Lanseringen av HDTV

Varför går det så långsamt?

M I K A E L P O M M E R T

Examensarbete Stockholm, Sverige 2007

Lanseringen av HDTV

Varför går det så långsamt?

M I K A E L P O M M E R T

Examensarbete i publiceringsteknik om 20 poäng vid Programmet för maskinteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2007 Handledare på CSC var Arild Jägerskogh Examinator var Marko Turpeinen TRITA-CSC-E 2007:091 ISRN-KTH/CSC/E--07/091--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

Sammanfattning Lanseringen av HDTV – Varför går det så långsamt? När nya tekniker introduceras tar det ett tag innan majoriteten av konsumenterna har investerat i den apparatur som behövs och använder den. I fallet med lanseringen av HDTV i Sverige så har det stora genombrottet inte kommit ännu. Uppsatsen analyserar och kartlägger beteenden hos konsumenter, programbolag och hårdvarutillverkare för att försöka besvara frågan varför lanseringen av HDTV i Sverige går så långsamt. Konsumenterna anses vara väl förberedda för HDTV då 90% av de ”platt TV” som säljs under 2007 beräknas klara av HDTV-sändningar. För konsumenternas del är det också enkelt att använda apparatur som stöder HDTV då de kopplas samman med en sladd, gränssnittet kallas HDMI. När det gäller konsumentens tittarbeteende på HDTV-kanaler så har Sony gjort en omfattande undersökning i USA. Man kom fram till att tittaren börjar med att leta igenom HDTV-kanalerna för att se om favoritprogrammet visas där. Sänds inte programmet i HDTV byter man över till TV-kanalerna som visas i standardupplösning och fortsätter att leta. Programbolagen har svårigheter med att få tag på filmer, serier och produktioner som är producerade i HDTV. För att lösa bristen på material går mycket av materialet i repris samt att tredjepartskanaler (t.ex. The Discovery Channel) inkluderas i programutbudet. För att konsumenterna ska kunna se på HDTV behöver programbolagen förse dem med digital- och satellitboxar som klarar av att ta emot HDTV-sändningar. Det finns ett brett utbud av HDTV-utrustning såsom kameror och videoservrar för broadcast- industrin. Priset på utrustningen är hög vilket medför stora investeringskostnader för dem som väljer att producera i HDTV. Däremot finns det mycket broadcastteknik för vanliga TV-sändningar att tillgå på andrahandsmarknaden då allt fler väljer att investera i HDTV-utrustning. Tekniken och viljan att sända HDTV finns, ändå har inte HDTV slagit igenom i Sverige. För att majoriteten av de svenska konsumenterna ska börja använda HDTV behöver de program med höga tittarsiffror produceras i HDTV. Dessa program är t.ex. Melodifestivalen, På Spåret och stora sport evenemang.

Abstract The launch of HDTV – Why does it go so slow? All new technologies that are being commercialised have inertia in the deployment, especially HDTV in Sweden. While HDTV is beginning to be widely used in other countries is Sweden still waiting for the big breakthrough. This Master Thesis will map and look into behaviours of consumers, hardware manufacturers and TV Broadcasters approach on HDTV in Sweden. The consumers seems to be well prepared for HDTV since 90% off all flat screen TVs that are estimated to be sold during 2007 will be able to handle a HDTV signal. To connect different HDTV components with each other will the HDMI standard be used, one cable handles the signals. Sony carried out an investigation last year in USA to look into the viewer habits of people with access to HDTV. It became clear that the viewers want to see their favourite TV show in HDTV. The behaviour was that they first went through the HDTV channels to look for their favourite TV show. If it was not available in HDTV they switched over to the standard definition channels to continue the search. TV broadcasters in Sweden have difficulties to find movies, series and productions that are produced in HDTV. To fill the schedules are re-runs a solution but also channels produced by a third part (The Discovery Channel for example) are included in the channel platforms. The consumer must have a satellite- or digital terrestrial television box to be able to receive HDTV transmissions. The TV broadcasters procure the boxes which are available on the TV market. There is a wide variety of HDTV broadcast equipment such as cameras and video servers. The price of the HDTV equipment is high but broadcasters are forced to pay the price to invest in the new equipment. The majority of the used broadcast equipment suited for standard definition is now for sale, and you can get a lot of used equipment for a good price. There is a big will of broadcasting HDTV in Sweden, and the technology is available. Even though that the big break through has not come yet is it hard to understand why HDTV is not more used by the consumers than it is today. Looking at other HDTV markets is the highest rated content the key driver of HDTV. If we would apply that assumption on the Swedish market must TV shows like Melodifestvalen, På spåret and big soccer events be produced in HDTV.

Förord Ett stort tack till alla som varit delaktiga i denna uppsats och bistått med information och erfarenheter inom HDTV. Jag vill även tacka Arild Jägerskogh som varit min handledare på KTH och kommit med bra synpunkter. Stockholm, April 2007 Mikael Pommert

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................................................ 1 1.1 Bakgrund.............................................................................................................................................. 1 1.2 Syfte ............................................................................................................................................................. 2 1.3 Begränsningar............................................................................................................................................... 2 1.4 Metod ........................................................................................................................................................... 2 1.5 Tillvägagångssätt.......................................................................................................................................... 3

1.4.1 Förstudie ............................................................................................................................................... 3 1.4.2 Litteratur ............................................................................................................................................... 3 1.4.3 HDTV-forum........................................................................................................................................ 3

2. Teori ................................................................................................................................................................... 3 2.1 Teknologi ..................................................................................................................................................... 4 2.2 Evolutionen av HDTV.................................................................................................................................. 4 2.3 Vem bär ansvaret för framfarten av HDTV?................................................................................................ 4

2.3.1 Konsumenterna..................................................................................................................................... 4 2.3.1 Programdistributörer............................................................................................................................. 4

3. Allmänt om HDTV-tekniken............................................................................................................................ 5 3.1 Beteckning.................................................................................................................................................... 5 3.3 Definition av HDTV..................................................................................................................................... 5

3.3.1 Interlaced- och progressive scan........................................................................................................... 5 3.3.2 720p ...................................................................................................................................................... 6 3.3.3 1080i..................................................................................................................................................... 6 3.3.4 HD ready .............................................................................................................................................. 6

3.4 Kodning av HDTV-signalen ........................................................................................................................ 7 3.4.1 MPEG4................................................................................................................................................. 7 3.4.2 DVB...................................................................................................................................................... 8

4. HDTVs utveckling hos konsumenterna........................................................................................................... 8 4.1 Konsumenterna............................................................................................................................................. 9

4.1.1 TV försäljning i Sverige 2005 - 2008 ................................................................................................... 9 4.1.2 Typspecifik försäljning av TV i Sverige 2004 - 2006 ........................................................................ 10 4.1.3 Platt TV försäljningen i Sverige 2004 - 2006 ..................................................................................... 10

Diagram 3 ............................................................................................................................................................ 11 4.1.4 Storleksfördelningen av platt-TV försäljningen ................................................................................. 11 4.1.5 Genomsnittligt konsumentpris för TV apparater 2003 – 2006 ........................................................... 12 4.1.6 Antalet sålda HDTV-boxar................................................................................................................. 13

4.2 HD-DVD och Blu-ray ................................................................................................................................ 13 5. HDTVs utveckling hos hårdvaruleverantörerna.......................................................................................... 14

5.1 Broadcastmässor......................................................................................................................................... 14 5.2 Play out....................................................................................................................................................... 15

5.2.1 Kostnad för HDTV-Play out............................................................................................................... 15 5.3 Studio broadcast ......................................................................................................................................... 16

5.3.1 Kostnad för HDTV studio broadcast .................................................................................................. 16 5.4 ENG HD produktion .................................................................................................................................. 16

5.4.1 Kostnad för HD ENG kamera............................................................................................................. 16 5.5 HD OB produktion ..................................................................................................................................... 17

6. HDTVs utveckling hos programdistributörerna.......................................................................................... 17 6.1 Tillgängligt HDTV-material....................................................................................................................... 17

6.1.2 Tredjepartskanal ................................................................................................................................. 18 6.1.3 HD material från filmbolagen............................................................................................................. 19

6.2 Programdistributörer som erbjuder HDTV................................................................................................. 19 7. Analys av HDTVs framfart ............................................................................................................................ 19

7.1 Konsumenternas beteenden ........................................................................................................................ 20 7.2 Programdistributörernas beteenden ............................................................................................................ 20 7.3 Hårdvarutillverkarnas beteenden................................................................................................................ 21 7.4 Kvalitetsjämförelser i HD .......................................................................................................................... 22

8. Slutsats ............................................................................................................................................................. 22 9. Referenser........................................................................................................................................................ 24 10. Bilageförteckning .......................................................................................................................................... 26

1. Inledning Ett ämne som det just nu talas väldigt mycket om inom TV branschen är HDTV, High Definition Television. Många iakttagare trodde att HDTV-sändningarna av fotbolls VM sommaren 2006 skulle bli genombrottet för HDTV i Sverige men så blev inte fallet. Det finns ett slags tröghet i lanseringen av HDTV, som beror på många olika faktorer bland konsumenter, programdistributörer och hårdvaruleverantörerna av broadcastutrustning. Denna synergi gör utvecklingen komplex och svåranalyserad. Det är dock inte första gången som TV branschen genomgår teknikförändringar. Det sker kontinuerligt. Några av de föregående stora förändringarna, är övergången från svartvit till färg TV, från mono till stereosändningar och formatkriget mellan VHS och Betamax. När det gäller övergången till HDTV finns även en diskussion om vilket HDTV-format som är bäst lämpat. Dock har vi inte kommit dit ännu utan står fortfarande och väntar på genombrottet för HDTV i Sverige. För att förstå denna uppsats måste man ha klart för sig att det är en påtaglig skillnad mellan broadcast och konsumentutrustning. Arbetsflödet inom programbolag som till exempel Viasat, Canal+ och Sveriges Television kräver att man bibehåller en hög teknisk standard genom hela arbetsflödet, både gällande kvalitet och hållbarhet. Som regel används också format som inte används i vanliga konsumentprodukter. Ett sådant exempel är Digital Betacam formatet (även kallad DigiBeta) som idag är en standard inom TV branschen vid bandhantering. En kassett kostar 285 kr ex moms och en Digibeta bandspelare 450 000 kr (se bild i bilaga 1). För en konsument kan denna kostnad verka löjeväckande då denne jämför kostanden med en vanlig konsumentvideobandspelare som på sin höjd kostar ett par tusenlappar. Generellt kan man säga att konsumentprodukter införskaffas och används av TV tittaren medan aktörer inom TV branschen använder broadcastprodukter som är betydligt dyrare. För broadcastaktörerna innebär övergången till HDTV en enorm kostnad då praktiskt taget ingen befintlig teknik är HDTV-kompatibel och därför måste bytas ut. Detta har skapat en klyfta mellan Sveriges Television och de kommersiellt finansierade TV-bolagen där meningsskiljaktigheter om de kostnader som uppstår i samband med nyinvesteringar i HDTV- utrustning. En aspekt man måste ha i åtanke vad gäller lansering av nya tekniker är att kostnader uppstår för både aktörerna och konsumenterna i TV branschen. Det mest påtagliga exemplet för konsumenterna är att de måste skaffa en platt-TV som ”stöder” HDTV-formatet. För den icke insatta konsumenten ter sig utbudet av platta skärmar enormt. Framförallt står valet mellan LCD och plasmaskärm. Kampen hos TV-tillverkarna om konsumenterna är beständig, de olika varumärkena försöker övertyga dem om att just deras produkter har bättre bildkvalitet än konkurrenternas. Hur kan de påstå detta om det ännu inte finns mer än en logga och definition av HDTV? Senare i uppsatsen kommer denna problematik att belysas.

1.1 Bakgrund Viasat har under en längre tid bedrivit utveckling av HDTV inför lanseringen på den egna plattformen. Lanseringsdatum är i skrivande stund inte officiellt, men det kommer att ske inom kort. Både som programbolag och distributör är Viasat en av de aktörer på den nord- europeiska marknaden som driver HDTV-tekniken framåt.

1

En frågeställning som inte enbart Viasat utan även många andra distributions- och produktionsbolag söker svaret på, är varför tar så lång tid för marknaden att anpassa sig till HDTV. Då HDTV påverkar alla led i sändningskedjan, även slutkonsumenten som i detta fall är TV-tittaren, är det många beslutsprocesser och investeringar som behövs göras. Genom att analysera konsumenterna, programdistributörerna och hårdvarutillverkarnas beteenden går det förhoppningsvis att kartlägga de beteenden som förhalar utvecklingen av HDTV. Då frågeställningen inför denna uppsats är ganska komplex, förväntar jag mig inte att finna ett konkret svar utan mera en indikation om vilka faktorer som påverkar utvecklingen. Som alltid när det gäller teknik är denna uppsats väldigt tidsbunden, det vill säga utvecklingen är beroende av den befintliga tekniken. Denna uppsats är anpassad efter den teknik som finns tillgänglig idag med fokus på januari - april 2007.

1.2 Syfte När nya tekniker introduceras tar det en viss tid innan konsumenterna tar åt sig den och skaffar den apparatur som krävs. I fallet HDTV är det tre aktörer som måste göra stora investeringar i apparatur som är HDTV-anpassad. Dessa är konsumenter, program-distributörer samt hårdvaruleverantörer av broadcastutrustning. Syftet med denna uppsats är att försöka reda ut de trögheter som finns i samband med HDTV- lanseringen hos dessa aktörer. Efter att ha granskat varje aktör, går det kanske att få fram ett övergripande orsakssamband till trögheten.

1.3 Begränsningar Denna uppsats är avgränsad till marknad och beteenden i Sverige. Produktionsbolag och andra företag inom filmproduktion innefattas inte i denna uppsats.

1.4 Metod För att få fram relevant underlag och information till denna uppsats har jag använt följande tillvägagångssätt:

• Artiklar ur tidskrifterna Broadcast Engineering, IBE och Cablite & Satellite. • Studieresa till IBC September 2005. • Läst böckerna High Definition TV – The essential guide for TV Professionals,

Broadcast Engineer’s Reference Book, The Basics of Camera Technology och Större än TV.

• Artiklar på Internet. • Erfarenheter från eget produktionsbolag som jag startade 2002 .

Mitt intresse för HDTV har varit väldigt stort och jag har alltid försökt att få tag på den senaste informationen om vad som händer i HDTV-branschen. Jag började därför prenumerera på ovannämnda tidsskrifter för ungefär 4 år sedan. Svagheten med att läsa tidsskrifter om HDTV ämnade för branschfolk är att fokus ligger på produkterna och inte så

2

mycket på utvecklingen av HDTV. För att få en bättre förståelse för HDTV läste jag även ovannämnda böcker för att få en fördjupad teknisk kunskap om HDTV. Svagheten med denna uppsats är att det mesta av statistiken är baserad på fakta från olika branschforum. Detta gör den svår att kontrollera men ändå så pass tillförlitlig att många av HD-aktörerna på den svenska marknaden accepterar den. Validiteten kan således ändå anses vara god då olika oberoende artiklar publicerade i olika tidsskrifter stöder de utfall och siffror som insamlad statistik presenterar.

1.5 Tillvägagångssätt

1.4.1 Förstudie För att få en förståelse för HDTV-marknaden i Sverige har jag deltagit vid flera seminarier som satellitoperatören Sirius har anordnat. Vid samtliga tillfällen var det Benny Norling, vice VD och ansvarig för affärsutveckling på SES Sirius, som var huvudtalare. Han är mycket kunnig inom ämnet HDTV, men man ska ha i åtanke att han hela tiden talar för Sirius sak och framhäver dem i alla argumentationer. Detta är dock inte så konstigt med tanke på att han vill få Sirius att framstå som marknadsledande.

1.4.2 Litteratur Författarna till den litteratur jag läst, var både av amerikansk, engelsk och svenskt ursprung. Sättet att skriva på skiljer sig mellan svenska och utländska författare där sistnämnda svävar ut betydligt mer i sina förklaringar än vad svenskar gör. Boken High Definition TV – The essential guide for TV Professionals anser jag var den mest lärorika där läsaren fick en förståelse för bakgrunden till många av dagens problem och utmaningar med HDTV.

1.4.3 HDTV-forum HDTV-forum är en sektion inom DigitalForum som är en oberoende branschorganisation1. I detta forum sitter representanter från majoriteten av de företag som arbetar med HDTV. Det behöver inte specifikt vara hårdvarutillverkare av HDTV-produkter. Även programbolag och filmdistributörer finns med. Syftet med HDTV-forum är att föra en dialog mellan aktörerna för att kunna enas om en standard, trots rådande konkurrens. Om inte samtliga bolag i HDTV-branschen kan enas om en standard kommer konsumenterna att bli förvirrade. Skräckscenariot är att de inte köper HDTV-produkter. Exempel på ett format som markanden har lyckats väl med att implementera är USB, en logga - en kontakt. Tanken är att HDTV ska ha liknande standard, HD Ready loggan och HDMI anslutningar. Från detta forum har jag hämtat mycket information om HDTV på den svenska markanden, även en hel del statistik.

2. Teori Majoriteten av litteraturen om HDTV förklarar hur tekniken fungerar och alla förbättringar i bildkvalitet som HDTV medför. Det finns även andra aspekter av HDTV som man bör hålla i åtanke när man analyserar dess framväxande, dessa presenteras i kommande stycken. 1 www.hdtvforum.org

3

2.1 Teknologi Tekniken bakom HDTV baserar sig på ett större antal bildpunkter på skärmen än dagens TV-sändningar har. Detta medför en skarpare bild. Mer om detta i avsnitt 3. Frågan är dock om det finns någon övre gräns för hur en skarp en bild kan vara för att vi ska se en kvalitetsförbättring? En parallell är samplingsfrekvensen på en CD skiva där branschstandard idag är 44 kHz2. En del anser att en samplingsfrekvens på 48 kHz ger bättre ljud, branschen har dock nöjt sig med 44 kHz. I fallet med HDTV har Sony redan utvecklat en ny HDTV-standard, 4K3, som har fyra gånger skarpare upplösning än HDTV. Kommer branschen att nöja sig med HDTV eller det bara ett mellansteg till 4K?

2.2 Evolutionen av HDTV De första okrypterade HDTV-sändningarna i Europa startade första januari 20044 av den belgiska TV-stationen Euro1080 och kanalen hette HD1. För alla early adaptors i Europa var det nu fullt möjligt att titta på HDTV-sändningar från satelliten Astra om du hade en satellit TV-mottagare som klarade att ta emot HDTV-signaler. Men HDTV är ingen nyhet då den statliga japanska TV-stationen Nippon Hoso Kyokai år 1969 för första gången genomförde en testsändning i HDTV. Det dröjde dock ända fram till 1997 då den största Singaporianska TV-stationen MediaCorp5 startade sina första HDTV-sändningar via satellit i Asien, iUSA startade sändningarna året efter. Med detta i åtanke bör man verkligen fundera varför det har tagit sådan tid för HDTV att få fotfäste i norra Europa.

2.3 Vem bär ansvaret för framfarten av HDTV? En frågeställning som är relevant är vems ansvar det är att trycka på utvecklingen av HDTV i Sverige. Av de tre olika aktörerna som belyses i denna uppsats (konsumenter, program-distributörer och hårdvarutillverkare) så tycks samtliga bära sin del av ansvaret. Men det faktum att HDTV-sändningar har existerat i över 10 år, borde ha accelererat lanseringen av HDTV i Europa. Nedan diskuteras i korthet de olika aktörernas ansvar.

2.3.1 Konsumenterna Som slutanvändare av HDTV kan konsumenterna skynda på utvecklingen genom påtryckningar mot de andra aktörerna. Om man ser på konsumenternas beteende i Sverige så har de inte varit särskilt aktiva. Kunskapen om HDTV är liten och intresset har varit svagt.

2.3.1 Programdistributörer Enligt de stora programdistributörerna i Sverige (ComHem, Canal Digital och Viasat) har intresset funnits sedan en lång tid tillbaka att sända HDTV. Bristen på HDTV-material har dock omöjliggjort denna satsning. Majoriteten av innehållet vi tittar på i Sverige är vanligtvis svenskproducerat eller inköpt från de stora filmbolagen i USA, som under 2004 började erbjuda titlar i HD i större utsträckning. HDTV-material från Asien har funnits tillgängligt sedan slutet på 90-talet. Dessvärre är det sällan vi ser filmer och TV-program producerat därifrån.

2 www.multimedia.skolverket.se/data/object/5330/533055.pdf 3 www.sonybiz.net 4 www.euro1080.tv/ 5 www.mediacorp.sg/index.php

4

3. Allmänt om HDTV-tekniken 3.1 Beteckning HDTV är som sagt en förkortning för High Definition Television. För att förstå denna uppsats måste läsaren ha en uppfattning om vad detta innebär. Dagens TV-signaler som används och distribueras är SDTV, Standard Definition Television. Skillnaden mellan formaten är att HDTV skapar en bild med fem gånger flera bildpunkter än SDTV signalen. Detta gör att bilden upplevs som väldigt skarp. För att kunna se på HDTV måste man ha en bildvisnings-källa som klarar av högre upplösningar än dagens TV apparater. Till detta används plasma- och LCD-skärmar, samt projektorer. Det finns även bildrörsskärmar, CRT, som klarar av att visa HDTV-upplösning men de används endast i broadcastindustrin. För att göra HDTV-upplevelsen ännu mera effektfull, produceras nästan allt material uteslutande med 5.1 ljud. Det innebär att ljudet kommer från 5 separata ljudkanaler, samt en kanal med enbart lågfrekventa ljud för basåtergivning. Detta gör att skillnaden mellan HDTV och SDTV inte bara blir förbättrad bildkvalitet, utan även en förbättrad helhetsupplevelse.

3.3 Definition av HDTV

3.3.1 Interlaced- och progressive scan För många nya tekniker saknas det ofta en standard. Det gör att olika aktörer försöker lansera och främja sina egna system. Så är inte fallet för HDTV, där det finns klara standarder. Det som främst skiljer de olika standarderna är upplösningen av bilden, dvs. antalet bildpunkter, men även det sätt som bilden ”målas upp” på skärmen. Dagens bildrörsskärmar i Europa har en bilduppdateringsfrekvens på 50 Hz men visar 25 bildrutor per sekund. Den hela bildrutan målas upp i två delbilder där först de udda horisontella linjerna i bilden visas sedan de jämna. Anledningen till denna metod är att vi i Europa har 50 Hz i vårt elsystem, vilket då ger oss 25 hela bildrutor per sekund med hjälp av dessa två delbilder. De sändningssystem som används i Europa är baserade på 50 Hz och kallas för PAL och SECAM. I USA, Japan och Korea använder man ett annat system, NTSC, med 60 Hz som bilduppdateringsfrekvens. Detta medför att det visas 30 hela bildrutor per sekund, NTSC-bilden består också av färre linjer.

Bild 1 Bild 2

Till vänster visas bilden med progressive scan, samma bild till höger fast med interlaced scan.

Ovanstående metod kallas interlaced scan och är det sätt som bilder visas på alla bildrörs-skärmar. En plasma- eller LCD-skärm använder en metod utan linjeindelning som kallas progressive scan. Bilden ”målas då upp” i sin helhet utan delbilder. Det ger en skarpare

5

rörelseåtergivning jämfört med interlaced scan. Progressive har även fördelen att den är lättare att komprimera vilket ger mindre bandbredd när signalen ska distribueras.

3.3.2 720p Den lägsta upplösning en bildvisningskälla måste ha för att visa riktig HDTV är 1280 x 720 kvadratiska bildpunkter. Själva bilden blir rektangulär med förhållandet 16:9. När man skriver 720 brukar man efter siffrorna även ange bokstaven p eller i. Detta för att indikera om signalen är progressive eller interlaced. Man brukar heller inte skriva ut antalet horisontella bildpunkter, i detta fall 1280 stycken, det är underförstått. De skärmtyper som klarar av denna upplösning idag är nästan alla LCD- och plasmaskärmar större än 32 tum. I elektronikhandeln börjar även de dyrare projektorerna byggas för att klara av 720p. Man ska komma ihåg att XGA- upplösning på en dataskärm är 1024 x 768 bildpunkter vilket alltså inte är riktig HD. Den upplösning som minst erfordras är Wide XGA, W-XGA, som är 1366 x 768 bildpunkter.

3.3.3 1080i Det andra upplösningen som används för HDTV är 1920 x 1080, även denna med kvadratiska bildpunkter och 16:9 hos bilden. I dagsläget finns det få LCD- och plasmaskärmar som klarar denna upplösning.

3.3.4 HD ready EICTA är en europeisk organisation inom informations- och kommunikationsteknologi där 55 multinationella företag ingår.6 Exempel på medlemmar är Sony, Pioneer, Panasonic, Sharp, JVC, Samsung – i stort sett samtliga stora aktörer på den globala hemelektronikmarkanden. I EICTA ingår även 38 konsumentelektronikorganisationer från hela Europa. I diskussioner inom detta forum enades man om att det måste finnas en standard för de produkter som kan visa HDTV. Den 19 januari 2005 enades EICTA om kraven och tog fram den så kallade HD Ready loggan.

Bild 3: HD Ready loggan framtagen av EICTA

För att en produkt ska få bära denna symbol måste den uppfylla samtliga nedanstående krav:

• Produkten måste klara av att visa 720 bildpunkter horisontellt • HDMI eller DVI samt analog HD komponent ingång (YPbPr)

6 www.eicta.org

6

• Ska klara av att ta emot upplösningen 1280 x 720 (720p) och 1920 x 1080 (1080i)

• HDMI eller DVI ingången måste klara av det digitala krypteringssystemet HDCP

Bild 4: Visualisering av olika standardupplösningarna som används för bildvisning på olika medier. Det finns dock en hake med denna definition som många konsumenter stör sig på. En LCD eller plasmaskärm kan vara HD Ready, däremot behöver den inte klara av upplösningen 1280 x 720. Enligt definitionen ska den kunna visa 720 pixlar vertikalt vilket innebär att även skärmar med upplösningen 1024 x 768 också får bära loggan. Om du till exempel spelar upp en 1280 x 720 signal på en 1024 x 768 skärm så får inte alla horisontella bildpunkter plats på skärmen. Bilden skalas då ner så att den får plats på skärmen men två stycken svarta ränder upp och nertill i bild uppenbarar sig. Bilden har blivit ”letterboxed” för att få plats på skärmen vilket många konsumenter stör sig på. Köper man en 42 tums plasmaskärm vill man ju fylla ut hela skärmen och inte se bilden i nedskalad upplösning.

3.4 Kodning av HDTV-signalen

3.4.1 MPEG4 En okomprimerad HDTV-signal, så kallad HDSDI, har en bandbredd på 1,485 Gbit/s. Detta är väldigt mycket och det finns ytterst få komponenter som klarar av denna höga datamängd, speciellt när signalen ska skickas upp till satellit och vidare ner till hushållen. Generellt vill man hålla så pass hög bitrate som möjligt genom sändningskedjan, men när signalen ska distribueras via satellit eller kabelnät måste signalen komprimeras. Detta på grund av att kapaciteten upp till satellit och i kabelnäten är begränsad och det är dyrt att skicka signaler via satellit. Den algoritm som används inom broadcastbranschen för att skicka signalen långväga görs med MPEG kodning. Formatet är en standard inom TV-branschen och själva ordet MPEG är

7

en förkortning på den organisation som har tagit fram standarden, the Moving Picture Experts Group7. Den standard som används idag för att skicka HDTV-signalen via satellit är MPEG4. Tidigare användes MPEG2. Den komponent som komprimerar signalen till MPEG4 är en så kallad encoder och kostar från 45 000 € och uppåt om den är HDTV-anpassad. Ledande tillverkare av dessa är idag Thomson, Tandberg, Scientific Atlanta och Scopus. Bandbredden på en MPEG4 ström ligger idag mellan 16-19 Mbit. SVTs HDTV-kanal, SVT HD, använder sig i skrivande stund en Tandberg encoder som sänder i 19 Mbit. Detta är något högre än Canal Digital, som sänder i 16 Mbit.

Bild 5: En Tandberg MPEG4 HD encoder.

3.4.2 DVB Digital Video Broadcasting Project8 är en branschorganisation som utvecklar olika tekniker för att distribuera digital TV. De mest använda protokollen för överföring av MPEG signalen är DVB-S, DVB-H, DVB-C och DVB-T där bokstäverna står för satellite, handheld, cable och terrestial. Den teknik som lämpar sig bäst för HDTV med befintlig bandbredd är DVB-S. Även här går utvecklingen framåt och en ny standard, DVB-S2, håller på att introduceras på distributionsmarknaden då den minskar bandbredden med 20-30 %.

4. HDTVs utveckling hos konsumenterna I skrivande stund (2007-03-03) finns det sex stycken HDTV-kanaler tillgängliga för konsumenter i Sverige. Ytterligare tre stycken kommer att introduceras under våren9. Benny Norling, vice VD och ansvarig för affärsutveckling på SES Sirius, menar att sex stycken HDTV-kanaler är just den kritiska massa som behövs för att marknaden ska ta fart om man ser på utvecklingen i USA och övriga Europa. Förväntningarna på konsumenterna är därför för tillfället låga men i takt med lanseringen av flera HDTV-kanaler och större programutbud antas konsumenternas intresse öka. Man bör ha i åtanke att det inte är konsumenterna som ropar efter HDTV, utan snarare programbolagen och hårdvarutillverkarna som driver tekniken framåt. 7 www.chiariglione.org/mpeg/ 8 www.dbb.org 9 SES Sirius (Bilaga 2)

8

4.1 Konsumenterna

4.1.1 TV försäljning i Sverige 2005 - 2008 För att konsumenten ska kunna se på HDTV behöver denne ha en bildvisningskälla som är HD Ready och en satellitmottagare som kan leverera en HDTV-signal. De kan köpas hos Radio och TV handlarna. För att göra det så enkelt som möjligt att se på HDTV behöver man en satellitmottagare, set top box, som blir matad med signal direkt från mottagarhuvudet på en parabol. På baksidan av boxen finns det en så kallad HDMI-utgång och på bildvisningskällan, förutsatt att den är HD Ready, finns det en HDMI-ingång. Dessa två enheter kopplas samman via en HDMI-sladd där både ljud och bild ingår. HDMI-gränssnittet stödjer det digitala krypteringsprotokollet HDCP som ska förhindra olaglig kopiering av HD-material. Diagram 1

Statistik över antal sålda HD Ready platt TV skärmar i Sverige 2005-2006 samt prognostiserad försäljning 2007-2008 Med platt-TV menas en skärm som inte är av bildrörstyp, det vill säga plasma- eller LCD- skärm. Från att ha varit en statussymbol för cirka tre år sedan håller den nu på att bli standard i alla vardagsrum. Notera uppgången av antalet sålda platt-TV som är HD Ready under 2006 och framåt. År 2005 såldes det cirka 200 000 platt-TV som ej var HD Ready. Dessa hade en upplösning på 852 x 480 bildpunkter. Bildförhållandet på dessa skärmar är fortfarande 16:9 men de klarar inte HDTV-upplösning, inte ens standard PAL-upplösning som är 768 x 576 bildpunkter. Anledningen till att dessa skärmar har en vertikal upplösning på 480 bildpunkter är att majoriteten av all hemelektronik i PAL-upplösning inte kan visa fler bildpunkter vertikalt.

9

4.1.2 Typspecifik försäljning av TV i Sverige 2004 - 2006 I diagrammet på nästa sida ser vi fördelningen mellan Plasma-, LCD- och CRT-försäljningen i Sverige. Det är inget tvivel om att CRT TV-försäljningen har stagnerat medan plasma och LCD skärmar har ökat. Försäljningen av LCD skärmar för databruk är inte inräknad i dessa siffror då de enbart avser en skärm med inbyggd TV mottagare. Det pågår en ständig kamp hos radio och TV handlarna om argumenten för att köpa en LCD eller plasmaskärm. Argumenten är många varför den ena skärmtypen är bättre än den andra. Enligt statistiken har dock LCD gått om plasmaskärmar rejält under 2006. Diagram 2

Andel sålda CRT, Plasma och LCD under 2004 – 2006. CRT är en förkortning för Catode Ray Tube som översatt betyder bildrörs-TV.

4.1.3 Platt TV försäljningen i Sverige 2004 - 2006 Under år 2006 går det klart och tydligt att se LCD-skärmens övertag på den svenska marknaden. I diagrammet nedan ser vi att LCD-försäljningen i Sverige var 4 gånger större än plasmaförsäljningen. Många tillverkare började även satsa på utseende och design av LCD-skärmarna där man gick ifrån den gråsilvriga metall looken till den svarta pianolacken.

10

Diagram 3

Antal och fördelning av LCD och plasmaskärmar.

4.1.4 Storleksfördelningen av platt-TV försäljningen Under 2005 var fördelningen tydlig där LCD dominerade i storleksklassen under 40 tum och plasma i storlekar större än 40 tum10. Under 2006 genomförde Sharp och Sony en aggressiv markandsföring för LCD skärmar större än 40 tum där det under december månad 2006 för första gången såldes fler LCD än plasmaskärmar, 56% mot 44%. LCD dominerar dock segmentet 37 tum och mindre med 64% av marknaden. 10 www.nyteknik.se

11

Diagram 4

Storleksfördelningen på försäljningen av platt-TV år 2004 – 2006.

4.1.5 Genomsnittligt konsumentpris för TV apparater 2003 – 2006 Enligt digrammet på nästa sida ser man att priset på platt-TV har sjunkit markant under perioden 2003 – 2006, från ett snittpris på 23 200 kr till 12 655 kr vilket nästan är en halvering. Anledningen till detta är framför allt att fler fabriker har öppnats i Asien och massproduktionen har tagit fart på allvar. Intressant iakttagelse är att priset på CRT TV nästan har halverats medan snittpriset för en TV- apparat har ökat med 60 %. Förklaringen till detta kan ses i diagram 2 där man ser att CRT TV försäljningen under 2006 enbart står för 20% av den totala TV försäljningen.

12

Diagram 5

Prisnivå för TV-försäljningen år 2003 – 2006.

4.1.6 Antalet sålda HDTV-boxar Canal Digital har erbjudit HDTV till sina kunder sedan 1 september, 200511, då med boxar baserad på MPEG2 kodning. Inför fotbolls-VM sommaren lanserade de en MPEG4 box (Sagem), dock låg lanseringsdatum så pass tätt inpå invigningen av VM att de ej hann marknadsföra boxarna externt förutom på sina egna och HDTV-Forums hemsida. Hur många HDTV-abonnenter Canal Digital har i dagsläget är de förtegna om. Enligt Com Hem har de erbjudit HDTV till sina kunder sedan 2006-12-12. Även de är förtegna om hur många HDTV-abonnenter de har enligt telefonsamtal till deras kundtjänst.

4.2 HD-DVD och Blu-ray Förutom HDTV via satellit går det numera också att få en HD signal via HD-DVD och Blu-rayspelare. Lagringsmediet för dessa spelare är samma format som DVD, dvs. en skiva med samma mått som dagens DVD skivor, fast kapaciteten är något sämre på en HD-DVD än Blu-ray. En Blu-ray skiva klarar av en dataström på 54 Mbit/s och kan lagra 50 GB12 medan en HD-DVD klarar 36,5 Mbit/s och lagrar 30 GB13. Detta är trots allt en väsentlig skillnad 11 www.hdtvforum.org 12 www.blu-rayforum.se/index.php?categoryid=7&articleid=103 13 www.dvdforum.org/images/Forum_HD_DVD_Universal_24.pdf

13

jämfört med en vanlig DVD som klarar av en dataström på 10 Mbit/s och kan lagra 4,7 GB. Det ryms alltså en väsentligt större datamängd på HD-DVD och Blu-rayskivor än vanliga DVD-skivor. Detta trots att de har samma mått och storlek. I Sonys nya spelkonsol Playstation 3 har de integrerat en Blu-rayspelare. Microsoft har gjort en liknande variant på sin spelkonsol Xbox 360 där konsumenten kan köpa till en extern HD-DVD spelare som kopplas in Xboxen. Anledningen varför Microsoft valde att integrera HD-DVD och inte Blu-ray är på grund av att de hävdar att HD DVD tekniken inte är lika komplex som Blu-ray och HD DVD skivorna är enklare att tillverka14.

5. HDTVs utveckling hos hårdvaruleverantörerna 5.1 Broadcastmässor Inom broadcastbranschen finns det två årliga händelser som driver branschen framåt; NAB och IBC. Båda är stora mässor, där i stort sett samtliga hårdvaruleverantörer och många mjukvaruleverantörer visar upp sina produkter. NAB15, National Association of Broadcasters, brukar gå av stapeln i början av april och äger rum i Las Vegas. IBC16, International Broadcasting Convention, är under september månad och äger rum i Amsterdam. Under de fem dagarna som IBC pågår kommer det över 40 000 besökare från 130 olika länder för att se de 1 200 utställande företagen. Mässplatsen är Amsterdam RAI som är en enorm mässanläggning med 12 hallar. Bild 6: Vy över Grass Valleys monter från mitt besök på IBC 2005.

Det är inte enbart hårdvarutillverkare som ställer ut. Apple, Microsoft och andra mjukvaru-tillverkare finns också på plats. Samtliga företag som ställer ut berör HDTV på något vis, det är en regel med få undantag.

14 http://www.nyteknik.se/art/47159 15 www.nab.org 16 www.ibc.org

14

5.2 Play out Alla TV kanaler som sänder TV behöver en Play out där materialet sänds ifrån. Numera går sändningarna från en stor videoserver med redundans, dvs. det finns en backupserver som sänder parallellt och som man går över till om den ordinarie servern går ner. För bara ett par år sedan var det vanligt att man sände från en bandrobot. I praktiken är det ett skåp med flera bandspelare monterade ovanpå varandra eller en matris där ett mekaniskt ”huvud” åker mellan bandspelarna och laddar dem med band som ligger åtkomliga i samma skåp. För att kunna sända HDTV från en Play out behöver således alla komponenter i Play outen vara HD-kompatibla. Detta innebär stora investeringar för alla TV-bolag som vill sända HDTV.

5.2.1 Kostnad för HDTV-Play out I Stockholm finns det huvudsakligen fyra stycken leverantörer av broadcastutrustning som de stora TV- bolagen jobbar med, dessa är Danmon, Divitec, JMG och Vidab. De är varandras konkurrenter men också general-agenter för olika tillverkare av broadcastutrustning. För att få ett pris på en enkel HD kompatibel serverbaserad Play out som klarar av att spela ut en kanal går det inte att enbart gå till en av ovanstående leverantörer. Att ha en helhetsleverantör för all teknik är inte optimalt. Oftast kan de inte heller leverera alla komponenter som ingår i en Play out.

Bild 7: En bandrobot, s.k. Flexi cart från Sony.

En Play out som klarar av att spela ut en kanal är minimikravet för en TV kanal, företrädesvis har den även full redundans vilket i praktiken innebär att den klarar av att spela ut två stycken TV kanaler samtidigt. För att få pris på en Play out som klarar av att spela ut en kanal med full redundans har offertförfrågningar lämnats ut till ovanstående leverantörer med exakt pris specifikation på varje produkt som ingår i en Play out. Nedanstående siffror är generella och ej leverantörspecifika. Priserna är angivna exklusive moms.

• HD VTR (Bandspelare, player och recorder) 680 000 SEK • Video server (1 + 1 kanal) inklusive redundans 3 200 000 SEK • HD kompatibel CRT monitor 65 000 SEK • Grafikdator 360 000 SEK • Bildmixer samt automation för att styra Play outen 2 500 000 SEK

Den totala kostnaden för att bygga en enkel Play out som klarar av att spela ut en kanal med redundans är 10 160 000 SEK. Detta inkluderar då helhetslösningen inklusive projektering, kablering och installation. Vill man bygga ut Play outen så blir den inkrementella kostnaden 1 600 000 SEK per kanal med full redundans. Kostnaden blir linjär upp till 24 kanaler, vill man expandera över detta antal kanaler tillkommer ytterligare kostnader då en annan intern, mer kostsam signal-arkitektur behövs.

15

5.3 Studio broadcast Inspelning i TV studio förekommer i alla TV kanaler. Att göra en HDTV-produktion kräver således att kamera och samtliga komponenter i studion är HD-anpassade. Men det är inte enbart de elektroniska komponenterna som behöver uppgraderas, även mycket i omgivningen. Många filmmakare och produktionsbolag utsätts för stora utmaningar där detaljer som skarvar i dekoren och ljussättningen inte behövt vara helt optimal för en produktion i SD, eftersom upplösningen begränsar återgivningen av sådana detaljer i bilden17. En TV-studio anpassad för enkla produktioner har i regel minst tre kameror och ett kontroll-rum. Precis som i fallet med uppgradering av Play out till HD så behöver all utrustning i en befintlig studio bytas ut. Speciellt höga krav är det i kontrollrummet på den plats där ”bingen” (bildingenjören) sitter. Med hjälp av färgkorrigering och ljusinställningar på varje kamera anpassar bingen utsignalen från varje kamera så att de återger samma nivåer i bilden.

5.3.1 Kostnad för HDTV studio broadcast Nedan är kostnaden för de baskomponenter som behövs i en TV studio:

• HD Studiokamera 1 100 000 SEK • HD Studiokameralins 190 000 SEK • Studiokamerastativ 135 000 SEK • Kameratillbehör (zoomhandtag mm) 60 000SEK • Bildmixer 1 400 000 SEK • Grafikdator 360 000 SEK • HD CRT Monitor 65 000 SEK

En komplett trekamerastudio med kontrollrum, kablering och installation kostar 10 900 000 SEK.

5.4 ENG HD produktion ENG är en förkortning för Electronic News Gathering och används inom broadcast branschen i nyhetssammanhang. Teknik brukar oftast delas in i ENG respektive studio där till exempel en ENG-kamera används av en fotograf som är ute och filmar ett reportage.

5.4.1 Kostnad för HD ENG kamera ENG kameror brukar generellt inte ha lika avancerade bildjusteringsmöjligheter som en studiokamera eftersom kameramannen enbart opererar kameran via en svartvit view finder. Kostnaden för en HD ENG kamera med tillhörande HD lins kostar 750 000 SEK. När en fotograf är ute och filmar har denne oftast med stativ, lampor och mikrofon. Ett komplett ENG kit med HD ENG kamera kostar cirka 870 000 SEK.

17 Broadcast Engineering, Shooting with HD cameras

16

5.5 HD OB produktion En produktionstyp som inte innefattas inom Viasat, Canal Digital eller SVTs verksamhet är OB som är en förkortning för Outside Broadcast. Detta är en produktionstyp som behövs till exempel vid större sportevenemang och galor där man riggar upp kameror och studio enbart för en eller ett fåtal sändningar. OB-teknik brukar hyras in vid större produktioner från Prisma18 som är Sveriges största leverantör av OB-lösningar. Under våren 2006 införskaffade Prisma sin första HD OB-buss som klarar av att hantera 30 stycken HDTV-kameror, både i 720p och 1080i.

Bild 8: Bild tagen inifrån Prismas HD OB buss.

6. HDTVs utveckling hos programdistributörerna

6.1 Tillgängligt HDTV-material Förutsättningen för att en kanal ska sända HDTV är förstås att det finns tillgängligt material. Om det inte finns tillräckligt med innehåll är det möjligt att uppkonvertera SD material till HD-upplösning. Självfallet blir det inte en äkta HDTV-signal eftersom ursprungsmaterial är SD-kvalitet. 18 www.prisma-ob.com

17

6.1.2 Tredjepartskanal Den enklaste tekniska lösningen för en programdistributör är att ta en befintlig kanal och inkludera den i sin plattform. Exempel på befintliga SD tredjepartskanaler som många programdistributörer har på sina plattformar är CNN, BBC och MTV. Distributionen av signalen från respektive kanals Play out till programbolagets Play out sker idag via satellit med en bandbredd på cirka 15 Mbit. Denna signalöverföring, det vill säga mellan olika programdistributörer kallas för kontribution. Ett kontributionsnät har en betydligt högre bandbredd än den signal som en konsument tar ner från satellit. När det gäller kontribution av HDTV-kanaler är fallet inte lika enkelt som med SD. För att bibehålla en god bildkvalité till konsumenten måste en tredjepartskanal kontribueras med cirka 50 Mbit/s. Denna bandbredd är för stor för att sända via satellit, då man på grund av satellitens uppbyggnad endast kan skicka upp sammanhängande data med en bandbredd på maximalt 38 Mbit/s. Dessutom skulle det bli ohållbart dyrt att kontribuera tredjepartskanaler i HD via satellit. Därför löser programdistributörerna kontributionen via fibernät.

Bild 9: Karta över TeliaSonera International Carriers Viking Network TeliaSonera International Carrier19 är ett dotterbolag till TeliaSonera vars affärsverksamhet baserar sig på deras fibernät som har en bred infrastruktur i Europa. Fibernätet sträcker sig även över atlanten med en nod i New York. Detta möjliggör kontribution av tredjeparts-kanaler via fiber där tidigare hinder som till exempel liten bandbredd eller dåligt väder inte längre påverkar signalen. 19 www.teliasoneraic.com

18

6.1.3 HD material från filmbolagen Några av de stora filmbolag på marknaden, som programbolagen köper sina filmer av är Warner Bros. Pictures, Miramax och Nordisk Film. Det format de levererar filmerna på i dagsläget är uteslutande Digibeta. Förfrågningar har gjorts hos de olika filmbolagen hur stor andel av de nyproducerade filmerna de kan leverera i HD-kvalitet. Majoriteten av alla nya titlar finns tillgängliga i HD format och levereras då på HDCAM-SR band, ett bandformat som troligtvis kommer att bli den nya standarden för att leverera HD-material inom broadcast-branschen.

6.2 Programdistributörer som erbjuder HDTV I dagsläget erbjuder Canal Digital och ComHem HDTV till sina kunder. Filmutbudet i HD är ännu väldigt magert. Canal Digitals egna filmkanal, Canal+ HD, erbjuder tre till fyra filmer per dygn. Återstående tid visar de i HD en demonstrationsslinga för filmer som de visar på kanalen. ComHem är en renodlad programdistributör och producerar inga egna filmkanaler. De sänder enbart tredjeparts kanaler där bland annat Canal+ HD ingår.

7. Analys av HDTVs framfart Att det är kostsamt att gå över till HD är det inget tvivel om. Under flera tester som Viasat har gjort tillsammans med SVT av bland annat HDTV MPEG4 encoders har SVT riktat allt fokus på bildkvalitén utan att ha den ekonomiska aspekten i åtanke. Ett exempel var bandbredds-diskussionen om signalen från fotbolls VM 2006, där SVT lät sin Tandberg HD MPEG4- encoder leverera 19 Mbit vilket var den maximala bandbredden den klarar av. Kommersiella aktörer försöker att kompromissa mellan kostnad och bildkvalité, något SVT inte behöver göra20. Om man ser på programdistributörerna i Sverige då det gäller lansering av HDTV, var Canal Digital först ut följt av SVT och nu senast ComHem före jul. Canal Digital vill inte öppet gå ut med hur mycket deras HD-Play out kostat, men leverantörer i branschen indikerar att den kostade 20 miljoner SEK att bygga. Detta är dubbelt så dyrt som vad en enkel Play out beräknas kosta att bygga idag. Den främsta förklaringen till detta är att priserna på HDTV- produkter har sjunkit sedan år 2005. Komponenterna klarar också av att hantera flera funktioner som tidigare gjordes av separata enheter. Man ska också komma ihåg att Canal Digital vid lanseringstillfället sände i MPEG2 och hade därför set top boxar som enbart stödde MPEG2. I samband med sändningarna av fotbolls VM-2006 lanserade Canal Digital sin MPEG4 box. En kostnad som också ökar i och med övergången till HD är bandkostnaden. Ett Digibetaband kostar idag 285 kr jämfört med 689 kr för ett HDCAM band. En Play out som sänder fem kanaler under ett år behöver köpa in ungefär 8 000 band, detta innebär en ökad årlig bandkostnad på 3,23 miljoner kronor.

20 Närvarande vid Viasats HDTV tester

19

7.1 Konsumenternas beteenden Enligt diagram 5 på sidan 11, det genomsnittliga konsumentpriset för en TV, så ökade priset under perioden 2003 – 2006 från 6 225 SEK till 9 960 SEK, en ökning med 60 %. Intressant iakttagelse är om man jämför denna ökning i förhållande till Sveriges BNP under samma period. Hushållens konsumtionsutgifter ökade då med 9,7 enheter enligt data framtagen av SCB där år 2000 har index 100, se bilaga 3. I praktiken innebär detta att konsumenternas köpkraft av TV apparater är betydligt starkare än hushållens genomsnittliga utgifter. Med det menas att folk är villiga att betala mer för en TV år 2006 än 2003. Vad gäller konsumenternas anpassning till HDTV så kan man konstatera att den är bra då 90% av alla platt-TV som säljs idag är HD-Ready. Det som saknas för att konsumenten ska kunna se på HDTV är att programdistributionsbolagen förser Radio och TV handlarna med set top boxar som klarar av att leverera en HD signal. Dessa finns idag men om konsumenten bor i hyreshus eller en bostadsrättförening som ej tillåter att man sätter upp en parabol så kan man inte få en HDTV signal då Canal Digital i dagsläget är den enda leverantören av HDTV via satellit. Däremot ska man enligt ComHem under andra kvartalet 2007 ha möjlighet att ta emot HDTV via deras TV uttag om man bor i ett ComHem hus. De förser konsumenten då med set top-box enligt den kampanj som råder. Överlag kan man säga att det inte råder någon direkt tröghet hos konsumenten vad gäller anpassningen till HDTV. HDReady bildvisningskällor, set top box som stödjer HD och HDMI kabel finns tillgängliga. Under hösten 2006 var jag och lyssnade på ett föredrag av Naomi Climber, vice VD Sony Europe, som gästade Sverige. Hon menade att HDTV slår igenom när konsumenternas favoritprogram produceras i HD. I USA har Sony gjort tester på slumpvis utvalda familjer som har tillgång till HDTV för att registrera deras tittarvanor. Det visade sig att samtliga personer började med att växla till HD kanalerna och gick igenom dessa för att se efter om deras favoritprogram sändes. Om de inte sändes vid det tillfället växlade de över till SD kanalerna för att fortsätta att leta efter favoritprogrammen. För att undvika att personerna skulle växla över till SD-kanalerna krävdes det alltså att deras favoritprogram sändes i HD-format.

7.2 Programdistributörernas beteenden Som det tidigare nämnts har HDTV-sändningar funnits tillgängliga från Canal Digital via satellit sedan 1 september 2005, utbudet av kanaler har successivt byggts på. ComHem håller på att lansera HDTV till bostadshus som har ett ”3 hål i väggen TV-jack”, det vill säga uttag för TV, telefoni och bredband. HDTV finns alltså tillgängligt för konsumenterna. Om du bor i ett bostadshus kan begränsningen vara att du inte får sätta upp en parabol. Då kan du i praktiken få det via TV jacket om du bor i ett ComHem hus. Förutsättningen för HDTV finns alltså, däremot har majoriteten av konsumenterna ej ännu införskaffat någon box. Då det inte finns tillgängliga data över antalet sålda HDTV-boxar i Sverige kan man konstatera att det än så länge enbart är early adaptors som har införskaffat set top boxar som klarar av HDTV. Om man ser på innehållet på de HDTV-kanaler som finns tillgängliga så är det huvudsakligen film, men även sport- och naturprogram. Gemensamt för samtliga kanaler är att de har svårigheter att hitta tillräckligt med innehåll för att täcka upp en kanal tjugofyratimmar om

20

dygnet. SVT har därför valt att deras HD kanal, SVT HD, ska vara en simulcast av SVT1 och SVT2. Detta innebär att det material som de spelar ut på SVT1 och SVT2 och finns tillgängligt i HD går parallellt ut i SVT HD. I deras Play out behandlas tillgängligt HDTV- material i HD genom alla system, enbart innan encodrarana för SVT1 och SVT2 nerkonverteras upplösningen till SD. Än så länge finns det ingen HD kanal som sänder erotiskt material, däremot har Playboy ett mindre utbud.

7.3 Hårdvarutillverkarnas beteenden Både på konsument- och broadcastsidan finns det ett brett utbud av HDTV-produkter. Inte minst märks det hos Radio- och TV handlarna där plattTV-apparaterna står uppradade. Många tillverkare av LCD och plasmaskärmar tycker om att visa naturbilder på sina skärmar, gärna in zoomningar på något djur eller en blomma så att man ser alla tydliga detaljer. Lika tydlig blir dock inte bilden om kameran gör snabba panoreringar. Bilden blir suddig. Det finns huvudsakligen tre anledningar till detta: Materialet är filmat i 1080i och sedan konverterad till 720p Vid sammanslagningen de två delbilderna till en bildruta uppstår det så kallade jaggies. Bilden ser ut att släpa efter, ungefär som den effekt som uppenbarade sig på tidiga LCD- skärmar. Många sportsändningar under fotbolls VM 2006 producerades i 1080i men behövde senare i broadcastkedjan konverteras till 720p. Encodern har inte tillräckligt med bandbredd Det effekt som uppstår är framförallt blockiness, den karaktäristiska 8 x 8 pixeleringen uppenbarar sig vid snabba panoreringar. Eftersom majoriteten av informationen i bilden måste kodas om till nästa bildruta kan den inte utnyttja informationen som fanns i den tidigare bildrutan. CCDn i kameran är känslig för panoreringar Matrisen av de känsliga ljuscellerna som sitter i kameran har svårt för snabba rörelser. Vid sådana rörelser skickar de mycket information till processorn i kameran som digitaliserar bilderna till en dataström. Då det inte finns allt för många generationer av HD kameror sitter fortfarande en del barnsjukdomar kvar. Utbudet av broadcastutrustning som är HD kompatibel är stort. Nästan uteslutande all utrustning som säljs idag klarar av HD för att vara framtidssäkrad. Detta gör att priset på andrahandsmarknaden av gammal broadcastutrustning har sjunkit markant. En marknad som har insett detta är öststatsländerna dit mycket gammal utrustning nu skeppas över. Vad gäller utbudet av HD-kompatibel utrustning hos leverantörerna av broadcastutrustning i Stockholm, tidigare nämnda avsnitt 5.2.1, så är tillgången god. Något som köparen värderar högt vid köp av broadcastutrustning är service och support. I regel byggs alla system redundanta men trots det vill köparen ha hög tillgänglighet och support. Oftast står inte leverantören för service och support, utan tillverkaren. Leverantören brukar rekommendera att köparen ingår ett serviceavtal med tillverkaren där man kommer överens om olika servicevillkor. Oftast rör det sig om telefonsupport men i vissa fall förbinder sig tillverkaren att ha en servicetekniker på plats inom 48 timmar om en allvarlig händelse inträffar.

21

Mycket av tillverkarnas strategi bygger på image kring det egna varumärket, de vill gärna förknippas i samband med framgångsexempel. Många stora tillverkare såsom Sony, Thomson och Panasonic har varit med länge i branschen. Detta gör det svårt för nya mindre företag att slå sig in på broadcastmarknaden. Många stora bolag köper dessutom upp varandra för att stärka sin position på broadcastmarknaden. Exempel på sådana uppköp de senaste åren är Grass Valleys uppköp av Thomson eller Harris som köpte Leitch.

7.4 Kvalitetsjämförelser i HD HD Readyloggan säkerställer att bildvisningskällan klarar av HD-upplösning. Däremot har bland annat Sony börjat kommunicera ut en till standard, Full HD, på en del 46 tums LCD-skärmar. Denna standard innebär att skärmen klarar av att visa en upplösning på 1920 x 1080 bildpunkter progressivt. Däremot finns det ingen konsument eller broadcastkamera på marknaden som klarar av denna standard. En viss irritation mot Sony har därför uppstått där andra tillverkare menar att det är svårt nog att försöka få konsumenterna att förstå innebörden av HD Ready loggan. Det behövs i dagsläget inte en ytterligare standard. Två distributionssätt som kan komma att bli rivaliserande är HD distribution via kabel eller satellit mot HD-DVD och Blu-ray. En Blu-raydataström klarar av 54 Mbit/s medan en distribuerad signal ligger på cirka 16 Mbit/s, en tredjedel av denna dataström. Om inte filmer som ses över en distribuerad kanal blir lika skarpa som en Blu-ray DVD är skräckscenariot att konsumenterna kommer att föredra att se filmer på Blu-ray.

8. Slutsats I mitt försök att besvara frågan varför det går så trögt att lansera HDTV, har jag kommit fram till att det finns en enorm vilja och strävan efter HDTV, framför allt bland hårdvaru-tillverkarna som ser en ljus framtid, då de ska sälja HD-kompatibla produkter till hela markanden. Detta syns klart och tydligt hos konsumenterna där 90% av de platt-TV som säljs idag är HD Ready. Hos alla aktörer och i alla led finns intresset för HDTV. Ändå är upplevs HDTVs framfart i Sverige som långsam. Jag tror att den grundläggande faktorn till detta beror på vanor och inte på tekniken. Om ingen kommer och knackar oss på axeln så kommer vi att fortsätta att titta på SDTV. Vi behöver alltså ”en knuff” i HDTVs riktning. De som kommer att ge oss denna knuff, tror jag blir grupper med särintressen, t.ex. sportintressenter. Däremot håller jag med Benny Norling om att antalet HDTV-kanaler måste bli så stort att man når upp till en kritisk massa HDTV-kanaler för att det ska bli något genomslag. Fast ser man lanseringen av HDTV i Sverige i relation till andra marknader, går det trots allt inte så långsamt, i Japan tog det ju drygt 25 år att kommersialisera tekniken från det att första test- HDTV-sändningen genomfördes. Vi upplever därför lanseringen som långsam fast den i verkligheten håller det tempo som det faktiskt tar att lansera en ny teknik. För att få oss svenskar att fastna för HDTV behöver de TV program med flest tittarsiffror att produceras och sändas i HD. MMS, Mediamätning i Skandinavien, ett samägt bolag av de TV kanaler som visas i Sverige, presenterar veckostatistik över tittarsiffror för de olika kanalerna (se bilaga 4). Melodifestivalfinalen, ishockeymatcher i OS och VM där Sverige spelar samt På spåret, var några av de program som hade högst tittarsiffror under 2006. Om dessa program sänds i HD, kommer ju majoriteten av TV tittarna att se dessa program och inte flippa vidare

22

till någon annat TV-program. På detta sett blir de vana vid de skarpa HD- sändningarna och kommer förmodligen att uppleva SD sändningar som oskarpa och gryniga. Uppenbarligen påverkar inte den ekonomiska aspekten HDTVs spridning hos konsumenterna då folk accepterar att betala mer för en TV idag än för 3 år sedan. Jag tror att program-distributörerna behöver analysera TV tittarnas vanor och ha detta som underlag för framtida strategier inom HDTV. För samtliga programdistributörer innebär detta att flera egenproduktioner måste göras i HD. Konsumenterna behöver även mera upplysning om ”HD Ready loggan”. Det räcker inte med alla reklamblad från Radio- och TV handlarna. Slutligen tror jag att HDTV kommer att ta fart i Sverige inom 5 år. Tekniken har då funnits tillgänglig i Europa under 8 år. I takt med att det finns fler HDTV-kanaler tillgängliga, kommer mängden HD-program att öka. Däremot tror jag att det krävs att SVT börjar producera samtliga produktioner i HD för att den stora massan ska få upp ögonen för HDTV. När vi väl har anpassat oss till HDTV kommer det att börja pratas om 4K. Frågeställningen som sannolikt kommer att uppstå då är om vi kommer att uppfatta en kvalitetsförbättring med 4K eller nöjer vi oss med HDTV?

23

9. Referenser Litteratur Slamin, Brendan, High Definition TV – The essential guide for TV Professionals, 2004, Digital TV Group Ltd, ISBN 0-9547648-0-3, Wiltshire, UK Tozer, E.P.J, Broadcast Engineer’s Reference Book, 2004, Focal Press, ISBN: 0-2405-1908-6, Burlington, USA Röjne, Mats, Digital-TV via mark, satellit och kabel, 2003, Studentlitteratur, ISBN 91-44-03054-1, Lund, Sweden Nilsson, Marie, Marking, Jonas, Större än TV, 1999, CIA Media Marketing, ISBN 91-630-8646-8, Jönköping, Sweden Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Massmedier, 1999, Albert Bonniers Förlag, ISBN 91-0-057954-8 Ikumo, Toshitaka, The Basics of Camera Technology, 2003, Sony Corporation, Japan Presentationer Benny Norling, HDTV Channels in the Nordics, 2007, SES Sirius, HDTV forum 2007-02-16 Benny Norling, Skarpt läge för HDTV, Spelplanen, 1 feb 2007 Artiklar Pennington Adrian, Shooting with HD cameras , 2007, Broadcast Engineering, januarinumret, Kansas, USA Håkan Abrahamson, Stora LCD-skärmar vinner över plasma, publicerad 060202, www.nyteknik.se/art/44381 Intervjuer Means, Derek, 2007-03-20, Säljchef Maxell Sverige Internetkällor HDTV Forum, 2007 www.hdtvforum.org EICTA www.eicta.org Moving Picture Experts Group www.chiariglione.org/mpeg/

24

Digital Video Broadcasting Project www.dvb.org Blue-ray forum www.blu-rayforum.se DVD Forum www.dvdforum.org NAB, National Association of Broadcasters www.nab.org Elektronikbranschen (före detta CE Konsument Elektronikbranschen) http://www.elektronikbranschen.se/images/301/files/Julklapp2006.pdf IBC, International Broadcasting Convention www.ibc.org Prisma Outside Broadcast www.prisma-ob.com TeliaSonera International Carrier www.teliasoneraic.com Statistiska Centralbyrån www.scb.se Multimediabyrån http://www.multimedia.skolverket.se/data/object/5330/533055.pdf Sony Professional Broadcast http://www.sonybiz.net Euro1080 http://www.euro1080.tv/ MediaCorp http://www.mediacorp.sg/index.php

25

10. Bilageförteckning Bilaga 1: Bild på Digital Betacam band och videobandspelare. Bilaga 2: Antalet HDTV kanaler per 070318 Bilaga 3: Hushållens konsumtionsutgifter enligt SCB Bilaga 4: De mest sedda programmen under 2006 enligt MMS

26

Bilaga 1: Bild på Digital Betacam band och videobandspelare

27

Bilaga 2: Antalet HDTV-kanaler tillgängliga i Sverige per 070318

28

Bilaga 3: Hushållens konsumtionsutgifter enligt SCB Index 2000=100

År Kvartal Hushållens

konsumtionsutgifter Offentliga

konsumtionsutgifterFast

bruttoinvestering

2000 1 99,1 100,0 98,32000 2 100,0 100,0 100,22000 2000 3 100,4 100,1 100,72000 4 100,5 99,9 100,82001 1 100,5 100,2 100,82001 2 100,4 100,4 98,62001 2001 3 100,4 100,9 98,42001 4 100,4 102,1 98,12002 1 101,0 102,7 95,02002 2 101,7 103,4 97,42002 2002 3 102,0 103,3 96,52002 4 103,0 103,5 96,62003 1 103,0 103,4 98,92003 2 103,3 103,6 96,42003 2003 3 104,3 104,4 96,92003 4 104,3 104,3 97,52004 1 105,6 104,5 99,32004 2 105,7 104,4 102,42004 2004 3 106,0 104,1 105,02004 4 106,8 104,3 108,12005 1 107,0 104,4 108,52005 2 108,2 104,5 111,12005 2005 3 109,1 104,7 113,72005 4 109,8 104,9 114,72006 1 110,6 105,5 118,12006 2 111,3 106,2 120,12006 2006 3 111,9 106,8 121,92006 4 112,7 107,4 124,8

60

70

80

90

100

110

120

130

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Hushållens konsumtionsutgifterOffentliga konsumtionsutgifterFast bruttoinvestering

Källa: SCB Data t.o.m fjärde kvartalet 2006

29

Bilaga 4: De mest sedda programmen under 2006 enligt MMS

30

TRITA-CSC-E 2007:091 ISRN-KTH/CSC/E--07/091--SE

ISSN-1653-5715

www.kth.se