Nyanlända elevers möte med grundskolans ämne idrott och hälsa

- En kvalitativ studie med nyanlända elever och lärare

The newcomers' meeting with the teaching of physical education - A study with newcomer and teacher

Martina Wallberg

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskap/Lärarprogrammet Avancerad nivå/15 Högskolepoäng Handledare: Peter Carlman Examinator: Owe Stråhlman Datum: 2016-01-12

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka nyanlända elevers möte med undervisningen i idrott

och hälsa i den svenska skolan, samt lärares tankar och situation i undervisningen vid dessa

möten. Genom kvalitativa intervjuer har respondenterna uttryckt sina upplevelser och känslor.

Samtal har genomförts med lärare i svenska som andra språk och språkstödjare.

Undersökningen visar att den språkliga kommunikationen inte har den avgörande betydelsen

för själva utförandet av aktiviteterna i ämnet, däremot för att den nyanlända eleven ska förstå

kunskapskraven och syftet måste den språkliga kommunikationen infinna sig. Studien är

gjord med koppling till skolverkets stödmaterial gällande nyanlända elever.

De teoretiska utgångspunkterna är KASAM- känsla av sammanhang samt systemteori.

Nyckelord: Idrott och hälsa, nyanlända elever, idrottslärare, kommunikation, delaktighet,

kunskapskrav

Abstract The purpose of this study is to investigate the newcomers' meeting with the teaching of

physical education in Swedish schools, as well as teachers thoughts and situation of teaching

at these meetings. Through qualitative interviews, respondents expressed their experiences

and feelings. Talks have been conducted with teachers in Swedish as a second language and

language supporters.

The survey shows that linguistic communication is not the decisive element for the actual

execution of activities on the subject, however, to the newly arrived student should

understand the knowledge and the aim must be the linguistic communication appear. The

study is made relating to Education's supporting material regarding newly arrived pupils

The theoretical basis is KASAM- sense of connection and system theory. Keywords: Physical Education, newly arrived pupils, a sports teacher, communication,

participation, knowledge requirements

Innehåll 1. Inledning ..................................................................................................................................................... 1

2. Litteraturgenomgång .................................................................................................................................... 2

2.1. Skolverket ............................................................................................................................................ 2

2.2. Idrottsutövandes betydelse för kontakt och kommunikation ................................................................ 3

2.3. Teoretiska utgångspunkter .................................................................................................................... 3

2.3.1. Salutogenetiskt synsätt ................................................................................................................. 3

2.3.2. Systemteori .................................................................................................................................. 5

2.4. Tidigare forskning ................................................................................................................................ 6

3. Syfte ............................................................................................................................................................ 9

3.1. Frågeställningar.................................................................................................................................... 9

4. Metod ........................................................................................................................................................ 10

4.1. Datainsamlingsmetod ......................................................................................................................... 10

4.2. Urval .................................................................................................................................................. 10

4.3. Intervjuguide ...................................................................................................................................... 11

4.4. Genomförande ................................................................................................................................... 11

4.5. Databearbetning ................................................................................................................................. 12

4.6. Reliabilitet och validitet ..................................................................................................................... 12

4.7. Etiskt förhållningssätt ......................................................................................................................... 13

5. Resultat ..................................................................................................................................................... 14

5.1. Förförståelse och information ............................................................................................................. 14

5.2. Kommunikation ................................................................................................................................. 15

5.3. Kunskapskrav..................................................................................................................................... 15

5.4. Hur idrottslärarna önskar möta nyanlända elever ................................................................................ 16

5.5. Eleverna ............................................................................................................................................. 17

5.6. Presentation av respondenterna och tidigare idrottserfarenheter .......................................................... 17

5.7. Första mötet med idrottsundervisningen i svensk skola ....................................................................... 18

5.8. Simning och orientering ..................................................................................................................... 20

5.9. SVA-lärare och språkstödjare ............................................................................................................. 22

6. DISKUSSION ........................................................................................................................................... 24

6.1. Metoddiskussion ................................................................................................................................ 24

6.2. Resultatdiskussion .............................................................................................................................. 24

6.3. Fortsatt forskning ............................................................................................................................... 26

REFERENSER

Bilaga

Bilaga 1: Intervjuguide idrottslärare

Bilaga 2: Intervjuguide elev

Bilaga 3: Informationsbrev

1

1. Inledning

Nyanlända barn och ungdomar ska enligt skolförfattningarna tas emot i

verksamheten så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga

förhållanden. Kommunerna bör sträva efter att erbjuda skolgång inom en månad

(Skolverket, 2014). Första mötet med den svenska skolan för nyanlända elever är

ofta i de praktiska ämnen så som idrott och hälsa. Detta kan bero på att det finns en

uppfattning om att det inte är lika viktigt att kunna det svenska språket vid dessa

lektioner. Praktiska ämnen har dock specifika facktermer och pedagogiska

traditioner som inte alltid är lätta att förstå för nyanlända elever. Många gånger har

dessa elever aldrig deltagit i organiserad idrottsundervisning. För att inkludera

nyanlända elever behövs samarbete mellan lärargrupper och kartläggning av

elevernas tidigare erfarenheter(Brink Pinto, 2015).

Fokus i uppsatsen är på hur nyanlända elever upplever första mötet med

grundskolans ämne idrott och hälsa samt hur undervisande lärare upplever att

undervisa nyanlända elever. Hur kommunicerar eleven och läraren med varandra

samt vilka hinder kan uppstå och vad kan göras annorlunda.

2

2. Litteraturgenomgång

2.1. Skolverket Här nedan presenteras vad Skolverket rekommenderar vid undervisning av

nyanlända elever.

Från den första januari 2016 är bedömning av en nyanländ elevs kunskaper

obligatoriskt att genomföra. Denna kartläggning ger grunden för vilken årskurs och

utbildningsgrupp eleven ska undervisas i. Den ger också grund för planeringen av

elevens fortsatta undervisning och hur undervisningen ska fördelas mellan ämnena.

Skolverket betonar att kartläggningen har ett pedagogiskt syfte och ska inte

användas till det inskrivnings- eller introduktionssamtal som skolan ofta har och

som tar upp frågor som rör till exempel personuppgifter, hälsa och kost.

Inom ämnet idrott och hälsa upplever många idrottslärare att det är problematiskt

att sätta betyg på en nyanländ elev som börjar sent på terminen. De sätter hellre ett

streck i betyg istället för F när det finns ett litet underlag för att bedöma elevens

kunskaper. Det framkommer att om en elev inte kommer att nå de kunskapskrav

som minst ska uppnås i ämnet, ska eleven få extra anpassningar i undervisningen

(Skolverket, 2016a).

Allt stödmaterial som finns på Skolverket att tillgå riktar sig främst till kärnämnena

och inte till de praktiska som idrott och hälsa. Men en viktig aspekt i det hela som

berör idrottsämnet är för att kunna ta tillvara den nyanlända elevens kunskaper och

utveckla dem vidare är det viktigt att eleven får uttrycka sig på sitt modersmål. Det

tar flera år att lära sig ett nytt språk och kunna använda det fullt ut inom

skolämnena. Forskning visar att kunskapsutvecklingen gynnas om eleven får

befästas med ämnesbegreppen både på elevens modersmål och på svenska. Det

handlar om att skolan ska kunna möta de nyanlända eleverna och ge dem

undervisning av hög kvalité och delaktighet i skolans gemenskap.

Utgångspunkten är att individens förutsättningar, förmågor och behov ska styra

undervisningen, snarare än bristande kunskap, strukturer, resurser eller engagemang

hos skolan som organisation. Det handlar om att säkerhetsställa lärarnas kompetens

att undervisa alla flerspråkiga elever, både i förberedelseklass och i reguljära klasser

(Skolverket, 2012, s. 10f).

3

Skolan är skyldig att skapa ett förhållningssätt genom att ge de nyanlända eleverna

likvärdig möjlighet att nå skolans mål, kunna utvecklas kunskapsmässigt och

socialt (Skolverket, 2012).

2.2. Idrottsutövandes betydelse för kontakt och kommunikation I artikeln som Herting och Karlefors (2012) har skrivit berör idrottsföreningar men

är även relevant för ämnet idrott och hälsa i skolan. I studien används begreppen”

bridging” och ”bonding” som beskriver idrottsutövandets betydelse för kontakt och

kommunikation mellan idrottsdeltagare. ”Bridging innebär att lära känna

människor som är annorlunda än en själv, till exempel människor med annan kultur

och etnisk bakgrund. Bonding innebär att behålla relationen med kamrater med

samma bakgrund som man själv” (Herting & Karlefors, 2012, s. 10). Vidare skriver

Herting och Karlefors (2012) att nya relationer i en idrottsklubb har betydelse

genom att lära känna regler, normer och lagkamraternas bakgrund. Men studien

visade att det inte är lätt att komma in i idrottsgemenskapen om det förekommer

mycket bonding, då denna grupp redan har en stark sammanhållning.

I artikeln (Herting & Karlefors, 2012) intervjuades sex barn mellan 10-13 år.

Flertalet av dessa barn hade precis anlänt till Sverige. Intervjuerna visade olika

orsaker till vad som påverkar om barnen utövat någon form av idrott i sitt hemland,

däribland familjeförhållanden, kulturella skillnader och könsskillnader. Flickor kan

påverkas av att de måste använda en viss klädsel eller att de inte kan vara på

samma arena som pojkar. Pojkar hade i flera av fallen deltagit i mer fysisk

aktivitet. Fotboll var tydligen en aktivitet som är världsomspännande.

2.3. Teoretiska utgångspunkter De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är salutogenetiskt

synsätt(Antonovsky, 2008) och systemteori( Öquist, 2003).

2.3.1. Salutogenetiskt synsätt Sociologen Aaron Antonovsky, (2008) studerade hälsotillståndet hos kvinnor som

hade överlevt förintelsen och fann att många hade god hälsa trots deras upplevelser.

Han utvecklade utifrån en förklaringsteori hur detta kunde vara möjligt, teorin

4

fokuserar på begreppet salutogenes, som betyder ungefär ”hälsans ursprung”.

Enligt Antonovsky beror en människas hälsa på känslan av sammanhang, vilket

förkortas KASAM. Denna teori är uppbyggd av tre delar, begriplighet, hanterbarhet

och meningsfullhet. En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att

det hon möter oftast är förutsägbart, och om inte, går det att ordna eller förstå även

om det är negativa händelser.

Hanterbarhet avser i vilken grad man upplever att det står resurser till ens

förfogande för att möta de krav som ställs. Det kan vara egna resurser som man

själv har kontroll över eller resurser som andra man litar på har. Har man hög

känsla av hanterbarhet kommer man inte att känna sig som ett offer för det som

händer i livet, utan när olyckliga saker sker kommer man att kunna klara av

situationen och gå vidare.

Komponenten meningsfullhet är KASAM:s motivationskomponent eftersom den

utgör drivkraften till att försöka förstå sin värld och finna tillgängliga resurser. Den

syftar på i vilken grad man känner att livet har en känslomässig innebörd där

utmaningar ses som möjligheter istället för hinder. Upplevelsen av delaktighet är

viktig för att man ska uppleva att man har möjlighet att påverka sin vardag och sitt

öde. Om andra bestämmer det mesta åt oss, och vi inte har mycket att säga till om,

förlorar livet sin mening och vi tappar vår motivation.

Enligt Antonovsky är känslan av sammanhang avgörande hur en människa klarar

av stressituationer som i sin tur leder till resultatet av människans psykiska

hälsostatus. En individ kan ha höga respektive låga värden av dessa tre

komponenter. Ju högre värden desto högre blir KASAM, ens känsla av

sammanhang. Med en stark KASAM kan man utifrån sin livssituation känna att

man hanterar livet så bra som det är möjligt. Det är i denna specifika känsla av

välbefinnande som KASAM har en direkt betydelse menar Antonovsky. Han anser

också att KASAM bör betraktas som en stabil, varaktig och generell hållning till

världen som utmärker en person genom vuxenlivet(Antonovsky 2005)

5

2.3.2. Systemteori Andersson (1999) skriver att inom det systemteoretiska perspektivet lägger man

tonvikten på relationer, kommunikation och samspel mer än individuella

egenskaper. Istället för att fokusera på skuld, anklagelser och försvar letar man vid

problemlösning efter möjligheter till gemensamma och positiva krafter. En annan

grundtanke är att alla system strävar efter balans som exempel skolan och familjen.

I ett system intar människor olika roller som kompletterar varandra. När någon roll

förändras i det ena systemet påverkas alla andra delar. Andersson ger ett exempel

på när en lärare misstänker att en elev blir hårt bestraffad hemma blir läraren extra

snäll mot eleven för att balansera dess tillvaro. Enligt systemteorin kan man inte

ändra på historien utan det är bättre att börja här och nu och se möjligheterna

framåt.

När Öquist (2003) beskriver systemteorin menar han bland annat att dagens

tekniska samhälle har en negativ inverkan på möjligheten att uppleva sammanhang

i tillvaron. Vi kan under en och samma dag ingå i ett kretslopp som familj, skola

och fritid utan att dessa världar någon gång tangerar varandra. Om vi inom skolan

strävar efter sammanhang under tiden eleverna vistas hos oss har vi bidragit till en

positiv bit. Öquist menar vidare att man skulle komma mycket längre genom att

stimulera och vidareutveckla runt eleverna när de är i skolan.

Andersson (1999) talar om det linjära och det cirkulära tänkandet. Det cirkulära

tänkandet är format som en framåtsyftande spiral. Det linjära tänkandet går ut på

att det finns en orsak och verkan. I ett cirkulärt tänkande riskerar man inte att låsa

sig vid att försöka förändra en persons egenskaper, utan det är samspelet som var

och en har en del i som ska undersökas. I det linjära tänkandet är det viktigt att

utreda varför olika händelser sker och vad avsikten är, medans i den cirkulära går

tankarna framåt för att göra det bästa av situationen från här nu. Avsikten med det

cirkulära är att utforska andras verklighet och se positiva mönster.

Öquist (2003) menar att en av de första tankarna vi måste lämna bakom oss är att

utveckling endast går i en riktning. Det linjära tänkandet för tankarna bakåt och

letar efter orsaker som kan förklara varför det blivit som det blivit. Om man är van

att tänka i termer av feedback, kretslopp eller cirklar är det lika självklart att man

6

tittar efter aspekter som inte finns i direkt anslutning till orsaken, och där med

plocka in dem som lika viktiga vid problemlösningen.

2.4. Tidigare forskning Huitfeldt (2015) intervjuade sex ny anlända ungdomar mellan 17-19 år, som

studerar på ett gymnasium där Huitfeldt själv arbetar som idrottslärare. Detta gör

att man måste ta hänsyn till att respondenterna vet vem han är och att det kan

påverka samtalen i olika riktningar.

Inledningsvis börjar avhandlingen med en manlig idrottslärare som beskriver sin

syn och arbetssätt med nyanlända elever. Han berättar att begränsningen av

information från den nyanlända elevens tidigare erfarenheter påverkar kvalitén.

Elevens bakgrund och varför eleven har svårt för olika aktiviteter får idrottsläraren

ta reda på efter hand. Han beskriver ett exempel med en nyanländ elev som inte

ville ha simundervisning. Det visade det sig att eleven hade varit med om en

dramatisk båtfärd under sin flykt från hemlandet och det resulterade i att eleven

inte ville vara i vattnet. Många nyanlända ungdomar har upplevt hemska

tråkigheter i sitt hemland eller vid flykt och detta kan ge konsekvenser för deras

beteende och möte med den svenska skolan. Idrottsläraren tror att flera nyanlända

elever är vana vid lärare som är mer autoritära i sin ledarroll från sitt hemland, och

detta kan bli en kulturkrock. Eleverna tror att i svensk skola ”får man göra lite som

man vill” resultatet blev att elever kunde komma försent, eller att de inte lyssnade

och att de inte gjorde det som skulle göras.

Respondenterna i Huitfeldt (2015) studie var både pojkar och flickor som var

nyanlända till Sverige från olika länder. Studien visade att ungdomarna inte hade

varit i kontakt med organiserad idrottsundervisning i sina hemländer. Pojkarna

hade kunnat vara fysisk aktiva men inte flickorna. Det visade att religionen hade

betydelse för två av flickornas möte med idrottsundervisningen i Sverige, speciellt i

simundervisningen. Simlektionerna måste organiseras så de känner sig bekväma i

situationen och kan delta i lektionen. Detta bevisar att olika uppväxtvillkor

påverkar mötet med idrottsundervisningen och att det är väldigt individuellt.

7

Vidare visar Huitfeldts (2015) studie att själva idrottsundervisningen inte bara

utgör en fysisk mening utan även en avkoppling rent psykiskt och socialt för de

nyanlända. Allt hänger inte på att eleven kan eller förstår språket utan

kroppsspråket har en större betydelse, det är världsomspännande. En vänlig blick

eller en high-five tillsammans med positiva ord ger en bra känsla för eleven. Detta

gör att nya ord lärs in under lättsamma sociala möten. De nyanlända ska förstå

innebörden av fysisk aktivitet för sin hälsa samt att få betyg i ämnet. Det framgår

att idrottslärarna på den undersökta skolan har förklarat de centrala innehållen och

syftet både teoretiskt och praktiskt men att den bristande språkkunskapen var ett

hinder för de nyanlända eleverna att förstå. Förutom att språket är av central

betydelse för att förstå undervisningen och varför man utför vissa aktiviteter är

språket också av vikt för att trivas i en social kontext ur ett transnationellt synsätt.

Huitfeldt (2015) skriver vidare om hur eleverna upplever situationen som nyanländ

i Sverige och vilka utmaningar eleverna måste stå inför, speciellt om de är

ensamkommande utan familj. Tryggheten infinner sig inte då osäkerheten kvarstår

om ungdomarna får stanna i Sverige var ska de bo, Hur ska de få kontakt med sin

familj, Var och hur ska de studera, och hur ska de skapa en trygg och positiv miljö

med god ekonomi? Detta ger konsekvenser till ungdomarnas agerande i skolan och

även i idrottsundervisningen.

Mehdi har problem med sömnen vilket påverkar hans möte med skolan och även

idrottsundervisningen på olika sätt. Forskning visar nämligen att unga som sover mindre än

sju timmar per natt eller får sin nattsömn störd löper större risk att få försämrade resultat i

skolan (Huitfeldt 2015, sid. 120).

Studien beskriver att den fysiska aktiviteten i vardagen är viktig för pojkarna, ett

sätt att umgås och skapa nya kontakter genom ett enkelt språk. För flickorna i

studien var det svårare att klara av idrottsundervisningen. Huitfeldt (2015, s. 120)

skriver: ”Min tolkning är att en orsak är att flickorna inte tillåts att vara lika fysisk

aktiva som de nyanlända pojkarna och inte heller i förhållande till svenskfödda

flickor, en tolkning som överensstämmer väl med tidigare forskning.” Huitfeldt

betonar att som idrottslärare är det viktigt att vara tydlig i sin undervisning för att

hålla hög kvalité, både i det teoretiska och praktiska delarna av ämnet. De

nyanlända eleverna måste kunna skapa mening i sitt möte med

8

idrottsundervisningen. Om eleverna ska klara minst godkänt i betyg måste

undervisningen anpassas utifrån kunskapskrav och elevens förutsättningar..

En annan studie som har gjort inom samma ämne är en c-uppsats skriven av

Gosselin och Arby Shahmoorad, (2012). Syftet var att undersöka hur lärare i idrott

och hälsa arbetar med integration i skolor där majoriteten av eleverna har en

utländsk bakgrund. Gosselin och Shahmoorad observerade tio idrottslektioner

innan intervjuer ägde rum med fyra idrottslärare. Det visade sig att de fyra lärarna i

studien tog hänsyn till sina elevers tidigare erfarenheter och levnadssätt. Lärarna

menar att idrottsundervisningen i skolan kan hjälpa till att introducera en nyanländ

elev in i samhället på ett positivt sätt. Att idrotten är en internationell mötesplats

och att man som deltagare inte måste kunna ett speciellt språk för att delta. Om en

elev kan en lek eller lite av språket kan den genom ett eget initiativ delta i

aktiviteter på skolgården med andra elever. Lärarna som intervjuades i studien

gjorde först en individuell bedömning av varje elev och sen en helhetsbedömning

av gruppen för att kunna se statusen på kunskapsutvecklingen. Gosselin och

Shahmoorad (2012) menar att läraren tar en individuell hänsyn till eleven och

gruppanpassar undervisningen för att få en positiv utveckling hos eleven. I

undervisning med en mångkulturell grupp behövs det ta hänsyn till deras

levnadssätt. Studien tar upp exempel på att ha en kvinnlig lärare vid simning som

undervisar flickorna i klassen eller en manlig vid simundervisning för pojkar.

Genom anpassning ges eleverna större möjlighet att uppnå betyget godkänt.

Gosselin och Shahmoorad skriver även om att låta eleverna delta i planeringen av

idrottslektionerna för att lärarna ska få en uppfattning om vad eleverna gillar att

göra för fysisk aktivitet. De menar att idrottsläraren har en kursplan att följa men

att läraren och eleverna kan mötas halvvägs för att få en inspirerande och positiv

idrottsundervisning.

9

3. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka nyanlända elevers möte med

undervisningen i idrott och hälsa.

3.1. Frågeställningar

• Hur upplever nyanlända ungdomar sitt första möte med svensk idrottsundervisning

i skolan?

• Hur fungerar kommunikationen med nya anlända i idrottsundervisningen?

• Vilka hinder finns för nyanlända elever för att nå kunskapskraven i ämnet?

• Hur är lärares upplevelser inför första mötet med nyanlända elever?

10

4. Metod

4.1. Datainsamlingsmetod För att få kunskap om nyanlända elevers möte med idrottsundervisningen i skolan

genomfördes kvalitativa intervjuer med både elever och lärare. Kvalitativa

intervjuer gjordes för att förstå vad respondenterna anser då de på ett mer synligt

sätt visar sina egna tankar och känslor, vilket inte hade kommit fram om de fått

svara på en enkät (Hassmén & Hassmén, 2008).

4.2. Urval Respondenterna som deltog kom från två olika högstadieskolor i Mellansverige.

Urvalsprocessen började med att en kontakt togs med rektor på respektive skola,

där en kort beskrivning av studien gjordes och att det fanns önskemål om att få

intervjua tre till fyra nyanlända elever per skola samt en idrottslärare på respektive

skola. Vidare kontakt togs med läraren i svenska som andra språk, (SVA-lärare) på

skolorna, som i sin tur valde tänkbara elever för studien. Önskemålet var här att

eleverna skulle ha anlänt till Sverige så sent som möjligt för att de skulle ha ett

tydligt minne av hur det var att möta idrott i svensk skola för första gången.

Eleverna skulle inte ha vistas i Sverige i mer än två år. Ytterligare ett krav var att

eleverna skulle vara minst 15 år, detta för att inte behöva ha målsmans

godkännande för att delta i studien. Vissa utav eleverna var ensamkommande och

har därmed socialen som målsman. Detta gjorde situationen komplicerad för att få

ett godkännande om medverkan och där av gränsen på 15 år. På en av skolorna

genomfördes ett spontant samtal med en lärare som undervisar i svenska som

andraspråk och språkstödjare för att få en inblick

Sammanlagt intervjuades sju elever varav fyra pojkar och tre flickor. Samtliga gick

i årskurs nio men åldrarna varierade mellan 15-17 år. Idrottslärarna som

intervjuades har sju respektive fyrtio års erfarenhet inom sitt yrke. Läraren som

undervisar i svenska som andraspråk har tolv års erfarenhet av yrket, samt en

språkstödjare vars erfarenhet inom yrket inte framkom. Respondenterna

11

avidentifierades med det könsneutrala ordet hen i resultatet för att skydda deras

könsidentitet.

4.3. Intervjuguide En semistrukturerad kvalitativ intervjumetodik användes baserat på Ahrne och

Svensson (2011). Metoden användes för att erhålla en struktur samtidigt som

möjlighet till öppna följdfrågor fanns. Respondenten fick då möjlighet att ge en

djupare belysning och insikt av vad den tyckte var betydelsefullt. Enligt Hassmén

och Hassmén (2008) är det angeläget att ta hänsyn till att intervjuaren leder

intervjun och inte styr svaren. Studien utgick från två intervjuguider beroende på

om det var idrottsläraren eller eleven som intervjuades. Intervjuguiderna som

användes finns i sin helhet som bilagor (bilaga 1 och bilaga 2).

4.4. Genomförande En intervju ska genomföras i en lugn miljö där respondenten känner sig trygg

(Trost 2010). Intervjutillfällena genomfördes på respektive skola där eleverna och

lärarna kände till lokalerna samt fick en trygg utgångspunkt för intervjun.

Deltagarna hade fått en kort bakgrundsinformation av sin lärare om vad intervjun

skulle handla om. Detta gav eleverna en föraning om hur situationen skulle gå till.

Eleverna intervjuades en i taget och fick ett informationsbrev enligt Hassmén och

Hassmén (2008) mall för information. Brevet innehöll information om syftet med

studien, att intervjun skulle spelas in, att materialet behandlades konfidentiellt, att

det var helt frivilligt att delta och hur lång tid intervjun skulle ta. Respondenten fick

även klart för sig att den kunde avbryta intervjun när som helst under

intervjutillfället (se bilaga 3). Vid tre tillfällen användes en språkstödjare för att

respondenten inte behärskade det svenska språket tillräckligt för att kunna förstå

och besvara frågorna. Detta gav även en trygghet för respondenten som kände

språkstödjaren sen tidigare. Eftersom språkstödjaren som skulle medverka var sjuk

vid ett tillfälle tolkade en elev åt respondenten. Respondenten svarade väldigt kort

och visade tydligt med sitt kroppsspråk att hen inte var bekväm med situationen.

Detta resulterade till att intervjuaren avbröt intervjun och bearbetade detta som

bortfall.

12

Varje intervju spelades in på mobiltelefon och korta anteckningar skrevs ner.

Intervjuarens önskemål var att det vid alla intervjuer med de nyanlända eleverna

skulle finnas en språkstödjare till hands, det gick dock inte att ordna. Detta

påverkade respondenternas möjlighet att förstå frågorna och ge utförliga svar. Även

om frågorna ytterligare förtydligades kvarstod svårigheterna.

4.5. Databearbetning Materialet bearbetades genom transkribering i anslutning till de avslutade

semistrukturerade intervjuerna.”Oavsett hur mycket som finns med och framträder

när transkriberingen är klar, betraktas detta material som undersökningens

empiriska datamaterial. En transkribering är därmed nödvändig”(Hassmén &

Hassmén, 2008, s.260f ). Materialet som inkom vid intervjuerna transkriberades

vilket innebär att hela intervjun skrevs ned ordagrant för att sedan bearbetas och

analyseras (Hassmén & Hassmén 2008) sid 107.

4.6. Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet kan vara svårt att definiera genom kvalitativ forskning. En

felsägning eller missuppfattning kan ge intervjun en helt annan infallsvinkel än vad

respondenten menar. Det är viktigt att intervjuaren inte lägger egna värderingar i

svaren, utan ”nollställer” sin egen uppfattning och är lyhörd för den intervjuades

tonfall, ansiktsuttryck, kroppshållning och rörelser. Intervjuerna ska i så hög grad

som möjligt vara trovärdiga, adekvata och relevanta (Trots, 2010). Som det har

skrivits ovan fanns det en språkstödjare med vid tre utav sju intervjutillfällen,

språkstödjaren översatte svaren från elevens modersmål till svenska, vilket rent

språkligt kan påverka ordets betydelse.

Reliabilitet inom kvalitativ forskning innebär tillförlitlighet, pålitlighet och

upprepbarhet(Hassmén & Hassmén, 2008). God reliabilitet innebär att om en annan

forskare skulle genomföra samma forskningsprocedur som den första forskaren och

resultatet blir desamma. Kvalitativa intervjuer kräver en lyhörd intervjuare som

uppmärksammar, tonfall, ansiktsuttryck, kroppsrörelser och kroppsställningar.

13

Validitet innebär sanning, trohet, giltighet och styrka (Hassmén & Hassmén, 2008).

Uppnår forskningens resultat syftet med undersökningen? Hur trovärdig är

tolkningen av data? Enligt Skolverket (2016) är det vid användning av

språkstödjare/tolk vid intervju viktigt att språkstödjaren förstår syftet med

intervjun, annars kan resultatet bli missvisande. Det finns en risk att elevens svar

blir missförstådda, felaktigt översatta eller inte översatta alls. Till exempel kan

språkstödjaren vrida om svaren som den tycker är korrekt oavsett vad eleven svarat

på frågan. Det har en positiv effekt om språkstödjaren är verksam i skolan och

redan har en trygg relation med eleven. I denna studie är språkstödjaren verksam i

båda skolorna och har en nära relation till respondenterna. Språkstödjaren blev

även informerad i syftet med studien innan den första intervjun började.

4.7. Etiskt förhållningssätt Som det har nämnts tidigare har respondenterna fått ett informationsbrev (Se bilaga

3) där det bland annat framgår att intervjun är frivilligt och att respondenten när

som helst kan avbryta den. Detta framfördes även muntligt innan intervjun startade.

Den ända personuppgiften som samlades in var ålder på eleverna samt antal år i

yrket för lärarna, då ingen annan personuppgift var relevant för denna studie.

14

5. Resultat Här nedan presenteras resultatet av intervjuerna med de två idrottslärarna.

Idrottslärare 1 har arbetat med idrottsundervisning under sju år. Idrottsläraren 2 har

arbetat med idrottsundervisning under fyrtio år.

5.1. Förförståelse och information Idrottslärare 1 beskrev att hen inte har fått någon information eller verktyg för hur

man ska bemöta en nyanländ elev i idrottsundervisningen. På den skolan hen

arbetar på ska en nyanländ elev börja på idrott och hälsa lektionerna efter att eleven

har varit hos en SVA-lärare i cirka två veckor.

Det är mer lämna över sen får vi ta det ansvaret. Dom första lektionerna har jag försökt prata

med dom och sagt att dom får sitta med på läktaren och titta lite hur det fungerar, just för att

dom ska försöka få en liten förförståelse hur en idrottslektion kan fungera. Om det är bra

eller dåligt är svårt att avgöra, för en del fungerar det för en del fungerar det inte alls.

(Idrottslärare 1)

Hen förklara vidare att SVA-läraren ger den informationen den har fått/vet om

eleven. Sedan får hen studera/lära känna eleven under idrottslektionen. En del

elever bär med sig en historia från ett annat land där det kan ha varit krig. Kommer

det en hastig rörelse emot dem kan de känna sig hotade. Idrottslärare 1 sa: ”Jag har

en elev i den mentorsklassen jag har, hen är extremt rädd för hastiga rörelser, hen

blir nästan lite skvätträdd.”

Idrottslärare 2 berättar att hen inte har fått några instruktioner hur en nyanländ elev

ska bemötas utan det är hens eget ansvar. Hen får oftast ett mail under veckan att

på måndag kommer det en ny elev till klassen som ska vara med på idrott och hälsa

lektionerna. På den skolan som hen arbetar på ska en nyanländ elev vara med på

idrottslektionerna från dag ett.

Båda idrottslärarna beskriver hur eleverna i klassen är väldigt tillmötesgående och

har stor förståelse mot nyanlända elever men samtidigt måste de tänka på sig själva

och sitt betyg i ämnet.

15

5.2. Kommunikation Idrottslärare 1 tycker att språket är ett stort problem. Oftast kan eleven ingen

svenska eller engelska. Har hen tur finns det någon annan elev i klassen som kan

elevens språk och som kan hjälpa till som tolk eller att eleven kan lite engelska att

kommunicera med. Annars får hen använda sig av kroppsspråk, gestikulera med

rörelser och försöka visa övningarna genom det. Vid orientering har idrottslärare 1

två teoritillfällen i årskurs sju, åtta och nio. I årskurs sju är teorin mycket

grundligare. Detta för att repetera och förbereda innan de ska ge sig ut i skogen.

Idrottslärare 1 upplever att de nyanlända eleverna har det väldigt svårt att förstå det

svenska språket under teorilektionerna. Det finns en språkstödjare som kan

översätta teorimaterialet till elevens modersmål och därmed har eleven lättare att ta

del av teoridelen. Hen berättar vidare att detta är ett samarbete som är relativt nytt

och har bara funnits till hands en kortare period.

Idrottslärare 2 upplever inte kommunikationen som något hinder utan använder sig

också av andra elever i klassen om det finns någon som pratar samma språk. Vid

teorigenomgång av orientering tar hen hjälp av SVA-läraren som finns på skolan.

Idrottsläraren menar att en karta är internationell och ser likadan ut oavsett vilket

land du är i, därför är det väldigt logiskt att läsa av en karta för eleverna.

5.3. Kunskapskrav Idrottslärare 1 menar ”Det slutar oftast med att dom inte får några betyg för att de

kunskapskraven som i princip alla faller på är att dom inte kan simma, i övrigt kan

dom delta i idrotten men dom kan inte simma.” Idrottslärare 1 berättar att tidigare

hade eleverna möjlighet att på lektionstid få extra undervisning i simning med

siminstruktörer i badhuset som instruerade de nyanlända eleverna, men att det har

dragits in. Skolan måste nu betala för denna extra undervisning i simhallen, denna

resurs var tidigare gratis. Idrottslärare 1 har cirka fyra tillfällen per termin med

undervisning i badhuset. Hen pratar om att det kan bli farligt när de nyanlända

eleverna säger att de kan simma och bara kastar sig i vattnet och inte kan ta ett

simtag. Idrottsläraren känner att hen är väldigt utsatt som lärare vid

simundervisningen när det gäller säkerheten. Hen har ett stort ansvar med många

elever, i ett badhus blir det en utsatt situation. Men betonar samtidigt att det har

blivit bättre genom att de är två lärare per klass vid simundervisning.

16

Idrottslärare 1 berättar att det många gånger inte handlar om att den nyanlända

eleven ska klara av kunskapskraven utan det viktigaste är att eleven mår bra.

Därefter kan fokus övergå till att introducera eleven i den dagliga

idrottsundervisningen.

Idrottsläraren 2 berättar också att det är i simning som nyanlända elever har svårt

att uppnå kunskapskraven. Hen har jobbat hårt för att dessa elever ska få extra

simundervisning i skolan.

Idrottslärare 2 betonar att en svårighet är när den nyanlända eleven kommer mitt i

en termin och ska bedömas i ämnet idrott och hälsa. Eleven har inga betyg i ämnet

sedan tidigare och har bara några veckor på sig att uppnå alla mål för att bli

godkänd.

5.4. Hur idrottslärarna önskar möta nyanlända elever Idrottslärare 1 önskemål är att de nyanlända eleverna ska gå i någon slags

förberedelseklass och sakta slussas in i den svenska skolan och inte bara ”kastas in

i systemet”, för att eleverna ska vara mer förberedda och ha mer kunskap både i det

svenska språket och hur den svenska skolan fungerar. Inför första mötet önskar hen

möjlighet till att träffa den nyanlända eleven innan idrottslektionen.

Jag skulle vilja ha någon form av information av själva hur man skulle kunna bemöta dom på

ett annat sätt, alltså vid första mötet, för det blir ju väldigt hastigt och lustigt när dom sitter

där på läktaren, om man skulle få träffa dom innan åå prata igenom alltså, nu har jag en i min

klass som är gravt synskadad hon är en svensk tjej, men henne har vi haft förberedelsetid för

å förbereda inför idrottslektionerna just för att hon ska få en bättre förförståelse, det är

egentligen samma med dom nyanlända att dom skulle väl också kunna få en förförståelse och

det skulle underlätta. Det skulle man vilja ändra på om tiden fanns, för det är den som oftast

inte räcker till. (Idrottslärare 1)

Idrottsläraren 2 betonar att hen gärna skulle ha möjlighet att träffa den nyanlända

eleven minst en halvtimme innan lektionen vid det första mötet, för att presentera

sig och visa runt vid idrottshallen och få en uppfattning om eleven. När väl

idrottslektionen startar finns det ingen möjlighet att hinna med detta under

17

lektionen utan planeringen och aktiviteterna som ska utföras på lektionen ska

genomföras.

5.5. Eleverna Här nedan redovisas elevernas svar på intervjun.

5.6. Presentation av respondenterna och tidigare idrottserfarenheter Elev 1 är 16 år och har bott i Sverige i ett år och åtta månader. Hen började skolan

efter att ha vistats två månader i Sverige. Hen gick i skolan i sitt hemland men det

fanns ingen idrottsundervisning. Elev 1 berättar att i sitt hemland var hen fysisk

aktiv sen barnsben genom att spela fotboll och vara ute och springa på fritiden.

Elev 2 är 17 år och har bott i Sverige under ett år och började skolan efter att ha

vistas Sverige i cirka fyra månader. Hen var inte fysisk aktiv i sitt hemland och

hade ingen idrottsundervisning . Det var först när elev 2 kom till Sverige som hen

började med boxning.

Elev 3 är 16 år och har bott i Sverige under nio månader och började skolan efter

att ha vistas tre månader i Sverige. Elev 3 har inte gått i skolan överhuvudtaget i sitt

hemland men gillade att spela fotboll på fritiden.

Elev 4 är 15 år och har bott i Sverige under ett år och började skolan efter fyra

månaders vistelse i Sverige. Elev 4 gillade att spela fotboll i sitt hemland men hade

ingen idrottsundervisning i skolan.

Elev 5 är 15 år och har bott i Sverige under elva månader och började skolan efter

en månads vistelse i Sverige. Elev 5 hade ingen idrottsundervisning i skolan i sitt

hemland med spelade fotboll på rasterna ibland, men gillade för övrigt inte att

utöva fysisk aktivitet.

Elev 6 är 15 år och har bott i Sverige under ett år och började skolan inom en

månads vistelse i Sverige. Elev 6 berättar att i sitt hemland hade hen

idrottsundervisning men att det inte är samma som i Sverige. I sitt hemland består

idrottsundervisningen av bollspel, fotboll, basket och volleyboll. Eleverna byter

inte kläder utan utför aktiviteterna i sina vardagliga kläder, det finns heller ingen

18

idrottshall utan undervisningen sker utomhus. Elev 6 berättar vidare att eleverna får

betyg i idrott som i Sverige.

5.7. Första mötet med idrottsundervisningen i svensk skola Elev 1 berättar att SVA-läraren gav viss information om ämnet idrott och hälsa i

skolan. Elev 1 var inte och tittade på någon lektion innan hen skulle börja utan

idrottsläraren och idrottshallen fick hen träffa först i samband sin första

idrottslektion. Eleven tyckte det var jobbigt med det svenska språket och gick inte

på idrottslektionerna i början för att hen inte förstod någonting. Elev 1 betonar

extra att det var just språkproblematiken som gjorde att hen inte ville gå på

idrottslektionerna i början av terminen. Hen upplevde det som fruktansvärt att alla

andra elever i klassen kunde prata med varandra och att hen satt helt ensam på

läktaren och inte förstod någonting av vad som sades. De svenska klasskamraterna

försökte skaffa kontakt med eleven i början men eftersom hen inte kunde svara på

svenska trodde klasskamraterna att det var hen som inte ville ha kontakt och prata.

Detta resulterade i att elev 1 blev utanför i klassen. Istället bildas det grupper med

nyanlända elever som talar samma språk. Det blir som en gängbildning detta var

både positivt och negativt. De nyanlända eleverna har friheten att kunna prata och

förstå varandra medans det blir ännu svårare för dem att komma in i det svenska

språket och miljön i skolan. Eleven betonar ytterligare att hen inte kände sig

mobbad av sina klasskamrater utan kände sig utanför på grund av

språkproblematiken. Själva idrottsaktiviteterna som skulle utföras på lektionen

tyckte elev 1 var bra, men oftast förstod hen inte vad som skulle göras eller vad

som förväntades av elev 1.

Elev 1 beskriver att den hjälpen som gavs vid idrottsundervisningen var när en

annan utländsk elev i klassen som kunde lite svenska försökte att hjälpa till som

tolk. Detta gjorde det något lättare att förstå idrottslärarens instruktioner.

Respondenten upplever att det skulle vara bättre om idrottsläraren visade kroppsligt

hur en aktivitet ska utföras istället för att förklara genom att prata.

Elev 2 beskriver att allt var nytt gällande ämnet idrott och hälsa. Hen hade inga

tidigare erfarenheter av idrottsundervisning. Elev 2 fick sitta och titta den första

lektionen för att se hur en lektion kan gå till. Hen kände sig inte tvingad att vara

aktiv under lektionen utan fick bestämma själv när hen ville vara med på

19

idrottslektionerna. Elev 2 kunde lite engelska och hade även lärt sig några ord

svenska under de fyra månaders vistelse i Sverige innan hen började skolan. Detta

underlättade när idrottsläraren instruerade aktiviteter och hade teori. De första

lektionerna hade klassen dans på schemat och det gillade inte eleven att vara aktiv

på. Elev 2 tycker inte om att dansa i grupp och detta resulterade i att hen inte var

med på dessa lektioner.

Elev 2 beskriver sig själv som en väldigt självständig person som tar för sig och

ofta utför aktiviteter själv på fritiden . Hen känner inte att idrottsläraren kunde ha

gjort på något annat sätt vid det första mötet med idrottsundervisningen.

Elev 3 fick lite information av sin SVA-lärare innan sin första idrottslektion för att

ha en viss förförståelse. Hen fick se idrottshallen, omklädningsrummen och vart

man duschar. Elev 3 fick sitta på läktaren och titta på klassen under den första

idrottslektionen. Hen kunde några ord svenska och lite engelska. Eleven berättar

vidare att om hen inte förstod aktiviteten tittade hen på sina klasskamrater vad de

gjorde och härmade dem. Elev 3 upplevde inte detta som någon jobbig situation

angående språket utan försökte vara aktiv utifrån det hen förstod.

Elev 4 tycker att hen har fått ett bra bemötande vid de första idrottslektionerna.

Elev 4 fick vara med på aktiviteten direkt på lektionen. Elev 4 berättar att det

svenska språket var svårt att förstå och att det fortfarande är det. Detta är ett hinder

för att förstå de olika aktiviteterna som ska utövas under idrottslektionen. I sitt

hemland spelade hen fotboll ute på gatan och menar att det är en stor kontrast mot

att ha idrottsundervisning i Sverige.

Elev 5 berättar att under den första lektionen fick hen sitta och titta på när klassen

hade idrottsundervisning. Elev 5 har inte samma idrottslärare nu som i början och

tycker att den första idrottsläraren förklarade aktiviteterna ganska förståligt även

fast hen inte kunde någon svenska. Elev 5 säger vidare precis som elev 4 att det är

just språket som är det stora hindret och svårigheten för att kunna vara helt aktiv på

lektionerna.

20

Elev 6 tycker att bemötandet under de första idrottslektionerna var bra men att

idrott var svårt. Hen kunde ingen svenska men talade engelska med klasskamrater

och idrottslärare. Elev 6 fick förklarat att hen skulle vara ombytt till kläder som det

gick att vara fysisk aktiv i och att närvaron på lektionerna var viktigt. Elev 6

berättar vidare att med svårt var det många aktiviteter hen inte hade utövat förut i

sitt liv och inte behärskade att göra och att idrottskulturen i hens hemland är helt

annorlunda än i Sverige. Vid ankomsten till Sverige tyckte hen det var konstigt

med friluftsdagar och att eleverna skulle springa tillexempel 400 meter. Elev 6 sa:

”Här är eleverna jätte duktiga på idrott. Eller alltså alla som bor i Sverige är duktiga

på idrott.”

Elev 6 belyser att det hade varit bättre om det fanns resurser för extra undervisning

inom ämnet idrott och hälsa. Det är många aktiviteter i idrottsundervisningen som

svenska ungdomar är uppväxta med och som är helt naturligt för dem. Eleven

menar att för hen är aktiviteterna helt okända och något som hen aldrig tidigare har

utfört.

Ha extra lektioner kanske för att träna på dom svåra saker eleven inte kan göra, för det blir

liksom alltså för mig blir jag lite blyg om jag vill försöka göra någonting som jag inte klarar

om dom andra skrattar till exempel eller någonting. Det blir lite pinsamt. Därför tycker jag

att man kan få extra lektioner eller någonting. (Elev 6)

5.8. Simning och orientering Här presenteras elevernas uppfattning om simning och orientering, två av ämnet

idrott och hälsas centrala innehåll.

Elev 1 berättar att när hen skulle utföra orientering för första gången förstod hen

absolut ingenting. Elev 1 betonar att till och med de utländska eleverna som hade

varit i Sverige länge inte förstod sig på orientering och hur det fungerar. Efter några

lektioner och med hjälp av idrottsläraren och egen vilja att lära sig, började elev 6

förstå hur en karta fungerade och vad de olika tecknen betydde.

Elev 1 tycker att det är svårt med simning. Hen har aldrig lärt sig att simma i sitt

hemland som barn och har väldigt lite vattenvana. Eleven har inte utfört någon

extra simundervisning genom skolan för att klara målet i ämnet idrott och hälsa.

21

Elev 2 tyckte att orientering var lätt att utöva och förstå. De första gångerna sprang

hen med några klasskamrater och till slut kunde hen springa en bana själv och hitta

alla kontroller. Eleven berättar att hen gillar att cykla i skogen och att hen kände sig

bekant med den platsen orienteringen utfördes. Eleven berättar att hen har

vattenvana sen barnsben och kan simma. Hen beskriver sig som en person som inte

brukar fråga om hjälp utan testar gärna och experimenterar själv.

Elev 3 hade ingen erfarenhet av orientering innan men kände sig trygg att utöva

och förstå sig på aktiviteten. Samma gällde för simning, hen hade inte lärt sig att

simma ordentligt i sitt hemland utan fick lära sig det först i Sverige under

idrottsundervisningen. Eleven betonar att hen inte har fått någon information om

kunskapskraven för ämnet hälsa och idrott och saknar många gånger förklaringen

med syftet av aktiviteten som ska utföras under idrottslektionen.

Elev 4 och 5 har ingen erfarenhet av simning eller orientering från sitt hemland. De

beskriver att de kan simma lite grann men att det är svårt. Även orientering upplevs

vara en svår aktivitet. De skulle gärna se att idrottsläraren hade mer tid enskilt med

eleven för att kunna förklara och visa aktiviteten i lugn och ro. Det saknas även tid

att gå igenom kunskapskraven på ett tillfredsställande sätt. Att få förklarat grundligt

vad idrottsläraren förväntar sig och vad eleven ska uppnå. De betonar att

begränsningen i det svenska språket för en nyanländ elev gör att de behöver mer tid

för att förstå aktiviteten och dess syfte. Detta är tid som oftast inte finns under en

idrottslektion.

Elev 6 tycker att hen fick bra teorigenomgång inför orienteringen men att det var

svårt att utföra i praktiken. Hen hade ingen erfarenhet sedan tidigare och hade

aldrig hört tals om orientering. Hen brukar springa tillsammans med en klasskamrat

och få hjälp för att utöva aktiviteten. Simma kunde hen inte göra innan utan fick

lära sig under idrottslektionen. Eleven pratar om att hen har fått information om

kunskapskraven för ämnet idrott och hälsa. Elev 6 berättar att fast idrott inte är

hens starka sida är hen mån om att få betyg och vill lära sig mer för att uppnå

kunskapskraven.

22

5.9. SVA-lärare och språkstödjare Här beskrivs ett samtal med en SVA-lärare och en språkstödjare på en av skolorna

som några av de nyanlända eleverna i studien går.

Läraren arbetar själv med alla nyanlända elever som kommer till skolan. Hen

berättar att alla kommuner har olika system hur de tar emot nyanlända ungdomar

och hur de ska slussas ut i skolorna. En del kommuner har förberedelseklass där de

nyanlända ungdomarna går i för att lära sig det svenska språket och bli förberedda

att komma ut i den kommunala skolan. Eleven slussas sedan ut till skolan när den

bedöms att kunna förstå vad som händer i klassrummet och kan göra sig själv

förstådd. I denna kommun som SVA-läraren är verksam har kommunen valt att inte

ha detta system med förberedelseklass, utan de nyanlända ungdomarna ska ut i de

kommunala skolorna direkt. Hen beskriver detta som barnmisshandel. Hen har

jobbat med nyanlända ungdomarna i 12 år och har hela tiden upplyst om att det

behövs ett system med förberedelseklass. Även språkstödjaren som medverkade

vid tre av intervjuerna uttrycker sig att detta är barnmisshandel. Hen arbetar nära

dessa ungdomar och får vara verksam på flera skolor under veckan i kommunen för

att det inte finns några andra språkstödjare att tillgå. SVA-läraren skulle hellre se

att det fanns en förberedelseplats att samla alla resurser på för att kunna få en bättre

arbetssituation och att de nyanlända eleverna skulle kunna få tillgång till de bästa

resurserna varje dag. Hen poängterar dock att det har blivit bättre under hösten

2015. Kommunen har startat en mottagningsenhet där det görs vissa utredningar

under fyra veckor innan de nyanlända ungdomarna slussas ut i skolan. Tidigare har

SVA-läraren gjort detta jobb själv på skolan. Hen tycker att detta är ett tänk åt rätt

håll. Nu kan de nyanlända eleverna iallafall säga hej på svenska när de kommer till

första skoldagen. Det kunde de inte innan denna mottagningsenhet startade.

SVA-läraren har en nyanländ elev hos sig i cirka två veckor innan den börjar vara

med på idrottsundervisningen. Hen tror att ämnet idrott och hälsa är ett av de

enklaste ämnena en nyanländ elev kan börja med. Eleverna är vana att använda sin

kropp

Just idrotten är ju ett av dom enklaste ämnena för dom därför att många av dom här är ju..att

dom tränar på gym, spelar fotboll...alltså i övrigt vana vid att använda sin kropp. Så att på det

23

sättet är idrotten enklare för dom än många andra ämnen är som innebär mer materiell

undervisning. Men fortfarande väldigt frustrerande och annorlunda. (SVA-läraren)

Med frustrerande och annorlunda menar SVA-läraren att för en nyanländ elev som

har fått fly från sitt hemland och kastas direkt in i skolans miljö får uppleva en stor

påfrestning. Det är problematiskt att inte kunna kommunicera med sitt modersmål

och göra sig förstådd. Flera av de nyanlända eleverna är ensamkommande och har

ingen familj eller närstående som kan ge trygghet. Detta gör att SVA-läraren blir en

viktig trygghet för eleven. Därför är det ännu viktigare att de nyanlända eleverna

får den tid och de resurser de behöver. SVA-läraren pratar om att hen skulle kunna

följa med till idrottshallen och presentera eleven för kommande idrottslärare och

visa runt i miljön för idrottsundervisningen för att eleven ska känna sig trygg och få

en samhörighet till ämnet idrott och hälsa inför första lektionen.

SVA-läraren understryker att simning eller frånvaro oftast är orsaker till att den

nyanlända eleven inte klarar kunskapskraven i idrott. En annan problematik kan

även vara när den nyanlända eleven kommer två månader innan skolavslutningen.

Det blir då svårt för eleven att uppnå kunskapskraven på den korta tiden när det

inte finns några tidigare studieresultat att tillgå.

24

6. DISKUSSION

6.1. Metoddiskussion Valet av kvalitativa intervjuer ger respondenterna möjlighet att beskriva sina

känslor och utveckla svaren, vilket var bra för denna studie. Båda skolorna där

undersökningen ägde rum var positiva till studien och inga svårigheter uppstod att

få respondenter att ställa upp på intervju. Vid användning av språkstödjare var det

viktigt att språkstödjaren förstod syftet med studien och att hen översatte

respondentens svar ordagrant. Att språkstödjaren översatte respondentens svar

ordagrant är något jag inte kunde kontrollera utan fick helt enkelt lita på de svar

som gavs. Om det hade varit möjligt hade det varit bra att haft tillgång till

språkstödjare vid alla intervjuer utom en för att kunna ge respondenterna ytterligare

möjlighet att uttrycka sig när språket inte räckte till. En av respondenterna talade

flytande svenska, därför behövdes ingen språkstödjare vid denna intervju.

6.2. Resultatdiskussion Alla respondenter utom en berättade att de aldrig har haft idrottsundervisning i

skolan i sitt hemland. En respondent talar om att hen inte haft någon skolgång alls i

sitt hemland. Endast en elev har tidigare haft idrottsundervisning i skolan. Denna

elev beskriver att kulturen där är helt annorlunda, det finns ingen idrottshall utan all

idrottsundervisning sker utomhus och eleverna byter inte kläder utan utför

aktiviteten i sina vardagliga kläder. De aktiviteter som utfördes var någon form av

bollspel. Detta tyder på att när respondenterna kommer till Sverige och ska ha

idrottsundervisning är miljön helt okänd och något som de inte har erfarenhet av

från i sitt hemland. SVA-läraren gav information inför första idrottslektionen men

endast en respondent var och bekanta sig med idrottshallen och miljön där innan

lektionen skulle genomföras. Det kan vara bra om alla nyanlända elever får

möjlighet att besöka idrottshallen och träffa idrottsläraren för att kunna bekanta sig

vid miljön och få en känsla av trygghet och sammanhang. Antonovsky (2008)

skriver att om en människa har stark känsla av KASAM att uppfatta saker i ett

sammanhang kan man utifrån sin livssituation känna att man hanterar livet på ett

bättre sätt. Öquist (2003) menar att om vi strävar efter sammanhang under tiden

eleverna vistas hos oss har vi bidragit till en positiv känsla. Båda idrottslärarna talar

om att de inte har fått någon information eller verktyg för hur man ska bemöta en

25

nyanländ elev. Skolverket har stödmaterial att tillgå, innehållet i detta material är

riktat i största delen till de teoretiska ämnena och inte till idrott och hälsa.

Om man ser till ”bridging” och ”bonding” kan det vara svårt för den nyanlända

eleven att känna sammanhang om klassen har stark ”bonding” och redan har

relationer med varandra. Den nyanlända eleven ska försöka komma in klassen och

vände detta till ”bridging” istället för att kamraterna ska vilja lära känna människor

som är annorlunda än sig själv, till exempel annan kultur och etniska

bakgrund(Herting & Karlefors, 2012). Detta kan vara en stor utmaning för den

nyanlända eleven att utföra.

I det stora hela visar resultatet att alla elever som intervjuades tyckte aktiviteterna

på idrottsundervisningen var okej men att det stora hindret var kommunikationen.

Speciellt elev 1 betonade att språkproblematiken gjorde att hen inte ville gå på

idrottslektionerna i början. Det var fruktansvärt att alla andra i klassen kunde prata

med varandra och respondenten satt själv på läktaren. Detta resulterade i att hen

blev utanför klassen. Detta beskriver även SVA-läraren, att som elev inte kunna

kommunicera med sitt modersmål och göra sig förstådd måste vara frustrerande.

Här skulle det behövas mer resurser till ämnet idrott och hälsa. De nyanlända

eleverna har språkstödjare att tillgå i de teoretiska ämnena men detta behov finns

även under idrottsundervisningen. Inte bara vid teorigenomgångar utan även vid de

praktiska momenten. I Skolverkets (2012) stödmaterial står det tydligt att om den

nyanlända elevens kunskaper ska kunna tas till vara och utvecklas är det viktigt att

eleven får uttrycka sig på sitt modersmål. Det står även att forskning visar att

kunskapsutvecklingen gynnas om eleven får befästas med ämnesbegreppen både på

elevens modersmål och på svenska.

När det gäller kunskapskraven och betyg beskriver alla utom en respondent att de

inte har blivit informerade av idrottsläraren hur kunskapskraven ser ut och vad

syftet är. Här går att fundera över om idrottslärarna inte har informerat om

kunskapskraven eller om det är en språksvårighet som gör att eleverna inte förstått

vad som krävs för de olika betygen. Den respondent som hade fått den

informationen talade även om vikten av att få betyg i samtliga ämnen. Det var

också den elev som kommunicerade och förstod det svenska språket bäst. Detta

26

understryker ytterligare vikten av att elever ska få förklarat på sitt modersmål vad

som gäller för att uppnå de olika betygskriterierna.

I Huitfeldt (2015) beskriver idrottsläraren att kvalitén påverkas av en begränsad

information om den nyanlända elevens tidigare erfarenheter. Elevens bakgrund

och varför eleven har svårt för olika aktiviteter får idrottsläraren känna av efter

hand när hen har bekantat sig med den nyanlände eleven. Detta betonar även

idrottslärare 1 och 2 i sina intervjuer. Gosselin och Shahmoorad (2012) betonar

vikten av att anpassa undervisningen utifrån den nyanlände elevens levnadssätt, om

detta görs får eleven större möjligheter att uppnå kunskapskraven. Svårigheter för

att göra anpassningar finns eftersom det inte finns tid för någon djupare

information om den nyanlända elevens bakgrund och kunskaper. Det gör det svårt

att anpassa från första lektion utan det kommer att vara möjlig allteftersom läraren

lär känna eleven. Ytterligare svårigheter uppstår om eleven kommer mitt i en

termin och tiden är knapp för eleven att uppnå kunskapskraven, och detta visade sig

även i resultatet.

En slutsats av denna studie är att språket har betydelse men för utförandet av de

olika aktiviteterna som ingår i idrott och hälsa är det inte avgörande.

Språksvårigheterna går att kringgå genom att visa med kroppsspråket och bildstöd.

Däremot för att den nyanlända eleven ska förstå kunskapskraven och syftet med

aktiviteterna behöver informationen komma språkligt.

6.3. Fortsatt forskning Vid fortsatt forskning skulle det vara intressant att studera flera kommuner, då

varje kommun arbetar olika med nyanlända elever. Samt göra jämförelser med en

kommun som arbetar med att låta nyanlända elever starta sin skolgång i

förberedelseklass. Efter att den nya lagen om kartläggning varit verksam under en

tid och studien åter görs kommer då resultat vara det samma? Skolinspektionens

utredning visar att ingen av de tio besökta skolorna genomförde noggrann

kartläggning för att undervisningen skulle anpassas till elevernas behov(Brink

Pinto, 2015).

.

27

REFERENSER Andersson, I. (1999). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: Folksam förlag

Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Egypten:

Liber AB

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur

Brink Pinto, A. (2015). Svår utmaning i praktiken. Hämtad 2015-01-11, från

http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2015/11/24/svar-utmaning-praktiken

Gosselin, S. & Shahmoorad, A. (2012). Integration i ämnet idrott och hälsa. En

kvalitativ undersökning via observationer och intervjuer av lärare som arbetar i

skolor där majoriteten av eleverna hat utländsk bakgrund. Uppsala universitet

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder.

Stockholm:

SISU idrottsböcker.

Hertting, K. & Karlefors, I. (2011). Upptäck idrottens mångkulturella bilder. Svensk

idrottsforskning , (ss. 21-25).

Hertting, K. & Karlefors, I. (2012) Idrott för alla – Ur nyanlända barns perspektiv.

Hämtad 2015-12-15 från http://www.idrottsforskning.se/wp-

content/uploads/2014/04/Idrott-nyanlanda-barn.pdf

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2012). Att främja nyanländas elever kunskapsutveckling - med fokus på

samverkan, organisation samt undervisningens underhåll och innehåll. Stockholm:

Skolverket. Hämtad 2016-01-08, från http://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-

28

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol

bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2746.pdf%3Fk%3D2746

Skolverket. (2014). Nyanlända elever och betyg. Stockholm: Skolverket. Hämtad

2016-01-06, från http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/nyanlanda/nyanlanda-

elever-och-betyg-1.220324

Skolverket. (2016) Kartläggningsmaterial för nyanlända elever –information om

tolkning och tolkar. Stockholm: Skolverket

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.244273!/Menu/article/attachment/Information%20om

%20tolkning.pdf

Skolverket. (2016a). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Stockholm:

Skolverket. Hämtad 2016-01-06, från

http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial/kartlaggning-

av-nyanlanda-elevers-kunskaper-1.244232

Öquist, O. (2003) Systemteori i praktiken. Systemteorins tillämpningar inom skola,

vård och socialt arbete. Stockholm: Förlagshuset Gothia.

Bilaga 1

Intervjuguide idrottslärare

−Hur länge har du arbetet som idrottslärare?

−Har du fått något hjälpmedel för att kunna bemöta en nyanländ elev på ett bra sätt i idrottsundervisningen? (skolverket, läroplanen mm)

−Har skolan några ”rekommendationer” hur en nyanländ elev ska bemötas?

−Upplever du som idrottslärare några svårigheter när du undervisar nyanlända elever?

−Hur fungerar kommunikationen med en nyanländ elev? (språket)

−Får du någon information om elevens tidigare erfarenheter inom idrott och

hälsa?

−Skulle det behövas mer lektions tid i idrott och hälsa för en nyanländ elev ska kunna vara med på idrottsundervisningen fullt ut?

− Hur tänker du kring betyg, hur bedömer du en nyanländ elev?

−Tycker du att systemet fungerar bra när en nyanländ elev ska börja med idrott och hälsa eller finns det något att förändra?

−Skiljer det sig mellan olika moment/aktiviteter? Som simning, och

orientering?

−Informerar du eleven om kunskapskraven och syftet med idrott och hälsa undervisningen?

Bilaga 2

Intervjuguide elev

− Hur gammal är du?

− Hur länge har du bott i Sverige?

− Hur länge har du gått i skolan i Sverige?

− Vad har du för tidigare erfarenheter av idrott?

− Hur du haft idrottsundervisning i ditt hemland?

− Hur upplevde du de första lektionerna du hade i idrott och hälsa? Information innan om hur systemet fungerar? (omklädningsrum, samling, mm)

− Vad hade du för känslor inför dina första idrottslektioner?

− Skulle skolan/idrottsläraren kunna göra på något annat sätt för att förbättra situationen?

− Hur tycker du kommunikationen fungerar under idrottslektionen? Förstår du alla övningar och syftet med övningen?

− Har du fått information om kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa?

− Vad känner du inför de olika aktiviteterna simning och orientering?

Bilaga 3

Informationsbrev och förfrågan att delta i en enskild intervju.

Jag heter Martina Wallberg och studerar på Karlstads universitet för att bli lärare

i ämnet idrott och hälsa. I studierna ingår det att genomföra en studie som senare

kommer representeras i en form av uppsats.

Studiens syfte är att undersöka nyanländas ungdomars möte med

idrottsundervisningen i skolan.

Deltagandet i studien innebär att du kommer intervjuas enskilt och kommer få

frågor ställda gällande syftet med studien. Intervjutillfället beräknas ta ca 30 min

och deltagandet är frivilligt. Detta innebär att du kan när som helst avbryta din

medverkan. Intervjun kommer att spelas in digitalt för att underlätta min

sammanställning. Informationen kommer enbart användas till min studie och

behandlas konfidentiellt, vilket betyder att det kommer att avidentifieras så att

ingen utomstående kan få reda på att du har deltagit i min studie.

Tack så mycket!