Motivation & Optimism

Karlstads universitet 651 88 KarlstadTfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

[email protected] www.kau.se

Avdelningen för Psykologi

Magnus Larsson

Motivation & Optimism

PsykologiB-uppsats

Datum/Termin: 05-01-12

Handledare: Henrik Bergman

Examinator: Henrik Bergman

Löpnummer:

Magnus LarssonPSGB04

Karlstads Universitet

Inledning

Motivation, vad som driver människan framåt med ett målinriktat beteende. Människans tendens att

söka belöning och undvika straff är något som Sigmund Freud redan under det tidiga 1900:talet, i

psykologins vagga lyfte fram (Friedman & Schuatack, 2009). Motivationspsykologin är ett brett

område som grenar ut sig in i många andra områden inom psykologin. Framför allt då kanske inom

organisationspsykologin, där motivation också kan vara den avgörande rollen till framgång, såväl

inom arbete som studier.

Daniel H. Pink (2011) talar metaforiskt om motivationen som ett operativsystem vi människor

använder oss av. Metaforen är inte så långdragen om vi ser på kognitionspsykologins association

mellan den mänskliga hjärnan och en dators olika arbetsprocesser. Människan ansågs länge lat och

enda sättet att få något gjort, det var att motivera med morötter och piskor (Pink, 2011). Tanken på

att människans då behöver uppdatera sitt operativsystem och lyfta det ifrån den tid där fokus låg på

yttre motivation i form av belöningar (eller avsaknad av straff) känns då längre inte så långsökt. För

ta steget ifrån den förlegna synen på motivation så måste också fokus skiftas ifrån yttre belöningar

och tron på att det är det effektivaste sättet att skapa och bibehålla hög motivation. För att främja

motivation inom såväl studier och arbete så bör istället fokus läggas på den inre motivationen. Inre

motivation definieras som att utförandet av en aktivitet utförs på grund av den inre tillfredsställelse

som det (själva utförandet) skänker, Till exempelvis att jobba eller studera för att det är roligt och

lärorikt (Richard M. Ryan & Edward L. Deci, 2000).

Inom motivationspsykologin talar man då också om yttre motivation, yttre motivation syftar till

att en aktivitet istället utförs på grund av någon form av urskiljbar yttre konsekvens (Richard M.

Ryan & Edward L. Deci, 2000). Detta kan vara i form av bonusar inom arbete eller att

motivationen till studera kommer ifrån strävan emot en framtida karriär.

Inre motivation är en viktig del i Self determintation theroy (SDT) (Edward L. Deci &

Richard M. Ryan, 1985, 2002). Teorin cirkulerar runt termer om hur sociala och miljöfaktorer

antingen förstärker eller underminerar den inre motivationen. SDT har fokus på tre faktorer:

autonomy, competence och relatedness. Dessa tre anses vara grundläggande behov för människor.

Autonomy syftar till människans vilja och behov av självstyre, där individen via sin egen vilja

får bestämma över vad denna gör och känslan av att vara med och påverka. Autonomy kan

exempelvis bli betydande för en students utveckling inom sina studier.



Studenter till lärare som främjat självbestämmande har också visat på högre grad av inre motivation

och högre självkänsla. Medan lärare som undervisat i ett mer kontrollerat klimat har minskat den

inre motivationen (Deci & Ryan, 1985)

Competence syftar till att människor vilja bemästra nya färdigheter och att ciselera redan

befintliga kunskaper. Kompetens behovet inom SDT grundar sig enligt Deci & Ryan (1985) på

White's (1959) teorier om att organismer har ett behov av att bemästra och ha en effekt på sin

omgivning.

Relatedness syftar till det mänskliga behovet av tillhörighet, att känna anknytning till andra

människor och en känsla av att bli omhändertagen av andra (Deci & Ryan, 2002).

De tre behoven har fått starkt stöd i forskningen och verkar ha positiv inverkan på välbefinnande,

lycka, arbetsprestationer, tillfredsställelse och en känsla av meningsfullhet i livet (Deci & Ryan,

2002)

Som Deci & Ryan (1985) lyfter fram så kan SDT få en stark betydelse såväl för individen som

för organisationer, kanske främst då inom studier och arbeten där det krävs kreativitet. Genom att

manipulera det sociala och miljön runt studenter kan en högre inre motivation uppnås. Studenter har

också goda möjligheter att påverka sig egen motivation genom målorientering. En teori som ger god

insikt i målorientering är:

2×2 achievement goal theory (Elliot, Andrew J., McGregor, Holly A. 2001). Achievement

goal theory är uppbyggd runt teorier om hur människor ställer sig till sina mål och framgångar.

Centralt inom teorin är två olika typer av målsättningar: approach och avoidance. Dessa två har

sedan underkategorierna, mastery och performance i en fyrfaktors modell (Elliot & McGregor,

2001).

Mastery inriktningen syftar till att individens inre vilja att lära sig nya kunskaper och att

utveckla nya kompetenser, exempelvis en students vilja att helt förstå innehållet i en kurs.

Performance inriktningen syftar till att individens vilja att prestera bra eller bättre än

normen. Hos en student kan detta innebära att studera hårt för att lära sig ett kursmaterial och få

bättre betyg än normen.

Approach är enligt teorin positivt laddat, individen närmar sig framgång, antingen via

mastery eller performance.

Avoidance är således negativt laddat där individens strävan emot mål är för att undvika att

misslyckas (mastery) eller att prestera sämre än andra (performance) (Elliot & McGregor, 2001).



Via ett achievement goal questionnaire (Elliot & McGregor, 2001). Kan individer således placerar i

en av de fyra faktorerna: mastery-approach, performance-approach, mastery-avoidance,

performance-avoidance.

Andra viktiga delar inom både målinriktning och motivation kan vara optimism och pessimism.

Dispositionell optimism har i forskning har visat sig ge positiva resultat på både prestationer och

hur individer hanterar motgångar, individer med hög optimism visar också på ett mer aktivt

användande av problemfokuserade copingstrategier (Adam R. Nicholls, Remco C.J. Polman,

Andrew R. Levy, Susan H. Backhouse 2008; Muhonen, T. & Torkelson, E, 2005).

Dispositionell optimism kan mätas med hjälp av ett life orientation test.

Liksom optimism och coping kan ge hänvisning till hur individer ställer sig till och hanterar

problem i livet och inom inom sina studier, så kan Carol S. Dweck's (1999) Self-Theories ge en

inblick i hur motivation och synen på intelligens hänger samma. Self-Theories är en teori som

kretsar kring hur individer ställer sig till sin intelligens och hur detta påverkar deras motivation.

Teorin består av två olika synsätt: Enitity view är den typen av synsätt en student kan tänkas ha om

det har uppfattningen om att deras intelligens är fixerad och att de själva inte kan påverka den. Den

andra delen i teorin: Incremental view menar istället att individen ser på sin intelligens som mer

formbar och att förbättring sker via inlärning (Cury, Elliot, Da Fonseca, & Moller, 2006). De olika

synsätten visar också på hur studenter hanterar sina studier, studenter med enitity view har visat på

ett högre behov av att prestera väl jämtemot andra och att inte verka ointelligenta inför andra.

Studenter med incremental view visar istället på en vilja att bemästra nya kunskaper och anstränger

sig mer för att öka sin inlärning och problemlösning (Dweck, 1999).

I ljuset av dessa teorier står det klart att det finns mycket som kan påverka en students

motivation, både inom miljöerna de befinner sig i och hur de själva väljer att ställa sig till studierna

och livet i allmänt. Syftet med denna studie blir således.

Syfte

Syftet med denna undersökning är att undersöka om det finns en korrelationer mellan de fyra olika

målsättnings faktorerna inom achievement goal theory och optimism hos studenter vid karlstad

universitet.



Frågeställning

Finns det en korrelation mellan AGO och LOT-R hos studenter på Karlstads Universitet?

Metod

Urval

Urvalet av respondenter till studien har gjorts via ett tillfällighetsurval av Studenter på Karlstad

Universitet. Inga krav på ålder och kön har ställts, endast att respondenten skall vara studerande vid

universitetet. Med totalt 57 respondeter varav 24 st män och 32 kvinnor (en respondent valde att

inte svara på frågan). Respondenternas medelåldern var 23,24 år (SD. 3,89)

Instrument

Life orientation test – revised (Scheier, M.F., Carver C.S. & Bridges, M.W. 1994; Muhonen, T. &

Torkelson, E, 2005). Life orientation test – revised (LOT-R) är ett instrument framtaget för att mäta

dispositionell optimism (För exempel på frågorna se bilaga 1). Svaren ges på en femgradig

likertskala som sträcker sig ifrån Instämmer inte alls till Instämmer helt . Resultatet av de sex

frågorna adderas och ett högt värde indikerar optimism.

Achievement Goal Questionnaire (Elliot, Andrew J.; McGregor, Holly A. 2001). Achievement

Goal Questionnaire (AGQ) är ett test som är inriktat på hur respondenter placerar sig inom

motivationmodellen achievement goal theory. Testet består av 12 frågor, där det är tre frågor per

mål faktor (mastery-approach, performance-approach, mastery-avoidance, performance-avoidance).

Svaren ges på en sjugradig likertskala. 1 = Inte alls sant för mig och 7 = Mycket sant för mig. Ett

medelvärde räknas sedan ut och ett högt värde indikerar vilken faktor respondenten hamnar inom.

Datainsamlingsmetod

Till denna studie har enkät andvänts för att samla in data. Enkäten är skapad utifrån de två

befintliga instrumenten Life orientation test – revised och Achievement Goal Questionnaire (för

fullständiga enkäten se bilaga 1). De båda testerna är översatta ifrån engelska till svenska. AGQ har

översatts ifrån original testet (Elliot & McGregor, 2001). LOT-R har till denna studie grundats på

svenska versionen av testet som är översatt av Muhonen, T. & Torkelson, E. (2005). I den versionen

finns dock inte filler items med så dessa har översatts av forskaren ifrån original testet (Scheier et al

,1994).



Genomförande

Enkäten till studien som utförts har skapats utifrån de två färdiga instrumenten AGQ och LOT-R.

Bakgrundsfrågor såsom kön, ålder och antal terminer vid universitetet lades till och själva enkäten

skapades med hjälp av webverktyget Survey&Report. En en mindre pilotstudie på fyra personer

gjordes innan den slutgiltiga enkäten trycktes.

Urvalet till studien har skett via ett tillfällighetsurval under två förmiddagar (en måndag

respektive en fredag) på Karlstads Universitetsbibliotek. Respondenter har uppsökts i biblioteket

och tillfrågats om de vill delta i studien, därefter har de alla fått samma standardiserade information

om studien. De har informerats om att studien är frivillig att delta i och att all data kommer att

hanteras konfidentiellt, detta är samma information som återfinns i inledningen på enkäten (Se

bilaga 1). Efter färdig insamling bearbetades datan och fördes in i SPSS där ett ett slutgiltigt

statistiskt resultat kalkylerades.

Databearbetning

Datan som har blivit insamlad i undersökningen har sammanställs i statistikprogrammet SPSS. Här

har sedan uträkningar gjorts för att få fram datan som behövdes för att undersöka en korrelationen

mellan AGQ och LOT-R. För att här följa orginaltestet så har ett medelvärde räknats ut för AGQ.

AGQ är i grunden ordinaldata, men har vid analys behandlas som intervalldata. Vid ett

standardiserat attityd test som detta, där en summering av flera frågor till olika faktorer görs för att

placera respondenten och antalet respondeneter är tillräckligt stort anses det jämnar ut sig (Nicky

Hayes, 2000).

För att placera respondenterna inom en av de fyra faktorerna inom AGO har således ett

medelvärde räknats ut för respektive målfaktor. Ett medelvärde för LOT-R har också räknats ut

(även detta ordinaldata som bearbetats om till intervalldata). En korrelation har sedan gjorts mellan

de två medelvärdena.

Bortfall

Graden av bortfall i studien har varit väldigt lågt. Bortfallet som har förkommit har varit av intern

karaktär, där till exempel respondeten kryssat i två alternativ på samma rad och inget på raden

under. Detta har skett på två utav de 57 ifyllda enkäterna. För att minska bortfallet gjordes en

mindre pilotstudie på fyra personer innan den slutgiltiga enkäten trycktes, inga problem eller frågor

uppkom i samband med pilotstudien. Detta kan ha bidragit till det relativt låga bortfallet, även att

enkäten delades ut fysiskt till respondenterna kan ha ökat deras vilja att fylla i den.



Reliabilitet och validitet

Validitet i denna studie anses vara hög då de både instrumenten som andvänts till undersökningen är

standardiserade och väl beprövade. De faktorer som bör has i åtanke gällande validiteten i

undersökningen är det relativt låga antalet respondenter som deltagit, det går inte här heller att vara

säker på att population representerar verkligheten. Testen är även översatta ifrån engelska.

Reliabiliteten i undersökningen kan anses god då tidigare undersökningar med instrumenten har

visat på en god reliabilitet. Faktorer som kan ha påverkat i undersökningen är att flertalet av

respondenterna har suttit i grupper och således haft möjligheten att diskutera testet.

Etik

Undersökningen som gjorts består av relativt få laddade frågor

För att hålla en god etisk nivå på undersökningen har alla respondenter fått god information om de

åtgärder som tas för att hålla resultatet konfidentiellt. De har också informerats både skriftligt och

muntligt om att testet är frivilligt att delta i, samtycke lämnas också via en fråga i enkäten.

Resultat

Inga korrelationer mellan AGQ och LOT-R går att finna vid denna undersökning.

LOT-R – Mastery-approach (r= 0,252 p= 0,059). LOT-R – performance-approach (r= -0,051

p=0,709). LOT-R - Mastery-avoidance (r= -0,128 p=0,344) LOT-R – Performance-avoidance (r=

-0,162 p= 0,228).



Diskussion

Syftet med denna undersökning var att undersöka om det fanns en korrelationer mellan de

fyra olika målsättnings faktorerna inom achievement goal theory och optimism hos studenter vid

karlstad universitet. Som resultatet visar finns det inga signifikanta korrelationer mellan de två

faktorerna för studenter vid universitetet, vilket också blir svaret på frågeställningen.

Optimism – målsättning hos studenter är ett område där relativt lite forskning har gjorts och det

blir således svårt att jämföra resultatet i denna undersökningen med tidigare forskning. Forskning

som har gjorts inom liknande områden pekar dock på att man möjligen skulle ha kunna funnit en

starkare korrelation mellan de två olika faktorerna.

Cury's et al. (2006) undersökningar om korrelationen mellan Dweck's self-theories och

achievement goal theory visar på ett tydligt mönster där individer som hamnar i Dweck's Enitity

view också angriper sina studier via performance-avoidance eller performance-approach och

individer som hamnar inom incremental view angriper sina studier via mastery-approach eller

mastery-avoidance (Cury et al., 2006). Detta tyder på att individer som själva känner att de kan

påverkar sin intelligens, sina resultat och sitt liv kommer angripa sina studier med större glädje och

en inre vilja och motivation till att lära sig nya kunskaper. Detta stämmer även väl överens med vad

self determintation theroy (Deci & Ryan, 2002) förutsäger. En individ som drivs av sin inre

motivation kommer söka nya sätt att ta in kunskap och har en vilja av att bemästra nya uppgifter

och vill lära sig för lärandets skull, där de också blir mer drivna av att känna att de själva är med

och bestämmer över sitt liv.

Trots de mycket svaga till icke-existerande korrelationer blir resultatet i denna undersökningen

intressant. Likheterna mellan nämnda teorier, hur de påverkar varandra och de likheter som faktiskt

finns mellan self-theories och dispositionell optimism ger upphov till att man kan ifrågasätta

resultatet i undersökningens som här har gjorts. När tidigare forskning inom liknande områden visar

på starka korrelationer mellan en allmänt positivt inställning till livet och studier, borde man kanske

då också funnit en korrelation här. Så vad kan ha påverkat att resultatet föl som det gjort?

Något att ha i åtanke är att undersökningen som gjorts är relativt liten, med endast 57

respondeter blir det nästintill omöjligt att dra några generella slutsatser av populationen. Att via ett

tillfällighetsurval plocka respondenter vid Universitets biblioteket kan också ha påverkat resultatet.



Det finns här ingen möjlighet till att nå dem som inte väljer att studera i biblioteket, dessa

individer kan ha en helt annan inställning till sina studier och såldes skulle möjligen resultatet blivit

annorlunda. För att nå ut till de individerna och även stärka reliabiliteten i undersökningen hade

möjligen ett annorlunda urval vägt tyngre. Om urvalet istället hade gjorts i specifika kurser på

Universitet kunde resultatet ha påverkat avsevärt. Det hade då blivit lättare att urskilja tendenser om

just den aktuella kursen anses svår av studenterna, flertalet av frågorna i AGQ riktar in sig på just

kurser, exempelvis -”Jag vill bara undvika att prestera dåligt i denna kurs.”.

En student som vanligen har en hög grad av optimism, inre motivation och positivt syn på

kunskap, skulle under en kurs som denna finner svår eller ointressant kunna svara utifrån hur denna

känner för den aktuella kursen just då, vilket nödvändigtvis inte behöver överstämma med hur de

vanligen agerar i sina studier. En tydligare presentation av vad som eftersöktes i enkätens inledning

hade här varit att föredra, att respondeten skulle ha tänkt på den aktuella delkursen eller kursen i sin

helhet.

Resultatet av denna undersökningen öppnar upp för en mycket fortsatt intressant forskning

inom området. Då motivation är ytterst viktigt inom studier är det också ett ämne som är tacksamt

att undersöka. Vad kan göras för att förbättra undervisnings miljöer och pedagogiken för att få ett så

djupt lärande som möjligt. Där lärare och föreläsare vänder sig till studenternas inre motivation,

arbetar för att främja och bibehålla den och hur man gör det effektivast. Detta är alla viktiga frågor

som man med hjälp av empirisk data kan underlätta att utveckla moderna och attraktiva metoder för.

Vikten av att kunna säkerställa om det finns en korrelationer mellan motivations teorier och

optimism, ligger främst i att på ett effektiv sätt kunna lyfta upp individer med en lägre optimism

ifrån det mer destruktiva sätten att hantera sina studier.

Fortsatt forskning som vore intressant inom just detta områden skulle vara att finslipa och

replikera studien inom olika kurser och fakulteter. En mer omfattande studie skulle kunna vara att

utföra en långtidsstudie. Där man exempelvis vid ett universitets kursstart undersöker en

populations optimism och sedan under en (eller flera) terminer även undersöker studenterna via

achievement goal theory och self-theories för att hära söka efter korrelationer men också undersöka

hur motivationen varierar under längre perioder hos studenter och om den ökar eller minskar.



En viktig men stor fråga för att avsluta det hela är här vad betygen spelar för roll? (en av flera

yttre motivations faktorer inom studier) Många studenter kan känna både ångest och rädsla över att

underprestera och allt hänger på vilka betyg man får, det finns en inre press på att prestera bra men

också för många en stark socialpress. Allt ifrån att uppnå sina föräldrars uppmärksamhet till att få

bra betyg för att få sitt drömjobb. Men betygen kan också för vissa individer vara det som driver

dem och där känslan av att prestera bättre än andra (performance-approach) är vad som bidrar till

ett djupt lärande.

Att via empirisk fakta tydligt påvisa de negativa trender som yttre motivation i form av ett

förlegat betygsystemet för med sig för studenter, så kan man också slutligen påbörja ett

paradigmskifte inom utbildningsväsendet, där fokus bör ligga på ett djupt och stimulerande lärande.



Litteraturförteckning

Cury, F., Elliot, A. J., Da Fonseca, D., & Moller, A. (2006). The social-cognitive model of

achievement motivation and the 2 × 2 achievement goal framework. Journal of Personality and

Social Psychology, 90, 666–679.

Daniel H. Pink. (2011) Drive: The Surprising Truth about What Motivates Us. Canongate

Books

Dweck, C. S. (1999). Self-Theories: Their role in motivation, personality, and development.

Philadelphia, PA: The Psychology Press

Edward L. Deci & Richard M. Ryan (2002). Handbook of self-determination research.

Rochester, NY: University of Rochester Press.

Elliot, Andrew J.; McGregor, Holly A. (2001) 2 × 2 achievement goal framework.

Journal of Personality and Social Psychology, Vol 80(3)

Friedman, S.H. & Schuatack, W.M. Personality, classic theories and modern research. Boston:

Allyn & Bacon, 2009

Muhonen, T. & Torkelson, E. (2005). Kortversioner av frågeformulär inom arbets- och

hälsopsykologi. Nordisk Psykologi, 57, 288-297

Nicholls, A. R., Polman, R. C. J., Levy, A., & Backhouse, S. H. (2008). Mental toughness,

optimism, and coping among athletes. Personality and Individual Differences, 44,

1182–1192.

Richard M. Ryan & Edward L. Deci (1985). Intrinsic motivation and self-determination in

human behavior. New York: Plenum.



Richard M. Ryan & Edward L. Deci (2000) Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic

Definitions and New Directions. University of Rochester Contemporary Educational Psychology

25, 54–67

Scheier, M.F., Carver C.S., & Bridges, M.W. (1994) Distinguishing optimism from neuroticism

(and trait anxiety, self-mastery, and self-esteem): A reevaluation of the Life Orientation Test.

Journal of Personality & Social Psychology, 67, 1063-1078.



Bilaga 1





Documents

Motivation & Optimism