Abstract

The purpose with this work is to study the effects of what the LCHF (low carb high fat) diet proposes on the human body. We find a great interest in how the human body and all of its components react in different diets and specially how it reacts when it comes in to ketosis and how the diet affects athletes in different physical and psychological characteristics.

The method we chose to use was to gather as much information about the diet as possible and that one of us was to go on the diet, to monitor the results we used blood and urine tests two to three times a week for twentyeight days.

The results are that one of us came into ketosis and it affect us as suspected, in the physical aspects it affect us in the form that weight loss, reduction of fat percent.When it came to weight lifting in the gym the results where same.The results in the cardio and psychological tests that we performed where deteriorated.

The conclusion is that our hypothesis was correct. We achieved our goals with the diet when it comes to weight and fat percent reduction but this diet is nothing we can or can not recommend. Because as an athlete the diet took a great tole on our bodies when it came to working out, practicing and training. Our concentration ability got gradually harder throughout the diet due to the fact of the lack of carbohydrates, it was harder to stay focused for example in class, when studying and plus that we experienced fatigue much quicker than normal in different situations.

Keywords: ketosis, carbohydrate, LCHF, diet, weight loss

!1

Innehållsförteckning1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

1.3 Frågeställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

1.4 Avgräsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

1.5 Teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.5.1 Glykolysen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.5.2 Citronsyracykeln. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

1.5.3 Elektrontransporten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

1.5.4 Vad är ketos?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8

1.5.5 Hur uppstår ketos?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8

1.5.6 Varför vill man hamna i ketos?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

1.5.7 Hur ska man äta för att hamna i ketos?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

1.5.8 Hur länge kan man vara i ketos?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

2. Materiel och metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

2.1 Material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

2.2 Metod. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

2.2.1 Ketonmätning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

2.2.2 Mat och dryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

2.2.3 Träning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2.2.4 Koncentrationstest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11

2.2.5 Vikt och fettprocent. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2.2.6 Dagboksanteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

!2

3. Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12

3.1 Ketos. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

3.2 Vikt och kroppsfett . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

3.3 Fysiska och psykiska tester. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

4. Diskussion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

5. Källförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 5.1 Tryckta källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

5.2 Otryckta källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

5.3 Bildförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

Bilaga 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

Bilaga 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Bilaga 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

!3

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Vi har valt att göra vårt arbete om Low Carb High Fat (LCHF) dieten för att se hur tillståndet ketos påverkar kroppen. Ketos är ett tillstånd som uppnås genom att äta lite kolhydrater och mycket fett. När kroppen inte har några kolhydrater att förbruka längre, har den hamnat i ketos. Detta betyder att fett kommer vara kroppens första förbränningskälla. Oavsett om man tränar eller om man sitter hemma i soffan kommer kroppen att förbränna fett.

Vi valde att jobba med detta arbetsområde för att vi tycker det är intressant. Dieten har testats innan med lyckat resultat, men inte i syfte för att jämföra hur de fysiska och psykiska egenskaperna förändras. Det är framförallt därför som vi har valt att jobba med denna dieten för att se hur det påverkar resultaten i vår idrott genom att utföra olika typer av tester. Andra faktorer som spelade in när vi valde detta arbetsområde var att använda det som ett hjälpmedel till att gå ner i vikt samt fettprocent.

1.2 Syfte

Syftet med detta arbetet är att undersöka hur tillståndet ketos påverkar de fysiska samt psykiska egenskaperna. Vi kommer även att undersöka skillnaden i vikt och fettprocent, före och efter dieten.

1.3 Frågeställning

Hur påverkar ketos de fysiska egenskaperna?Hur påverkar ketos de psykiska egenskaperna?Hur påverkar ketos vikten?Hur påverkar ketos fettprocenten?

1.4 Avgränsningar

Vi kommer inte ta hänsyn till sömn under detta arbete. Sömnen är så klart väldigt viktig när man ska mäta både fysiska och psykiska resultat men vi kommer inte ta med den faktorn i arbetet.

!4

1.5 Teori

1.5.1 Glykolysen

Den första reaktionen som sker när celler bryter ner glukos för att få energi kallas glykolysen. Energin som cellerna får är i form av ATP-molekyler och hela reaktionen sker i cytoplasman. Reaktionsserien är även oberoende av syrgas. För att att denna reaktion ska starta så krävs det två stycken ATP-molekyler. Det kommer sedan att bildas fyra ATP-molekyler under reaktionens senare del vilket gör att nettoutbytet blir två ATP-molekyler under varje glukolysreaktion. Glykolysen kommer att resultera i att en glukosmolekyl med sex kolatomer, kommer att omvandlas till två pyruvatjoner med tre kolatomer var. Dessutom kommer varje glukosmolekyl även att bilda två fyllda vätebärarmolekyler, NADH + H+. Glykolysen består av tio reaktioner där varje reaktion har sitt egna enzym. Processen delas upp i två faser och det är den förberedande delen där energi tillförs och den andra delen är där energin utvinns.1

En molekyl glukos reagerar med ATP som är det som gör att glykolysens oftast startar. Reaktionen bildar ADP och glukos-6-fosfat. Glukos-6-fosfat är en ester mellan en OH-grupp på glukosmoleylen och fosforsyra. Molekylen isomeriseras sedan och blir till fruktos-6-fosfat. I nästa steg kommer fruktos-1,6-bisfosfat att bildas genom att fruktos-6-fosfat reagerar med en ATP-molekyl. Det har nu bildats en sockermolekyl med sex kolatomer som har en fosfatjon kopplad till sig i båda ändarna. Två små molekyler kommer att bildas genom att den stora sockermolekylen delar på sig. De två små sockermolekylerna har vars tre kolatomer och en bunden fosfatjon. Dessa molekyler heter dihydroxiacetonsfosfat och glyceraldehydfosfat. Dessa två molekyler kan lätt isomeriseras och det är bara en av de som reagerar vidare i glykolysen och det är glyceraldehydfosfaten.2

I det första steget under energiutvinningen kommer en ensam fosfatjon från cytoplasman att tas upp av glyceraldehydfosfaten och sedan överföra två väteatomer till bärare. Det kommer då att bildas NADH + H+ och en större molekyl som är oxiderad, nämligen en organisk syra som kommer ersätta en aldehyd. Den nya molekylen som har bildats kallas 1,3-bisfosfoglycerinsyra men den finns som den negativa jonen 1,3-bisfosfoglycerat vid cellens pH. 1,3-bisfosfoglyceratets fosfatjon som sitter på syraänden kommer att överföras till ADP så att det bildas ATP och även 3-fosfoglycerat. Vid det här steget har en ATP bildats på en halv glukosmolekyl vilket innebär att det har gått jämt upp eftersom att det krävdes två ATP för att starta reaktionen och bilda en hel glukosmolekyl. Det som händer i det efterföljande steget är att en omlagring kommer att ske där fosfatjonen flyttas från kolatom nummer 2 till kolatom nummer 3. Molekylen kommer då att bli en 2-

Björndahl, Gunnar & Castenfors, Johan (2008) sid.44-461

ibid2

!5

fosfoglycerat. I nästa reaktion kommer det att bildas fosfoenolpyruvat genom att en vattenmolekyl tas bort samt att det kommer att bildas en dubbelbindning. Fosfoenolpyruvat är ingen stabil molekyl så den kommer att reagera med ADP och bilda ATP. Detta gör att det har bildats fler ATP än vad det var från början och därmed har det skett ett nettoutbyte av ATP. Pyruvatet kommer sedan att transporteras in i mitokondrien, om syre finns tillgängligt, och fortsätta i citronsyracykeln.3

Figur 1, glykolysen

1.5.2 Citronsyracykeln

Citronsyracykeln har en väldigt viktig roll i cellernas ämnesomsättning. Processen sker i matrix, som är inne i mitokondriens hålrum. Citronsyracykeln är ett steg ur cellens utvinnande av användbar energi ur näringsämnen. Cykeln är en aerob process eftersom att syre används och energin som utvinns är genom molekylerna NADH, FADH2 och GTP.4

Pyruvatjonen som kommer från glykolysens nedbrytning av glukos måste omvandlas först innan de kan gå in i citronsyracykeln. Pyruvatet förs in i mitokondrien med hjälp av speciella transportproteiner och efter det reagerar det med coenzym A, som är en bärarmolekyl. Vid denna reaktionen blir en kolatom en del av koldioxid och försvinner. De två kolatomerna som är kvar sätter sig sedan som en acetylgrupp på coenzym A, vilket gör att acetylCoA har bildats. Samtidigt som detta sker, bildas en NADH + H+, som är en vätebärare. När denna reaktionen sker krävs det att minst fem olika typer av enzymer, där flera av de har coenzymer, finns med så att vi får i oss de vitaminer som behövs från födan.5

Molekylfragmentet, där de två kolatomerna ingår, reagerar vidare. Acetylgruppen i acetylCoA går ihop med en syra som består av fyra kolatomer och bildar tillsammans

Björndahl, Gunnar & Castenfors, Johan (2008) sid. 463

ibid sid. 464

ibid sid. 46 5

!6

en förening med sex kolatomer. Syran som består av fyra kolatomer kommer återbildas i ett cykliskt förlopp. När processen har gått ett helt varv i citronsyracykeln plockas två kolatomer bort som koldioxid. Det bildas även 3 NADH + H+ och 1 FADH2 då många väteatomer sätter sig på bärarmolekyler. Det kommer även bildas en molekyl ATP eller GTP på ett ställe under citronsyracykeln och varje delreaktion under processen katalyseras av ett enzym som är speciell för just den reaktionen.6

Figur 2, citronsyracykeln

1.5.3 Elektrontransporten

Elektrontransporten sker precis som citronsyracykeln i mitokondrien men elektrontransporten sker i innermembranet. Det som händer under den sista processen där en glukosmolekyl bryts ner är att vätet från bärarmolekylerna tillslut förenar med syre så att vatten bildas. Vätejoner (protoner) kommer att pumpas ut genom mitokondriernas innre membran genom den frigjorda energin som bildats. Det kommer då att bli ett överskott av vätejoner i mitokondriernas membranmellanrum jämfört med i matrix. Det blir då en form utav potentiell energi som man skulle kunna jämföra med vatten i en kraftverksdam. Vätejonerna åker ibland tillbaka in i mitokondrien men detta kan bara ske genom speciella proteiner och det är de här proteinerna som är enzymer där det bildas ATP. ATP kommer att bildas när vätejonerna strömmar igenom.Det är svårt att säga hur många ATP det bildas från varje vätebärare då kopplingen mellan oxiderandet av väte på bärarmolekylerna och ATP-bildningen bara är indirekt. De flesta idag anser dock att det bildas ungefär 26 ATP per glukosmolekyl under elektrontransporten och 30 ATP totalt under hela energiutbytet per glukosmolekyl.7

Björndahl, Gunnar & Castenfors, Johan (2008) sid. 466

ibid sid. 487

!7

1.5.4 Vad är ketos?

Ketos är ett tillstånd som innebär att det bildas ketoner i levern genom att fettsyror bryts ner i en process som kallas ketogenes. Ketoner är tre vattenlösliga syror, nämligen acetoacetat, beta-hydroxybutyrat och aceton. Det är när levern tillverkar mer ketoner än vilovärdet (0,5 mmol/L) som tillståndet ketos uppstår. Detta tillstånd är helt normalt fysiologiskt och en del av den normala metabolism som finns hos oss människor. Ketonerna är en del av våran energiförsörjning och de produceras hela tiden men det är när glykogenförrådet i levern är tomt som de produceras i en större mängd och därmed får en större betydelse. En svag ketos är mellan 0,5 mmol/l-1,5 mmol/l och en optimal ketos är mellan 1,5 mmol/l-3 mmol/l.8

1.5.5 Hur uppstår ketos?

Ketos kan uppstå på två olika sätt. Det ena är svältketos och det andra är dietketos. Vid svältketos äter man inte tillräckligt med kalorier och ämnesomsättningen kommer därmed sjunka då kroppen hushåller mer med kalorierna. Vid dietketos använder man sig av ett lågt kolhydratintag, lågt till måttligt proteinintag och högt fettintag. Dietketos leder även till att ämnesomsättningen kan bibehållas jämfört med svältketosen. Den kan till och med i vissa fall ökas. Vid båda tillstånden kommer tillslut kolhydratförrådet, leverns glykogen, att ta slut.9

När det inte finns kolhydrater för kroppen att förbränna kommer kroppen istället att bilda glukos genom proteiner. Proteinerna kommer från muskelmassan och kroppen kommer inte klara av att endast leva på proteiner då musklernas massa också behövs för att klara av alla fysiska aktiviteter. Det behövs därför också fett för att det ska finnas tillräckligt med energi för att bilda glukos. Fettsyrorna bryts ner till acetyl-CoA från mitokondrierna som sedan kan användas i citronsyracykeln för att cellerna ska få energi.10

De flesta av kroppens celler klarar av att använda fett direkt som energi när det inte finns tillräckligt mycket kolhydrater för att bilda glukos. Cellerna i hjärnan klarar inte av att omvandla fett direkt till glukos. Därför kommer kroppen att ta till andra sätt för att hjärnan ska fungera som den ska och då använder den sig av ketonkroppar om tillgången på glukos är begränsad. Hjärnan förbränner runt 120 gram glukos per dag när kolhydratintaget hos personen är minst 120 gram. När kolhydratintaget blir mindre än 100 gram under en dag bildas därför ketoner i levern för att hjärnan ska få den energin som den behöver. Hjärnan kan maximalt använda sig av 70% av energin från ketoner. Detta innebär att 20-30 gram måste vara glukos som ska förbrännas. Detta klarar kroppen och levern av att tillverka genom glukoneogenesen,

http://www.jonasbergqvist.se/fettforbranning-och-ketos8

ibid9

http://www.kostdoktorn.se/lchf10

!8

vilket innebär att glukos bildas från protein och fettsyror genom en bakvänd glykolys-process. Detta innebär att kroppens essentiella behov är 0 gram kolhydrater.Ketonerna skapas som en biprodukt av glukoneogenesen och eftersom att de nästan är helt vattenlösliga så kan de lätt lösas upp i blodet och fungerar som energireserv till bl.a hjärnan11

1.5.6 Varför vill man hamna i ketos?

Det som man vill uppnå med tillståndet ketos är att få en ökad fettförbränning. När kroppen är inne i ketos kommer proteinet och fettet som vi äter genom maten omvandlas till glukos direkt och kroppen kommer då in i ett läge där fett förbränns direkt istället för att ta av musklerna. Detta gör att fett kommer att förbrännas oavsett om man tränar eller om man sitter hemma i soffan12

1.5.7 Hur ska man äta för att hamna i ketos?

För att hamna i ketos ska man äta lite kolhydrater och mycket fettrik mat. Protein intaget kan vara lite högre än vad det har varit innan för att kompensera för kolhydraterna. När ketos-tillståndet har uppnåtts kommer kroppens metabolism ställa om sig efterhand till en ökad förbränning av fettsyror vilket gör att proteinintaget inte kommer behövas vara lika högt. Fettintaget under en ketosdiet är dock högt då det är det som kroppen drivs av till största del.13

1.5.8 Hur länge kan man vara i ketos?

Hur länge man kan vara i ketos varierar från person till person. Oftast ska man inte vara i optimal ketos(1,5-3,0 mmol/l) i mer än tre veckor då det finns en risk att kroppens metabolism hamnar i ett svältläge vilket kommer leda till att nedgången av vikt kommer stanna av.14

2. Materiel och metod

2.1 Materiel:Ketonmätare GlukoMen LX PLUSGlukos teststickor, 10 stLansetter, 10 stProvtagare, 1 stUrinprovBehållare, 10 stUrinstickor, 10 stSkivstång

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Glukoneogenes11

http://www.jonasbergqvist.se/fettforbranning-och-ketos12

http://www.kostdoktorn.se/lchf/kostdoktorns-faq#ketos13

http://www.nutrilett.se/vad-ar-ketos/14

!9

BänkpressBrutalbänkMåttbandTidtagarurKoncentrationstestVåg med fettprocent mätning

2.2 Metod

2.2.1 Ketonmätning

Ketonerna i kroppen kommer mätas genom ketonmätaren GlukoMen LX PLUS och genom urinprov. Vid mätning av ketoner med ketonmätaren sker ett stick i fingret med hjälp av en lansett. Detta tas för att få ut tillräckligt med blod som krävs för mätningen. Blodet kommer sedan att läggas i en glukos teststicka som sedan sätts in i ketonmätaren. Ketonmätaren analyserar sedan resultatet. Ketonerna i blodet kommer att mätas 10 gånger under en 4-veckors period hos skolsköterskan.

Vid mätningen med urinprov kommer urin att lämnas i en behållare och sedan kommer resultatet att analyseras med hjälp av urinstickor där resultatet kommer att synas direkt. Urinprovet kommer att genomföras 10 gånger under en 4-veckors period.

2.2.2 Mat och dryck

Under dieten kommer kolhydraterna att minska vid måltider. Alla stora grupper av kolhydrater som stärkelse kommer tas bort helt t.ex. ris, potatis, pasta och bröd. Socker ska försöka undvikas så mycket som möjligt t.ex. läsk, godis, juice, choklad, sportdryck, kakor och glass. Alkohol bör undvikas helt. Frukt innehåller socker och bör därför inte ätas i för stora mängder.

Det som kommer att ätas under dieten är olika typer av kött. Nöt, gris, vilt eller kyckling är bra produkter. Fisk och skaldjur är bra att äta och gärna fet fisk som t.ex. lax. Panering ska undvikas. Ägg i alla former är bra att äta. Feta såser med naturligt fett som t.ex. bearnaisesås och hollandaisesås. Smör och grädde är bra att använda i matlagningen. Olika typer av kokosfett, rapsolja och olivolja är bra att äta. Alla sorters kål är bra att äta som t.ex. blomkål, vitkål och broccoli. Även spenat, avokado och lök är bra produkter att äta. När det gäller mejeriprodukter ska det fetaste alternativet försöka användas. Riktigt smör, grädde 40% och feta ostar är bra. När det gäller vanlig mjölk och fil ska det inte ätas/drickas för mycket då det innehåller mycket mjölksocker. Nötter och bär kan ätas i måttliga mängder och är ett bra alternativ istället för godis och snacks.

Det som bör drickas under dieten är vatten. Det kan vara både kolsyrat och smaksatt. Kaffe och te kan också drickas, dock utan socker och/eller mjölk.

!10

2.2.3 Träning

Övningarna kommer att utföras innan dieten börjar samt efter att dieten är avslutad.Övningarna där styrka och uthållighet mäts kommer att utföras på gym. Övningarna som ska springas en viss distans på tid kommer ske utomhus på löparbana samt i löpspår.

3 km löpning60 m löpning30 m löpningBänkpress - maxlyftBänkpress - uthållighet 50 kgMarklyft - maxlyftSpänst - maxhoppSpänst - maxhopp, längdSpänst - uthållighetBrutal bänk - uthållighetknäböj - maxlyft

2.2.4 Koncentrationstest

Koncentrationstestet kommer att göras innan dieten börjar och efter dieten är avslutad. Testet finns i bilaga 1.

2.2.5 Vikt och fettprocent:

Vikt och fettprocent mätningen kommer ske med hjälp av en våg som kan mäta fettprocent. Mätningarna kommer att ske innan och efter dieten.

2.2.6 Dagboksanteckningar

Se bilaga 2 och bilaga 3.

!11

3. Resultat

3.1 Ketos

Tabell 1: Ketosvärden med blodprov

Tabell 2:Ketosvärden med urinprov

3.2 Vikt och kroppsfett

Period 1:Vikt skillnad: -2,5 kg

Kroppsfett skillnad: -1%

Fredag 20/11 0,0 mmol/l Torsdag 3/12 0,0 mmol/l

Måndag 23/11 0,1 mmol/l Måndag 7/12 0,2 mmol/l

Onsdag 25/11 0,1mmol/l Onsdag 9/12 0,4 mmol/l

Fredag 27/11 0,3 mmol/l Torsdag 10/12 0,2 mmol/l

Tisdag 1/12 0,1 mmol/l Måndag 14/12 0,2 mmol/l

Tisdag 2/2 0,2 mm/l Onsdag 17/2 1,0 mm/l

Fredag 5/2 0,4 mm/l Fredag 19/2 1,3 mm/l

Måndag 8/2 0,7 mm/l Söndag 21/2 1,7 mm/l

Fredag 12/2 1,0 mm/l Onsdag 24/2 2,1 mm/l

Tisdag 16/2 0,8 mm/l Söndag 28/2 2,4 mm/l

!12

Period 2: Vikt skillnad: -5,2 kg

Kroppsfett skillnad : -2,3 %

3.3 Fysiska och psykiska tester

Tabell 3: Fysiska och psykiska tester samt resultat

4. Diskussion

Resultaten vi fick var ganska väntade sett till vilka teorier som finns kring arbetsområdet samt vilka kunskaper vi hade sedan innan. Vi hade inga uppsatta mål för hur mycket vikt som skulle tappas eller hur mycket fettprocenten skulle gå ner. Vi hade heller inga förhoppningar på att förbättra de fysiska resultaten när det gäller styrketräningen, snabbhetsövningarna och konditionsövningarna. När det gäller den psykiska delen med koncentrationen hade vi heller inga förväntningar på resultatet. Vårt mål var att försöka komma in i tillståndet ketos med hjälp av LCHF-dieten och se hur det påverkar kroppen i både det fysiska och psykiska perspektivet.

Under perioden 17/11-14/12 gjordes det första försöket att komma i ketos, vilket misslyckades. Under denna perioden använde vi oss av ketonmätning genom

Övningar Före Period 1 Period 2

3 km löpning 12:59 min 14:30 min 14:54 min

60 m löpning 8:08 s 7:92 s 7:88 s

30 m löpning 4:20 s 4:16 s 4:16 s

Bänkpress-maxlyft 106 kg 106 kg 106 kg

Bänkpress-uthållighet 50 kg/1 min

25 st 19 st 19 st

Marklyft-maxlyft 200 kg 200 kg 200 kg

Spänst-maxhopp-höjd

51,2 cm 52,1 cm 52,4 cm

Spänst-maxhopp-längd

2,62 m 2,62 m 2,65 m

Spänst-uthållighet50 cm/1 min

5 st 3 st 3 st

Brutalbänk-uthållighet

20 st 12 st 10 st

Knäböj-maxlyft 140 kg 140 kg 140 kg

Koncentrationstest 5:03 min 7:58 min 8:11 min

!13

blodprover. Varför det blev ett misslyckande att komma i ketos vet vi inte exakt. Vi tror att anledningen till detta borde vara att kosten inte var tillräckligt bra under dieten. Max-resultatet som uppnåddes på ketosmätningen under dessa 28 dagarna var onsdagen 9/12 på den 8:e mätningen. Då blev resultatet 0,4mmol/l. Detta resultatet klassificeras inte ens som svag ketos då det krävs minst 0,5 mmol/l. Trots misslyckandet att komma i ketos så fick vi ändå väntade resultat när det gäller både de fysiska och psykiska delarna.

Dieten följdes till stora delar enligt planeringen vilket gav resultat på vikten. Det blev en viktminskning på 2.5 kg under dessa 4 veckorna. Att LCHF dieten skulle leda till en viktminskning var vi ganska säkra på. Detta p.g.a att matvanorna blev mer hälsosamma jämfört med hur det såg ut innan dieten. Mängden mat och kalorier som skulle ätas varje dag var också mindre jämfört med innan vilket borde leda till en viktminskning. Fettprocenten gick också ner med 1% vilket var väntat. Trots att det blev ett misslyckande att hamna i ketos, där den största fettförbränningen sker, var det dock väntat då maten var hälsosammare än innan samt att många olika träningspass utfördes under perioden.

När det gäller de fysiska delarna så blev det ingen förändring under styrketräningen där det bara var styrka som mättes. Varför det inte blev någon ökning i styrka kan ha att göra med att träningarna inte blev lika effektiva under dieten då kroppen blev tröttare än vanligt. Träningstillfällena blev dessutom färre under dietens senare del p.g.a trötthet.

När det gäller styrketräningen där uthållighet mättes samt konditions löpträningen blev det ett sämre resultat än innan dieten. Detta var förmodligen p.g.a att kroppen blev tröttare under dieten och därför inte klarade av att prestera på samma nivå under en längre tid. På ett fysiskt område ändrades resultatet i positiv riktning och det var på löpning 30 och 60 m. Där skedde en förändring från 4:20 s till 4:16 s. Ingen stor förändring men ändå en skillnad med tanke på att det endast rör sig om 30 m. På 60 m blev förändringen från 8:08 s till 7:92 s vilket är 16 hundradelar. Denna förändringen är ganska stor vilket betyder att vikten, samt fettprocenten måste haft en påverkan på resultatet.

På den psykiska delen där koncentrationen mättes blev resultatet kraftigt försämrat. Innan dieten tog det 5:03 min att genomföra testet och efter dieten tog det 7:58 min, vilket är en försämring på 2:55 min. Slutsatsen som man kan dra är att den psykiska delen med koncentrationen blev kraftigt lidande av dieten.

Under perioden 1/2-28/2 gjordes det andra försöket att komma i ketos. Denna gången lyckades försöket. Vi använde urinstickor denna gången för att mäta ketoner i kroppen.

Under denna dieten var kosten i princip densamma som under förra perioden. Det högsta ketos-värdet vi fick var den 28/2, vilket var den sista dagen som dieten pågick. Denna mätningen visade ett värde på 2,4 mmol/l vilket innebär att vi hade lyckats att komma in i optimal ketos.

För att det ska räknas att man kommit in i optimal ketos ska man uppnå ett ketonvärde mellan 1,5 mmol/l-3 mmol/l. Detta uppnåddes under de 3 sista mätningar

!14

som gjordes vilket betyder att den optimala ketos-perioden som vi befann oss i var under minst 7 dagar. Mellan mätning 3, som skedde 8/2 (alltså efter en vecka på dieten), och mätning 7, som skedde 19/2, var kroppen i ett svagt ketos tillstånd. Detta betyder att ett svagt ketos tillstånd uppnåddes mellan 8/2-19/2, vilket är 12 dagar, samt att ett optimalt ketos tillstånd uppnåddes under 7 dagar. Av dietens totalt 28 dagar var alltså kroppen i antingen svag eller optimal ketos under 19 dagar. Resultatet som vi fick under denna perioden var likvärdiga de som vi fick under första perioden. När det gäller vikten så skedde en viktminskning med 5,2 kg. Vilket var en del mer än förra perioden. När vi mätte fettprocent var det även här en minskning som under den första dietperioden. Kroppsfettet minskade med 2,3%. Eftersom att kroppen befann sig i ketos under denna perioden tycker vi att resultatet var väntat. De fysiska resultaten var bättre även här. När det gäller styrketräning med fokus på max-styrka skedde ingen större förändring. Dock var det små förändringar när det gällde maxhoppen på både längden och höjden, men de är väldigt små. På styrketränings övningarna med fokus uthållighet var resultaten sämre jämfört med innan dieten. På alla övningar var det mer eller mindre skillnader i en negativ riktning.

På uthållighets distansen 3 km var det en kraftig försämring jämfört med innan dieten. Från 12:59 min innan dieten till 14:54 min, vilket är en skillnad på 1: 55 min. Även under denna dieten beror det på att kroppen blev tröttare ju längre dieten gick och kunde därför inte prestera under uthållighets övningarna och löpningen på 3 km.På övningarna 30 m löpning och 60 m löpning var resultaten bättre än innan dieten vilket vi anser beror på bl.a minskad vikt och fettprocent. Skillnaden var 0,04 s på 30 m och 0,2 s på 60 m. Vi anser att förbättringen av resultatet givetvis också kan bero på dagsform till en viss del.

Koncentrationstestet blev som förväntat sämre med tanke på hur det gick efter första dietperioden. 5:03 min var resultatet innan dieten och 8:11 min efter dieten. Skillnaden var hela 3:08 min vilket är en försämring med drygt 60%.

Varför ketos uppnåddes i den andra dietperioden men inte den första kan vi inte vara helt säkra på. Vi anser dock att det måste bero på mätningen av ketoner. Under den första perioden mätte vi ketonerna i blodet och under den andra perioden i urinen. Maten och drycken som förtärdes under de olika perioden var i princip densamma vilket betyder att ketosvärdena också skulle vara desamma, vilket de inte var. Det kan möjligtvis vara fel, antingen på ketonmätaren som användes under period 1, eller på urinstickorna som användes under period 2. Det kan även vara så att det var en omedveten skillnad på kosten som användes under de båda dieterna. Skillnaden mellan perioderna var 1,9 mmol/l i ketos maxvärdet vilket är en väldigt stor skillnad. Det mest troliga är därför att kosten har varit annorlunda under de olika perioderna och att kroppen faktiskt var i ketos under period 2 eller att mätningen är så pass annorlunda beroende på vilket mätinstrument som används.

Skillnaden i både vikt och fettprocent minskade under de båda dieterna. Skillnaden var dock större under period 2 där kroppen befann sig i ketos. Detta behöver inte bara ha att göra med just ketos tillståndet utan det kan också bero på att skillnaden på antalet träningspass under dieterna var 12 under period 1 och 16 under period 2. Det var även olika typer av pass med varierande intensitet under de olika perioderna vilket också kan vara en faktor. När det gäller styrketräningen var resultaten nästan

!15

identiska när det gäller maxstyrka. Vi tror att detta beror på att gym passen som utfördes under de båda dieterna var ungefär desamma till både antal och övningar. Resultaten under uthållighetsövningarna var sämre efter dieten under båda perioderna. Resultaten var ändå klart sämre under period 2 jämfört med period 1 på nästintill alla övningar. Detta anser vi bero på att kroppen faktiskt var inne i ketos under period 2.

Koncentrationstestet fick ett sämre resultat under båda perioderna. Skillnaden var dock lite större under period 2 vilket är ännu ett argument för att kroppen faktiskt var i ketos under period 2. Skillnaden var dock bara 13 s vilket inte är så mycket på runt 8 minuter. Något som vi anser är mycket säkrare är dock att själva LCHF dieten har en stor påverkan på den psykiska biten och koncentrationen. Skillnaden mellan innan dieten och efter dieten är runt 60% försämring rent tidsmässigt under båda perioderna när vi gjorde testerna vilket är en väldigt stor skillnad. Skillnaden kan, till viss del, bero på dagsform o.s.v men att skillnaden ska vara så stor utan att dieten har någon påverkan kan vi konstatera är fel.

Om vi hade fått göra om experimentet hade vi istället använt samma metod under de båda perioderna när det gäller ketonmätning. Det hade gjort att vi hade fått ett mer tillförlitligt resultat i vårt arbete. Vi hade även gjort upp ett kostschema som skulle följas så vi hade vetat exakt vad och hur mycket som skulle ätas/drickas. Det är dessa två sakerna som gör att vi inte kan vara 100% säkra på hur ketos faktiskt påverkar kroppen.

Ketos har visat sig ha en påverkan både fysiskt och mentalt på kroppen. Vi fick förväntade resultat på allt vi undersökte. Resultatet på den mentala biten var dock förvånansvärt stor. Tillståndet ketos, och vägen dit, är väldigt krävande både mentalt och fysiskt. Vill man nå resultat rent fysiskt är dieten verkligen att rekommendera men om man ska ta hänsyn till den mentala och psykiska biten krävs det att man är väl förbered på vad man ger sig in på.

5. Källförteckning

5.1 Tryckta källor

Björndahl, Gunnar & Castenfors, Johan (2008), Spira Biologi B, Liber AB: Stockholm

!16

5.2 Otryckta källor

http://www.kostdoktorn.se/fyra-veckors-strikt-lchf-och-ketonmatning ( 9/9-15)

http://www.muscles.se/kost/dieter/ketos/ (9/9-15)

http://www.nutrilett.se/vad-ar-ketos/ (9/9-15)

http://traningslara.se/svaltlage-lag-amnesomsattning-del-1-sanning-eller-myt/ (23/9-15)

http://traningslara.se/viktnedgang-del-iii-styrketraning/ (23/9-15)

http://www.alltomlchf.se/halsa/ketos/ (21/10-15)

http://www.kostdoktorn.se/keton-och-blodsockermatare (21/10-15)

http://shop.menarinidiagnostics.se/index.php?option=com_virtuemart&view=productdetails&virtuemart_product_id=98&virtuemart_category_id=1 (21/10-25)

http://www.jonasbergqvist.se/fettforbranning-och-ketos (4/11-15)

http://4success.se/ketos-maximal-prestation/#!prettyPhoto/0/ (4/11-15)

http://www.kostdoktorn.se/lchf (4/11-15)

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ketos_(metabolt_tillstånd) (20/1-16)

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ketonkropp (20/1-16)

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Glukoneogenes (20/1-16)

http://www.kostdoktorn.se/lchf/kostdoktorns-faq#ketos (20/1-16)

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kolhydrater (27/1-16)

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kolhydrat (27/1-16)

http://www.ursprungsliv.nu/2012/11/ketos-en-grundkurs/ (27/1-16)

http://files.webb.uu.se/uploader/271/BIOKand-13-030-Pettersson-Malin-Uppsats.pdf (27/1-16)

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Glykolys (2/3-16)

http://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/biokemi/5944-citronsyracykeln.html (2/3-16)

!17

5.3 Bildförteckning

1. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Glykolys#/media/Fil%3AGlykolysen.svg (16/3-16)

2. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Citronsyracykeln#/media/Fil%3ATCA-svenska.svg (16/3-16)

Bilaga 1

Så här går testet till:Du ska hitta alla siffror från 01 till 30 i kronologisk ordning. Testet går på tid och du ska försöka göra det så snabbt som möjligt.

Bilaga 2

Dagbok, 17/11-14/12

Dag 1 tisdag 17/11 : Jag kände ingen skillnad eftersom att det är första dagen på dieten. Träning på kvällen.

Dag 2 onsdag 18/11 : Jag kände mig lite öm i axlarna och i skulderblads partierna. Det kändes som om jag hade träningsvärk. Träningen på kvällen gick bra, jag kände mig lite lättare på planen. Jag hade hunger känsla under hela dagen.

Dag 3 torsdag 19/11: Jag kände mig som vanligt när jag vaknade. Jag hade hungerkänsla hela dagen. Träningen på kvällen gick bra och jag kände mig lättare. Jag hade lättare för att koncentrera mig.

Dag 4 fredag 20/11: Jag var inte hungrig under dagen och jag kände mig som vanligt. Jag glömde äta för jag var inte hungrig. Ingen träning alls denna dagen.

!18

Dag 5 lördag 21/11: Min kropp kändes bra när jag vaknade och jag var inte hungrig. Under dagen kändes det som att kroppen blev segare. Ingen träning denna dagen.

Dag 6 söndag 22/11: Jag var trött när jag vaknade och gjorde inget på hela dagen. Jag var inte hungrig och därför åt jag första måltiden 18.00. Ingen träning under dagen.

Dag 7 måndag 23/11: Koppen kändes seg och jag var trött i huvudet. Jag var inte hungrig. Ingen träning.

Dag 8 tisdag 24/11: Trött och seg i kroppen. Lite seg i huvudet och ingen hungerkänsla. ingen träning.

Dag 9 onsdag 25/11: Kände mig jätteseg i kroppen och lite trött i huvudet. Jag var även öm överallt i kroppen. Träning på kvällen.

Dag 10 torsdag 26/11: Denna dagen kände jag mig pigg och kände ingen hungerkänsla. Jag hade energi och gjorde ett bra gympass på kvällen.

Dag 11 fredag 27/11: Jag var öm i kroppen sen gårdagens träning. På morgonen och dagen var jag inte hungrig och jag gymmade på kvällen. Efter träningspasset var jag väldigt hungrig men fortfarande pigg.

Dag 12 lördag 28/11: Jag var trött när jag vaknade och orkade inte göra något. Jag var seg hela dagen och tränade inte.

Dag 13 söndag 29/11: Jag hade samma känsla som på lördagen och jag hade ingen träning denna dagen heller.

Dag 14 måndag 30/11: Hungerkänslan kom tillbaka när jag vaknade och jag var trött i kroppen. Ingen träning denna dagen.

Dag 15 tisdag 1/12: Jag var öm i kroppen och trött. Jag var lika hungrig som på måndagen och hade ingen träning.

Dag 16 onsdag 2/12: Jag var trött när jag vaknade. Jag sprang 3 km och sedan gymmade jag. Jag var hungrig hela dagen.

Dag 17 torsdag 3/12: Jag var trött och jättehungrig under hela dagen. Jag gymmade på kvällen.

Dag 18 fredag 4/12: Även denna dagen var jag trött när jag vaknade och hungrig. Jag gymmade på kvällen och sprang 3km.

Dag 19 lördag 5/12: Min kropp var öm och jag hade träningsvärk. Jag var hungrig under hela dagen.Ingen träning denna dagen.

!19

Dag 20 söndag 6/12: Jag tog det lugnt hela dagen och jag var trött i hela kroppen och i huvudet som vanligt. Denna dagen var jag inte alls sugen på mat och jag var inte hungrig. Ingen träning.

Dag 21 måndag 7/12: När jag vaknade var jag öm i hela kroppen. Det kändes som jag hade träningsvärk fast att jag inte hade tränat på 2 dagar. Jag hade ingen hungerkänsla denna dagen heller. Ingen träning.

Dag 22 tisdag 8/12: Jag var trött som vanligt och även hungrig under hela dagen. När jag var påväg till gymmet gick energinivån upp och jag sprang 3 km och styrketränade.

Dag 23 onsdag 9/12: Jag hade ingen energi när jag vaknade och jag hade ont i hela kroppen. Jag gymmade på kvällen.

Dag 24 torsdag 10/12: På morgonen var jag trött och hungrig. Jag var seg i huvudet och hade ingen energi. Jag sprang 3 km på kvällen och jag styrketränade.

Dag 25 fredag 11/12: Jag var trött som vanligt på morgonen. Jag var helt utmattad. Jag tränade inte idag.

Dag 26 lördag 12/12: Denna dagen var jag trött hela dagen och jag låg bara hemma och gjorde ingenting.

Dag 27 söndag 13/12: När jag vaknade var jag riktigt trött. Jag var hungrig men jag orkade inte äta. Jag gjorde inget denna dagen heller.

Dag 28 Måndag 14/12: Jag hade ont i magen när jag vaknade och under resten av dagen. Jag var lös i magen och jag släppte ut mycket gaser. Jag var trött under hela dagen och tränade inte.

Bilaga 3

Dagbok, 1/2-2/28:

Dag 1 måndag 1/2: Eftersom att det var den första dagen på dieten så kände jag ingen skillnad jämfört med innan. Jag hade träning på kvällen på gym.

Dag 2 tisdag 2/2: Det kändes ungefär som under dag 1. Det kändes som om jag var lite extra trött på morgonen. Jag tränade på kvällen.

Dag 3 onsdag 3/2: Jag var hungrig när jag vaknade och även lite seg men det släppte under dagen. Ingen träning denna dagen.

!20

Dag 4 torsdag 4/2: Jag var hungrig när jag vaknade men inte speciellt trött. Hungerkänslan försvann under dagen. Jag tränade denna dagen.

Dag 5 fredag 5/2: Jag var bara trött när jag vaknade och inte hungrig alls. Min kropp fortsatte att vara seg under dagen och jag var inte hungrig. Jag glömde nästan bort att äta. Denna dagen tränade jag.

Dag 6 lördag 6/2: Jag kände mig som dagen. Jag var inte hungrig på hela dagen och åt inte så mycket . Ingen träning.

Dag 7 söndag 7/2: Jag var seg i både kroppen och huvudet när jag vaknade. Jag var bara hemma hela dagen och gjorde ingenting. Ingen träning

Dag 8 måndag 8/2: Jag var lite piggare när jag vaknade men inte hungrig. Jag blev segare ju längre dagen gick. Jag tränade på gym på kvällen.

Dag 9 tisdag 9/2: Jag var jättetrött i både kroppen och huvudet på morgonen och det fortsatte under dagen. Jag var öm i kroppen sen gårdagens träningspass. Jag tränade på kvällen.

Dag 10 onsdag 10/2: Jag kände en liknande trötthet denna dagen men ömheten i kroppen hade släppt. Ingen träning.

Dag 11 torsdag 11/2: Jag kände mig lite piggare när jag vaknade och det var jag också resten av dagen. Jag var inte speciellt hungrig. Jag tränade på kvällen.

Dag 12 fredag 12/2: Denna dagen var jag trött och seg hela tiden. Jag var inte så hungrig och hade träning på kvällen.

Dag 13 lördag 13/2: Jag var jättetrött när jag vaknade och väldigt seg. Jag orkade inte göra något på hela dagen. Jag var nästan för trött för att äta. Ingen träning.

Dag 14 söndag 14/2: Idag var jag lite piggare och lite hungrigare än vanligt. Ingen träning denna dagen.

Dag 15 måndag 15/2: Jag kände mig ungefär som dagen innan. Hungerkänslan var där fortfarande och jag var lite piggare. Jag tränade på kvällen på gym.

Dag 16 tisdag 16/2: Jag var tröttare idag än igår men fortfarande lite hungrig. Jag tränade på kvällen.

Dag 17 onsdag 17/2: Jag var trött när jag vaknade och hungerkänslan var borta. Jag var trött under hela dagen och hade ingen träning.

Dag 18 torsdag 18/2: Samma känsla som förra dagen. Jag var inte alls hungrig under dagen. Jag tränade på kvällen.

Dag 19 fredag 19/2: Jag hade ont i kroppen när jag vaknade och jag var trött. Jag var inte hungrig på hela dagen. Träning på kvällen.

!21

Dag 20 lördag 20/2: Jag var öm och trött i kroppen när jag vaknade och det fortsatte under hela dagen. Ingen träning denna dagen.

Dag 21 söndag 21/2: Ömheten hade släppt men jag var fortfarande väldigt trött. Jag orkade inte göra så mycket denna dagen och jag var inte hungrig. Ingen träning.

Dag 22 måndag 22/2: Den värsta tröttheten hade släppt men jag var långt ifrån pigg. Jag kände en liten hungerkänsla när jag vaknade. Jag tränade på kvällen.

Dag 23 tisdag 23/2: Jag var trött på morgonen och det fortsatte under resten av dagen. Hungerkänslan sen igår var borta. Träning på kvällen.

Dag 24 onsdag 24/2: Jag var jättetrött när jag vaknade och det fortsatte under hela dagen. Jag hade inte lust att göra något alls denna dagen. Ingen träning.

Dag 25 torsdag 25/2: Jag var lite trött på morgonen men piggare än på onsdagen. Jag kände mig inte hungrig på hela dagen. Träning på kvällen.

Dag 26 fredag 26/2: Jag var trött hela dagen och hade även lite ont i huvudet. Jag tränade ett lätt pass på kvällen.

Dag 27 lördag 27/2: När jag vaknade hade jag lite ont i huvudet igen och jag var jätte seg i hela kroppen. Detta fortsatte hela dagen. Ingen träning.

Dag 28 söndag 28/2: Jag var trött när jag vaknade och det fortsatte hela dagen. Huvudvärken hade släppt och jag var inte hungrig på hela dagen. Jag tränade inte alls.

!22