 1,73 2,55 0,45 1,76 3,48 102,80

4 2,2 48,5 0,0485 0,125 0,0123 3,95 9,38 1,90 4,18 0,36 3,38 3,95 1,7 15,95 23,51 126,31

5 0,5 65,7 0,0657 0,160 0,0201 3,27 6,41 1,00 0,50 0,35 2,24 2,74 129,05

6 2,0 65,7 0,0657 0,160 0,0201 3,27 6,41 1,00 2,00 0,35 2,24 4,24 133,29

7 0,1 15,1 0,0151 0,080 0,0050 3,01 5,42 2,00 0,20 3,01 1,7 9,21 9,41

8 0,1 17,2 0,0172 0,100 0,0079 2,19 2,88 0,80 0,08 2,19 0,1 0,29 0,37

Friktion kanal Engångsmotstånd allmänna Engångsmotstånd avgrening

Don Tryckfall i ska motsvara tryckfall i Strypning1 kanal 1 25,28 kanal 2,3,4 126,31 101,027 kanal 7 9,41 kanal 2 99,32 89,908 kanal 8 0,37 kanal 2 och 3 102,80 102,43

Bilaga 24. Spårgasmätning

Kontroll av luftomsättning i huset med spårgasmätning

Vvent 0.0675m

3

s Ventilationflödet i huset, taget ur bilaga 19.

V 414.4 m3

Husets volym, taget ur bilaga 19.

nVvent

V Specifika luftflödet (Installationsteknik, 2008, ekv. 8/10)

K KJ

K0 KJe

n t= (Installationsteknik, 2008, ekv. 14/7)

KJ 0 Ansätts till 0 då spårgas ej entas finnas i uteluften

K0 500 ppm Startkoncentrationen

Vid t=30 min fås följande K-värde

t30min 30 60 s

K30min en t30min

K0 KJ KJ 372.938

Vid t=1 h fås följande K-värde

t1h 60 60 s

K1h en t1h

K0 KJ KJ 278.166

Vid t=2 h fås följande K-värde

t2h 120 60 s

K2h en t2h

K0 KJ KJ 154.753

Om den verkliga luftomsättningen är 10% mindre än dimensioneratvärde fås följande K-värde vid t=2h

n1 0.9 n

K1 en1 t2h

K0 KJ KJ 174.009

Det uppmätta K-värdet blir större om den verkliga luftomsättningen ärmindre än avsett.

Bilaga 25. Beräkningar tappvatten

Kallvatten

Ledn.nr Ansl normflöde (l/s) Dim. normflöde (l/s) Typ av ledning Dim. Koppling Dim.förgrening Justerad dim pga koppl.>fördel. Enheter

1 0,2 koppling 15x1 Diskbänk

2 0,2 koppling 15x1 Diskmaskin

3 0,2 koppling 15x1 Tvättställ

4 0,1 koppling 12x1 WC

5 0,3 koppling 15x1 BAD

6 0,2 koppling 15x1 Tvättmaskin

7 0,2 koppling 15x1 Tvättställ

8 0,2 koppling 15x1 Utekran

9 0,2 koppling 15x1 Tvättställ

10 0,1 koppling 12x1 WC

11 0,2 koppling 15x1 Dusch

12 0,4 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 1 och 2 (DB+DM)

13 0,6 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 1,2 och 3 (DB+DM+TS)

14 0,4 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 7 och 6 (TS+TM)

15 0,7 fördelning 18x1 18x1 Cu-rör kopplad till 14 och 5 (TS+TM+BK)

16 0,8 0,7 fördelning 18x1 kopplad till 15 och 4 (TS+TM+BK+WC)

17 1,4 0,7 fördelning 18x1 kopplad till 16 och 13 (TS+TM+BK+WC+DB+DM+TS)

18 0,3 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 10 och 11 (DU+WC)

19 0,5 0,3 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 18 och 9 (DU+WC+TS)

20 1,9 0,7 fördelning 18x1 kopplad till 17 och 19 (TS+TM+BK+WC+DB+DM+TS+DU+WC+TS)

21 2,1 1,6 servis kopplad till 20 och 8 (TS+TM+BK+WC+DB+DM+TS+DU+WC+TS+UK)

Kommentarer

Ansl normflöde (l/s) Tabell över Normflöden i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.277).

Dim. Normflöde (l/s) Ledning 15 dimensioneras inte om eftersom det ska gå att använda TM+BK samtidigt, och flödet inte överskrider 0,7Ledning 16 dimensioneras om eftersom summa normflöden i enbostadshus enligt tabell Normflöden i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.277) blir 0,7Ledning 17 eftersom summa normflöden i enbostadshus enligt tabell Normflöden i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.277) blir 0,7Ledning 19 dimensioneras om då DU+WC+TS inte antas användas samtidigtLedning 20 dimensioneras om då flödet inte behöver överstiga 0,9 l/s i småhus med tappmöjlighet ute enligt tabell Normflöden i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.277)Ledning 21 är servislednignen och dimensioneras om efter tabell Summa normflöde och sannolikt flöde (VVS företagen, 2012, s.277)

Dim. Koppling Tabell över Kopplingsledningar i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.278)

Dim.förgrening Tabell över Fördelningsledningar i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.279)

Bilaga 25. Beräkningar tappvatten

Varmvatten

Ledn.nr Ansl normflöde (l/s) Dim. normflöde (l/s) Typ av ledning Dim. Enl. koppl.ledning Dim enl tabell fördel.led. Justerad dim. pga koppl>fördel Kommentar

1 0,2 koppling 15x1 Diskbänk

2 0 Diskmaskin

3 0,2 koppling 15x1 Handfat

4 0 WC

5 0,3 koppling 15x1 BAD

6 0 Tvättmaskin

7 0,2 koppling 15x1 Tvättställ

8 0 Tappventil?? Utomhus

9 0,2 koppling 15x1 Handfat

10 0 WC

11 0,2 koppling 15x1 Dusch

12 0,2 fördelning 12x1 15x1 kopplad till 1 och 2 (DB)

13 0,4 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 12 och 3 (DB+TS)

14 0,2 fördelning 12x1 18x1 Cu-rör kopplad till 7 och 6 (TS)

15 0,5 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 14 och 5 (TS+BK)

16 0,5 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 15 och 4 (TS+BK)

17 0,9 0,7 fördelning 18x1 kopplad till 16 och 13 (TS+BK+DB+TS)

18 0,2 fördelning 12x1 18x1 Cu-rör kopplad till 10 och 11 (DU)

19 0,4 0,3 fördelning 15x1 18x1 Cu-rör kopplad till 18 och 9 (DU+TS)

20 1,3 0,7 fördelning 18x1 kopplad till 17 och 19 (TS+BK+DB+TS+DU+TS)

Kommentarer

Ansl normflöde (l/s) Tabell över Normflöden i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.277).

Dim normflöde (l/s) Ledning 17 dimensionerar om eftersom summa normflöden i enbostadshus enligt tabell Normflöden i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.277) blir 0,7Ledning 19 dimensioneras om då det antas att duschen och tvättstället inte används samtidigtLedning 20 dimensioneras om eftersom summa normflöden i enbostadshus enligt tabell Normflöden i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.277) blir 0,7

Dim. Koppling Tabell över Kopplingsledningar i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.278)

Dim.förgrening Tabell över Fördelningsledningar i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.279)

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

Bilaga 27. Planritning Tappvatten

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Tappvatten Entréplan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Tappvatten Övre plan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 28. Tappvatten tryckfall

Beräkning av tryckfall

Val av dimension på servisledningen 

Normflöde från vv och kv blir 1,6 l/s , Sannoliktflöde blir 0,5l/s,ger oss enligt tabell A2:5b en hastighet på 1,7 m/s (bör ligga mellan 1,5-2). Tryckfallet blir 500 Pa/m och ett rör som är 32*2,9 PE-rör

Beräkning av erfoderlig strypning på sträckan med störst tryckfall i huset

Tryckfall servisledning till tomtgräns räknar på 62 meter

Längd (m) Tryckfall (Pa/m) Tryck (Pa)62,3 500 31150

Tryckfall pga höjdskillnad: Övervåningen (ρgh)

Densitet (kg/m³) Höjd g Tryck (Pa)1000 15,6 9,82 153192

Höjden beräknas enligt 10,2m (höjdskillnad nivå väg och GV)+ 2m (djup ner till kommunala vattnet) +2,4m (våningshöjd övervåningen)+ 1m (upptill blandare)

Tryckfall pga höjdskillnad: Undervåning (ρgh)

Densitet (kg/m³) Höjd (m) g Tryck (Pa)1000 13,2 9,82 129624

Höjden beräknas enligt 10,2m (höjdskillnad nivå väg och GV)+ 2m (djup ner till kommunala vattnet) + 1m (upptill blandare)

Tryckfall på den längsta sträckan ‐ bottenvåning ( mellan ledning 1 och 20)

Ingående ledningar Längd (m) Sannoliktflöde (l/s) Dimension Tryckfall per m (Pa/m) Tryckfall (Pa) Hastighet (m/s)

1 0,808 0,2 15x1 4000 3232 1,5

12 9,87 0,3 18x1 3000 29610 1,5

13 2,12 0,35 18x1 4000 8480 1,75

17 1,62 0,4 18x1 5000 8100 2

20 0,247 0,4 18x1 5000 1235 2

Totalt 14,665 50657

Tryckfallsdiagram kopparrör med beläggningar, (VVS företagen, 2012, s.280)

Tryckfall på den längsta sträckan övervåningen (mellan ledning ??)

Ingående ledningar Längd (m) Sannoliktflöde (l/s) Dimension Tryckfall per m Tryckfall (Pa) Hastighet (m/s)

11 1,5 0,2 15x1 4000 6000 1,5

18 1,69 0,25 18x1 2000 3380 1,25

19 2,18 0,3 18x1 3000 6540 1,5

20 0,247 0,4 18x1 5000 1235 2

Totalt 5,617 17155

*räknar med 20 eftersom tryckfall tillkommer även här

Undersöker var det största tryckfallet uppkommer

Övervåning 170347

Undervåning 180281

För de två sträckorna som undersöks har tryckfallet på längsta horisontella sträckan adderats med tryckfallet pga av höjdskillnad

Vi har det största tryckfallet på sträckan mellan ledning 1-20 på bottenvåningen, till köket

Beräkning av strypning på sträckan med störst tryckfall

Kommunala nätet har ett tryck på 550kPa enl vad som föreskrivs i kandidatuppgiften

Beräkning av erfoderlig strypning av köksblandarenTryck i det kommunala nätet Tryckfall servis Tryckfall bottenvåning Kvarvarande tryck i ledningen Ger flöde Strypning

550000 31150 180281 338569 0,15 krävs ingen strypning

Beräkning av erfoderlig strypning på  sträckan med minst tryckfall i huset

Tryckfall på den kortaste sträckan bottenvåning sträcka ( mellan ledning 3 och 20)

Ingående ledningar Längd (m) Sannoliktflöde (l/s) Dimension Tryckfall per m Tryckfall (Pa) Hastighet (m/s)

3 0,45 0,2 15x1 4000 6000 1,5

13 1,5 0,3 18x1 3000 6540

16 0,53 0,4 18x1 5000 2650 2

17 1,62 0,4 18x1 5000 8100 2

20 0,247 0,4 18x1 5000 1235 2

Totalt 2,847 24525

Totalt tryckfall (med avseende på tryckfall längs kortaste sträckan och höjdskillnad till bottenvåning)

154149

Figur 1. Tryckfallskurva för köksblandaren (FMMattson,2012a)

Beräkning av strypning på sträckan med det minsta tryckfallet

Kommunala nätet har ett tryck på 550kPa enl vad som föreskrivs i kandidatuppgiften

Beräkning av erfoderlig strypning av köksblandarenTryck i det kommunala nätet Tryckfall servis Tryckfall bottenvåning Kvarvarande tryck i ledningen Ger flöde Strypning

550000 31150 24525 494325 0,15 krävs ingen strypning

Figur 2. Tryckfallskurva för tvättställsblandaren (FMMattson,2012b)

Bilaga 29. Spillvatten dimensionering

SpillvattenLedningsnr Avloppsenhet Normflöde (l/s) Dimensionerat normflöde (l/s) Ledningstyp Dimension (mm) Längd (m) Fall (promille) Ev. luftning

1 DU 1,5 anslutning 75 1,39 152 WC 1,8 anslutning 100 0,59 153 TS 0,6 anslutning 40 i praktiken 50 0,88 154 TS+TM 1,5 samling 75 1,17 155 TS 0,6 anslutning 40 i praktiken 50 1,42 156 BAD 1,5 anslutning 75 0,20 157 WC 1,8 anslutning 100 0,36 158 DB+DM 0,6 samling 50 9,89 159 1+2 (DU+WC) 3,3 1,8 samling 100 0,204 1510 9+3(DU+WC+TS) 3,9 1,8 samling 100 3,386 14 luftad11 10+4(DU+WC+TS+(TS+TM)) 5,4 3,3 samling 100 0,27 15 luftad12 6+5(BAD+TS) 2,1 1,5 samling 75 0,56 14 luftad13 11+12 7,5 4,8 samling 100 0,39 13 luftad14 13+7 9,3 5,1 samling 100 5,71 13 luftad15 8+14 9,9 5,7 servis 100 62,30 13 luftad

16 Luftningsledning 75

KommentarerNormflöde (l/s) Normflöden har hämtats från tabell Normflöden för bostäder och kontor i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.289).Dim. Normflöde (l/s) Vid dimensioneringen av normflöden har hänsyn tagits till att endast en enhet i badrummen antas användas åt gången. Dimension Dimension har valts utifrån tabell Oluftad anslutnings ledning i VVS företagens Teknikhandbok 2012(VVS företagen, 2012, s.289)

Ledning 9 har valts till 100 mm pga WCLedning 10 har valts till 100 mm pga WC

Längd (m) Längderna är uppmätta i CAD, se Bilaga 31 Ritning spillvattenFall (promille) Fallet för de oluftade ledningarna har valts till 15 promille enligt (Runius, F., 2012)

Fallet på de luftade ledningarna har bestämts utifrån Diagram för dimensionering av spillvattenledingar s.B3(4)i Sanitetsföreläsning 2012-02.06

Dimensionering av luftningsledning 

DUT i Malmö -16°C

Tabell 4 s.B2(4) i Sanitetsföreläsning 2012-02.06 ger dim 50 om normflöde 5,7l/s mer än 5l/s ger dim 75

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

Bilaga 31. Planritning Spillvatten

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Spillvatten Entréplan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

Spillvatten Övre plan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 32. Planritning El

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

El Entréplan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

SKALA NUMMER

BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

AF101X RvG/KH

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

2011-05-10

EL-KonstruktörenE

ByggnadskontruktörenK

VVS-KonstruktörenV

ArkitektenA

El Övre plan5:22

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PR

OD

UC

ED

B

Y A

N A

UT

OD

ES

K E

DU

CA

TIO

NA

L P

RO

DU

CT

Bilaga 33. Gruppschema El

Grupp Märkström, A Area, mm² Grupp   Märkström, A    Area, mm² 

1 Värmepanna 20 4 10 Spis 16 2,5

2 Värmepump 10 1,5 11 Diskmaskin 10 1,5

3 FTX 10 1,5 12 Tvättmaskin 10 1,5

4 Kyl & Frys 10 1,5 13 Torktumlare 10 1,5

5 Reserv 14 Uttag köksbänk vid fönster 10 1,5

6 " 15 Uttag köksbänk vid diskho samt micro 10 1,5

7 " 16 Bel. samt uttag kök och v‐rum 10 1,5

8 " 17 Uttag v‐rum samt utebel. norr 10 1,5

9 " 18 Bel. + uttag hall samt entresolplan 10 1,5

19 Bel. + uttag arb.rum och tvätt. samt utebel. söder  10 1,5

20 Timeruttag tvättstuga 16 2,5

21 Bel. + uttag nedre badrum samt förråd 10 1,5

22 Bel. sovrum 2 samt uttag sovrum 1  10 1,5

23 Bel. Sov. 1 och uttag sov. 2 samt bel. + uttag övre badrum 10 1,5

24 Utebel. via astrour entrédörr 10 1,5

25 Reserv

Grupp 1‐9 via JFB1 26 "

Grupp 10‐30 via JFB2 27 "

28 "

29 "

30 "

31 Astrour

32 "

33 Hand‐0‐auto. omkopplare för utebel.

Bilaga 34. Effektbehov El

Belastningsobjekt Märkeffekt, kW

Värmepump 2,50 CTC EcoAir Polar (CTC, 2012a)

Värmepanna 15,00 CTC EcoEl (CTC, 2012b)

FTX 0,24 Systemair VM2 (Systemair, 2012)

Spis 8,70 Cylinda Spis S 464 K (Cylinda, 2012a)

Diskmaskin 2,40 Cylinda Disk DM 670 avh (Cylinda, 2012b)

Kyl &Frys 0,15 Cylinda Kyl/Frys KF 2185NE  A+ (Cylinda, 2012c)

Tvättmaskin 2,30 Cylinda Tvättmaskin FT 584 (Cylinda, 2012d)

Torktumlare 2,80 Cylinda Torktumlare TK 500 (Cylinda, 2012e)

Totalt anslutna effekten, P 34,08

Sammanlagringsfaktor, s 0,70

Verkligt effektbehov, P*s 23,86 kW

Bilaga 35. Beräkning av Huvudsäkring

Kabeln in ligger nedgrävd i mark fram till huset.

Effektbehov: 23,86 kW

Omräknat i Ampere (23,86 kW = 23860/400/√3): 34,4389436 A

Vid markförläggning eventuell korrigering:  k=1,0 då enbart 1 kabel i marken

Ur tabell 1 i Kompendium i Elteknik ‐ Elinstallationer 2009 (Elteknik, 2009, sid. 8:5) avläses:

28 A som minsta strömvärde för ledaren, vilket ger 25 A på huvudsäkringen

Bilaga 36. Materialval

Taktäckningsmaterial En förutsättning som måste tas i beaktande vid valet av takmaterial är hur huset och därmed även taket är utformat, då utformningen kan göra att vissa taktäckningsmaterial inte lämpar sig att använda (Björk, F., 2006). Huset kommer att utformas med pulpettak både över huvuddelen (som är i tvåplan) och köksdelen (i ett plan). Taklutningen är 14 grader över huvuddelen och 15 grader över köksdelen. Huset är projekterat med ett varmt tak då takhöjden i huset ses som en viktig komponent för att uppnå ett luftigt och öppet helhetsintryck. De tre material som har valts att jämföra är: tegeltakpannor, takplåt och takpanneplåt. Takplåten är av en typ som klickas fast och takpanneplåten är ett tak som är gjort av plåt men har formen som takpannor.

BBR Krav Med avseende på brandskydd har BBR formulerat krav på taktäckning: Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden.(BFS 2011:26). (BBR, 2012, s. 185) Med att taket ska utformas så att antändning försvåras avses att materialet inte ska vara lättantändligt till exempel om gnistbildning finns i närheten av taket. (BBR, 2012, s. 186). Då valet av takmaterial står mellan takplåt, tegeltakpannor och takpanneplåt anses att kravet på brandskyddet inte utgör en betydande faktor av materialvalet och behandlas ej. Med hänsyn till fuktsäkerhet står det i BBR: Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. (BBR, 2012, s. 207) Vidare nämner BBR: Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning. Fukttillståndet ska beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna. (BBR, 2012, s. 209) Kravet på taket anses vara att taket skall vara tätt mot väta så att vatten ej kan tränga in i konstruktionen och orsaka skador som kan leda till ohälsa i inomhusklimatet eller nedsatt funktion av byggnadens beståndsdelar. För att dessa krav skall uppfyllas krävs att vid upprättandet av taket skall det monteras korrekt och vara fackmannamässigt gjort. Allmänna råd Allmänna råd av BBR då taktäckning skall väljas är att hänsyn skall tas till hur taklutningen ser ut (BBR, 2012, s. 211). Om taket är för brant ses helst att taket görs av speciella material som tätar väl. Då huset har en taklutning på 14° är detta inte aktuellt (Träguiden, 2012b).

Beställarenskrav Beställarens krav som ställs på taktäckningen är: estetik, beständighet, miljövänlighet, täthet, investeringskostnad, monterbarhet, gåbarhet, lätt att underhåll/rengöring och tyngd. Estetik Målen för de estetiska kraven är att taket skall smälta in i omgivningen och inte sticka ut. Omgivningen är mestadels skog och de flesta husen i närheten är även de nybyggnader. Färgen ska vara en neutral färg och beställaren föredrar här svart. Taket skall ge ett intryck av att huset är påkostat och välplanerat. Inget skall ha lämnats åt slumpen. Taket skall vara modernt och ge ett lyxigt intryck. Samtliga källor till betygen av estetiken är egen bedömning. Material Anpassning till omgiv. Snyggt Modernt Uttryck av lyx Totalt BetygTegeltakpannor 3 3 3 4 13 4Takplåt 4 5 5 4 18 5Takpanneplåt 3 2 3 2 10 3 Beständighet Med beständighet avser att taket skall hålla sin tekniska funktion under en viss tid. Taket skall motstå väta och motstå väder och vind. Typiska värden för de olika materialen har används enligt källorna som står angivna i tabellen. Material Bedömning Källa BetygTegeltakpannor 60-års teknisk garanti Husvillaguiden, 2012 5Takplåt 50-års teknisk garanti Ruukkitak, 2012a 4Takpanneplåt 40-års teknisk garanti Ruukkitak, 2012b 3 Miljövänligt Miljöbedömningen har gjorts på SundaHus miljödata. Detta är ett system där hälso- och miljöbedömning har gjorts på produkter inom byggbranschen. (SundaHus, 2012a) Bedömningen bygger på de material och råvaror som ingår i produkterna och deras miljöpåverkan från tillverkning till avfall. Även rivning och dokumentation vägs in i bedömningen.(SundaHus, 2011) Bedömningen ges i en skala där A är bästa betyg. Material Bedömning Källa BetygTegeltakpannor A SundaHus, 2012b 5Takplåt A SundaHus, 2012c 5Takpanneplåt A SundaHus, 2012c 5 Täthet Som det står i BBR krävs det att taket skall motstå väta så att huset ej skadas. Detta gör att taket skall uppfylla täthetskrav. Tätheten mot väta påverkas mycket av hur taket monteras, i denna analys tas dock för givet att monteringen sker på ett korrekt och fackmannamässigt sätt. Då takpannor används som taktäckning är det både takpannornas och underlagspappens uppgift att skydda konstruktionen mot regn och snö (Nevander, L.E., Elmarsson, B., 1994, s. 85). Takpannornas uppgift är att föra bort den mesta nederbörden medan underlagspappen skall svara mot tätheten på hela konstruktionen (Nevander, L.E., Elmarsson, B., 1994, s. 95). Vid plåttak används även underlagspapp som ska skydda mot vätan som tränger igenom plåten. Därmed behandlas ej takpannornas och

plåttakets fuktsäkerhet, bara en jämförelse mellan de olika materialens vattenavvisande förmåga. Tegeltakpannor har en större risk att får läckage medan plåttaken tätar bra (Viivilla, 2012a). Takplåten och takpanneplåten behandlas lika i täthetssynpunkt. Material Bedömning Källa BetygTegeltakpannor Risk för läckage Viivilla, 2012a 4Takplåt Bra täthet Viivilla, 2012a 5Takpanneplåt Bra täthet Viivilla, 2012a 5 Investeringskostnad Här behandlas kostnaden för de olika takmaterialen. Materialkostnad samt arbetstimmar ingår i priset som anges i kr/m². Det har inte gått att hitta materialkostander för den valda lösningen på taket eftersom detta är mycket mer välisolerat än standardtak, för att uppnå passivhusstandard. Investeringskostnaderna nedan gäller därför standardtak men anses ändå ge en bild av hur kostnaderna varierar mellan de olika alternativen. Takpanneplåten har förutsatts kosta lika mycket som vanlig takplåt då inget specifikt värde för denna hittats. Material Investeringskostnad (kr/m²) Källa Betyg

Tegeltakpannor 798 (Wikells, 2012, Tabell 11.004) 4

Takpanneplåt 1165 (Wikells, 2012, Tabell 11.005) 3

Takplåt 1165 (Wikells, 2012, Tabell 11.005) 3 Monterbarhet Under denna punkt ska monterbarheten alltså hur enkelt ett takläggningsmaterial är att montera tas i beaktande. En parameter med vilken detta kontrollerats är i hur många steg monteringen sker. För de valda takläggningsmaterialen har därför monteringsanvisningarna studerats. Då anvisningarna har olika detaljeringsnivå har varje nytt introducerat moment valts att definieras som ett nytt monteringssteg. Då monteringsstegen inte tar någon hänsyn till hur många enheter som behöver monteras har även dessa sammanställts på formen av antal per m2. Vad gäller Takplåten har en variant som tillåter montering med hjälp av en klickmetod valts, monteringen sker här för varje plåt i 3steg enligt arbetsbeskrivningen. I det första steget fästs plåten vid läkten, varpå nästa plåt kan pressas på. (Armat, 2012a) Tidsåtgången har bedömts utifrån värden som finns angivna i Sektionsfakta-NYB, här har endast tidsåtgången för själva takläggningsmaterialet tagits med då den underliggande konstruktionen har en liknande uppbyggnad i de tre fallen. Vad gäller Takplåten med klickalternativet har Marknadschefen för Armat tillfrågats och uppskattar att tiden för montering överensstämmer med en vanlig takpanneplåt varför denna tidsåtgång använts även här, men att denna åt är enklare att montera för en icke lekman. Material Antal monteringssteg Källa Antal enheter/m2  Källa Tidsåtgång (timmar/m2)   Källa Betyg

Tegeltakpannor 7 (Wienberger,2012b) 14,3 (Wienberger, 2012a) 0,18 (Wiksell, 2012,Tabell 11.031)  3

Takpanneplåt 7 (Armat,2012b) 0,14 (Armat, 2012c) 0,15 Wiksell, 2012, Tabell 11.061)  5

Takplåt 3 (Armat, 2012a) 0,27 (Armat, 2012a) 0,15 (Larsson, T., 2012) 5

Gåbarhet En viktig aspekt vid valet av tak är huruvida en reparatör eller husägaren själv kan gå på taket för att utföra reparationer eller rengöring. För att kontrollera i vilken mån detta krav är uppfyllt ska materialens förmåga att motstå tryckkrafter undersökas. Då varken plåten eller tegelpannorna lämpar sig att gå på, kommer inga andra parametrar som t.ex. halkrisk att tas i beaktande.

Material Bedömning av tryckhållfasthet Källa Betyg

Tegeltakpannor Viktigt att inte trampa på tegelpannorna (Wienberger, 2012a) 1

Takpanneplåt Själva takplåtarna bör inte klivas på när de monteras  (Plåtslagare.n.nu, 2012) 1

Takplåt Själva takplåtarna bör inte klivas på när de monteras  (Plåtslagare.n.nu, 2012) 1

Underhåll/Rengöring Utifrån de rapporter som lästs samt råd på byggvaruhemsidor, har det konstaterats att underhållsbehovet får anses ungefär likvärdigt för tegeltak som plåttak. Material Underhåll Källa Betyg

TegeltakpannorEtt tegeltak ska ses över varje år, man 

behöver rätt till pannor som kommit snett 

och ersätta trasiga

(Länsstyrelsen, 2000) 3

Takpanneplåt

Se till att lacken är hel. Bättringslacka vid 

behov. Bättringslacka även eventuella 

klippkanter och kapytor som uppstått vid 

montaget

(Byggmax.se, 2012) 3

Takplåt

Se till att lacken är hel. Bättringslacka vid 

behov. Bättringslacka även eventuella 

klippkanter och kapytor som uppstått vid 

montaget

(Byggmax.se, 2012) 3

Tyngd Tyngden på taket anses intressant eftersom taket utgör en stor del av lasten som kommer ner på övriga bärande delar av konstruktionen. Ett lättare material anses därför vara en fördel då mindre dimensioner på virke kan väljas vid dimensioneringen. Tyngd Tyngd (kg/m2) Källa Betyg

Tegeltakpannor 49 (Wienberger, 2012a) 1

Takpanneplåt 4,7 (Armat, 2012a) 3

Takplåt 4,6 (Armat, 2012a) 3

SammanställningVid valet av takmaterial har följande sammanställning gjorts: Material   Tegeltakpannor                        Takplåt     Takpanneplåt      

Vikt Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg

Estetik 0,5 4 2 5 2,5 3 1,5

Beständighet 0,4 5 2 4 1,6 3 1,2

Miljövänligt 0,4 5 2 5 2 5 2

Täthet 0,5 4 2 5 2,5 5 2,5

Investeringskostnad 0,3 4 1,2 3 0,9 3 0,9

Monterbarhet 0,2 3 0,6 5 1 5 1

Gåvänligt  0,2 1 0,2 1 0,2 1 0,2

Underhåll & Rengöring 0,3 3 0,9 3 0,9 3 0,9

Tyngd 0,2 1 0,2 3 0,6 3 0,6

Summa 3 11,1 12,2 10,8 Enligt tabellen ovan har takplåt valts som takmaterial.

Detaljbeskrivning Den produkt som valts till taket är en ny modell från Plannja tak som heter Plannja Trend 300, med svart kulör. Taket klickas fast på ena plåtsidan och skruvas fast på andra. (Plannja, 2012) Som underlagspapp har en produkt från Trebolit valts, modell Trebolit 114-YEP-Polyesterstomme. Den passar bra som papp under plåttak och fungerar på tak med lutning på 14°. (Trebolit, 2012)

Golvmaterial På grund av att olika kvalitéer hos ett golv värderas olika högt i olika rum i huset har golvvalet delats upp i två separata val. Ett val av golvmaterial kommer att göras för badrummen, tvättstugan och hallen. Medan ett annat val görs för golven i sovrummen, vardagsrummet, allrummen och köket. De tre material som kommer att jämföras är: ekparkett, klinkers och linoleumgolv.  

BBR BBR ställer vissa krav på golvmaterial och detta avser främst krav på beständighet mot brand och fuktsäkert. Även behandlas ytskiktet och dess påverkan så som det står nedan: Fallolyckor, som är en av de vanligaste olycksformerna, kan förebyggas genom omsorgsfull utformning av byggnaden. Man kan t.ex. välja lämpliga golvmaterial…(BBR, 2012, s. 57) Dessa krav innebär att golvmaterialet bör väljas så att till exempel golv i badrum ej blir halt då väta finns på golvet. Angående brand står det i BBR: Material i… golv… ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelar på ett sådant sätt att de – är svåra att antända, – inte medverkar till snabb brandspridning, – inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas, – inte deformeras vid ringa brandpåverkan så att fara kan uppstå, – inte faller ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar, – inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet. (BBR, 2012, s. 167)

Detta krav på brand kommer ej att påverka valet av material i så hög grad. Därför behandlas ej detta i valet av golv.  Om fukt- och vattentäthet för golvbeläggning står det i BBR: Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperaturvariationer och rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta. (BBR, 2012, s. 212) Detta krav måste tas hänsyns till då valet av golvmaterial i våtutrymmen skall genomföras. Vidare i BBR står det: Golv, väggar och tak som kan utsättas för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet ska ha ett vattenavvisande ytskikt. (BBR, 2012, s.213 ) Detta krav gäller både i våtutrymmen samt i kök och tvättstuga där vattenstänk och rengöring är vanligt förekommande.

Beställarenskrav  Personliga krav som ställs på golvbeläggningen är: estetik, beständighet, miljövänligt, fuktsäkert, investeringskostnad, monterbarhet, halksäkert, underhåll/rengöring, brandsäkerhet och värmebehagligt. Estetik Golvmaterialet skall ha en naturlig nyans och mönster som smälter in i inredningen och ut till den intilliggande skogen. Golvet skall ge ett uttryck av lyx och genomtänkt. Materialet skall vara modernt och vara relativt vanligt då nya golv läggs. Samtliga källor till betygen av estetiken är egen bedömning. Material Mönster & Nyans Snyggt Modernt Uttryck av lyx Totalt BetygEkparkett 4 5 4 5 18 5Klinker 5 5 4 4 18 5Linoleumgolv 3 1 2 1 7 2 Beständighet Golvet skall vara slitsäkert och hålla en längre tid utan att behöva bytas ut. Livslängd på golvmaterialet kan skilja rätt mycket beroende på hur underhåll, skötsel och belastning ser ut. En lättare jämförelse görs ändå med typiska livslängder.

Material Bedömning Källa BetygEkparkett "Lång livslängd" Forbo, 2012a 4Klinker "Obegränsad livslängd" K-Rauta, 2012 5Linoleumgolv 20-30 år Golvbranschen, 2008 3

Miljövänligt Miljöbedömningen har gjorts på SundaHus miljödata. Detta är ett system där hälso- och miljöbedömning har gjorts på produkter inom byggbranschen. (SundaHus, 2012a) Bedömningen bygger på material och råvaror i produkten och dess miljöpåverkan från tillverkning till avfall. Även rivning och dokumentation vägs in i bedömningen. (SundaHus, 2011) Bedömningen ges i en skala där A är bästa betyg. Material Bedömning Källa BetygEkparkett A SundaHus, 2012d 5Klinker B SundaHus, 2012e 4Linoleumgolv B SundaHus, 2012f 4 Fuktsäkert För att ett golv ska vara helt vattentätt krävs det att underarbetet är bra gjort, och att fuktspärren är utfört på ett korrekt sätt. Här behandlas bara de olika materialens fuktsäkerhet och det antas att underarbetet är väl utfört. Material Bedömning Källa BetygEkparkett Mycket dåligt Egen bedömning 0Klinker Fuktsäkert golv Viivilla, 2012b 4Linoleum Känsliga mot vattentvätt Viivilla, 2012b 0 Investeringskostnad En enkel investeringskostnad utförs som bygger på golvbeläggningen exklusive avjämningsmassa. Arbete för utförandet av arbetet är ej inräknad. Material Kr/m² Källa BetygEkparkett 475 Bygganalys, 2011 3Klinker 1100 Bygganalys, 2011 2Linoleumgolv 230 Bygganalys, 2011 5 Monterbarhet På marknaden finns flera olika varianter av golven med olika monteringssätt. Här väljer vi att jämföra hur enkelt det är att som amatör att lägga golvet, och hur mycket förberedelser det kan vara. En egen bedömning har kompletterat de källor som hittats på läggningssätt. Material Bedömning Källa BetygEkparkett Egen montering möjlig Forbo, 2012a 5Klinker Fackman är starkt rekommenderat, spec. i våtutrymmen Viivilla, 2012c 2Linoleumgolv Egen montering möjlig Forbo, 2012b 4

Halksäkert Här görs en egen bedömning på hur lätt det är att halka på respektive golv. Två synsätt undersöks, dels om man är barfota och dels om man har strumpor. Material Strumpor Barfota Källa Totalt BetygEkparkett 3 5 Egen bedömning 8 5Klinker 3 4 Egen bedömning 7 4Linoleumgolv 2 5 Egen bedömning 7 4 Underhåll/Rengöring Rengöring av golv går inte att komma undan, därför är det med fördel att golvet är lättstädat. Underhåll är även en viktig del av skötseln, golv slits med tiden och om golvet skall hålla länge gäller det att golvet underhålls korrekt. Material Bedömning Källa BetygEkparkett Viss skötsel krävs, lackad parkett är dock lättstädat och kan slipas om flera ggr Forbo, 2012c 3Klinker Lättskött golv, större underhåll kan behövas t.ex. med högtryckstvätt Höganäshuset, 2012 5Linoleumgolv Avlägsning av daglig smuts nödvändig, stor risk för repning! Annars lättstädat. Golvbranschen, 2012 4 Skönt att gå på Här görs en egen bedömning på hur lätt det är att halka på respektive golv. Två synsätt undersöks, dels om man är barfota och dels om man har strumpor. Material Strumpor Barfota Källa Totalt BetygEkparkett 4 5 Egen bedömning 9 5Klinker 3 2 Egen bedömning 5 3Linoleumgolv 3 2 Egen bedömning 5 3 Värmebehagligt Här undersöks hur värmebehagligt de olika golven är, hur varmt eller kallt de olika golven uppfattas. Beaktande tas bara utan strumpor på fötterna. Material Barfota Källa BetygEkparkett 4 Egen bedömning 4Klinker 1 Egen bedömning 1Linoleumgolv 5 Egen bedömning 5  

Sammanställning Vid valet av golvmaterialet till badrummen, tvättstugan och hallen har följande sammanställning gjorts:       Ekparkett       Klinker        Linoleum            

Vikt Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg

Estetik 0,4 5 2 5 2 2 0,8

Beständighet 0,2 4 0,8 5 1 3 0,6

Miljövänligt 0,2 5 1 4 0,8 4 0,8

Fuktsäkert 0,5 0 0 4 2 0 0

Investeringskostnad 0,2 3 0,6 2 0,4 5 1

Monterbarhet 0,1 5 0,5 2 0,2 4 0,4

Halksäkert 0,4 5 2 4 1,6 4 1,6

Underhåll & Rengöring 0,4 3 1,2 5 2 4 1,6

Skönt att gå på 0,2 5 1 3 0,6 3 0,6

Värmebehagligt 0,4 4 1,6 1 0,4 5 2

Summa 3,0 10,7 11 9,4 Enligt ovanstående tabell valdes klinker. Vid valet av golvmaterial i sovrumman, vardagsrummet, allrummen och köket har följande sammanställning gjorts:      Ekparkett     Klinker      Linoleum      

Vikt Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg

Estetik 0,5 5 2,5 5 2,5 2 1

Beständighet 0,3 4 1,2 5 1,5 3 0,9

Miljövänligt 0,2 5 1 4 0,8 4 0,8

Fuktsäkert 0,2 0 0 4 0,8 0 0

Investeringskostnad 0,3 3 0,9 2 0,6 5 1,5

Monterbarhet 0,2 5 1 2 0,4 4 0,8

Halksäkert 0,2 5 1 4 0,8 4 0,8

Underhåll & Rengöring 0,4 3 1,2 5 2 4 1,6

Skönt att gå på 0,4 5 2 3 1,2 3 1,2

Värmebehagligt 0,3 4 1,2 1 0,3 5 1,5

Summa 3,0 12 10,9 10,1 Enligt ovanstående tabell valdes ekparkett.  

Detaljbeskrivning Klinker Klinkerprodukt som har valts at användas är en produkt från Beijer Byggmaterial. Det är en klinker i en matt brun ton som har dimensioner 197x197mm. (Beijer, 2012) Ytan är inte glaserad yta som lätt kan ge upphov till halka. En fog av svart färg har valts för att stora kontraster mellan klinkerplattorna och fogen inte skall uppstå.

Ekparkett Den produkt av ekparkett som valts är en parkett från Forbo Flooring AB. Denna produkt kan väljas som en 3-Stav där varje bräda har tre stavar på sin bredd. Olika sorteringar på en 3-Stav finns och den som valts heter Sarek. Den är en bräda med få kvistar och som har en lugn struktur. Denna anses passa in i husets inredning och känns som en lyxigare variant och som då följer upp estetikmålen. Som ytskikt har en lackad variant valts som ger en slitdålig yta och som är lättstädad. Detta ytskikt passar då alla delar i huset, från köket där städning ofta behöver göras och sovrum där eventuella barn kan leka.(Forbo, 2012c)

Ytterväggsmaterial Ytterväggskonstruktionen som har valts till huset består av en välisolerad träregelstomme (för att uppnå passivhusstandard). I analysen av ytterväggsmaterial kommer endast hänsyn tas till vilket material som ska användas i det allra yttersta skiktet av väggen, alltså fasadmaterialet. De material mellan vilka valet står är: tegel, puts och trä.

BBR Krav I BBR ställs krav på att Fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning (BBR, 2012, s.180). Vidare ställs i samband med brandsäkerhet ett till krav på samma tema nämligen att risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas och brandspridning inuti väggen begränsas. (BBR, 2012, s.180). Vad gäller fuktsäkerhet så står det skrivet i BBR att: Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. (BBR, 2012, sid. 207) Vidare nämner BBR: Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning. Fukttillståndet ska beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna (BBR, 2012, sid. 209). I BBR står det dock också skrivet att: Exempel på byggnadsdetaljer som inte omfattas av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd för mikrobiell växt avseende påverkan på inomhusmiljön är väl ventilerade och dränerade träfasader och yttertaksbeläggningar med fästanordningar, takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet. (BBR, 2012, s.232). Då fasaden är välventilerad kommer alltså inte fasadmaterialet omfattas av detta krav. Allmänna råd Ett fasadmaterial måste väljas så att det enbart innehåller material av lägst klass A2-s1, d0 (BBR,2012,s.180)för att uppfylla kravet om brandspridning inuti väggen samt kravet på brandspridning längs med fasadytan. Då det rör sig om ett tvåvåningshus kan dock kraven anses uppfyllda om ytterväggen kläs utvändigt med material i lägst klass D-s2,d2 (BBR, 2012, s.180) Allmänna råd avseende fukt och fasadmaterial i BBR: Fasadbeklädnader av träpanel, skivor och dylikt samt skalmurar bör anordnas så att utifrån kommande fukt inte kan nå fuktkänsliga byggnadsdelar.(BBR, 2012,s. 211) Avståndet mellan markytan och underkant fuktkänsliga fasader bör vara minst 20 cm så att regnstänk inte gör fasaden fuktig eller smutsar ned denna. (BBR,2012, s.211)

Beställarenskrav Personliga krav som ställs på fasadmaterialet är: estetik, beständighet, miljövänligt, täthet, investeringskostnad, monterbarhet, underhåll, brandsäkerhet och tyngd. Estetik Målen för de estetiska kraven är att fasadmaterialet skall väljas på ett sådant sätt att fasaderna smälter in i omgivningen. Som nämnts vid valet av takmaterial så består omgivningen mestadels av skog och de omgivande husen kommer även de att vara nybyggnationer. För att konstratera den svarta färgen på taket och för att förhindra att huset ger ett allt för dystert intryck och att tomten blir för mörk, har färgen på fasadmaterialet av beställaren valts till vitt alternativt ljusgrånyanser. Även vid valet av fasadmaterial är det önskvärt att det ger ett påkostat och välplanerat intryck. Samtliga källor till betygen av estetiken är egen bedömning. Material Betyg Källa

Fasadtegel 1 (Egen bedömning)

Puts 5 (Egen bedömning)

Träläktfasad 4 (Egen bedömning) Beständighet Med beständighet avser att fasaden skall hålla sin tekniska funktion under en viss tid. Fasaden skall motstå väta och motstå väder och vind. Livslängden hos de olika materialen har använts som parameter för bestämnigen. Material Livslängd Källa Betyg

Fasadtegel 100år (Barosen, A.,2008) 5

Puts 50år (Viivilla,2012d) 3

Träläktfasad 48år (Barosen, A.,2008) 3 Miljövänligt Miljöbedömningen har gjorts på SundaHus miljödata. Detta är ett system där hälso- och miljöbedömning har gjorts på produkter inom byggbranschen. (SundaHus, 2012a) Bedömningen bygger på de material och råvaror som ingår i produkterna och deras miljöpåverkan från tillverkning till avfall. Även rivning och dokumentation vägs in i bedömningen.(SundaHus, 2011) Bedömningen ges i en skala där A är bästa betyg. Material Miljöklassning Källa Betyg

Fasadtegel A (SundaHus, 2012g) 5

Puts B (SundaHus, 2012h) 4

Träfasad B (SundaHus, 2012i) 4 Täthet Utifrån det som står skrivet i BBR 2012 kan ventilerade fasader undantas från krav på täthet. Då fasaden kommer vara ventilerad och den antas vara utförd på ett korrekt och fackmannamässigt sätt, kommer spalten bidra med dränering av vattnet som tränger in. Detta gör att det inte kommer bli någon skillnad för de olika materialen och ingen betygsättning har gjorts.

Investeringskostnad Här behandlas kostnaden för de olika fasadmaterialen. Materialkostnad samt arbetstimmar ingår i priset som anges i kr/m² Material Investeringskostnad  (kr/m²) Källa Betyg

Fasadtegel 2579 (Wikells, 2012, Tabell 7.032) 3

Puts 2475 (Wikells, 2012, Tabell 7.028) 3

Träläktfasad 798 (Wikells, 2012, Tabell 7.041) 5 

Monterbarhet Under denna punkt ska monterbarheten alltså hur enkelt ett fasadmaterial är att montera tas i beaktande. Detta har gjorts genom att undersöka huruvida det rekommenderas att materialen monteras av en lekman, kontroll av eventuell värdering av svårigheter vid monteringen har också gjorts. Antalet enheter som behövs per m2 har också undersökts. För putsen har den underliggande Gyproc Aquaroc skivans mått undersökts (Weber, 2012b). Tidsåtgången har bedömts utifrån värden som finns angivna i Sektionsfakta-NYB, här har endast tidsåtgången för själva fasadmaterialet tagits med då den underliggande konstruktionen har en liknande uppbyggnad i de tre fallen. Material Möjlighet att montera själv Källa Antal enheter/m2  Källa Betyg

Fasadtegel Omfattande och kräver lite murar vana (Dinbyggare.se, 2012a) 55 (Wienerberger, 2012c) 5

Puts Ska monteras av yrkesmän (Viivilla.se) 1,05 (Weber, 2012a) 1

Träläktfasad Relativt lätt att montera för lekmän (Viivilla.se) 8,33 (Träguiden.se, 2012c) 2

Underhåll I vilken mån underhåll i form av rengöring, ommålning och reparationer behöver göras på fasadmaterialet anses också vara en viktig faktor, då en så underhållsfri fasad som möjligt eftersträvas. De parametrar som kommer belysas här är hur omfattande underhållet av fasaden kan anses vara och inom vilket intervall den återkommer.

Material Underhåll Källa Betyg

Fasadtegel Underhållsfri första 50‐60åren (Barosen, A.,2008) 5

Puts...underhållet under, 20-30 år, inskränka sig till att tvätta ren putsen från avgaser och andra feta föroreningar…

(Dinbyggare.se,2012b) 3

Träläktfasad Målas om var 5:e år (Barosen, A.,2008) 1

Brandsäkerhet Brandsäkerheten hos de olika fasadmaterialen har undersökts genom att dels titta på klassificeringen för brandmotstånd, för standardväggar av samma tjocklek i Sektionsfakta. Eftersom den bakomliggande stommen ser likadan ut i fallen antas det att det är det yttersta fasadmaterialet som gör störst skillnad för brandmotståndet i konstruktionen. I BBR angavs krav på att materialen inte skulle ha en lägre brandklass än D-s2,d2 varför även denna klassificering undersöktes. Alla materialen klarade kravet, vilket kan ses i tabellen nedan.

Material Brandmotstånd Källa Brandklass   Källa Betyg

Fasadtegel RE160 (Wikells, 2012, Tabell 7.032) A1 (Österbottens räddningsverk, 2012) 5

Puts RE160 (Wikells, 2012, Tabell 7.028) A2‐s1,d0 eller B‐s1,d0 (Österbottens räddningsverk, 2012) 4

Träläktfasad RE130 (Wikells, 2012, Tabell 7.041) D-s2, d2 (Österbottens räddningsverk, 2012) 2

Tyngd Den totala tyngden hos tre likadana uppbyggda väggar med olika fasadmaterial har undersökt. Fasadmaterialet antas utgöra den största skillnaden i tyngd hos de tre väggarna.

Material Tyngd (kg/m²) Källa Betyg

Fasadtegel 295 (Wikells, 2012, Tabell 7.032) 1

Puts 78 (Wikells, 2012, Tabell 7.028) 4

Träläktfasad 78 (Wikells, 2012, Tabell 7.041) 4

Sammanställning Vid valet av fasadmaterial har följande sammanställning gjorts: Material   Fasadtegel                        Puts     Träläktfasad      

Vikt Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg

Estetik 0,5 1 0,5 5 2,5 4 2

Beständighet 0,3 5 1,5 3 0,9 3 0,9

Miljövänligt 0,3 5 1,5 4 1,2 4 1,2

Investeringskostnad 0,3 3 0,9 3 0,9 5 1,5

Monterbarhet 0,2 5 1 1 0,2 2 0,4

Underhåll 0,2 5 1 3 0,6 1 0,2

Brandsäkerhet 0,4 5 2 4 1,6 2 0,8

Tyngd 0,3 1 0,3 4 1,2 4 1,2

Summa 2,5 8,7 9,1 8,2

Enligt tabellen ovan har en putsfasad valts.

Detaljbeskrivning Fasaden har valts till Serpovent EF fasadsystem från Weber St-Gobain. En 12,5mm tjock Aquaroc HGIE används som underlag. Putstypen väljs till Therm 261 EF bruk vilket är KC-baserat och fiberarmerat. Set 610 Multi DR väljs för skarvspackling av den putsbärande fasadskivan. Putsksiktet ska vara 8-10mm. Distanshylsor används för att fästa konstruktionen i husets trästomme. (Weber, 2012a) Färgen väljs till Weber.ton silikonhartsfärg i vitt. Som slutbehandling används weber silikat eller silikonhartsbaserade produkter. Produkterna finns i olika kulörer och kornstorlek.

Bilaga 37. Kostnadsbedömning

  kr/m² Area, m²(Se bilagorna 2 och 16) Ökar med 10% för en merkostand vid passivhus Pris, kr Källa

Konstruktionen och huset

Tak 2061,59 84,9 1,10 192532 Wikells, 2012, Tabell 11.042. (Balkar borttagna)

Vägg 2524,19 165,2 1,10 458696 Wikells, 2012, Tabell 7.034.

Grund 842,84 85,5 1,10 79269 Wikells, 2012, Tabell 4.021.

Innerväggar 1164,13 56,5 1,10 72351 Wikells, 2012, Tabell 8.016.

Mellanbjälklag 1517,49 32,8 1,10 54751 Wikells, 2012, Tabell 9.047. (Balkar borttagna)

Fönster 2663 34,1 90862 Kronfönster, 2012a. 

Balkar och pelare, kr/m 826 209,4 1,10 190261 Sandbergstrabygg.se, 2012. 

Dörrar, 2 st 13190 SkånskaByggvaror, 2012. 

Altandörrar, 2 st 5928 Kronfönster, 2012b. 

Inredning och tillbehör

Kök 50000 Ikea, 2012. 

Spiraltrappa 20000 Trappfabriken, 2012. 

Köksblandare 1250 VVSochBad.se, 2012a. 

Tvättställsblandare, 3 st 2235 VVSochBad.se,2012b.

Bad‐ och duschblandare, 2 st 2590 VVSochBad.se, 2012c. 

Toaletter, 2 st 3198 cheapy.se, 2012. 

Tvättställ, 3 st 4740 hemvaruhuset.se, 2012a. 

Badkar 6495 hemvaruhuset.se, 2012b. 

Handdukstork, 2 st 5190 hemvaruhuset.se, 2012c. 

Maskiner

FTX 24349 Alltomventilation.se, 2012. 

Värmepump 43313 Rörprodukter.se, 2012. 

Elpanna 28900 Evbutiken.se. 

Värmebatteri, 2 st 23590 Luftbutiken.se, 2012a. 

Sommarkasett till FTX 950 Luftbutiken.se, 2012b. 

Tvättmaskin 5995 Tretti, 2012a.

Torktumlare 5080 Tretti, 2012b.

Diskmaskin 6495 Tretti, 2012c.

Kyl och Frys 5495 Tretti, 2012d. 

Spis 4975 Cylinda, 2012a.

Driftkostnader, energibehov

Baserad på specifika energianvändingen, Energihuskalkyl 3453 Vattenfall, 2012.

Installationer

El 125000 Wikells, 2012, Tabell 19.001.

VS 230000 Wikells, 2012, Tabell 19.001.

Totalt 1757679

Bilaga 38. Köldbryggor Rum Hall Vardagsrum Kök Sovrum 1 Sovrum 2 Badrum 1 Duschrum

Ψgrund-vägg 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04Lgrund-vägg 0,35 11,07 12,635 0 0 2,1 0Ψtak-vägg 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03Ltak-vägg 0 11,07 12,635 7,97 7,07 0 1,9Ψfönster 0,055 0,055 0,055 0,055 0,055 0,055 0,055Lfönster 0 31,627 17 7,7 3,8 3,9 3,9Ψdörr 0,055 0,055 0,055 0,055 0,055 0,055 0,055Ldörr 6,2 0 0 0 0 0 0Ψmellanbjälklag 0,0319 0,0319 0,0319 0,0319 0,0319 0,0319 0,0319Lmellanbjälklag 0,35 0 0 7,97 7,07 2,1 1,9SUMMA ΨL 0,3605825 2,514385 1,81945 0,7897215 0,5338665 0,331995 0,301805 Rum Förråd Tvättstuga Allrum1 Allrum2 Arbetsrum

Ψtak-vägg 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03Ltak-vägg 0 0 1,749 0,697 0Ψfönster 0,055 0,055 0,055 0,055 0,055Lfönster 0 0 14,2 6,2 3,8Ψdörr 0,055 0,055 0,055 0,055 0,055Ldörr 0 6 0 0 0Ψmellanbjälklag 0,0319 0,0319 0,0319 0,0319 0,0319Lmellanbjälklag 1,3 5,592 2,278 0,697 6,87Ψgrund-vägg 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04Lgrund-vägg 1,3 5,952 4,027 0 6,87SUMMA ΨL 0,072735 0,6572724 1,0308841 0,37302715 0,5933765Kommentar

L. mellanbjälklag har fördelats på rummen över respektive under för att inte dubbelräknas

Ψmellanbjälklag är beräknad i Comsol se bilaga Comsol beräkningar

Övriga värden på läckflödeskoefficienten är tagna som standardvärden angivna i Isolerguiden

Köldbryggor på den form de ska föras in i Energihuskalkyl

Byggnadsdel Längd ᴪ

Bottenbjälklag 44,304 0,04

Mellanbjälklag 36,127 0,0319

Fönster 92,127 0,055

Dörrar 12,2 0,055

Takfot 43,091 0,03

Ytter och innerhörn 25,4 0,05

Totalt ΨL 9,37910065