Barns tankar om himlakroppar

Vad har barn för världsbild?

Children´s thoughts about celestial bodies

What conception of the world does children have?

Anna Kolmodin

Fakultet Fysik och elektronik

Ämne/Utbildningsprogram Lärarprogrammet

Nivå/Högskolepoäng 15 p avancerad nivå

Handledare Hans Lundqvist

Examinator Claes Uggla

Datum

Löpnummer

2

Abstract The purpose of this essay is to find out what conceptions and ideas about celestial bodies and

their relation to each other, pupils in year one have in comparison to pupils in year three. The

method used is qualitative interviews, which was used to obtain answers to my research

questions. The result of the survey shows a flat world view among many of the pupils. The

earth we stand and walk on, with the space arches above us is what they base their conception

on. With the earth at the center and the celestial bodies moving in relation to the earth, was

also a common belief. A few pupils have the perception of our sun is in the center. Most

students responded that the sun is a star, half of the students responded that the stars are like

the sun and half of the children have beliefs that the moon is a planet.

Keywords:

Children´s conception of the world, school year 1-3, thoughts about celestial bodies,

Science education in primary school

3

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är vad elever i årskurs ett respektive årskurs tre har för uppfattningar och

idéer kring himlakroppar och deras förhållande till varandra. Metoden som använts är kvalitativ

intervju för att få svar på forskningsfrågorna i detta arbete. Resultatet med undersökningen visar

att många av eleverna har en plan världsbild. Det eleverna utgår ifrån är det man står och går

på och att rymden välver sig ovanför oss. Vanligt förekommande är även att jorden är i

centrum och att himlakropparna rör sig i förhållande till jorden. Ett fåtal elever har en

uppfattning om att solen står i centrum. De flesta elever svarade att solen är en stjärna, hälften

av eleverna svarade att stjärnorna är som solen och cirka hälften av barnen har föreställningar

om att månen är som en planet.

Nyckelord:

Barns världsbild, naturvetenskap i skolan, tankar om himlakroppar, årskurs 1-3

4

Inledning ..................................................................................................................................... 5

Syfte ....................................................................................................................................... 6 Frågeställningar ...................................................................................................................... 6

Litteraturgenomgång .................................................................................................................. 7

Metod ....................................................................................................................................... 10 Urval ..................................................................................................................................... 10 Datainsamling ....................................................................................................................... 10 Procedur ............................................................................................................................... 10 Databearbetningsmetod ........................................................................................................ 11

Etiska överväganden ............................................................................................................ 11 Resultat ..................................................................................................................................... 12

Vilka föreställningar har barn om solen, stjärnorna och månen? ......................................... 12 Solen ..................................................................................................................................... 12 Stjärnor ................................................................................................................................. 13

Månen ................................................................................................................................... 14 Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör sig? ................... 15

Diskussion ................................................................................................................................ 18 Metoddiskussion ................................................................................................................... 18 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 18 Slutsats ................................................................................................................................. 20

Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre?................... 20 Förslag på fortsatt forskning ................................................................................................ 20

Referenslista ............................................................................................................................. 21

Bilaga 1: ................................................................................................................................... 22 Intervjufrågor ....................................................................................................................... 22

Bilaga 2: ................................................................................................................................... 23 Samtycke brev ...................................................................................................................... 23

5

Inledning

Astronomi och rymden har alltid varit ett område som intresserat mig. Redan som liten fanns

nyfikenheten om vad som fanns där ute och kanske är det just det som gör ämnet så

spännande. Att det finns så många olika himlakroppar där ute, deras förhållande till varandra,

att rymden är oändlig och att en stor del är outforskad. Jag kunde ligga i timtal och titta på

stjärnorna, ju längre man tittade desto fler stjärnor framkom. Med stjärnkikare ser man

skymten av en annan galax, eller stjärnan man trodde var på himlen var i själva verket en

annan planet. Det är fascinerande att den stjärnan man tittar på, kanske inte längre lyser,

eftersom det tar så lång tid för ljuset att nå jorden. Det är som en annan tidsdimension, man

kan inte annat än förundras över vad som finns där ute. Samma känsla har jag än idag när jag

tittar upp mot himlen, jag fängslas direkt av vad ögat ser och ännu mer av vad man faktiskt

inte ser. Både barn och vuxna har ofta frågor om rymden och fängslas av ämnet (Elfstöm &

Nilsson, 2008).

Vad man har för föreställningar kan styrkas i vetenskap och det man kan se med blotta ögat.

Ämnet är stort, svårt och filosofisk och det krävs att man får en djupare förståelse för

sambandet mellan solen, månen, stjärnorna, jorden, fenomenet dag och natt, för att man ska

bli bekant med vad man har för världsbild. Barn faller gärna tillbaka till gamla tankemönster,

och för att de ska få en djupare förståelse krävs en förändring i de tankemönster eleverna har

som grund (Helldén (1994).

I mina år i grundskolan och gymnasiet har favoritämnet alltid varit just astronomi och

rymden. Därför har det alltid funnits en besvikelse över hur lite man faktiskt har tid till ämnet

i skolan i jämförelse till andra ämnen. Något som jag kan tycka är ett så pass viktigt ämne för

att faktiskt förstå den värld vi lever i. När jag började mina universitetsstudier var inriktningen

på lärarprogrammet ett självklart val för mig. Naturvetenskap i vardagen var något som

passade mig bra. Dock blev det lite utav en besvikelse även under denna utbildning hur lite vi

hade om astronomi och rymden. Det var då funderingar uppkom, om varför ämnet inte

prioriteras i skolan.

Utifrån mina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen och mitt möte med

elever är det ett ämne som intresserar de flesta elever. Man får ofta frågor rörande

naturvetenskap, exempel som varför lyser inte solen på natten. Och det är dessa frågor man

som lärare bör fånga upp och ta vara på. Vad har barn egentligen för tankar om rymden? När

diskussioner uppkommer med lärare får man ofta uppfattningen om att ämnet är svårt, eller att

det inte ingått i den inriktning man läst. Att man som lärare inte vet hur man ska förhålla sig

till ämnet, eller hur man ska förklara för sina elever då man kanske inte riktigt själv har så

djup förståelse.

Idag sker ett aktivt arbete med att få in mer naturkunskap i undervisningen, men det är en bit

kvar på vägen. När jag läste min inriktning på universitetet utförde jag en liten undersökning,

mitt valda ämne var då vad barn i årskurs ett hade för föreställningar om rymden. Då arbetet

var väldigt litet och begränsat blev jag nyfiken på hur resultatet hade sett ut om man hade

gjort en större undersökning. Därigenom växte idén till detta examensarbete. Vad har barn i

olika åldrar för världsbild och hur mycket lär man sig i skolan, prioriteras ämnet mer än vad

det gjordes när jag var liten. Fångas elevernas tankar upp, och har man genom undervisningen

lyckats förankra kunskaper om den stora yttre rymden.

6

Syfte

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad elever i årskurs ett respektive årskurs tre har för

uppfattningar och idéer kring himlakroppar och deras förhållande till varandra, samt om

ämnet prioriteras i skolan. Forskningsfrågorna i detta arbete är:

Frågeställningar

Vad har barnen för föreställningar om solen, stjärnorna och månen?

Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör på sig?

Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre?

7

Litteraturgenomgång

LGR11

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) står det under

kursplaner, paragraf 3.10 fysik, att undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskap

och förmåga att utföra systematiska undersökningar i fysik. Att använda begrepp, modeller

och teorier inom ämnet fysik samt förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga

och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen

och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. (LGR11, sid 127)

Centralt innehåll årskurs 1-3 (lgr11, 2011)

Året runt i naturen

• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.

Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Tidigare forskning

Wickman & Persson (2009) skriver bland annat om naturvetenskapens historia och att kyrkan

då hade makten och att den kristna världsbilden var den som människan trodde på. Aristoteles

hade tankar om att det fanns en gudomlig kraft bakom himlakropparnas rörelse och i bibeln

kunde man läsa att solen var något som rörde sig över himlen. Man trodde på denna tid att

jorden stod i centrum. Kyrkans världsbild blev sedan ifrågasatt av en man som hette

Copernecuis, som hävdade att solen är i mitten och att himlakropparnas rörelses inte beror på

någon gudomlig kraft. Galilei hamnade också i konflikt med kyrkan då han hävdade att jorden

roterar runt sin egen axel varje dygn och åkte i en årlig bana runt solen. Flera vetenskapsmän

och filosofer har genom tiderna gjort nya upptäckter och i dagens samhälle är

naturvetenskapen något självklart.

Wickman och Persson (2009) menar att idag är det ingen som kommer undan

naturvetenskapen för idag är naturvetenskapliga kunskaper en naturlig del i vårt dagliga liv.

Vi möter varje dag i media, tidningar och nyheter som handlar om naturvetenskapliga

fenomen, så som orkaner, översvämningar, forskningsresultat med mera. ”När vi tittar upp

mot himlen ser vi inte ett tak, utan ett lager luft som gränsar ut mot universum.”(s.28). Vår

kalender som många av oss använder dagligen är flera tusen års samlade kunskaper om

himlakropparnas rörelser. Författarna anser att naturvetenskap i dagens samhälle och många

yrken är en självklarhet och att man i skolan bör ta tag i no-undervisningen. Att man inte ska

skjuta upp undervisningen till högre åldrar utan att man tar tag i det redan i tidiga åldrar.

Elfström & Nilsson m.fl.(2008) Menar att det finns ett vikande intresse i grundskolan för

ämnena biologi, fysik och kemi, men att det bristande intresset inte ligger hos barnen utan

handlar snarare om hur undervisningen bedrivs i skolan och på lärarutbildningen. Erfarenheter

visar att barn redan i tidig ålder är intresserade och fascinerade av naturvetenskapliga

fenomen. Det ligger i barns natur att tidigt utforska, experimentera och upptäcka hur världen

fungerar. Författarna skriver att både barn och vuxna brukar ha ett intresse och frågor gällande

astronomi och rymden. Just detta ämne är svårt att själv utforska och finna svar, men barn har

oftast egna teorier som kan tas till vara på och barnens tankar kan utvecklas och utmanas.

Funderingar om vart solen tar vägen på natten är något som de flesta barn har. Författarna

skriver att det finns många forskningsrapporter om fenomenet dag och natt, månen, världen

m.m. och barns tankar kring det. De flesta rapporter tyder på att barn har en praktisk syn på

8

dessa fenomen som avspeglas i deras egna teorier. Några svar som kan dyka upp från barn är

att ”det blir mörkt på natten för att man ska sova”, eller att ”det blir mörkt för att solen

gömmer sig bakom månen”. Elfström & Nilsson m.fl. (2008) menar att trots att barnen fått

undervisning inom ämnet, sett på tv, läst i en bok så är det många barn som återgår till sina

tidigare erfarenheter. De vet kanske teoretiskt hur det ligger till men de behöver utmanas och

de behöver själva utforska för att kunskapen ska befästas. John Dewey (1859-1952), professor

i filosofi ansåg att den naturvetenskapliga undervisningen bör vara praktisk och bygga på

barnens erfarenheter.

Sjöberg (2005) beskriver i sin bok att vårt sätt att leva idag både praktiskt och materiellt

grundar sig i den vetenskapliga teknologin. Den vetenskapliga teknologin formar även våra

värderingar, vår livsåskådning och världsbild. Idag kan vi inte ha en förståelse för vår värld

utan att ha ett förhållande till naturvetenskapen. I det moderna samhället finns vetenskap och

teknologi överallt runt omkring oss. Vad man har för världsbild och synen på människors

position i universum är kraftigt påverkade av naturvetenskapliga föreställningar. Att det finns

en konflikt med religioner är uppenbart och de konkurrerar med att beskriva och förklara

världen.

Sjöberg (2005) anser att god undervisning kan bidra till engagemang och entusiasm. Men att

det är lätt att glömma det kritiska perspektivet när man undervisar i ett ämne man brinner för.

För många andra som inte redan är frälsta i naturvetenskapen kan det lätt bli en kulturchock

att möta världen utanför de egna leden. En värld där inte alla anser att just ditt ämne som det

väsentligaste i världen. Det man bör tänka på är att för många elever är naturvetenskapen inte

så oproblematisk och självklart som många lärare och böcker vill få dem att tro. Både små

barn och barn i högre åldrar har föreställningar om att det finns ett upp och ner i universum.

Många anser att det finns en given rikting i världsrymden och ofta utgår eleverna från att vi

står med benen ned och huvudet upp, att norr alltid är uppåt, och när man tittar på vanliga

kartor, styrkes den förställningen. Författaren skriver att i andra delar av världen ser kartorna

annorlunda ut, i exempelvis Australien har de jordglober där söder är uppåt. Rikting är bara en

konvention. Men de flesta barn, över en viss ålder, vet att jorden är rund och att på andra

sidan jorden står människorna som vi, men fötterna ned och huvudet upp. Men det är inte

alltid att den kunskapen är så utpräglad. Då man kan höra uttryck som att de på andra sidan

jorden hänger fast eller att vi står som vi gör på grund av att vi är på toppen utan jorden.

Dimnäs & Sträng Haraldsson (1997) hänvisar till Ausubel som skriver ”Att förstå något

innebär att relatera detta något till andra kunskaper på ett icke slumpartat sätt.” (s,13).

Författarna skriver att informationen man tar in, ordnar man upp utefter egna strukturer.

Problematiken med undervisningen är då att man som lärare ska hitta innehåll och skapa

miljöer som berör varje elev.

Redan som barn uppkommer tankar kring naturvetenskapliga fenomen, och när ett barn börjar

skolan har de förkunskaper med sig. Tankar uppkommer hos barn för att de vill kunna förstå

den värld de lever i (Halldén, 1994.) Helldén (1994) anser att en förändring i tankemönstren

krävs för inlärning. ”För att barnet ska kunna förstå ett problem måste det enligt Piaget ha ett

tankemönster för just den begreppsvärlden” (s,9). Halldén hänvisar till Andersson som hävdar

att när ett tankemönster sammanförs med nya tankar utvecklas mönstret till allt större

allmängiltighet.

Helldén (1994) skriver att man kan beskriva gemensamma drag i elever uppfattningar om

naturvetenskapliga fenomen. Vad elever har för föreställningar och förklaringar för fenomen

runt omkring oss är personliga och för varje barn har det olika betydelser, barn tolkar saker

från olika synvinklar. Detta påverkar också hur eleven tar till sig ny kunskap från omvärlden.

9

Om elevers uppfattningar ska kunna utvecklas eller förändras måste undervisningen förankra

de nya tankarna i elevernas förkunskaper. Elevers föreställningar är ur elevens synvinkel

logiska även om slutsatsen är motsägelsefull enligt en lärares synvinkel. Och det är svårt att

påverka barnens vardagstänkande genom undervisning då många ord i vardagen inte betyder

densamma i naturvetenskapliga sammanhang. Eleverna använder sitt vardagliga språk när

föreställningar skapas men de uppfattar inte orden på samma sätt som läraren. Oftast utgår

barnet från sig själv för att beskriva sina föreställningar om omvärlden.

Andersson (2001) skriver att barnets utgångspunkt är marken man går och står på och över

vilken rymden välver sig. Att gå från den platta till den sfäriska modellen är ett enormt

tankesteg. Att jorden är platt och rymden begränsas av marken är vanliga föreställningar före

sju till åtta års ålder. Kernell (2002) skriver att pedagoger ska vara medvetna om hur barn

tänker, det är avgörande för hur läraren lyckas vidareutveckla barnens tankar.

Hansson & Lindahl (2007) beskriver i sin artikel att i dagens samhälle finns en oro över att

det bland ungdomar finns ett bristande intresse för teknik och naturvetenskap. Samt att

naturvetenskapliga och tekniska inriktningar i olika nivåer med samband med utbildning väljs

bort. När man försöker väcka ett intresse för naturvetenskapen brukar man koppla ämnet till

ideologier/världsbilder. Förutsättningarna för att en individ ska fängslas av naturvetenskapen

är olika, beroende på vilken världsbild/ideologi som tas för given när man introducerar

naturvetenskapen. Om personens ideologi/världsbild inte stämmer överens med den som antas

blir det svårare att skapa en relation till naturvetenskapen. Men om en individ vars världsbild

stämmer överens eller liknar den som naturvetenskapen kopplas ihop med, kan en lättare

identifiering ske. Vårt tänkande är förankrat i vad man har för världsbild och för att man ska

bli medveten om den krävs exempelvis en diskussion med någon vars ideologi/världsbild går

utanför ens egen. Man måste möta flera världsbilder för att bli medveten om sin egna.

10

Metod

Urval

Barnen som intervjuades går på två mindre skolor i Mellansverige, de går i första klass

respektive tredje klass och är sju till nio år gamla. Det genomfördes totalt tretton intervjuer

med sex pojkar och sju flickor. Sju elever från år ett och sex elever från skolår tre. Valet av

dessa elever gjordes genom deras eget intresse för att medverka, samt samtycke från

föräldrarna.

Datainsamling

Undersökningsmetoden består av en kvalitativ intervju, som jag anser var en bra metod för att

besvara mina forskningsfrågor och syftet i detta arbete. Fördelen med en kvalitativ intervju är

att man kan skapa en god kontakt med den man intervjuar och att man har en chans att förstå

barnens tankar och funderingar. Johansson & Svedner (2004) skriver att möjligheten finns att

omformulera frågorna, och även anpassa följdfrågor beroende på vad den intervjuade svarar

trots att man använder sig av färdigställda frågeområden. Att använda sig av intervjuer är

även ett bra redskap för pedagogisk utveckling i skolan och kan bidra till att man som lärare

kan förstå barnens sätt att tänka (Doverberg & Samuelsson, 2000).

Intervjufrågorna i denna undersökning utformades så att barnen skulle ha en chans att tänka

och svara utifrån vad de hade för föreställningar och inte utefter vad som är rätt eller fel svar.

En variation i formuleringen av frågorna skapades för att det inte skulle bli enformigt.

Frågorna skulle också vara öppna för följdfrågor samt kunna leda till diskussion med

eleverna. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

Procedur

Intervjuerna genomfördes under två tillfällen, eleverna i årskurs ett intervjuades 2011 och

eleverna i årskurs tre intervjuades 2012. En förfrågan till klassläraren för årskurs ett skickades

via mail. Efter ett godkännande skickades ett samtyckebrev ut till föräldrarna, och för att en

intervju skulle kunna genomföras behövdes föräldrarnas godkännande. Därefter behövdes

barnens eget intresse av att medverka. I brevet till föräldrarna stod det vad intervjun skulle

handla om samt varför det skulle ske en undersökning. Samtyckebreven lämnades sedan till

klassläraren som gav dem till mig och intervjuerna kunde utföras. Eleverna informerades om

vad undersökningen gick ut på och förfrågades om det fanns ett intresse av att delta i en

intervju. Intervjuerna genomfördes under första passet på morgonen, individuellt, i ett avskilt

rum som var känt för eleverna för att skapa en avslappnad miljö. Innan varje intervju

informerades eleverna om att samtalen spelades in, för att sedan raderas när undersökningen

är färdig och att de fick ångra sig och avbryta intervjun om de inte längre ville delta. Eleverna

verkade bekväma vid situationen och de flesta var väldigt pratsamma. Efter intervjuerna

tackades eleverna för medverkan.

Klassläraren för årskurs tre förfrågades under slutpraktiken på lärarutbildningen, om

intervjuer med eleverna fick genomföras i klassen. Efter medgivande skickades samtyckebrev

ut till föräldrarna. Samma koncept användes under dessa intervjuer, att det krävdes

medgivande från föräldrarna samt elevernas eget intresse att medverka. De blev informerade

om att intervjun skulle spelas in, men att de var anonyma samt att inspelningen sedan skulle

tas bort. Intervjuerna utfördes en och en för att de inte skulle påverkas av varandras svar. De

informerades om att de fick avbryta om de inte längre vill medverka. Undersökningen

11

utfördes första passet i ett grupprum där vi placerade oss i en soffa, för att eleverna skulle

känna sig bekväma. Eleverna hade lätt för att prata, mycket beror antagligen på att jag inte var

främmande för eleverna. Ett stort intresse av att medverka fanns i klassen, endast ett fåtal

valde att inte de inte ville delta. Eleverna tackades för medverkan i undersökningen.

Databearbetningsmetod

Intervjuerna transkriberades till skriftligt format, men till talspråk för att nyanser, betoningar,

pauser med mera inte skulle bortfalla i transkriberingen. Sedan utfördes en renskrivning av

intervjuerna och eleverna namngavs för att behålla anonymiteten. Eleverna i skolår ett fick

betäckningarna E1, E2 etc. Samt eleverna i skolår tre namngavs till T1, T2 etc. varför de fick

olika beteckningar beroende på årskurs var för att se skillnaderna eleverna emellan. Efter

transkribering och renskrivning lästes resultaten igenom, årskurs för sig, för att granska om

det fanns några likheter, skillnader eller någon röd tråd i svaren. Svaren analyserades,

bearbetades och kategoriserades utifrån forskningsfrågorna i denna undersökning.

Etiska överväganden

För att de intervjuades integritet och personuppgifter ska skyddas och behandlas på rätt sätt

finns det från vetenskapsrådet (2002) forskningsetiska principer och fyra huvudkrav att följa.

De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet.

Informationskravet innebör att vederbörande inblandade i undersökningen skall informeras

om det som är undersökningens syfte. Både lärare, elever och föräldrar har informerats om

detta. Det andra huvudkravet är samtyckekravet och det innebär att medverkande i

undersökningen har själva rätt att bestämma över sin medverkan, men i detta fall är de

medverkande minderåriga och då krävs även samtycke från föräldrar. Detta genomfördes

genom utskickat samtyckebrev till alla föräldrar där ett godkännande krävdes. Alla uppgifter

ska behandlas konfidentiellt och personuppgifter ska förvaras så att inga obehöriga kan ta del

av dem. Detta ingår i konfidentialitetskravet. Materialet som använts i undersökningen är

endast till för just denna undersökning och kommer att förstöras när arbetet är slutfört. Det

sista huvudkravet är nyttjandekravet som står för att insamlade uppgifter om enskilda

personer endast får nyttjas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002)

12

Resultat

Vilka föreställningar har barn om solen, stjärnorna och månen?

Denna forskningsfråga är uppdelad i tre huvudrubriker i resultatet. Solen, stjärnorna och

månen har fått var sin rubrik där man kan läsa om elevernas förställningar i olika kategorier.

Solen

De behandlade intervjufrågorna angående solen är:

Kan du berätta för mig vad du tror solen är för något?

På vilka sätt tror du vi behöver solen?

Solen är en stjärna

Under intervjuerna berättade åtta av eleverna (E2, E4, E5, E6, T2, T4, T5, T6) att de trodde

att solen var en stjärna. Storleken på stjärnan var de ganska överens om i årskurs ett, att den är

störst bland stjärnorna. Medan eleverna tredje klass hade de vetskap om att vår sol ligger

närmare än andra stjärnor och uppfattas därför som större, utom T6 som förklarade att solen

är större på något vis men visste inte riktigt varför. Två av eleverna svarade att den gav ljus

och värme på grund av att den brann. De andra två eleverna nämnde att man får ljus och

värme, men inte att stjärnan brann. Samt fyra av eleverna i årskurs tre svarade att man endast

fick värme utav solen och att jorden annars skulle frysa till is. En elev berättade att solen var

en stjärna men att han bildat sin åsikt genom föräldrarnas föreställningar. Ett barn (E6)

berättade vad solen var: ”Ett glödande eldklot, som en jättestor stjärna som brinner”

Skillnaderna årskurserna emellan var att de elever i årskurs tre visste att solen låg närmare vår

planet och uppfattas därför som större. Men eleverna i årskurs ett hade mer vetskap om varför

vi behöver solen.

Solen är som en planet

Två elever (E1, T1) berättade under intervjun att solen var en planet. En elev i årskurs ett

berättade att vi behöver solen för att det ska bli ljust och att den är jättestor och varm, med

betoning på ”jättestor”. Eleven i årskurs tre ansåg att solen var som en varm planet som

strålar, och att det är strålarna som ger oss värme och att vi inte hade klarat oss utan solen för

att det då skulle bli för kallt. Tankegångarna mellan dessa två elever trots årskurs var alltså

väldigt lika.

Solen är värme och eld

Det var tre av barnen som hade tankar som skiljde sig mot de övriga svaren. Ett barn (E7)

berättade att solen gav värme och ljus, och att solen egentligen var en stor lavabit som frusit

fast på himlen. T3 ansåg att solen var ett eldklot och att vi behövde den för att den gav värme.

Eleven berättade att vi inte hade kunnat leva utan värme. En annan elev (E3) beskrev att solen

var som eld: ”Jag tror att det är massa eld och om man kommer nära där då brinns man upp

och då blir man död.”

13

Figur:1

Stjärnor

Intervjufrågan om stjärnorna som eleverna svarat på är:

När det är mörkt ute, kan man se stjärnor, vad tror du en stjärna är för något?

Stjärnorna är som solen

Sju elever (E2, E3, E4, E6, T2, T4, T5) berättade när jag frågade vad de trodde att stjärnorna

är för något, att stjärnorna är som solen. Det var bara en elev som nämnde ifall solen brann

eller inte. Eleven berättade att solen inte brann. Skillnaden mellan solen och stjärnorna var

endast storleken, flera utav eleverna svarade att stjärnorna är mindre än solen. Och ett barn sa

att stjärnorna bara tycks vara mindre eftersom de är mycket längre bort. En elev svarade att:

”Det är som typ solen bara att de är mycket mycket små…känns det som men de är ju jätte

jätte stora”.

Stjärnorna är delar av andra himlakroppar

En elev (E1) berättade att stjärnorna egentligen är bitar utav månen, att månen på något sätt

gett ifrån sig bitar som bildat stjärnorna. En elev i årskurs tre (T3) ansåg att stjärnorna är små

bitar som från början kommer från solen. Min följdfråga till eleven var hur bitarna från solen

hamnat på himlen, hur solen kunnat ge ifrån sig de små bitarna. Eleven i fråga svarade då:

”Hmm… när jag tänker efter ser ju solen hel ut… men det kanske var såå länge sen att

bitarna som saknades växt ut igen… Därför ser den hel ut igen…”

Stjärnorna är som runda företeelser

Två av eleverna hade svårt att svara på vad de trodde att stjärnorna var för något. Båda

eleverna beskrev stjärnorna som runda ringar man kan se på himlen, när jag frågade vad för

slags ringar de trodde att stjärnorna var, svarade den ena eleven: Ja men… det ser ju liksom ut

som runda ringar… som bollar fast mest som ringar...” De kunde inte beskriva närmare vad

stjärnorna är för något och de drog inga paralleller till andra himlakroppar som flera utav de

andra barnen gjorde.

14

Stjärnorna är själar

En elev i årskurs tre (T1) berättade att stjärnorna är bortgångna människor. Eleven svarade att

när någon människa dör föds en stjärna på himlen. T6 nämnde också detta fenomen, att de i

skolan läst en saga kopplat till alla helgona, men eleven visste inte om det var så eller om det

vara var något påhittat. ”Asså jag vet inte riktigt men typ… det finns ju såhära när varje

människa dör föds en stjärna, men jag vet inte riktigt…”

Figur: 2

Månen

Intervjufrågan angående månen:

På natten brukar man se månen, vad tror du månen är för något?

Månen är som en planet

När eleverna skulle svara på vad de trodde månen är för något, var det sju elever (E1, E3, E5,

E6, E8, T1, T2) som ansåg att månen var en planet. T1 berättade även att månen var kall och

mörk och därför inte som solen. Men ena eleven svarade även här vad han hade samma

föreställningar som hans föräldrar. E3 svarade:

”Jag tror månen är som en planet… jorden är ju en planet, och då är nog

månen det också… fast mindre… och sen bor det ju inga där heller, fast man

kan ju vara där för det är ju någon som varit det…”

Månen är som solen

En utav eleverna (E2) hade en tankar om att månen var som solen. Eleven tyckte att de två

himlakropparna var lika varandra på grund av att båda gav ifrån sig ljus. Samma elev ansåg

att solen är som en stjärna. De tre himlakropparna är lika varandra och svåra att skilja åt enligt

elevens svar på frågorna.

15

Månen är som en sten

Det var en elev (E7) som svarade under intervjun att månen är som en stor sten. Jag frågade

då eleven vad för slags sten månen var, om det var som våra stenar vi har här på jorden.

Eleven svarade då: ”Det är som ens stor sten, men kanske inte som våra stenar för månen kan

ju lysa, det kan inte våra stenar…”

Månen är månen

En elev (T3) hade svårt att sätta ord på vad månen är för något. Eleven kom fram till att det

inte är ett eldklot men kunde inte svara vidare på frågan och sina egna funderingar. Utan

eleven kunde bara svara på vad månen inte var för något men berättade att månen lyser med

hjälp utav solen. Eleven svarade tillslut: ”Månen är ju månen….”

Månen är bitar av jorden

Två elever från årskurs tre (T4, T6) berättade att för länge sedan kom det en meteor och

kraschade in i jorden, en bit lossnade då, flög ut i rymden och blev då månen, ena eleven

använder även begreppet ”Big bang”, att först inträffade Big bang och att det var då jorden

blev skapad, efter det kom en meteor och fick loss en bit av jorden. Både eleverna berättade

att de hade läst om detta under ett tematiskt arbete som de haft när de gick i årskurs två, och

därför hade uppfattningen om att månen är en bit av jorden. En tredje elev (T5) hade en teori

att månen var som en jord, fast att den är mindre än vår jord och saknar en atmosfär.

Figur: 3

Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör

sig?

Uppfattningarna kring vad barnen hade för världsbild med avseende på hur himlakropparna

rör sig var ganska olika. Varje barn hade sina egna tankar kring ämnen, men likheter gick att

hitta. Många likheter fanns även årskurserna mellan. Analysen på svaren är baserat på dessa

intervjufrågor:

16

Kan du beskriva vart du tror solen tar vägen på natten?

Vart tror du månen tar vägen på dagen?

Vart tror du stjärnorna tar vägen på dagen?

Jorden i centrum, en plan världsbild

Det framgick att många av elevernas världsbild var att himlakropparna utgår från jorden och

att jorden står i centrum. Två av eleverna (E1, E2) ansåg att månen, solen och stjärnorna rör

på sig medan jorden står still. Och utifrån vad eleverna svarade uppfattades elevernas bild av

jorden som plan, då det inte fanns några uttryck och uttalanden om andra sidan jorden.

Eleverna trodde att fenomenet dag och natt beror på att himlakropparna åker upp i rymden,

och kommer sedan tillbaka till jorden. Fyra andra eleverna (E4, T2, T3, T4) hade en liknande

världsbild och tankar om att jorden verkar vara plan. Att månen och solen alltid är i norr. Att

himlakropparnas rörelsemönster gick ut på att månen gömmer sig bakom solen på dagen. Och

på natten gömmer sig solen bakom månen. De flesta elever i denna kategorisering anser att

jorden står stilla och de övriga himlakropparna rör på sig i förhållande till jorden. Utom tre

elever som ansåg att stjärnorna är kvar på samma ställe, men på dagen syns de inte antingen

för att molnen kommer i vägen, eller för att solen lyser så starkt så de inte syns.

Figur: 4 Figur: 5

Figur 4: Himlakropparna åker upp i rymden på dagen/natten.

Figur 5: På dagen lägger sig solen framför månen och tvärt om på natten.

Jorden i centrum, jorden är rund

Även här hade eleverna i fråga (E3, E7, T1, T5) tankar om att jorden står i centrum, men att

jorden är rund till skillnad från eleverna i föregående kategori. Med avseende på elevernas

uppfattningar om hur himlakropparna rör på sig kunde detta svar urskiljas. Jorden står stilla

medan de övriga himlakropparna förflyttar sig till en annan plats på jorden, och att det därför

blir dag och natt. En elev använde också uttrycket på andra sidan jorden, att när det är natt här

har solen åkt till andra sidan joden. Uttryck så som tidsskillnad nämndes även av elever i

årskurs tre. Att när vi har dag här, är det natt någon annanstans på jorden, och när vi har natt

här, är det dag på andra platser på jorden.

Jorden i centrum, jorden snurrar

En elev (T6) har uppfattningen om att jorden står i centrum, att jorden är rund, och att den

snurrar. Medan solen månen och stjärnorna står stilla på samma plats. Eleven använder

uttrycket att det är vi som vänder oss till solen eller månen och på så vis blir det natt eller dag.

”Det är inte solen som tar vägen, det är ju jorden som snurrar runt och då ser man liksom

månen istället.” Det är även därför vi endast ser stjärnorna på natten, för under dagtid är solen

här, det blir då för ljust på himlen för att vi ska kunna se stjärnorna.

17

Solen rör på sig

I denna kategori anser eleverna att jorden är i centrum, men att jorden inte står själv i centrum.

Ett barn (E5) hade föreställningar om att jorden, stjärnorna och månen står stilla på samma

platser, och att det enda som rör sig är solen. Solen rör sig en omloppsbana är runt jorden, och

på så vis blir det dag och natt. Det är när solen är på andra sidan jorden som gör att vi kan se

stjärnorna. Stjärnorna har samma platser hela tiden, men när solen är här syns de inte på grund

av att det då är för ljust på himlen.

Solen i centrum

Två av elevernas (E6, E8) föreställningar handlar om att solen står i centrum och att alla andra

himlakroppar kretsar kring solen, och att solen står still. På ett dygn har jorden åkt ett varv

runt solen, därför blir det dag och natt. Även stjärnorna rör på sig, men eleven kan inte

förklara på vilket sätt, men svarar att när vi inte ser stjärnorna beror det på att de har förflyttat

sig. Att stjärnorna har åkt iväg till en annan plats.

18

Diskussion

Metoddiskussion

Eftersom syftet med denna undersökning var att ta reda på barns tankar kring himlakroppar

och dess förhållande till varandra, valde jag att använda mig av en kvalitativ intervju. Denna

metod ger utrymme till att skapa en god kontakt med den som blir intervjuad samt att då alla

barn svarar olika finns möjligheten att anpassa följdfrågor utan att syftet ändras (Johansson &

Svedner, 2004). Att använda sig av att intervjua för att få fram ett resultat med barn tror jag är

en bra metod i jämförelse om eleverna skulle svarat på enkäter. Man får möjlighet att

diskutera, fånga upp deras tankar och förstå hur eleverna tänker genom en dialog. Det svåra

var att formulera intervjufrågorna, anpassat till barn. Frågorna får inte vara ledande och de ska

heller inte formuleras så man endast kan svara ja eller nej. Det är också viktigt att öppna

frågorna på olika sätt för att det inte ska bli enformigt och att eleverna ska känna att det inte

finns något rätt och fel utan att deras tankar är det som är vikigt. Att använda sig utav

intervjuer i skolan är ett bra sätt att bemöta eleverna och deras tankar, och utefter vad

elevernas intressen är kan undervisning formas för att eleverna ska känna sig delaktiga, att det

ska bli roligt och meningsfullt. Det är även bra för pedagogens utveckling att använda sig utav

en intervjumetod, då man som lärare utvecklas och kan förstå elevernas tankar på ett annat

sätt (Doverberg & Samuelsson, 2000).

Varför jag valde att intervjua eleverna under första passet på dagen var för att eleverna oftast

har mest energi då. Eleverna intervjuades en och en på grund av att de inte skulle påverka

varandras svar och för att de inte skulle känna sig pressade. Problematiken kan då vara att

eleverna inte känner sig helt trygga att sitta själva i ett rum med någon de inte känner, men i

detta fall var jag känd för eleverna och situationen uppfattades som avslappnad.

Fördelen med att spela in intervjuerna är att man kan lägga all energi åt barnens tankar, man

kan snabbt anpassa följdfrågor och föra en diskussion med barnen. Hade jag valt att skriva

ned intervjuerna är risken att mycket av informationen försvinner, att man inte hinner skriva

ned allt och att det inte blir något flyt i intervjun. Jag anser också att genom inspelning får

man chansen att få med pauser, betoningar med mera som ger ett mer utfyllt svar. Därav att

jag valde att transkribera till talskrift.

Resultatdiskussion

Resultatet som framkommit genom analys och kategorisering tyder på att elevernas

föreställningar om himlakroppar, vad som är stillastående eller statiskt, skiljer sig åt. Svaren

beror på om man utgår från sig själv eller om man har fått en djupare förståelse och en vidare

världsbild. Yttre faktorer spelar också in en stor roll, vilken kultur man har, vilken uppväxt

eller vad man lärt sig i skolan. När barnen är små är det vanligt att man utgår från sig själv,

eftersom det är den verklighet man känner till. Elfström & Nilsson (2008) skriver att trots att

elever förmodligen både läst och hört om ämnet, är det lätt att falla tillbaka till gamla

tankemönster. Man måste ha tagit ett steg längre för att förstå den kunskap man fått till sig.

Eleverna behöver i skolan utmanas för att kunskapen och förståelsen ska bli djupare (Elfström

& Nilsson 2008).

Om jorden är rund eller platt, var svårt för de flesta elever att urskilja. Även om de har

kunskap om att jorden faktiskt är rund, de har säker sett bilder, på tv, i skolan med mera.

19

Detta kunde man se genom deras svar på intervjufrågorna att många elever utgick från att

jorden är platt. Vad det beror på tror jag är en logisk förklaring, och det är återigen att

eleverna utgår från den verklighet de känner till. Björn Andersson 2001, skriver att barnets

utgångspunkt är marken man står på och att rymden är ovanför oss. Att gå från den platta till

den sfäriska modellen är stort tankesteg, det är vanliga föreställningar för barn före sju till åtta

års ålder att jorden är platt. Eleverna som intervjuades i denna undersökning vad mellan sju

till nio år gamla. Vad som framkom i denna undersökning stämmer alltså överens med

tidigare forskning. Det som skiljer sig är att de eleverna i nio års ålder också utgick från att

jorden är platt. De hade inte kommit till nästa tankesteg, kanske för att man i skolan inte pratat

så mycket om ämnet. Det räcker inte att bara ta upp det en gång, kunskapen måste repeteras

på många olika sätt för att kunskapen ska befästas. Halldén (1994) menar att om eleverna ska

utveckla sin kunskap måste man som lärare basera undervisningen på elevernas förkunskaper

och tankar. När man i skolan pratar om världen och jorden, tar läraren fram kartböcker, och

utefter vad som är illustrerat då är att jorden är platt. Detta kan resultera i att många elever blir

förvirrade. Jag tror att det är mycket bättre, när man arbetar med yngre barn, att ta fram den

gamla traditionella jordgloben.

Vad himlakropparna är eller består av var svårt för många elever att sätta ord på. Solen,

månen och stjärnorna är lika varandra och många elever jämförde de olika himlakropparna.

Exempelvis att månen är som solen eller att stjärnorna är som månen. Vad man tror solen är

för något var den frågan de flesta elever hade kunskap om. Men vad eleverna tror att månen är

för något var svårare att svara på. Det var en elev som ansåg att stjärnorna är människors

själar. Att när någon går bort bildas en stjärna på himlen. Sjöberg (2005) skriver att man som

lärare inte får glömma det kritiska perspektivet i undervisningen. Att man som lärare inte ska

utgå från att alla är kända och bekväma med ämnet. För många elever kan det bli en

kulturkrock av att möta den naturvetenskapliga vinkeln på omvärlden. Även Hansson och

Lindahl (2007) skriver att om man ska förstå och fängslas av ämnet naturvetenskap måste ens

världsbild stämma överens med den världsbild som presenteras. Denna elev som tror att

stjärnorna är själar, är ett exempel på att kan bli en kulturkrock när hennes föreställningar

möts av fakta.

Elevernas svar på intervjufrågorna var intressanta och de hade mycket fantasi. De var inte

rädda för att svara så som de faktiskt trodde, även om de visste att det inte var ”rätt” svar.

Mina förväntningar på elevernas svar i år tre var att de skulle vara mer noggranna med rätt

och fel. Elever i den åldern brukar ha fått tänket att ”svara det läraren vill höra”, för att visa att

man tagit del av all kunskap. Men till min glädje svarade även eleverna i årskurs tre även om

de inte visste det ”rätta” svaret. Vilket tyder på att mitt mål med intervjufrågorna hade lyckats.

Att de inte skulle känna press och att det var deras tankar som var det viktiga.

Himlakropparnas förhållande till varandra är något som var svårt att förstå sig på. Varför det

blir dag och natt och hur himlakropparna rör på sig. Det fanns tankar om att jorden åkte i en

bana runt solen på ett dygn, därav att det blir dag och natt. Inte att jorden snurrade runt sin

egen axel. De flesta av eleverna utgick från att jorden står i centrum. Att många elever

svarade att ”solen åker” eller ”solen flyttar på sig” är ganska logiskt. Dels brukar barnen utgå

från sig själva och det som man faktiskt kan se, under en sol upp- eller nedgång ser det ut som

om solen rör på sig. Vi vuxna använder även begrepp som ”solen går upp vid 6.45”, eller att

”solen går upp i öst och ner i väst”. Enligt dessa uttryck får man uppfattningen om att det är

solen som rör på sig, inte att det är jorden som snurrar. Som lärare behöver man därför

förklara dessa begrepp för att eleverna ska få en större förståelse.

20

Slutsats

Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre?

Skillnaderna mellan barns tankar om solen, månen, stjärnorna och dess förhållande till

varandra, i årskurs ett respektive årskurs tre var relativt liten. Genom att ha analyserat

intervjuerna framkom det att eleverna i skolår tre hade kunskaperna om varför solen var större

än de andra stjärnorna, att den ligger närmre jorden. Medan i skolår ett trodde de flesta att

stjärnorna var mindre än solen och att avståndet var densamma för himlakropparna. De flesta

elever i båda årskurserna hade en uppfattning om att solen är en stjärna, endast ett få antal

hade andra uppfattningar. Men när eleverna skulle svara på intervjufrågan om vad en stjärna

är för något var det många som svarade att det är som solen, eller delar av solen.

Världsbilderna skiljde sig heller inte mycket åt årskurserna emellan, trots att man i årskurs tre

ska uppnått målen i naturkunskap. Resultatet blev förvånansvärt ingen skillnad mellan

eleverna. Fler av eleverna hade en världsbild där jorden står i centrum och att de andra

himlakropparna kretsar kring jorden. Att elever i årskurs tre också hade denna uppfattning var

ett resultat som inte var väntat. De två elever som hade uppfattningar om att solen står i

centrum var två elever från skolår ett.

Att skillnaderna mellan årskurserna inte var så stora, vad det grundar sig i tror jag har med att

göra att man helt enkelt i år tre haft för lite lektioner om astronomi och rymden. De hade haft

ett temaarbete, men inte någon uppföljning. Jag frågade en elev om de har läst något i skolan,

och svaret var, ”ja lite, när vi gick i klass två”. I kursplanen och läroplanen står det att barnen

ska ha kunskap om detta, de flesta elever av de jag intervjuade når alltså inte upp till målen.

Detta tyder på att ämnet inte är så prioriterat i skolan, vilket jag anser är något som måste

ändras. Vilken inställning lärarna har till ämnet påverkar eleverna. Elfström & Nilsson (2008)

menar att brist på intresse gällande naturvetenskapen inte ligger hos eleverna utan att det

handlar om hur undervisningen bedrivs.

Hade jag valt att utföra intervjuer med elever i år tre på samma skola som år ett, kanske

resultatet vart annorlunda. Skolorna ingår i samma partnerområde men självfallet skiljer sig

skolorna åt. Jag tror att man inte ska vara rädd för att börja med rymden och astronomi med

små barn. Jag tror att ju tidigare desto bättre, för då blir det inte något främmande och barnen

når lättare målen i årskurs tre.

Förslag på fortsatt forskning

Förslag på fortsatt forskning är att göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, för att se om

det skiljer sig åt och vad det i så fall kan bero på. Det skulle även vara intressant att göra

samma undersökning, på skolor utanför staden och skolor i centrum för att se om det finns

någon skillnad och hur yttre faktorer spelar in. Man kan även koppla in lärare och pedagoger i

undersökningen för att ta reda på deras syn på ämnet och hur det prioriteras i skolan.

21

Referenslista

Andersson, Björn (2001). Elever tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber

Di . (1997). Undervisa i naturvetenskap. Studentlitteratur:

Lund.

Doverborg, Elisabeth. & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar-

Metodik för Barnintervjuer. Stockholm: Liber

Elfström, Ingela & Nilsson, Bodil m.fl.(2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska,

lära. Stockholm: Liber.

Helldén, Gustav (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm: Liber AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbete i lärarutbildningen,

Undersökningsmetod. Uppsala ab: X-O Graf Tryckeri Ab.

Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund:

Studentlitteratur.

Sjöberg, Svien (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund:

Studentlitteratur.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockolm:

Skolverket

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet.

Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2009). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i

grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber

Artikel

Hansson, Lena & Lindahl, Britt (2007). Apropå Fuglesang, Världsbilder och rekryteringen

till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar. Nordina

22

Bilaga 1:

Intervjufrågor

Kan du berätta för mig vad du tror solen är för något?

På vilka sätt tror du vi behöver solen?

Kan du beskriva vart du tror solen tar vägen på natten?

På natten brukar man se månen, vad tror du månen är för något?

Vart tror du månen tar vägen på dagen?

När det är mörkt ute, kan man se stjärnor, vad tror du en stjärna är för något?

Vart tror du stjärnorna tar vägen på dagen?

Kan du några stjärnbilder? Vilka?

23

Bilaga 2:

Samtycke brev

Hej!

Jag heter Anna Kolmodin, och jag läser till lärare på karlstads universitet med inriktning

naturkunskap i vardagen. Jag har tidigare varit i ert barns klass och haft min slutpraktik. För

närvarande skriver jag ett examensarbete om barns tankar kring solen, månen och stjärnorna,

och en del av uppgiften är att jag ska genomföra intervjuer med barn. Jag skulle därför behöva

ert medgivande för att intervjua ert barn. Deltagandet är frivilligt och det kommer att vara helt

anonymt. Intervjuerna kommer att spelas in på band men materialet kommer inte att finnas

kvar efter att arbetet är färdigt. Endast barnets kön och ålder kommer att stå med.

Har ni frågor kan jag nås både på telefon och via mail.

Med Vänliga Hälsningar

Anna Kolmodin

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kryssa för det alternativ som du valt.

□ Jag ger mitt medgivande till att mitt barn får delta i intervjun

□ Mitt barn kommer ej att delta i intervjun

Elevens namn:_______________________________

Vårdnadshavarens underskrift:______________________________

Tack på förhand!