Kadett Markus Ohlson 2021fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:1573822/FULLTEXT01.pdf · 2021. 6. 27. · Kadett Markus Ohlson 2021 226 QRZN Sida 6 av 39 och definierar Schnaufer 16iställetbegreppet

Kadett Markus Ohlson 2021

226 QRZN

Sida 1 av 39

Självständigt arbete (15 hp) Författare Program/Kurs

Kadett. Markus Ohlson OP SA 18–21

Handledare Antal ord: 10 909

Markus Göransson Beteckning Kurskod

1OP415

NYDANANDE ELLER GAMMAL? – RYSK KRIGFÖRING GENOM FULL-SPECTRUM CONFLICT I GEORGIEN

ABSTRACT: Ever since the Russian annexation of the Crimean Peninsula there has been an

intense scientific debate about how the Russian way of war should be defined and explained. Some

argue that the way Russia is acting is something new and maybe could be defined for example as

hybrid warfare. Others are not so convinced and argue that it is something old that the Russians

have been doing before. After the annexation, a new concept emerged called full-spectrum conflict

whose purpose was to define the Russian way of war in Ukraine.

The purpose of the thesis is to investigate Russia’s actions during the Georgian conflict 2008, to

see if it is possible to trace the use of full-spectrum conflict there. This is to create a clearer picture

of whether the Russian way of war is of innovative nature or if the actions in Ukraine were already

used during the previous conflict. The method used in this investigation is a qualitative text

analysis to either reject or support the theory.

The results of the survey show that the Russian way of conducting warfare is presumably

evolution of prior ways to conduct warfare and is nothing new. However, more research must be

conducted to enhance this statement since a single survey cannot capture everything and needs to

be strengthened for the result to be more representative.

Nyckelord: Full-spectrum conflict, rysk krigföring, Georgien, hybridkrig, geopolitik, politik, 2008


226 QRZN

Sida 2 av 39

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ................................................................................................................................. 3 1.1 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................... 3 1.2 FORSKNINGSÖVERSIKT .................................................................................................................. 4 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ....................................................................................................... 8 1.4 AVGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................... 8 1.5 DISPOSITION .................................................................................................................................. 8

2. TEORI .............................................................................................................................................. 10 2.1 FULL-SPECTRUM CONFLICT ......................................................................................................... 10

2.1.1 Kinetiskt våld ....................................................................................................................... 10 2.1.2 Informationskrigföring ........................................................................................................ 11 2.1.3 Ekonomi och energi ............................................................................................................. 12 2.1.4 Politiska påverkansoperationer ........................................................................................... 13 2.1.5 Synergi genom centraliserad ledning .................................................................................. 14

2.2 KRITIK MOT TEORIN .................................................................................................................... 15

3. METOD ............................................................................................................................................ 16 3.1 FORSKNINGSDESIGN .................................................................................................................... 16 3.2 VAL AV FALL ............................................................................................................................... 17 3.3 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ........................................................................................ 18 3.4 MATERIALDISKUSSION ................................................................................................................ 18 3.5 OPERATIONALISERING ................................................................................................................ 21

3.5.1 Kinetiskt våld ....................................................................................................................... 21 3.5.2 Informationskrigföring ........................................................................................................ 22 3.5.3 Ekonomi/energi .................................................................................................................... 22 3.5.4 Politiska påverkansoperationer ........................................................................................... 23 3.5.5 Synergi genom centraliserad ledning .................................................................................. 23

3.6 ANALYSVERKTYG ....................................................................................................................... 24

4. ANALYS .......................................................................................................................................... 25 4.1 SAMMANFATTNING AV FALLET ................................................................................................... 25

4.1.1 Förkrigstiden 20 april – 7 augusti ....................................................................................... 25 4.1.2 Krigstiden ............................................................................................................................ 26

4.2 KINETISKT VÅLD ......................................................................................................................... 27 4.3 INFORMATIONSKRIGFÖRING ........................................................................................................ 28 4.4 EKONOMI OCH ENERGI ................................................................................................................ 30 4.5 POLITISKA PÅVERKANSOPERATIONER ........................................................................................ 31 4.6 SYNERGI GENOM CENTRALISERAD LEDNING .............................................................................. 33 4.7 RESULTAT.................................................................................................................................... 33 TOLKNING AV RESULTAT .................................................................................................................. 34

5. AVSLUTNING ................................................................................................................................ 35 5.1 SAMMANFATTNING ..................................................................................................................... 35 5.2 DISKUSSION ................................................................................................................................. 35 5.3 BEHOV AV VIDARE FORSKNING ................................................................................................... 36 5.3 RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ........................................................................................... 36

LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ...................................................................... 38


226 QRZN

Sida 3 av 39

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Ryssland har under senare tid fått stor uppmärksamhet för att påverka länder i sin omgivning

och för det alltmer kraftfulla agerandet på den internationella arenan. Från västvärlden har

Ryssland bland annat anklagats för att påverka val i andra länder,1 stödja kriminell

verksamhet för att skapa oreda,2 genomföra flygattacker mot civila sjukhus i Syrien3 och

framförallt fått uppmärksamhet för sin annektering av Krimhalvön 2014.4

Efter Rysslands agerande under Ukrainakonflikten fick begreppet hybridkrigföring stort fäste

i både media och den akademiska världen för att beskriva konflikten och Rysslands agerande.

Hybridkrigföring saknar dock en tydlig definition och det råder en diskussion om begreppet

underlättar eller försvårar förståelsen av konflikter. Ytterligare ett begrepp som används för

att beskriva ryskt agerande under Ukrainakonflikten är ”full-spectrum conflict”. Begreppet

utgår från fyra spektrum som innefattas av kinetiskt våld, informationskrigföring,

ekonomi/energi och politiska påverkansoperationer. Aspekterna samordnas sedan under en

centraliserad ledning.5

Utöver att det råder problematik i valet av begrepp för att förklara ryskt agerande, återfinns

1 Linnea Carlén, "Rapport: Rysslands president Vladimir Putin ska ha försökt påverka USA-valet",

SVT Nyheter, 16/3 2021, https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysslands-president-vladimir-putin-ska-

ha-forsokt-paverka-usa-valet [hämtad 2021-4-10].

2 Karl Lallerstedt, "Organiserad brottslighet är ett ryskt utrikespolitiskt redskap", Svenska Dagbladet,

28/4 2017, https://www.svd.se/organiserad-brottslighet-ar-ett-ryskt-utrikespolitiskt-redskap-och-hot

[hämtad 2021-3-22].

3 Evan Hill & Christiaan Triebert, "12 hours, 4 Syrian hospitals bombed. One culprit: Russia.", The

new york times, 13/10 2019, https://www.nytimes.com/2019/10/13/world/middleeast/russia-bombing-

syrian-hospitals.html [hämtad 2021-4-8].

4 "Ukraina Globalis", Svenska FN-förbundet, 2019, https://www.globalis.se/Konflikter/Europa/ukraina

[hämtad 2021-3-22].

5 Oscar Jonsson & Robert Seely, "Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal After Ukraine", The

Journal of Slavic Military Studies 28:1 (2015), doi:10.1080/13518046.2015.998118, s. 6–7.


226 QRZN

Sida 4 av 39

även en debatt inom den akademiska världen baserat på om den ryska krigföringen är av

nydanande karaktär eller hur den är en vidareutveckling av tidigare krigföringsmetoder.

Utifrån detta har följande forskningslucka identifierats; det finns anledning att pröva teorin

full-spectrum conflict mot ryska konflikter som utspelade sig före Ukraina 2014. Har teorin

förklaringskraft mot tidigare konflikter påvisas att ryskt agerande inte är av nydanande

karaktär vilket bidrar till att skapa en ökad förståelse för den ryska krigföringen. Vidare är det

intressant att pröva teorin mot Georgienkonflikten 2008 för att se hur förklaringskraften

påverkas (stärks eller försvagas). Vanligtvis ses konflikten i Georgien som en vanlig

mellanstatlig konflikt med inslag av inbördeskrig med upprorsmän ur den Sydossetiska

befolkningen.6 Vilket gör det ytterligare intressant att pröva teorin mot just denna konflikt för

att se huruvida den kanske kan kategoriseras full-spectrum conflict.

1.2 Forskningsöversikt

Forskningsöversikten i uppsatsen kommer framförallt förklara hur olika forskare ser på det

ryska agerandet och hur det kopplas mot problemformuleringen. I det ryska agerandet under

2000-talet återfinns det stora skillnader i hur det förstås och uppfattas. Olika forskare kommer

till varierande slutsatser i hur man kan se på handlandet och vilken teori/begrepp som har bäst

förklaringskraft mot det. Vissa forskare påstår att det är hybridkrigföring som genomförs

medan andra inte är lika övertygade och istället framför andra teorier så som exempelvis non-

linear warfare och full-spectrum conflict.

En av de som använder hybridkrigföring som förklaring är professorn Woo Pyung-Kyun. För

att försöka reda ut ryskt agerande använder han sig av en definition som härstammar från

Frank G. Hoffmans sätt att se på hybridkrig.7 Ur Ukrainakonflikten anser Pyung-Kyun sedan

att hybridkrigföring är huvudtaktiken för agerandet med underfaktorerna propaganda,

6 Tagliavini, Heidi (Head of Mission), Independent international fact-finding mission on the conflict in

Georgia, 1 EU, 2009),

https://www.mpil.de/en/pub/publications/archive/independent_international_fact.cfm [hämtad 2021-4-

7], s. 36.

7 Woo Pyung-Kyun, "The Russian Hybrid War in the Ukraine Crisis: Some Characteristics and

Implications", Korean Journal of Defense Analysis 27:3 (2015), s. 348.


226 QRZN

Sida 5 av 39

cyberkrigföring, kombattanter/militanter och vapen.8 Doktoranden Ekaterine Lomia beskriver

också det ryska agerandet som hybridkrigföring, då i kontexten georgienkonflikten. Lomia

grundar slutsatsen i att Ryssland nyttjar sig av både icke-kinetiska som kinetiska metoder mot

Georgien.9 De icke-kinetiska metoderna exemplifieras genom cyberangrepp, propaganda och

ekonomiska påverkansoperationer för att påverka Georgien efter den egna agendan.10

Doktorerna Oleg Manko och Yurii Mikhieiev förklarar i sin artikel att hybridkrigföring är

svårdefinierat, vilket leder till att det skapas en oklarhet för begreppets förklaringskraft mot

Rysslands agerande.11 Författarna anmärker en mängd olika definitioner av hybridkrigföring i

syfte att skapa en generell bild av vad begreppet faktiskt innebär.12 I artikeln presenteras

slutsatsen att militära experter tillsammans behöver enas kring en gemensam och accepterad

bild av begreppet för att göra det mer användbart.13

Forskaren och författaren Mark Galeotti argumenterar motsägande att det ryska handlandet

inte kan förklaras genom hybridkrigföring då det inte är tillräckligt komplext eller politiskt för

att vara representativt.14 Istället framhäver Galeotti begreppen non-linear warfare och full-

spectrum conflict för att vara mer representativa.15 Den amerikanska officeren Tad Schnaufer

II anmärker precis som Galeotti att hybridkrigföring inte är representativ för handlandet, då

hybridkrigföring ibland definieras som en konflikt mellan en ickestatlig och statlig aktör

vilket gör att begreppet misslyckas med att förklara de informationsmässiga, ekonomiska,

sociala och politiska aspekterna hos krigföringen som Ryssland nyttjat sig av. Istället hänvisar

8 Pyung-Kyun 2015, s. 387.

9 Ekaterine Lomia, "The evaluation of russia´s foreign policy towards Georgia following the `rose

revolution´", Journal of Liberty and International Affairs 6:1 (2020), s. 124.

10 Lomia 2020, s. 124.

11 Manko Oleg & Mikhieiev Yurii, "Defining the Concept of ‘Hybrid Warfare’ Based on the Analysis

of Russia’s Aggression against Ukraine", Information & Security: An International Journal vol. 41

(2018), doi:10.11610/isij.4107, s. 11.

12 Oleg & Yurii 2018, s. 14.

13 Oleg & Yurii 2018, s. 18.

14 Mark Galeotti, "Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ”new way of war”?",

Small wars & insurgencies 27:2 (2016), doi:10.1080/09592318.2015.1129170, s. 287.

15 Galeotti 2016, s. 287.


226 QRZN

Sida 6 av 39

och definierar Schnaufer istället begreppet non-linear warfare.16 Begreppet Non-linear

warfare uppkom i samband med en novell skriven av Vladislav Surkov under pseudonymen

Nathan Dubovitsky.17 Det som är intressant med denna novell är att den publicerades några få

dagar före annekteringen av Krimhalvön påbörjades, vilket pekar på att den ryska ledningen

hade dessa medel och metoder i omlopp redan innan Ukraina konflikten.18

Professor Bettina Renz argumenterar också för att begreppet hybridkrigföring inte är

representativt. Renz anser till och med att hybridkrigföringen gjort mer skada än nytta i

västvärldens förståelse för ryskt agerande, då begreppet varken förklarar varför Ryssland

lyckades under sin operation på Krimhalvön eller den riktning som de ryska stridskrafterna

utvecklas i.19 Hybridkrigföringen kategoriseras ofta efter att de konventionella trupperna får

en sekundär roll för krigföringen vilket enligt författaren är något som inte är i fokus hos den

ryska krigsmakten.20 Renz drar slutsatsen att begreppet hybridkrigföring bidrar till att

västvärlden överdriver rysk förmåga till att leda och föra krig på vilket kan leda till att

förhastade slutsatser dras angående hur man skall agera mot Ryssland.21

Specialoperationsexperten Sandor Fabian påstår och argumenterar för att ryskt agerande i

samtida konflikter inte har ett fokus på hybridkrigföring. Efter att ha analyserat olika

konflikter där Ryssland varit en av aktörerna; med avstamp i hur informations och

cyberkrigföring nyttjats kommer Fabian till slutsatsen att de hybrida metoderna och medlen

16 Tad A Schnaufer, "Redefining Hybrid Warfare: Russia’s Non-linear War against the West", Henley-

Putnam University Press 10:1 (2017), doi:10.5038/1944-0472.10.1.1538, s. 19.

17 Peter Pimerantsev, "How putin is reinventing warfare", Foreignpolicy magazine, 5/5 2014,

https://foreignpolicy.com/2014/05/05/how-putin-is-reinventing-warfare/ [hämtad 2021-3-25].; Nathan

Dubovitsky, "Bez Neba", Russkiy Pioneer, 12/3 2014, http://ruspioner.ru/honest/m/single/4131

[hämtad 2021-3-25].

18 Pimerantsev 2014.

19 Bettina Renz, "Russia and ‘hybrid warfare’", Contemporary Politics 22:3 (2016),

doi:10.1080/13569775.2016.1201316, s. 297.

20 Renz 2016, s. 291.

21 Renz 2016, s. 297.


226 QRZN

Sida 7 av 39

endast har varit av stödjande roll till de traditionella stridskrafterna.22 Fabian påpekar även att

det ryska agerandet under Ukrainakonflikten inte är unikt då andra krigsmakter som

Rysslands har liknande strategiska planverk när det gäller att utnyttja en blandning av icke-

militära/militära medel och metoder för att nå framgång.23

I den vetenskapliga diskussionen angående ryskt agerande i konflikter återfinns det även en

tvetydighet och debatt kring om handlandet skall förstås som nydanande eller gammalt.

Galeotti och Renz påstår att det ryska agerandet inte är av nydanande karaktär utan att

Ryssland nyttjat sig av denna krigföring sedan en lång tid tillbaka.24 Även Pyung-Kyun

argumenterar att det inte är första gången som man kan se Rysslands agerande på detta vis

och hänvisar till Georgienkonflikten 2008.25 Diskussionen präglas av hur

informationsoperationer nyttjades för att legitimera det ryska handlandet under denna

konflikt.26 Sandor Fabian menar att Georgien påverkades på informationsarenan genom olika

cyberattacker från Ryssland under konflikten.27 Även Jonsson & Seely beskriver att Georgien

hamnade i fokus för rysk cyberkrigföring 2008.28

Utifrån forskningsöversikten är det tydligt att det råder olika uppfattningar för hur ryskt

agerande kan analyseras samt om det är ett nytt fenomen eller om handlandet fått onödig

uppmärksamhet över något som inte alls är nytt. Detta gör det återigen intressant ur ett

krigsvetenskapligt synsätt att undersöka hur ryskt agerande i samtida konflikter kan förstås.

Det som författarna påpekar i anknytning till det valda fallet är framförallt den konventionella

krigföringen och Rysslands nyttjande av cyberangrepp och informationskrigföring under

konflikten. Vilket gör det mer intressant att undersöka konflikten utifrån full-spectrum

conflict för att se hur förklaringskraften påverkas.

22 Sandor Fabian, "The Russian hybrid warfare strategy – neither Russian nor strategy", Defense &

Security Analysis 35:3 (2019), doi:10.1080/14751798.2019.1640424, s. 322.

23 Fabian 2019, s. 315.

24 Galeotti 2016, s. 293.

25 Pyung-Kyun 2015, s. 394–395.

26 Pyung-Kyun 2015, s. 387.

27 Fabian 2019, s. 321.

28 Jonsson & Seely 2015, s. 14–15.


226 QRZN

Sida 8 av 39

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka ryskt agerande under Georgienkonflikten 2008, för att

se huruvida det går att spåra nyttjandet av full-spectrum conflict dit. Detta för att skapa en

tydligare bild för huruvida det ryska agerandet är av nydanande karaktär eller om agerandet i

Ukraina 2014 redan nyttjades under 2008.

För undersökningen har följande forskningsfråga formulerats;

– I vilken utsträckning kan Rysslands agerande under Georgienkonflikten 2008 förstås som

full-spectrum conflict?

1.4 Avgränsningar

I uppsatsens avgränsningar har tidsaspekten varit av central betydelse för att skapa möjlighet

att spåra teorin till den valda konflikten. Utifrån konflikten kan det konstatera att de aktiva

stridigheterna varade fem dagar mellan den sjunde och tolfte augusti 2008. Andra händelser

ägde dock rum före krigsutbrottet vilket är av betydelse för att förstå den ryska

maktutövningen mot Georgien, särskilt kopplat mot de delar i handlandet som inte var av

våldsutövande art. Utifrån detta kommer tidsspannet 2008-04-02 – 2008-08-12 att ligga till

grund för den tidsavgränsningen som gjorts för uppsatsen. Att tidsspannet börjar den andra

april 2008 är framförallt till följd av att relationen länderna emellan började fallera vid den

tidpunkten. Den bortre avgränsningen är placerad när eldupphör infördes. Undersökningen

kommer att fokusera på ryskt agerande under tidsperioden och inte Georgiens insatser. Detta

för att uppnå ett gott resultat utifrån vad undersökningen vill åstadkomma.

1.5 Disposition

Texten bygger på beprövad uppsatsmetodik med en indelning i fem kapitel med ingående

underrubriker för att skapa en röd tråd genom hela arbetet. Kapitlen innefattas av ett

inledande kapitel som behandlar problemformulering, frågeställning, forskningsöversikt,

syfte, avgränsningar och disposition. Det andra kapitlet är uppsatsens teoridel som avhandlar

den valda teorin för undersökningen. Detta följs av ett metodkapitel där metodvalet för

undersökningen beskrivs. I kapitlet genomförs även en operationalisering av teorins delar till

mätbara indikatorer för att gör den mer användbar under uppsatsens fjärde kapitel som är

själva analysen.


226 QRZN

Sida 9 av 39

Analysen inleds med en kort sammanfattning av det valda fallet som leder in i själva

undersökningen av empirin som slutligen leder till ett resultat. Det sista och femte kapitlet

sammanfattar och diskuterar slutligen undersökningens resultat utifrån forskningsfrågan. Här

kopplas även forskningen mot yrkesrelevansen och förslag till vidare forskning ges.


226 QRZN

Sida 10 av 39

2. Teori

2.1 Full-spectrum conflict

Undersökningens teori är hämtad från författarna Oscar Johansson och Robert Seely´s som

genom artikeln Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal After Ukraine presenterar

teorin. Författarna formulerade artikeln och teorin då de anser att västvärldens syn på rysk

krigföring inte är representativt för hur konflikten i Ukraina utspelade sig.29 Teorins styrka till

skillnad från andra är att den inkluderar både hårda och mjuka förmågor i krig såväl som fred

och gråzonen däremellan. Den inkluderar även konventionella och ickekonventionella

förmågor som binds samman av politikens viljor genom en centraliserad ledning.30

Som nämndes under arbetets första kapitel grundar sig teorin i hur Rysslands handlande i

Ukraina kan förstås utifrån fyra olika aspekter som sedan samordnas utifrån en centraliserad

ledning. Aspekterna kommer i kapitlet att förklaras individuellt för att skapa en god

förutsättning för kommande operationalisering i metodkapitlet.31

2.1.1 Kinetiskt våld

Den första aspekten hos teorin är kinetiskt våld. I stort kan den sammanfattas till att

handlandet innefattas av någon form av våldsutövning. Våldsutövningen kan vara mer eller

mindre konventionell, antingen genom irreguljära eller reguljära trupper som dock ofta har

olika funktioner för det ryska syftet. De reguljära trupperna nyttjas i stor utsträckning i rollen

som avskräckande för motståndaren för att göra det svårare och mer motvilligt för denna att

nyttja sina egna styrkor, då det kan leda till att de ryska styrkorna agerar. De reguljära

trupperna kan dock självklart nyttjas i syfte att exempelvis anfalla motståndarens förband

enligt vanlig militär ordning.32

Ett annat sätt kinetiskt våld utövas på är genom specialförband som agerar högst

ickedoktrinärt genom att exempelvis (som under annekteringen av Krimhalvön 2014) inte

uppvisa nationstillhörighet. De tog sedan kontrollen över viktiga samhällsfunktioner i syfte att

29 Jonsson & Seely 2015, s. 1.





226 QRZN

Sida 11 av 39

skapa oro och oordning men också för att skapa möjlighet att påverka invånarna i samhället

hos motståndaren. Det kinetiska våldet handlar också om att beväpna militanter/upprorsmän

hos motståndarens egen befolkning för att skapa ännu mer turbulens och för att inte behöva

nyttja sina egna förband mer än i avskräckande syfte.33

Nyttjande av förband, reguljära som irreguljära, sker i möjligaste mån hemligt och med

förnekande från de ryska myndigheterna. Då man inte officiellt är i krig och på så vis gör det

svårt för andra länder att involvera sig i konflikten då det råder oklarheter huruvida det är krig

mellan nationerna eller inte. 34

Dock ses användandet av kinetiskt våld som en sista utväg för teorin som framförallt

fokuserar på övriga aspekter. Alltså nyttjas kinetiskt våld i större omfattning när övriga

aspekter inom teorin inte är lika framgångsrika.

2.1.2 Informationskrigföring

Jonsson och Seely menar att den ryska informationskrigföringen kan delas upp i två olika

kategorier; informationsteknisk och informationspsykologisk krigföring. Den

informationspsykologiska krigföringen kan sammanfattas till striden om viljor. Alltså att

påverka exempelvis befolkningen i såväl den egna nationen som den hos motståndaren för att

skapa en acceptans och vilja att stödja den ryska agendan. Det ryska sättet att förstå

informationskrigföring innefattas av en bred förståelse av hur man skall nyttja sig av

krigföringen. Detta exemplifieras genom att titta på ryska doktriner som betonar att

informationskrigföring innefattas av en konfrontation med en motståndare för att skapa skada

hos informationssystem, processer och resurser för att underminera de politiska, ekonomiska

och sociala systemen. Men även för att forma och hjärntvätta befolkningen för att

destabilisera samhället och staten hos motståndaren.35

Nyttjandet av media för att påverka civilbefolkning (inrikes som utomlands) och

motståndaren är något som Ryssland har ett stort fokus och intresse av. Man har sedan Putin

33 Jonsson & Seely 2015, s. 9–10.




226 QRZN

Sida 12 av 39

kommit till makten gradvis förstatligat nästan all media för att kunna kontrollera narrativet till

att främja den ryska politiska agendan.36 Detta görs bland annat genom att smutskasta

västvärlden för den ryska egna befolkningen som resulterar i att den kan bli mer

nationalistiskt och stöttande av den ryska regeringen. Man påverkar som sagt även media på

internationell nivå för att främja rysk agenda, bland annat genom sin kanal Russia Today. 37

Ryskt nyttjande av cyberattacker är även i fokus för informationskrigföringen. Även ifall det

inte nyttjades i stor utsträckning under Ukrainakonflikten fanns det fortfarande där vilket gör

att författarna väljer att ändå ta med denna del. Det påvisas även hur Ryssland nyttjade sig av

cyberangrepp under bland annat Georgienkonflikten 2008 från det att konflikten startade tills

det att den slutade.38 Man nyttjar sig även av statligt anställda så kallade ”internettroll”. Som

framförallt har syftet att sprida ryskpositiva och västnegativa inlägg på internet för att

ytterligare förstärka och påverka stödjandet för den ryska viljan.39

I informationskrigföring nyttjas alltså allt från cyberangrepp till att såväl rysk som utländsk

media påverkas för att främja ryska värderingar och viljor. Men också att forma och

hjärntvätta motståndarens befolkning att välja den ryska sidan vilket kan resultera till att man

får stöd i motståndarens egen nation och legitimerar det ryskt handlande mot denna. Detta kan

även skapa möjligheten för Ryssland att nyttja sig av ryskpositiva individer hos motståndaren,

beväpna dem och på så sätt skapa en form av inbördeskrig.

2.1.3 Ekonomi och energi

Aspekten behandlar ryskt nyttjande av medel och metoder för att påverka sina motståndare

ekonomiskt. Dock behöver inte den ”andra” nationen ses som en motståndare vid tillfället

som sanktionen genomförs; det kan räcka med att exempelvis nationen gör ett närmande mot

EU eller NATO för att hamna i fokus för ryska sanktioner.

Sanktionerna genomförs framförallt genom att påverka priset eller strypa tillgången av sin

export av olja och gas till sina grannländer som i vissa fall är helt beroende av den för att

upprätthålla sin levnadsstandard. 2006 släppte FOI en rapport som kom till slutsatsen att


37 Jonsson & Seely 2015, s. 12–13.

38 Jonsson & Seely 2015, s. 14–15.

39 Jonsson & Seely 2015. s. 15.


226 QRZN

Sida 13 av 39

majoriteten av 55 begränsningar eller stopp i export av rysk energi mellan 1991 – 2006 i

slutändan kunde härledas till politiska anledningar.40 I nyttjandet av detta ”energivapen”

använder sig Ryssland av två taktiker. För det första är hotet framförallt tydligt och sannolikt

för länder som gränsar till Ryssland och har tendenser till att närma sig västvärlden. Den

andra sidan avhandlar rysk export till central och Västeuropa där hotet beträffande sanktioner

förmodligen inte är stort. Förklaringen är att Ryssland i grunden är beroende av sin export av

energi för egen överlevnad (Cirka halva den ryska budgeten är underbyggd av den ryska

energiexporten) vilket gör att man mot denna del av världen vill ses som en pålitlig

handelspartner.41

Utöver påverkan på energi nyttjas också sanktioner på mat och andra varor. Ett exempel på

detta är hur Ryssland stoppade all import av Georgiskt vin, mineralvatten och jordbruksvaror

2006. Stoppet slutade att gälla en kort period när Ryssland blev medlem i

världshandelsorganisationen 2012, men återinfördes igen 2013.42 Importstoppen nyttjas av

samma anledning som sanktionerna i energiexporten, för att helt enkelt skapa politisk

påtryckning och försöka forma länders val till att göra som Ryssland vill.

2.1.4 Politiska påverkansoperationer

De politiska påverkansoperationerna som genomförs ur ett ryskt perspektiv innefattas av både

mjuka och hårda metoder. De hårda metoderna kan göra sig i uttryck genom exempelvis

politiska provokationer, sabotage, betydande infiltration, subventioner och att stötta politiska

grupper/partier. De mjuka metoderna kan istället vara exempelvis att ryska oljebolag sponsrar

Champions League.43

För att förklara det ryska förhållningssättet gentemot sina grannländer nyttjar sig författarna

av begreppen managed stability och managed instability. Managed stability nyttjas mot de

länderna i sin omgivning som stöttar den ryska regeringen och inte närmar sig västvärlden.

40 Hedenskog, Jakob & L. Larsson, Robert, Russian leverage on the CIS and the Baltic states

(Stockholm: Swedish Defence Research Agency, 2006), s. 46.

41 Jonsson & Seely 2015, s. 16–17.

42 Jonsson & Seely 2015, s. 15–16.



226 QRZN

Sida 14 av 39

Managed instability nyttjas i stället mot länder som väljer att göra det motsatta, alltså att

närma sig västvärlden.44

I policyn managed instability förklarar ordet ”instability” för hur staten i ett annat land

destabiliseras genom ryska påverkansoperationer. Ordet ”managed” i detta fall härleds till

både ryska försök till att stärka framförallt sin ekonomiska kontroll över nationen men också

för att säkerställa att instabiliteten inte blir för kraftig vilket kan göra att Ryssland tappar

kontrollen över landet.45 I Managed stability betonar ordet ”stability” de ryska försöken att

undvika ett ledningsskifte i det valda landet genom att säkerställa den befintliga kontrollen

som man redan har. Ordet ”managed” beskriver här i stället hur Ryssland både under och

efter stabiliseringsprocessen strävar efter att säkerställa och maximera sitt inflytande över

landets angelägenheter.46

Ett annat sätt som Ryssland påverkar sina grannländer på är genom metoden reflexive control.

Jonsson & Seely nyttjar sig av analytikern Timothy Thomas som definierar begreppet som ett

sätt att påverka en partner eller motståndare till att göra något man själv förutbestämt genom

att förmedla speciellt förberedd information.47 Begreppet kan förenklas till hur Ryssland vill

påverka sina motståndare och grannländer genom tillhandahållande av

information/desinformation som syftar till att framkalla en specifik reaktion. Kärnan av

begreppet är alltså att kunna uppfatta motståndarens beslutsfattande processer för att sedan

finna sårbarheter som kan exploateras.48

2.1.5 Synergi genom centraliserad ledning

För att lyckas med full-spectrum conflict krävs utöver tidigare nämnda aspekter en

centraliserad ledning som kan ta kontroll över de medel och metoder som aspekterna medför.

Syftet är att uppnå en hög grad av samordning och synergi för att uppnå maximal effekt av


45 Jakob Tolstrup, "Studying a negative external actor: Russia’s management of stability and

instability in the ‘Near Abroad’", Democratization 16:5 (2009), doi:10.1080/13510340903162101,

s. 931.

46 Tolstrup 2009, s. 931.




226 QRZN

Sida 15 av 39

handlandet. Ryssland har det lättare än exempelvis allianserna NATO eller EU när det

kommer till att centralisera ledningen, då olika nationers politiska viljor skall samordnas samt

svårigheterna kring att kontrollera exempelvis media, ekonomiska/politiska

påverkansoperationer samt hur och när alliansen skall handla.49 Här har Ryssland ett tydligt

övertag genom sin förmåga att kunna påverka och samordna samtliga aspekter hos full-

spectrum conflict efter en samlad politisk agenda.50

2.2 Kritik mot teorin

Författarna av teorin kritiserar aspekterna för det ryska handlandet då de är synnerligen vida

begrepp som gör att ”exaktheten” hos teorin kan uppfattas som icke precis vilket i sin tur gör

att teorins förklaringskraft kan bli ifrågasatt.51 När begreppen är breda och ospecificerade gör

detta att det skapas utrymme för att den enskilde forskaren kan göra olika bedömningar av

vad som ingår under den specifike aspekten. Att begreppen är vaga gör dock att teorin på ett

effektivt sätt kan förklara hur den ryska krigföringen har och nyttjar en brett spektrum av

medel och metoder för att nå framgång mot sina motståndare. Mer angående denna

problematik under rubriken 3.4 operationalisering.





226 QRZN

Sida 16 av 39

3. Metod

3.1 Forskningsdesign

Forskningsdesignen i denna uppsats är en teoriprövande kvalitativ textanalys som genom

fallstudiedesign ämnar undersöka huruvida den valda teorin har förklaringskraft mot ett

enskilt fall. En teoriprövande undersökning syftar till att pröva en teoris förklaringskraft och

generaliserbarhet. Alltså är det teorin som står i centrum för undersökningen och inte fallet.

Jämförelsevis är en teorikonsumerande undersökning direkt motsägande där det istället är

fallet som står i centrum och inte de teorier som nyttjas.52 Då uppsatsens syfte är att

undersöka hur rysk krigföring utvecklats lämpar sig en teoriprövande studie framför en

teorikonsumerande då det inte är fallet i sig som undersökningen vill bringa klarhet i utan hur

en teori för rysk krigföring har generaliserbarhet mot andra fall.

Den kvalitativa textanalysen är en metod som nyttjas framförallt för att undersöka det valda

materialet mer grundligt och noggrant.53 En kvalitativ undersökning har den fördelen till

skillnad från en kvantitativ att den skapar möjlighet att noggrant undersöka empirin för att

säkerställa vad innehållet kan bidra med till teorin. En kvantitativ textanalys lämpar sig bättre

för att förklara ett fenomen genom att man exempelvis räknar ett stort antal källor mer

övergripligt inom ämnet för att sedan kunna dra slutsatser utifrån dessa.54

De kvalitativa undersökningarna kan framförallt göras på två olika sätt; antingen

systematiserande eller kritiskt granskande.55 I denna uppsats kommer en systematiserande

ansats att nyttjas. Förhållningssättet syftar till att granska de valda texterna och tydliggöra

meningen tematiskt och systematiskt för att klargöra idéstrukturen genom att framhäva

väsentliga aspekter av innehållet.56 Att nyttja metoden kvalitativ textanalys innebär dock att

52 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann E Towns & Lena Wängnerud,

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm: Wolters Kluwer,

2017), s. 89.

53 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud 2017, s. 211.

54 Kristina Boréus & Göran Bergström, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig

text- och diskursalys 2018), s. 50.


56 Esaiasson, et al. 2017, s. 213.


226 QRZN

Sida 17 av 39

författaren kan misstolka texten vilket sänker undersökningens reliabilitet. Reliabiliteten är ett

mått på hur väl undersökningen undviker slumpmässiga eller osystematiska fel.57 För att

säkerställa att reliabiliteten når en hög nivå kommer analysen att genomföras genom en

noggrann inläsning av det valda materialet som sedan mynnar ut i svar på de

operationaliserade indikatorerna.58

Utöver teoriprövande och kvalitativ textanalys nyttjas fallstudiedesign i denna uppsats. I

synnerhet genomförs fallstudier genom att flera fall undersöks för att försöka se samband och

jämföra fallen.59 Att genomföra en fallstudie med ett fall går dock också att göra.60 Denna

metod medför dock viss problematik. Att endast nyttja ett fall skapar utrymme för att det kan

uppstå oklarhet för huruvida det återfinns mer än en förklaring till utfallet av undersökningen,

vilket tillsammans med mätfel kan skapa felaktiga slutsatser.61 Att endast nyttja ett fall skapar

dock möjlighet att utnyttja många källor och observationer vilket motverkar att felaktiga

slutsatser dras.62 För att motverka kritiken har fem olika verk nyttjats för att kunna bearbeta

fallet mer grundligt.

3.2 Val av fall

De kriterier som nyttjats för att finna lämpliga konflikter till undersökningen är följande:

Konflikten ägde rum före det att teorin skapades (2015), en av aktörerna i konflikten måste

vara Ryssland och att konflikten är samtida (efter Sovjetunionens kollaps 1991). Att

kriterierna valdes är framförallt för att finna ett lämpligt fall som kan bidra till uppsatsens

syfte, alltså att undersöka huruvida rysk krigföring idag är nydanande eller inte.


58 Ann-Marie Ekengren & Jonas Hinnfors, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats (Lund:

Studentlitteratur, 2012), s. 75–76.

59 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud 2017, s. 109.; Asbjørn Johannessen, Per Arne

Tufte, Line Christoffersen & Björn Nilsson, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod 2020),

s. 196–197.Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud 2017, s. 109.

60 Asbjørn Johannessen, Per Arne Tufte, Line Christoffersen & Björn Nilsson, Introduktion till

samhällsvetenskaplig metod 2020), s. 196.; Alexander L. George & Andrew Bennett, Case studies and

theory development in the social sciences (Cambridge, Mass: MIT Press, 2005), s. 32.

61 George & Bennett 2005, s. 32.

62 George & Bennett 2005, s. 32–33.


226 QRZN

Sida 18 av 39

Utifrån kriterierna har tre lämpliga fall lokaliserats. Georgienkonflikten 2008, första

Tjetjenienkriget 1994–1996 och andra Tjetjenienkriget 1999–2009.63 Att Georgienkonflikten

valdes var framförallt dess samtidigheten till när teorin skapades. Konflikten har även en

tydlig upptrappning till stridigheterna vilket gör att det kan finnas belägg för att den skulle

kunna klassificeras som full-spectrum conflict.

3.3 Forskningsetiska överväganden

Då denna uppsats inte omfattas av att individer utsätts för intervjuer, enkäter eller experiment

gör detta att de forskningsetiska överväganden som måste tas snarare innefattas av

författarens position till ämnet än att individer riskerar att fara illa.64 De överväganden som

istället tagits är betydelsen av god källhänvisning för att säkerställa att uppsatsen hänvisar var

informationen härstammar från. Detta är särskilt viktigt för att inte blanda ihop vad som är

egna reflektioner från författaren och vad som är referat.65 Därutöver är författaren av

uppsatsen av svensk härkomst med ursprung i den svenska Försvarsmakten. Vilket gör att det

finns risk för att någon form av partisk vinkling kan uppstå vilket skulle kunna sänka

validiteten hos uppsatsen. För att hålla uppsatsen objektiv och relevant kommer

arbetsprocessen vara transparent för att skapa möjlighet för läsaren att förstå var antaganden

och slutsatser kan härledas till. Samtliga resultat ur analysen kommer att presenteras objektivt

och ingen information kommer medvetet förvrängas eller uteslutas.

3.4 Materialdiskussion

Då denna uppsats nyttjar sig av kvalitativ textanalys som metod kommer analysen att utgå

från ett antal verk som behandlar Georgienkonflikten och vad som ledde upp till den. Detta

för att underbygga huruvida teorins operationaliserade aspekter återfinns i texterna eller inte.

Primärt nyttjas fyra olika verk samt en rapport för att möjliggöra att undersökningen av

konflikten blir så noggrann som möjligt. De fem verken som valts ut är The guns of august

2008, A little war that shook the world, The Russian military and the Georgian war: lessons

63 Nationalencyklopedin, Tjetjenienkrigen,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tjetjenienkrigen [hämtad 2021-6-16].

64 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud 2017, s. 354.; Ekengren & Hinnfors 2012,

s. 108.

65 Ekengren & Hinnfors 2012, s. 108–110.


226 QRZN

Sida 19 av 39

and implications, Putin’s war’s och rapporten The independent fact-finding mission on the

conflict in Georgia” (IIFFMCG). Samtliga verk utom rapporten är tryckt litteratur hämtad

från försvarshögskolans bibliotek (Anna Lindh-biblioteket). Verken valdes framförallt för

sina tydliga beskrivningar av konfliktens händelseförlopp samt för att säkerställa att teorins

aspekter får möjligheten att bedömas utifrån konfliktens olika skeden och händelser.

För att materialet skall kunna användas i en vetenskaplig kontext måste de först granskas

källkritiskt. Detta är viktigt för att säkerställa att de verk och texter som används faktiskt

uppfyller god kvalitet, är trovärdiga i sin återberättelse av fallets händelser och skapar goda

förutsättningar för att resultatet av undersökningen i sin tur blir trovärdigt. För att analysera

matrealet har de grundläggande källkritiska kriterierna äkthet, oberoende, samtidighet och

tendens nyttjats för att kontrollera verkens sanningsenlighet och användbarhet.66

Äkthetskriteriet innebär att materialet och påståenden som görs i det inte är förfalskade.67

Oberoendekriteriet innebär framförallt att författaren inte är påverkad till att ändra sin text

utifrån av såväl andra personer som omständigheter. Även begreppen primärkällor och

sekundärkällor är aktuellt i detta kriterium. En primärkälla ses som mer trovärdig då den

kommer direkt återberättad från någon som upplevde händelsen på plats, det finns därför inte

utrymme för att en ”förmedlare” kan feltolka, överdriva eller lägga sanningen till rätta.68

Samtidighetskriteriet kan sammanfattas till hur nära texten är skriven till den aktuella

händelsen i tid.69 Tendenskriteriet innebär slutligen att författaren inte återger en snedvriden

och vinklad version av händelsen för att bidra till författarens egna motiv eller agenda.70

Att samtliga verk kan fastställas ha god samtidighet är ett faktum, den källa som uppfyller

kriteriet sämst är Putin’s war’s som kom ut 2014 men bedöms fortfarande vara användbar.

Även äktheten bedöms som tillfredsställande då verken exempelvis påvisar goda

källhänvisningar och framförallt är tryckt litteratur lånad av Försvarsmakten. Bedömningen är

att materialet inte är förfalskat då verken också kan härledas till kända författare och förlag.


67 Esaiasson, et al. 2017, s. 291–292.

68 Esaiasson, et al. 2017, s. 292–293.

69 Esaiasson, et al. 2017, s. 294.

70 Esaiasson, et al. 2017, s. 294–295.


226 QRZN

Sida 20 av 39

Något som dock är problematiskt med de texter som valts är att samtliga har någon form av

västerländsk bakgrund vilket gör att tendensen i materialet skulle kunna bli lidande. Helst

skulle någon av källorna härstammat från exempelvis Ryssland för att med fördel skapat

större möjlighet att säkerställa undersökningens validitet. Dock kan västerländska författare

vara mer trovärdiga i den aspekten att de lever i länder med demokrati och yttrandefrihet

vilket förhållandevis är begränsande i Ryssland. Just denna aspekt ses som avgörande till att

materialet begränsats till tidigare nämnda verk. Materialet utöver rapporten är framförallt

även sekundärkällor vilket också är problematiskt men inte avgörande för att resultatet skall

bli lidande. För att motverka detta kommer en referenskorskontroll av materialet att ske i den

utsträckning det är möjligt. Detta för att motverka att ett enskilt verk kan påverka resultatet.

De fyra litterära verken kompletteras som tidigare nämnts av en EU rapport (IIFFMCG).

Rapporten hade till uppgift att granska konflikten med följande uppgiftsställning: “Investigate

the origins and the course of the conflict in Georgia, including with regard to international

law (footnote: including the Helsinki Final Act), humanitarian law and human rights, and the

accusations made in that context (footnote: including allegations of war crimes).”71

Rapporten bedöms även denna få ett gott källkritiskt betyg då den släpptes omedelbart efter

konflikten och förhåller sig högst objektiv till den uppgift den hade. Det enda negativa med

rapporten är återigen att den har västerländskt ursprung.

Titel Författare Övrigt Utgivare År

IIFFMCG Heidi Tagliavini Eu rapport EU 2008

The guns of

august 2008

Svante E.

Cornell &

Frederick Starr

Central Asia-

Caucasus institute &

Silk Road studies

program joint center

M.E sharp Inc. 2009

A little war that

shook the World

Ronald D.

Asmus

Amerikansk diplomat Palgrave

McMillan

2010

The Russian

military and the

Georgian war:

lessons and

implications

Ariel Cohen

Robert E.

Hamilton

Statsvetare

Amerikansk officer

och professor

Strategic Studies

Institute, U.S.

Army War

College

2011

71 Tagliavini 2009, s. 5.


226 QRZN

Sida 21 av 39

Putin´s war´s Marcel H. van

herpen

Säkerhetsexpert

specialiserad på

Ryssland

Rowman &

Littlefield

2014

Tabell 1 Material

3.5 Operationalisering

För att teorin skall kunna testas mot det valda fallet måste den operationaliseras, vilket

betyder att teorins olika delar omvandlas till operationaliserade indikatorer som sedan kan

prövas mot fallet. Indikatorerna får en mätskala för att skapa möjlighet att svara på hur väl

eller huruvida indikatorn återfinns i fallet. I processen när operationaliseringen sker är

begreppet validitet centralt för att säkerställa trovärdiga slutsatser efter undersökningen är

genomförd. 72 Genom att det återfinns en god överensstämmelse mellan teorins definierade

begrepp och de operationaliserade indikatorerna kan detta säkerställas.73

Då teorins olika aspekter generellt är breda gör detta att det blir problematiskt att

operationalisera teorin då det är svårt att få med allt i de indikatorer som kommer skapas.

Exempel på detta är begreppet kinetiskt våld vilket innefattas av en bred variation av medel

och metoder. Vilket gör att de indikatorer som skapas måste vara så representativa av

begreppet som möjligt. Med detta i åtanke har respektive aspekt operationaliserats individuellt

till följande indikatorer för att försöka fånga teorins helhet.

3.5.1 Kinetiskt våld

I teorin återfinns följande medel och metoder för aspekten kinetiskt våld: nyttjande av

reguljära förband främst i avskräckande syfte men också för att anfalla med, nyttjande av

irreguljära förband som specialförband vilka genom icke doktrinära metoder tar viktiga

samhällsfunktioner och sprida oroligheter samt beväpning och utbildning av upprorsmän.

Aspekt Indikator Mätskala

Kinetiskt våld I vilken utsträckning opererade de

reguljära förbanden i avskräckande

syfte?

Stor utsträckning – Liten

utsträckning – Återfinns

inte

72 Ekengren & Hinnfors 2012, s. 75.

73 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud 2017, s. 56–57.


226 QRZN

Sida 22 av 39

I vilken utsträckning nyttjades

irreguljära metoder och medel för att nå

framgång?



inte

I vilken utsträckning stöttade och

beväpnade Ryssland rebeller i

Georgien?



inte

Tabell 1 Analysverktyg Kinetiskt våld

3.5.2 Informationskrigföring

Denna aspekt i teorin sammanfattas utifrån följande medel och metoder: nyttjande av

cyberangrepp, internettroll, kontroll av medienarrativet såväl utländsk som inhemsk i syfte att

vinna striden om viljorna och att helt enkelt sabotera för landets samhällsfunktion. Framförallt

nyttjas informationskrigföringen i grunden för att påverka omvärldens, den egna befolkningen

och motståndarens uppfattning angående konflikten.


Informationskrigföring I vilken utsträckning nyttjades media för

att legitimera det egna handlandet?



inte

I vilken utsträckning nyttjades media för

att lägga skulden för konflikten hos

Georgien?



inte

I vilken utsträckning nyttjade sig

Ryssland av cyberattacker för att

påverka Georgien?



inte

Tabell 2 Analysverktyg Informationskrigföring

3.5.3 Ekonomi/energi

Aspekten grundar sig enligt teorin i hur motståndaren påverkas ekonomiskt. Detta kan vara

genom att påverka exempelvis tillgången till energi i form av olja och gas, export/import av

varor och tjänster.


Ekonomi och energi Infördes det sanktioner av produkter

från Georgien under 2008?

Återfinns/Delvis/

Återfinns inte

Infördes det Sanktioner på energi mot

Georgien under 2008?

Återfinns/Delvis/

Återfinns inte

Tabell 3 Analysverktyg Ekonomi/energi


226 QRZN

Sida 23 av 39

3.5.4 Politiska påverkansoperationer

Aspekten innefattar en bred mängd medel och metoder som nyttjas för att påverka en

motståndare. Både mjuka och hårda operationer nyttjas som kan omfattas av allt från att ryska

oljebolag sponsrar företag/föreningar eller köper in sig i dem för att få inflytande, till politiska

provokationer, sabotage, betydande infiltration, subventioner hos regeringar i deras närhet och

att stötta politiska grupper/partier. Begreppen managed stability/instability kan nyttjas för att

förklara det förhållningssätt Ryssland använder mot sina grannländer, alltså huruvida

instabilitet eller stabilitet är målet mot Georgien. Begreppet reflexive control kan även nyttjas

för att påverka sina politiska motståndare till att handla efter den egna agendan.


Politiska

påverkansoperationer

Stöttade Ryssland politiska

grupper/partier i Georgien innan

konflikten?

Återfinns/Delvis/

Återfinns inte

I vilken utsträckning skapade Ryssland

instabilitet i Georgien?



inte

Påverkades Georgien genom

provokationer att starta konflikten?

Återfinns/Delvis/

Återfinns inte

Tabell 4 Analysverktyg Politiska påverkansoperationer

3.5.5 Synergi genom centraliserad ledning

Den sista delen hos teorin koordinerar övriga aspekter genom att en gemensam ledning

samordnar allt från hur och när de reguljära styrkorna skall nyttjas till hur motståndarens

befolkning hjärntvättas genom media.


Synergi genom

centraliserad ledning

Återfanns det en centraliserad ledning

under konflikten för att samordna de

ryska förmågorna?

Återfinns/Delvis/

Återfinns inte

Tabell 5 Analysverktyg Synergi genom centraliserad ledning


226 QRZN

Sida 24 av 39

3.6 Analysverktyg


Kinetiskt våld I vilken utsträckning opererade de

reguljära förbanden i avskräckande syfte?

Stor utsträckning –

Liten utsträckning –

Återfinns inte

I vilken utsträckning nyttjades irreguljära

metoder och medel för att nå framgång?

-//-

I vilken utsträckning stöttade och

beväpnade Ryssland rebeller i Georgien?

-//-

Informationskrigföri

ng


att legitimera det egna handlandet?

-//-


att lägga skulden för konflikten hos

Georgien?

-//-

I vilken utsträckning nyttjade sig

Ryssland av cyberattacker för att påverka

Georgien?

-//-

Ekonomi och energi Infördes det sanktioner av produkter från


Återfinns/Delvis/

Återfinns inte



-//-

Politiska

påverkansoperatione

r

Stöttade Ryssland politiska

grupper/partier i Georgien innan

konflikten?

-//-



Stor utsträckning –

Liten utsträckning –

Återfinns inte

Påverkades Georgien till att starta

konflikten?

Återfinns/Delvis/

Återfinns inte

Synergi genom


Återfanns det en centraliserad ledning under

konflikten för att samordna de ryska

förmågorna?

-//-

Tabell 6 Analysverktyg


226 QRZN

Sida 25 av 39

4. Analys

4.1 sammanfattning av fallet

4.1.1 Förkrigstiden 20 april – 7 augusti

Relationen mellan Ryssland och Georgien har sedan Georgiens självständighetsförklaring

varit mer eller mindre problematisk. Sedan millenniumskiftet har relationerna länderna

emellan varit dåliga med provokationer från båda håll.74 Främst i form av ryskt stöttande av

utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien i form av att bland annat ge invånarna där

ryskt medborgarskap.75 Förkrigstiden kan dock sägas ha startat under våren 2008 när

provokationerna länder emellan eskalerade. Den tidpunkt som undersökningen kommer sätta

som startpunkt är ett NATO toppmöte 2–4 april där Georgiskt medlemsinträde diskuterades.76

Det som nu följer är en tidslinje av olika händelser som skedde under våren efter detta möte;

20/4 sköts en Georgisk spaningsdrönare ned av ett ryskt stridsflygplan över

Abchazien, Ryssland angav att det var abchaziska separatister som sköt ner drönaren

men bildbevis motbevisade påståendet.77

29/4 skickade Ryssland en styrka till Abchazien med 400 soldater som Ryssland

själva menade var i fredsbevarande syfte. Dock hade styrkan full utrustning, luftvärn,

artilleri och tung materiel vilket en fredsbevarande styrka inte bör ha.78

31/5 gick ytterligare 400 ryska soldater illegalt över gränsen och började reparera den

enda tågrälsen som sammanlänkade Ryssland och Georgien. Detta gjordes enligt

Ryssland av humanitära anledningar men Georgien såg det som en förberedelse till ett

möjligt angrepp.79

3/7 genomfördes ett mordförsök på Dimitry Sanakoev (den Georgien-stödda

provisoriska chefen för de sydossetiska delarna).80

74 Marcel van Herpen, Putin’s wars: the rise of Russia’s new imperialism (Lanham, Maryland:

Rowman & Littlefield, 2014), s. 206–207.

75 Herpen 2014, s. 208.

76 Herpen 2014, s. 211.

77 Herpen 2014, s. 212.

78 Herpen 2014, s. 212–213.

79 Herpen 2014, s. 212–213.

80 Herpen 2014, s. 213.


226 QRZN

Sida 26 av 39

9/7 Uppgav man från rysk sida att man genomfört överflygningar med fyra ryska

stridsflygplan kring de norra delarna av Sydossetien för att bland annat avskräcka

Georgien från att flyga spaningsdrönare i det området. 81

Ett antal vägbomber detonerade mot Georgiska polispatruller under mitten av juli

månad.82

15/7 – 2/8 Genomförde Ryssland en storövning vid gränsen till Georgien.83

Under samma period (slutet av juli och början av augusti) öppnade rysk kontrollerade

sydossetiska trupper eld mot byar som georgiska regeringen hade kontroll över, vilket

i sin tur tvingade polisen att öppna eld i självförsvar.84

I början av augusti (innan konflikten hade brutit ut) genomförde de sydossetiska

myndigheterna evakuering av sydossetiska civila, vilket kan tyda på att man

förberedde sig för ett angrepp mot området.85 Ryska journalister hade även skickats

till konfliktområdet dagarna innan stridigheterna länderna emellan bröt ut.86

4.1.2 Krigstiden

Natten mellan den sjunde och åttonde augusti utbröt kraftiga strider i och runt staden

Tschinvali i Sydossetien. Detta efter att georgiska styrkor påbörjat ett koordinerat anfall in i

området för att försöka återta regionen. Anfallet påbörjades med en artilleriattack som fick

följden att flertalet civila dog. Detta använde Ryssland som anledning till att genomföra en

invasion av Georgien för att skydda den civila befolkningen.87 Dock finns det anledning att

tro att ryska trupper redan befann sig i Sydossetien innan det georgiska anfallet påbörjades.88

Stridigheterna spred sig snabbt och höll på under fem dagar tills den tolfte augusti då

eldupphör verkställdes på båda sidor.89

81 Herpen 2014, s. 213.

82 Herpen 2014, s. 213.


84 Herpen 2014. s. 213.


86 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Johanna Popjanevski., The guns of August 2008:

Russia’s war in Georgia (Armonk, N.Y: M.E. Sharpe, 2009), s. 149.





226 QRZN

Sida 27 av 39

4.2 Kinetiskt våld

Under konflikten nyttjades det många former av kinetiskt våld. Framförallt under själva

anfallet in i Georgien där allt från stridsvagnar och skyttesoldater tog terräng med understöd

från artilleri, raketer och bombning med flyg.90 Totalt anföll cirka 25 000 – 30 000 reguljära

ryska soldater som understöddes av 10 000 – 15 000 sydossetiska separatister.91 Det ryska

kinetiska våldet innefattas också av att ryska reguljära förband nyttjades i avskräckande eller

påtryckande syfte. Exempel på detta är den stora militärövningen som genomfördes vid

gränsen mot Georgien dagar innan krigsutbrottet.92 Även patrulleringen av luftrummet med

attackflyg kan ses som del i den ryska avskräckningen.93 Förbanden som nyttjades som

”fredsbevarande styrkor” på georgisk mark kan möjligen ses som avskräckande i den avsikten

att en eventuell konfrontation med dem förmodligen skulle fått till följd att invasionen av

Georgien blivit tidigarelagd.

Det är tydligt att Ryssland nyttjande sig av irreguljära medel och metoder för att bland annat

påverka Georgien till att handla och ta till vapen. Ett tydligt exempel är de ryskstödda

separatisterna som i sin helhet kontrollerades, utbildades och utrustades av Ryssland.94 Då

separatisterna genomförde hänsynslösa attacker mot såväl polis som civila såväl i Abchazien

som Sydossetien utan större ryska protester kan slutsatsen dras att detta nyttjades för att

uppvigla situationen för att Georgien skulle ta första steget och ge Ryssland skäl att ingripa.95

Det återfinns även en oklarhet i huruvida ryska förband utöver de ”fredsbevarande styrkorna”

redan befann sig i Sydossetien när Georgien påbörjade sitt anfall. Ryssland själva har alltid

förnekat denna förekomst men andra källor påstår att det inte stämmer.96 Det återfinns

90 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Pavel Felgenhauer. 2009, s. 171.

91 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Pavel Felgenhauer. 2009, s. 173.


93 Herpen 2014, s. 213.

94 Ariel Cohen & Robert E. Hamilton, The Russian military and the Georgia war: lessons and

implications (Carlisle, PA: Strategic Studies Institute, U.S. Army War College, 2011), s. 42–43.

95 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Thornike Gordadze. 2009, s. 47–48.

96 Herpen 2014, s. 223.; Tagliavini 2009, s. 20.


226 QRZN

Sida 28 av 39

exempelvis flertalet incidenter från de ryska medierna som pekar på att man befann sig i

Georgien innan krigsutbrottet.97

I vilken utsträckning opererade de reguljära förbanden i avskräckande syfte? De reguljära

förbanden nyttjades främst inte i avskräckande syfte utan hade primärt stridande syfte vilket

gör att bedömningen för indikatorn blir att det återfanns i liten utsträckning.

I vilken utsträckning nyttjades irreguljära metoder och medel för att nå framgång? Irreguljära

metoder och medel nyttjades med stor framgång av den ryska sidan genom bland annat

stöttande av separatister, insmuggling av personal och materiel till Georgien samt att man

möjligen påbörjat anfall tidigare än påstått. Indikatorn bedöms till att vara uppfylld i stor

utsträckning.

I vilken utsträckning stöttade och beväpnade Ryssland rebeller i Georgien? Då Ryssland

stöttade, kontrollerade, utbildade och beväpnade separatister i Georgien kan denna indikator

bedömas till att vara uppfylld i stor utsträckning.

4.3 Informationskrigföring

Ryssland nyttjade sig av informationsarenan med stor framgång under konflikten. Både

genom cyberattacker och att påverka media till att stödja den egna agendan. Ett centralt ämne

för den ryska informationskrigföringen var att lägga över ansvaret för konflikten till

Georgien. I narrativet som man drev fanns det tre centrala delar: (1) Georgien och särskilt

president Saakashvili var den offensiva parten i konflikten, (2) Ryssland tvingades att skydda

sina invånare för att undvika en humanitär katastrof och (3) att västvärlden inte hade några

skäl att kritisera ryskt agerande efter sitt handlande i exempelvis Kosovo där man själva gick

in av humanitära skäl.98 Till en början lyckades man med narrativen. Exempelvis angavs det

att den georgiska armens attack hade dödat cirka 2000 civila vilket man använde som

anledning till sin invasion. Påståendet accepterades till en början av västerländsk media, dock

97 Herpen 2014, s. 224.; Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Johanna Popjanevsk. 2009,

s. 156–157.

98 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Paul A. Goble. 2009, s. 183.


226 QRZN

Sida 29 av 39

efter det att undersökningar från fler källor genomförts uppgick snarare antalet döda till cirka

100–133 personer.99

Ryssland nyttjade även sin egen media för att projektera att Georgien var en marionett-stat för

NATO. Detta gjordes bland annat genom att visa bilder på amerikansk utrustning i Georgien

som kom från en gemensam militärövning som hölls innan konflikten100 men också genom att

man skickade reportrar till konfliktområdet precis innan stridigheterna började vilket kan tyda

på att man planerat angreppet då reportrarna kunde visa den georgiska provokationen.101

När konflikten utbröt i krig påbörjades intensiva välkoordinerade cyberattacker från ryska

hackare. Attackerna började 17:15 den åttonde augusti och slutade lagom till det att Ryssland

gjorde eldupphör den tolfte augusti 12:45. Attackerna riktades mot georgiska och

västerländska webbsidor för att bland annat påverka deras förmåga till att sprida information

men också för att förlöjliga den georgiska regeringen och på så sätt kunna sprida sin version

av vad som skedde i konflikten. Man genomförde även attacker mot bankväsenden.102

I vilken utsträckning nyttjades media för att legitimera det egna handlandet? Nyttjande av

media för att legitimera den ryska invasionen av Georgien var av central betydelse för det

ryska handlandet vilket gör att denna indikator bedöms återfinnas i stor utsträckning.

I vilken utsträckning nyttjades media för att lägga skulden för konflikten hos Georgien? Även

här bedöms det återfinnas i stor utsträckning då denna indikator var det som framförallt

nyttjades för att legitimera den ryska inventionen.

I vilken utsträckning nyttjade sig Ryssland av cyberattacker för att påverka Georgien?

Rysslands nyttjande av cyberattacker är ett faktum i konflikten då attackerna var välplanerade

99 Cohen & Hamilton 2011, s. 48.

100 Cohen & Hamilton 2011, s. 47–48.


102 Ronald D. Asmus, A little war that shook the world: Georgia, Russia, and the future of the West,

1st ed uppl. (New York: Palgrave Macmillan, 2010), s. 167.; Herpen 2014, s. 206.


226 QRZN

Sida 30 av 39

och fokuserade på motståndarens förmåga att sprida budskap via internet. Denna indikator

bedöms återfinnas i stor utsträckning.

4.4 Ekonomi och energi

När det gäller ryskt nyttjande av ekonomiska påverkansoperationer finns det lite skrivet i

empirin. Detta då det endast återfinns korta delar som avhandlar ekonomi och energi i

materialet som inte heller ger mycket information angående huruvida man nyttjade sig av

påverkansoperationer eller inte. Det enda exemplet (dock utanför avgränsningarna) som

återfinns i materialet är 2006 efter det att Ryssland och Georgiens relationer började fallera;

efter ett gripande av spionanklagade ryska diplomater i Georgien agerade Ryssland med att

starta fullskaliga ekonomiska och politiska påtryckningar. Sanktioner infördes av bland annat

importstopp av exempelvis georgiskt vin och mineralvatten.103 Även en gasledning och

elledning som försörjde Georgien sprängdes på den ryska sidan gränsen i början av 2006.104

Utöver detta återfinns inget mer exempel på där ekonomi eller energi påverkades. Då det inte

framgår något beträffande när importstoppen upphörde kan inte några slutsatser dras härifrån.

Det framgår dock att Georgien var ekonomiskt pressat under månaderna som ledde upp till

konflikten vilket kan antyda på att de ekonomiska sanktionerna kvarstod.105

I artikeln som undersökningens teori är hämtad från återfinns det dock bevis för att

sanktionerna inte upphörde innan långt efter stridigheterna. Detta då sanktionerna upphörde i

samband med att Ryssland blev medlem i världshandelsorganisationen (2012).106 Med detta

och övrig information som framkommit av empirin kommer indikatorerna att bli bedömda

enligt följande:

Infördes det sanktioner av produkter från Georgien under 2008? Då det inte finns något bevis

för att det infördes nya sanktioner mot Georgien under 2008 kan inte denna indikator

bedömas som något annat än att det inte återfanns. Dock fanns det som tidigare nämnts bevis

för att det återfanns sanktioner under konflikten som tidigare införts under 2006 och inte

103 Herpen 2014, s. 209.

104 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Nilsson Niklas. 2009, s. 101.

105 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), David J. Smith. 2009, s. 122.

106 Jonsson & Seely 2015, s. 15. ; "World trade organization", ,

https://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm [hämtad 2021-5-2].


226 QRZN

Sida 31 av 39

släpptes innan 2012. Påståendena kan dock inte styrka indikatorns uppkomst till följd av de

avgränsningarna som undersökningen har.

Infördes det Sanktioner på energi till Georgien under 2008? Även denna indikator kommer

bedömas till att den inte återfinns med samma förklaring som föregående indikator.

4.5 Politiska påverkansoperationer

För att förstå de politiska påverkansoperationer som genomfördes av Ryssland under

konflikten är det viktigt att komma ihåg att Ryssland gentemot Georgien innehade enorma

fördelar genom sitt stora politiska inflytande i regionen107 samt sin möjlighet att utnyttja

utbrytarregionernas villighet att bli självständiga. Genom detta skapades möjligheten för

Ryssland att genomföra kraftiga påverkansoperationer mot Georgien.

Först och främst nyttjades utdelning av ryskt medborgarskap och pass till en stor mängd

individer i Sydossetien och Abchazien.108 Att man gjorde detta skapade i förlängningen en

möjlighet för Ryssland att påstå att ryska medborgare behövde beskydd i Georgien vilket

återigen skapade legitimitet för rysk agerande.109 Att göra individer i utbrytarregionerna till

ryska medborgare kan även signalera att man legitimerar regionernas självständighet. Utöver

pass påverkades och kontrollerades även separatister i områdena att eskalera situationen i

framförallt Sydossetien.110

Georgien påverkades till att starta konflikten genom bland annat den eskalering som återfanns

och följde den ryska agendan till punkt och pricka. Detta då de mål Ryssland i synnerhet satt

upp var att just påverka Georgien till att starta stridigheterna för att legitimera det egna

anfallet.111 Att den georgiska ledningen var pressad den sjunde augusti är ett faktum då

situationen i Sydossetien blev allt mer ohållbar och att man trodde att Ryssland genomförde

en sorts långsam och sekventiell annektering av området.112 Vilket i sin tur fick president


108 Herpen 2014, s. 231.

109 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Johanna Popjanevski. 2009, s. 158.

110 Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Johanna Popjanevski. 2009, s. 155.


112 Asmus 2010, s. 31.


226 QRZN

Sida 32 av 39

Saakashvili att ge sina militära styrkor order att anfalla in i Sydossetien för att hindra vad man

trodde var en rysk invasion.113 Detta är ett tydligt exempel på reflexive control då begreppets

innebörd är att man får sin motståndare att genomföra något man själv vill.114

Att det ryska agerandet kan kategoriseras som managed instability och inte managed stability

är tydligt i den bemärkelsen att man inte ville skapa stabilitet i landet. Istället ville Ryssland

skapa turbulens och underminera den georgiska ledningen då man ville åstadkomma ett

regimskifte eller hindra den georgiska regeringen att närma sig västvärlden och NATO.115

Utöver detta nyttjades andra medel och metoder för att påverka Georgien, exempelvis

nyttjades mordförsök116, ryska soldater i större volymer i utbrytarregionerna för att genomföra

”humanitära” arbeten, vilket på sätt och viss är en form av politisk påtryckning.117 Även

storövningen som hölls innan krigsutbrottet har politiska effekter.118

Stöttade Ryssland politiska grupper/partier i Georgien innan konflikten? Denna indikator

bedöms återfinnas i stor utsträckning till följd av sitt stöttande och legitimerande av

utbrytarregionerna.

I vilken utsträckning skapade Ryssland instabilitet i Georgien? Då det är tydligt att Rysslands

intention med sitt ageranden var att man ville åstadkomma instabilitet i Georgien kan denna

indikator bedömas till att återfinnas i stor utsträckning.

Påverkades Georgien till att starta konflikten? Även denna indikator återfinns i konflikten då

man ville få Georgien att handla för att kunna härleda konflikten till georgiska aggressioner

och legitimera den egna invasionen.

113 Asmus 2010, s. 36.


115 Asmus 2010, s. 5.; Svante E. Cornell & S. Frederick Starr (red.), Niklas Nilsson. 2009, s. 101.

116 Herpen 2014, s. 213.

117 Herpen 2014, s. 212–213.



226 QRZN

Sida 33 av 39

4.6 Synergi genom centraliserad ledning

Ryskt agerande under konflikten indikerar att man genomfört omsorgsfull planering och

förberedelser inför den.119 Det kategoriseras även av att ju högre upp man tittar desto bättre

tycks ledningen fungerat. På strategisk nivå lyckades man samordna politiska och militära

medel och metoder, men desto längre ner i organisationen man tittar återfinns det

problematik.120 Det framgår även att det inte existerade någon gemensam ledning för att

samordna de stridande förbanden som luft och markförband vilket stärker uppfattningen att

det inte återfanns någon centraliserad ledning åtminstone för stridskrafterna.121

Samordningen av de cyberattacker som genomfördes från det att stridigheter utbröt tills det att

Ryssland anmälde eldupphör är dock ett tecken på att det förmodligen existerade någon form

av centraliserad ledning.122 Det är dock oklart hur eller vem som genomförde denna ledning.

Återfanns det en centraliserad ledning under konflikten för att samordna de ryska

förmågorna? Utifrån empirin tycks det återfinnas någon form av central ledning med tanke på

att man exempelvis samordnade cyberattackerna med det stora angreppet. Dock återges det

inte i materialet huruvida något speciell enhet eller individ utgjorde denna centrala ledning

eller hur den fungerade. Detta gör att denna indikator inte kan bedömas som att den återfinns.

4.7 Resultat

Resultatet har sammanställts i analysmallen och färgkodats för att skapa en tydlig bild av det.

Grön indikerar att indikatorn återfinns i stor utsträckning eller att den helt enkelt återfinns.

Gul indikerar att indikatorn återfinns i låg utsträckning eller återfinns delvis. Röd indikerar att

indikatorn inte återfinns.


Kinetiskt våld I vilken utsträckning opererade de reguljära

förbanden i avskräckande syfte?

Liten utsträckning

I vilken utsträckning nyttjades irreguljära

metoder och medel för att nå framgång?

Stor utsträckning




122 Asmus 2010, s. 167.


226 QRZN

Sida 34 av 39

I vilken utsträckning stöttade och beväpnade

Ryssland rebeller i Georgien?

Stor utsträckning

Informationskrigföring I vilken utsträckning nyttjandes media för att

legitimera det egna handlandet?

Stor utsträckning

I vilken utsträckning nyttjandes media för att

lägga skulden för konflikten hos Georgien?

Stor utsträckning

I vilken utsträckning nyttjade sig Ryssland av

cyberattacker för att påverka Georgien?

Stor utsträckning

Ekonomi och energi Infördes det sanktioner av produkter från


Återfinns inte



Återfinns inte

Politiska

påverkansoperationer

Stöttade Ryssland politiska grupper/partier i

Georgien innan konflikten?

Återfinns



Stor utsträckning

Påverkades Georgien till att starta

konflikten?

Återfinns

Synergi genom


Återfanns det en centraliserad ledning under

konflikten för att samordna de ryska

förmågorna?

Återfinns inte

Tabell 7 Analysverktyg Resultat

Tolkning av resultat

Resultatet visar att det ryska agerandet i Georgien innefattas av majoriteten av de aspekter

som utgör full-spectrum conflict. De aspekter som inte representeras i konflikten kunde inte

stärkas i empirin och ses som delvis uppfyllda eller att de inte återfinns. Samtliga aspekter

utom ekonomi/energi och synergi genom centraliserad ledning ses som fullt uppfyllda.


226 QRZN

Sida 35 av 39

5. Avslutning

5.1 Sammanfattning

Utifrån den forskningslucka som problematiserades under uppsatsens inledande kapitel är

undersökningens syfte att titta på ryskt agerande i Georgien för att se huruvida den ryska

krigföringen är av nydanande karaktär eller inte. Utifrån syftet formulerades följande

forskningsfråga: I vilken utsträckning kan Rysslands agerande under Georgienkonflikten

2008 förstås som full-spectrum conflict?

I analysens resultat framgår det att nästintill samtliga aspekter hos teorin full-spectrum

conflict återfinns i konflikten. Slutsatsen är att detta är tillräckligt för att till del kunna

definiera konflikten efter teorin. Svaret på forskningsfrågan efter uppsatsens genomförda

undersökning blir följande: Rysslands agerande i Georgienkonflikten 2008 kan till del ses

som full-spectrum conflict då det ryska agerandet innefattas av en bred samling medel och

metoder för att nå framgång i konflikten. Men också att majoriteten av de aspekter teorin

innefattas av kunde stärkas i det valda materialet från konflikten. Mer forskning på ämnet

behöver dock genomföras.

Då syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida ryskt agerande är av nydanande karaktär

kan påståendet att den ryska krigföringen i Georgien liknar agerandet i Ukraina göras.

Möjligen kan krigföringen ses som en utveckling av den som genomfördes 2008. Utifrån

detta kan slutsatsen dras att den ryska krigföringen inte är av nydanande karaktär utan i stället

är en utveckling av tidigare sätt att föra krig på.

5.2 Diskussion

Att samtliga aspekter hos teorin inte återfinns i konflikten betyder inte att konflikten utesluts

från att kunna kategoriseras som full-spectrum conflict. De aspekter som inte kunde stärkas i

det valda materialet berodde framförallt på att det inte återfanns information angående dem

innanför de valda avgränsningarna. Detta medför att det finns behov av att genomföra fler

undersökningar för att bredda och säkerställa om aspekterna återfanns i konflikten eller inte.

Energi och ekonomi är det tydligaste exemplet då det återfanns bevis i empirin på att det

förekom påverkansoperationer utanför de valda avgränsningarna. Hade andra bredare

avgränsningar eller annat material valts kanske denna aspekt kunnat ses som uppfylld vilket

ytterligare skulle stärka slutsatsen om att rysk krigföring inte är nydanande. Även aspekten


226 QRZN

Sida 36 av 39

synergi genom centraliserad ledning behövs undersökas mer då vidare avgränsningar eller

annat material möjligen också skulle kunna bevisa eller motbevisa huruvida en sådan

återfanns eller inte.

Då undersökningen utgick från indikatorer som operationaliserades från vad författaren ansåg

som rimligt finns här utrymme för kritik. Hade aspekterna operationaliserats på annat sätt än

vad som gjordes i denna uppsats skulle resultatet möjligen kunnat bli annorlunda. Att

indikatorerna förmodligen kan operationaliseras på annat vis är ett faktum, dock har de

indikatorer som skapats utformats med hänsyn efter teorins förklaring av respektive delaspekt

samt för att fånga helheten av dem. Vid en eventuell omprövning av undersökningen kan

indikatorerna användas igen för att göra dem mer tillförlitliga.

5.3 Behov av vidare forskning

Som nämndes under resultatdiskussionen behövs teorin prövas mer mot Georgienkonflikten.

För att genomföra detta kan förslagsvis andra avgränsningar, material och metod användas för

att bredda kunskapen beträffande teorins applicerbarhet. För att ytterligare bidra till

forskningen kan förklaringskraften hos teorin även prövas mot andra konflikter. Antingen kan

fall innan Georgienkonflikten undersökas för att se huruvida den ryska krigföringen även

hade tendenser av full-spectrum conflict där, ett exempel på en sådan konflikt skulle kunna

vara Tjetjenienkriget 1999. Det kan även vara av värde att undersöka konflikter efter 2015 för

att se hur den ryska krigföringen har utvecklats efter det att teorin skapades, exempel på

sådana konflikter är Syrienkonflikten och Ukrainakonflikten då den ännu inte är över 2021.

Utöver att testa teorin kan det vara av värdefullt att undersöka fallet mer ingående genom att

exempelvis genomföra en teorikonsumerande studie för att stärka förståelsen kring

Georgienkonflikten.

5.3 Relevans för yrkesutövningen

Likt andra försvarsmakter i världen kommer Rysslands krigföring att förändras i takt med

utveckling av teknologi och globala förändringar. Att den svenska militära professionen då

förstår hur geografiska grannländer agerar och kan komma att agera vid exempelvis ett

eventuellt angrepp är av stor betydelse för att lyckas möta en sådan tragedi. För att säkerställa

att förståelsen för rysk utveckling görs på ett tillförlitligt sätt är det centralt att undersöka och


226 QRZN

Sida 37 av 39

jämföra den ryska krigföringen idag med andra tidpunkter i historien för att kunna förutspå

riktningen Ryssland och andra geografiska grannländer utvecklas mot.

Resultatet i denna undersökning är relevant för yrkesutövningen i den bemärkelsen att det

visar på att den ryska krigföringen är en utveckling av tidigare sätt att föra krig på. Detta gör

att den svenska krigföringen måste möta denna utveckling genom att förbättra de medel och

metoder Försvarsmakten anskaffar och förfogar över idag. Allt för att skapa så stor effekt av

Sveriges Försvarsmakt som möjligt.


226 QRZN

Sida 38 av 39

Litteratur och referensförteckning

Asmus, Ronald D., A little war that shook the world: Georgia, Russia, and the future of the

West, 1st ed uppl. (New York: Palgrave Macmillan, 2010).

Boréus, Kristina & Bergström, Göran, Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursalys 2018).

Carlén, Linnea, "Rapport: Rysslands president Vladimir Putin ska ha försökt påverka USA-

valet", SVT Nyheter, 16/3 2021, https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysslands-president-

vladimir-putin-ska-ha-forsokt-paverka-usa-valet [hämtad 2021-4-10].

Cohen, Ariel & Hamilton, Robert E., The Russian military and the Georgia war: lessons and

implications (Carlisle, PA: Strategic Studies Institute, U.S. Army War College, 2011).

Cornell, Svante E. & Starr, S. Frederick (red.)., The guns of August 2008: Russia’s war in

Georgia (Armonk, N.Y: M.E. Sharpe, 2009).

Dubovitsky, Nathan, "Bez Neba", Russkiy Pioneer, 12/3 2014,

http://ruspioner.ru/honest/m/single/4131 [hämtad 2021-3-25].

Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats

(Lund: Studentlitteratur, 2012).

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E & Wängnerud, Lena,

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm: Wolters

Kluwer, 2017).

Fabian, Sandor, "The Russian hybrid warfare strategy – neither Russian nor strategy",

Defense & Security Analysis 35:3 (2019), s. 308–325, doi:10.1080/14751798.2019.1640424.

Galeotti, Mark, "Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ”new way of

war”?", Small wars & insurgencies 27:2 (2016), s. 282–301,

doi:10.1080/09592318.2015.1129170.

George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case studies and theory development in the social

sciences (Cambridge, Mass: MIT Press, 2005).

Hedenskog, Jakob & L. Larsson, Robert, Russian leverage on the CIS and the Baltic states

(Stockholm: Swedish Defence Research Agency, 2006).

Herpen, Marcel van, Putin’s wars: the rise of Russia’s new imperialism (Lanham, Maryland:

Rowman & Littlefield, 2014).

Hill, Evan & Triebert, Christiaan, "12 hours, 4 Syrian hospitals bombed. One culprit:

Russia.", The new york times, 13/10 2019,

https://www.nytimes.com/2019/10/13/world/middleeast/russia-bombing-syrian-hospitals.html

[hämtad 2021-4-8].

Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne, Christoffersen, Line & Nilsson, Björn, Introduktion

till samhällsvetenskaplig metod 2020).


226 QRZN

Sida 39 av 39

Jonsson, Oscar & Seely, Robert, "Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal After

Ukraine", The Journal of Slavic Military Studies 28:1 (2015), s. 1–22,

doi:10.1080/13518046.2015.998118.

Lallerstedt, Karl, "Organiserad brottslighet är ett ryskt utrikespolitiskt redskap", Svenska

dagbladet, 28/4 2017, https://www.svd.se/organiserad-brottslighet-ar-ett-ryskt-

utrikespolitiskt-redskap-och-hot [hämtad 2021-3-22].

Lomia, Ekaterine, "The evaluation of russia´s foreign policy towards Georgia following the

`rose revolution´", Journal of Liberty and International Affairs 6:1 (2020), s. 112–128.

"Nationalencyklopedin", Tjetjenienkrigen,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tjetjenienkrigen [hämtad 2021-6-

16].

Oleg, Manko & Yurii, Mikhieiev, "Defining the Concept of ‘Hybrid Warfare’ Based on the

Analysis of Russia’s Aggression against Ukraine", Information & Security: An International

Journal vol. 41 (2018), doi:10.11610/isij.4107.

Pimerantsev, Peter, "How putin is reinventing warfare", Foreignpolicy magazine, 5/5 2014,

https://foreignpolicy.com/2014/05/05/how-putin-is-reinventing-warfare/ [hämtad 2021-3-25].

Pyung-Kyun, Woo, "The Russian Hybrid War in the Ukraine Crisis: Some Characteristics and

Implications", Korean Journal of Defense Analysis 27:3 (2015), s. 383–400.

Renz, Bettina, "Russia and ‘hybrid warfare’", Contemporary Politics 22:3 (2016), s. 283–300,

doi:10.1080/13569775.2016.1201316.

Schnaufer, Tad A, "Redefining Hybrid Warfare: Russia’s Non-linear War against the West",

Henley-Putnam University Press 10:1 (2017), s. 17–31, doi:10.5038/1944-0472.10.1.1538.

Tagliavini, Heidi (Head of Mission), Independent international fact-finding mission on the

conflict in Georgia, 1 EU, 2009),

https://www.mpil.de/en/pub/publications/archive/independent_international_fact.cfm

[hämtad 2021-4-7].

Tolstrup, Jakob, "Studying a negative external actor: Russia’s management of stability and

instability in the ‘Near Abroad’", Democratization 16:5 (2009), s. 922–944,

doi:10.1080/13510340903162101.

"Ukraina Globalis", Svenska FN-förbundet, 2019,

https://www.globalis.se/Konflikter/Europa/ukraina [hämtad 2021-3-22].

"World trade organization", ,

https://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm [hämtad 2021-5-2].

Documents

Kadett Markus Ohlson 2021fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:1573822/FULLTEXT01.pdf · 2021. 6. 27. · Kadett Markus Ohlson 2021 226 QRZN Sida 6 av 39 och definierar Schnaufer 16iställetbegreppet