Embed Size (px)
Citation preview
INFORMATIONSDAG TILLGÄNGLIGHET
26 oktober 2016 Thomas Wilhelm
09.45 - 10.00 Inledning, Helena Leufstadius, VD Svensk Kollektivtrafik
10.00 - 10.30 Rollen som tillsynsmyndighet, Heléne Jarefors Transportstyrelsen
10.30 - 11.00 Förslag till direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas
lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav
för produkter och tjänster.
Heléne Jarefors Transportstyrelsen
11.00 - 11.30 Revideringen av Kommissionens förordning (EU) Elinor Nyberg,
Trafikverket
11.30 - 12.30 Lunch
12.30- 13.00 Erfarenheter från Scandic Hotels. Magnus Berglund, Scandic
Hotels
13.00 - 13.30 Presentation av årets resultat från Myndigheten för
delaktighets enkät till de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna. Åsa Nordström och Romina Ramos,
Myndigheten för delaktighet (MFD)
14.00 - 14.30
14.30 - 15.00
15.00 – 16.00
FIKA
En funktionshinderpolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle
MFD förslag till ny strategi – Roland Palmqvist, Trafikverket
Diskussioner utifrån dagens dialog.
Avslutning
Helena Leufstadius
– VD Svensk Kollektivtrafik
Rollen som tillsynsmyndighet, vad
kommer man fokusera på 2017?
Vilka områden berörs?
Vad blir konsekvenserna för RKM
Heléne Jarefors,
Transportstyrelsen
10.00
Om tillsyn på kollektivtrafikmarknaden
Tillsyn av att RKM upprättar trafikförsörjningsprogram och att de har rätt innehåll i förhållande till kollektivtrafiklagens krav.
Tillsyn av att kollektivtrafikföretag efterlever bestämmelser om anmälningsplikt och trafikantinformation.
Tillsyn av art. 7.1 i EU:s kollektivtrafikförordning (tillsynsmandat ev. fr.o.m 1 jan. 2017)
All tillsyn finansieras genom avgifter (TSFS 2014:53 och TSFS 2014:56).
Förordning (EG) nr 1370/2007, artikel 7.1
Varje behörig myndighet ska en gång om året offentliggöra en samlad rapport om den allmänna trafikplikten inom sitt behörighetsområde, om de utvalda kollektivtrafikföretagen samt om ersättningar och ensamrätt som dessa kollektivtrafikföretag beviljats som kompensation. Rapporten ska skilja mellan busstrafik och spårbunden trafik, den ska möjliggöra kontroll och utvärdering av kollektivtrafiknätets effektivitet, kvalitet och finansiering samt, i förekommande fall, ge information om eventuella beviljade ensamrätters art och omfattning.
Process vid tillsyn av
trafikförsörjningsprogram (TFP)
1. Första kontakt
2. Initiering (brevet)
3. Underlaget (från RKM:s
hemsida)
4. Granskning (två personer,
rättssäkerhet)
5. Bedömning (om vi är
överens – ok, annars
omtag)
6. Våra synpunkter (skickas
med tidsfrist och ev. möte)
7. RKM:s återkoppling
8. Telefonmöte (synpunkter
och datum för rättelse)
9. RKM skickar rättelse och tar
in ändringar/tillägg i TFP
och får det beslutat
10. Avslut
Återkommande avvikelser i TPF
Redovisning av de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer (10.5)
Redovisning av tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. (10.4)
Om anmälningsskyldighet till RKM
Alla kollektivtrafikföretag som bedriver kommersiell kollektivtrafik omfattas av krav på anmälningsskyldighet till RKM, oavsett om de bedriver lokal, regional eller långväga trafik
Syftet med anmälningsskyldigheten är att berörda myndigheter ska ha möjlighet att följa och utöva tillsyn även över kommersiell trafik (enl. prop. 2009/10:200 sid 85).
Tillsyn resp. marknadsövervakning
Tillsyn handlar om att kontrollera att gällande krav på marknaden följs.
Övervakning handlar om att följa och utvärdera hur marknaden tar ansvar för vissa viktiga delar som inte regleras i författning. Följa och utvärdera villkor för marknadstillträde, konkurrensvillkor och
villkor för resenärer. Insamling av statistik och data – analys- avrapportering.
Samråd med Konkurrensverket
Aktuellt
• Ca fem tillsyner av TFP är inplanerade att genomföras under 2017.
• Ev. bygga upp ny tillsyn enligt art 7.1 i EU’s kollektivtrafikförordning. I
så fall är TS ambition att begära in rapporter från RKM under år 2017.
• Internationellt arbete – fjärde järnvägspaketet
Förslag till nytt tillgänglighetsdirektiv
Avslutad remiss ang. nytt
tillgänglighetsdirektiv
• Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar
vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster
• Socialdepartementet
• EU:s tidsplan är att direktivet ska vara infört i nationell lag
senast två år efter att direktivet fastställts. Kraven ska tillämpas
på produkter och tjänster som sätts på marknaden, eller
upphandlas av offentlig sektor, sex år efter att direktivet trätt i
kraft.
• Sista dag att svara på remissen var den 13 april 2016.
Syftet med nytt tillgänglighetsdirektiv
• …är att bidra till att förbättra den inre marknadens funktion och
undanröja och förebygga hinder för fri rörlighet för tillgängliga
produkter och tjänster.
– eftersom nationella krav och förfaranden för tillgänglighet inte är
harmoniserade.
– eftersom leverantörer som verkar över gränserna drabbas av extra
kostnader (särskilt små och medelstora företag, som har begränsad
kapacitet att sätta sig in i och följa olika regler).
Direktivet har en stark koppling till FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
Innehåll i nytt tillgänglighetsdirektiv
• I direktivet skapas en EU-gemensam definition av tillgänglighet.
• I direktivet definieras gemensamma tillgänglighetskrav för utvalda
produkter och tjänster:
• Tillgänglighetsdirektivet omfattar produkter och tjänster som sätts på
marknaden inom områdena lokaltrafik, bank, telefoni, persondatorer,
teve- och audiovisuella medier, e-böcker, biljettförsäljning,
incheckningsautomater och e-handel.
• Det omfattar även produkter, tjänster och byggd miljö som upphandlas
eller finansieras med offentliga medel enligt vissa utpekade europeiska
regelverk.
Innehåll i nytt tillgänglighetsdirektiv
• Direktivet definierar även ekonomiska aktörers och tjänsteleverantörers
skyldigheter (bl.a. CE-märkning, bruksanvisning, identitetsbeteckning och
tillhandahålla information).
• Produkter eller tjänster som överensstämmer med utpekade harmoniserade
standarder förutsätts uppfylla tillgänglighetskraven i direktivet.
• Om utpekade standarder skulle saknas kan kommissionen anta
genomförandeakter för att fastställa gemensamma tekniska specifikationer.
• Företag ska intyga kravefterlevnad i en EU-försäkran om överensstämmelse
(egenkontroll, för att inte driva kostnader).
• Myndigheter ska utföra marknadskontroll av produkter samt kontroll av tjänsters
överensstämmelse, och vidta åtgärder om brister upptäcks.
(OBS! Endast ett förslag ännu – formuleringarna kan ändras.)
Vilka berörs av förslaget?
• Tillverkare
• Distributörer och importörer
• Stat
• Kommun och landsting
• Äldre och personer med funktionsnedsättning
Kort om nyttor med förslaget
• Handelshinder undanröjs - medlemsstaterna måste godta produkter
och tjänster som exporteras från andra medlemsstater om dessa
uppfyller kraven på tillgänglighet i det föreslagna direktivet.
• Den fria rörligheten kommer att ge positiva ekonomiska effekter.
• Förslaget ger rättssäkerhet och en utökad marknad för ekonomiska
aktörer att sälja sina produkter och tjänster på.
• Konsumenter med funktionsbegränsning, inbegripet personer med
funktionsnedsättning och äldre, kan dra nytta av ett större utbud av
tillgängliga produkter och tjänster, av bättre kvalitet och till lägre pris.
Konsekvenser med förslaget
• Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att utreda konsekvenserna
av direktivsförslaget. Uppdraget ska slutredovisas 15 november 2016.
• Det är svårt att få tillgång till data som beskriver hur tillgängliga
produkter och tjänster är idag.
• Avsaknaden av nuläge (nollmätning) försvårar analysen av vilka
kostnaderna kommer att bli för att nå direktivets krav.
• MFD kommer föra dialog med berörda.
Ändrad diskrimineringslag
Remiss ändrad diskrimineringslag
• Ds 2016:26 ”Utvidgat skydd mot diskriminering i form av
bristande tillgänglighet”
• Kulturdepartementet
• Föreslår att ändra diskrimineringslagen (2008:567) avseende
bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning:
Även små företag inom området varor och tjänster bör omfattas
av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
• Föreslagen tidpunkt för ikraftträdande är den 1 juli 2017.
• Sista dag att besvara remissen var den 18 oktober 2016.
Nyttor med förslaget
• Ökad tillgång till rättsmedel för personer med
funktionsnedsättning.
• Rätten till stöd och service av enklare beskaffenhet tydliggörs
inom området varor och tjänster.
• Bättre användbarhet och tillgänglighet för alla.
• Minskat behov av stöd från exempelvis anhöriga.
Konsekvenser för företag
• Inom landtransporter berörs ungefär 20 000 företag varav 7000
taxiföretag av förslaget.
• Lagen ställer krav på att genomföra skäliga
tillgänglighetsåtgärder. Utgångspunkten för vad som är en skälig
åtgärd är de krav på tillgänglighet som gäller enligt de lagar eller
andra regler som finns för verksamheten.
• Inom området varor och tjänster kan endast enklare åtgärder
komma att krävas.
• Näringsidkare bör få vetskap om behovet av en serviceåtgärd
en rimlig tid i förväg och ges möjlighet att förbereda sig.
Kostnader för företag
• Bedömningen är att lagändringen inte innebär några stora
kostnader för företagen. De mindre kostnader som kan uppstå kan
förväntas uppstå initialt då rutiner och arbetssätt ses över i
förhållande till förbudet.
• Endast rimliga kostnader för anpassningsåtgärder som kan
finansieras inom ramen för ordinarie verksamhet kan komma i
fråga.
• Kostnader beror på faktorer såsom förkunskap, kreativitet att lösa
uppkomna situationer samt omfattning av kontakter med
funktionsnedsatta.
Kan leda till konsekvenser för dem som inte är i behov av åtgärden.
TM
ALL 0
141 P
resenta
tio
n v
1.0
Revideringen av
EU-kommissionens
förordning
1300/2014
Elinor Nyberg
11.00
26
• Vad har vi har att förhålla oss till?
• Vad kan vi förvänta oss i
pågående revidering?
27
Transportstyrelsen godkännandeprocess
Respektive förvaltare ansöker för godkännande för sin anläggning
28
2008/164
• Detaljerad på mm nivå
1300/2014
• Tekniska o funktionella krav
• Nationella genomförandeplaner
• Förteckning över tillgångar
?
• Ev förtydligade av krav
• Harmoniserade regler
• Förteckning över tillgångar
Bakgrund
29
Förteckning över tillgångar (Inventory of assets, IoA-registret)
Syfte
• Identifiera hinder för tillgänglighet
• Övervaka och utvärdera framstegen i fråga om tillgänglighet
• Tillhandahålla information till användarna
En webb för resenärer En uppföljningswebb
Vad ska inventeras
• Allmänna områden på stationer avsedda för persontrafik
• Från tillgänglig entré till respektive ”facilitet”
30
Uppgifter till förteckningen
• Plattform
• Tillträde till tåg
• Ledsagning/assistans
• Skyltar
• Dynamisk information
• Biljettförsäljning
• Informationsdiskar
• Toaletter
• Bilparkeringar
• Anslutningsplatser
• Informationsdisk
• Öppettider
• Rullstolsanpassad disk
• Disk inkl hörslinga
• Trappstegsfriväg
• Konsistent taktil markering på
ledstänger och väggar
• Kontrast- och taktila markeringar för
trappor markering av genomskinliga
hinder
• Toaletter
• Toaletter tillgängliga för rullstol
• Trappstegsfriväg
• Konsistent taktil markering på ledstänger
och väggar
• Kontrast- och taktila markeringar för
trappor markering av genomskinliga
hinder
31
Hur påverkas min organisation?
32
Sammanfattning
• Godkännandeprocessen för förvaltare inom
stationsområdet
• Respektive förvaltare ansöker för godkännande
för sin anläggning
• Revidering 1300/2014
• Förteckning över tillgångar
• Inventering
• Alla förvaltare involveras
• Snäv tidplan
LUNCH!
11.30
TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA PÅ SCANDIC
Magnus Berglund
NORDENS LEDANDE
HOTELLKEDJA
• 14 000 medarbetare
• Nettoomsättning: ca 12 miljarder SEK
• Den enda kedjan med full täckning i Norden
230 HOTELL
I 7 LÄNDER
VÅRT
MÅL
MED ELLER UTAN FUNKTIONSNEDSÄTTNING – HOS
OSS ÄR ALLA GÄSTER
12.30
VISSTE DU ATT …
• 70 % av alla funktionsnedsättningar är
osynliga
• Över 2,5 miljoner människor i Norden har
någon form av funktionsnedsättning
• Över 65 miljoner européer har någon form av
funktionsnedsättning
HUR BEHANDLAR VI GÄSTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING? ?
HUR BEHANDLAR VI VÅRA GÄSTER MED FUNKTIONS- NEDSÄTTNING?
"Jag behandlar
alla gäster
likadant" ?
VÅR
E-LEARNING
OM TILL-
GÄNGLIGHET
LISTA MED 135
PUNKTER – VARAV 90
ÄR OBLIGATORISKA
scandichotels.com/specialneeds
DESIGN FÖR OLIKA BEHOV ÄR TILL GLÄDJE
FÖR ALLA
• Design och funktion hand i hand med tanke på alla våra gäster – oavsett speciella
behov
RECEPTION
TILLGÄNGLIGA RUM
DESIGN FÖR ALLA
DESIGN FÖR ALLA
ALLERGENER
GLUTEN-/LAKTOSFRI
STATION
• Tydliga skyltar så att alla kan hitta önskade
frukostalternativ
• Bröd – vitt och fullkorn
• Småbröd – müsli och fullkorn
• Choklad- och blåbärsmuffins
• Kakor
• Knäckebröd – ekologiskt
• Müsli
• Riskakor – ekologiska
• Kokos- och chokladkakor
• Pekanpaj
• Separat brödrost – endast för glutenfritt
FÖRSTA HOTELLKEDJAN MED LOKAL
TILLGÄNGLIGHETSINFORMATION • Vi är den första hotellkedjan i världen att ge detaljerad tillgänglighetsinformation för
varje hotell på vår webbplats
• Se till exempel Scandic Victoria Tower eller besök sidan för något av våra hotell och
klicka på Speciella behov.
TILL SIST, LITE SKRYT
• World Responsible Tourism Awards (2015)
• Golden Wheelchair, Independent Living Centre (2015)
• Best e-learning, Swedish Learning Awards (2014) och Brittish E-learning Awards (2014)
• European Diversity Awards (2014)
• Norska Designrådets pris (2011)
• Social Capitalist Award (2012 och 2011)
• Magnus Berglund är en eftertraktad talare för FN, EU, UNWTO och på stora
internationella mässor som ITB, World Travel Market
• Reportage i CNN, BBC och i allmän branschpress, internationell och lokal press
TACK!
Uppföljning av RKM 2016
Romina Ramos
Åsa Nordström
Informationsdag om tillgänglighetsfrågor
26 oktober 2016
13.00
Myndigheten för delaktighet
”Myndigheten för delaktighet är en expertmyndighet inom funktionshindersområdet.
Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i
samhället och kunna ta del av mänskliga rättigheter ”
Artikel 9
”För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter…”
• Transport en förutsättning för delaktighet och jämlikhet
• Tillgänglighet/användbarhet en förutsättning för transport
Uppföljningen i korthet
• Uppföljning av RKM del av MFDs årliga kommunuppföljning
• Följer upp sex områden – Arbetsmarknad, utbildning, kultur, idrott, fysisk
tillgänglighet, transport
• Fem enkäter till alla 290 kommuner
• En enkät till de 21 regionala kollektivtrafikmyndigheterna
• Resultaten presenteras på webben www.mfd.se/kommunuppfoljning
Två syften
Uppföljning Kunskapsutbyte/verktyg
Läget 2016
Fler kommuner väljer att delta, men
färre kollektivtrafikmyndigheter
Område 2014 (%) 2015 (%) 2016 (%)
Fysisk
tillgänglighet
59 65 (+6) 68 (+3)
Arbetsmarknad 59 65 (+6) 69 (+4)
Kultur 65 72 (+7) 79 (+7)
Idrott 65 71 (+6) 80 (+9)
Utbildning 53 68 (+15) 70 (+2)
Transport 86 86 (0) 76 (-9)
Övergripande resultat 2016
• Kommuner och kollektivtrafikmyndigheter arbetar med tillgänglighet i ungefär samma utsträckning som 2015
• Resultaten varierar mellan kollektivtrafikmyndigheter
• Storstadsregioner har högre resultat.
• Mål och struktur är en framgångsfaktor
Svag resultatökning
Regional
kollektivtrafik-
myndighet
Andel av
maxpoäng
2016
Andel av
maxpoäng
2015
Västra Götaland 79% 81%
Stockholm 77% 71%
Östergötland 76% -
Västmanland 75% 61%
Gävleborg 71% 58%
Halland 71% 60%
Sörmland 69% 67%
Jönköping 65% 56%
Blekinge 63% 63%
Västerbotten 61% 52%
Skåne 58% 63%
Regional
kollektivtrafik-
myndighet
Andel av
maxpoäng
2016
Andel av
maxpoäng
2015
Dalarna 56% 77%
Värmland 56% 53%
Uppsala 48% 6%
Gotland 33% 29%
Jämtland 24% 19%
Kalmar - -
Kronoberg - 31%
Norrbotten - 67%
Västernorrland - 73%
Örebro - -
Mätbara mål
63
Ja 78%
Nej 22%
Vet ej 5%
Har myndigheten mätbara mål för att öka den fysiska tillgängligheten och användbarheten i transportsystemet?
Bas: Alla, 16 intervjuer
Ja 88%
Nej 12%
Vet ej 0%
Ej svar 0%
2015 2016
75
56
38
44
31
19
19
6
83
61
33
39
28
28
17
0
0 20 40 60 80 100
Ja, på något sätt
Ja, i politiskt antagna styrdokument
Ja, i verksamhetsplaner
Ja, i formulerade mål
Ja, i kompetensutveckling
Ja, på annat sätt, nämligen
Nej
Vet ej
2016
2015
FN:s konvention
64
Använder myndigheten FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i arbetet med att öka tillgängligheten och användbarheten
för personer med funktionsnedsättning i transportsystemet?
Bas: Alla, 16 intervjuer
%
82
81
63
63
63
50
83
56
56
61
28
44
0 20 40 60 80 100
Chaufförer inom färdtjänsten(OM ANSVARAR FÖR
FÄRDTJÄNSTEN)
Personal på kundtjänst
Tjänstemän inomkollektivtrafikmyndigheten
Chaufförer/förare inomkollektivtrafiken
Personal på resecentrum
Kollektivtrafikmyndighetenspolitiska ledning
2016
2015
Utbildning för olika målgrupper
65
Har myndigheten under 2013-2015 genomfört utbildning för att öka kompetensen om bemötande,
tillgänglighet och användbarhet i följande yrkesgrupper i transportsystemet? Flera svar möjliga.
%
Bas: Alla, 16 intervjuer
Tillgänglighet bland informations- och
biljettsystem
66
Vilka delar av informations- och biljettsystemen är utformade så att de är tillgängliga?
19
11
31
17
13
11
81
72
63
61
50
50
0
0
0
11
13
0
0
11
6
11
25
22
0
6
0
0
0
17
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2016
2015
2016
2015
2016
2015
Till fullotillgängligtutformade
Delvistillgängligtutformade
Intetillgängligtutformade
Vet ej Ej svar
Bas: Alla, 16 intervjuer
Trafik- och
realtidsinformation
Digitala lösningar för
information och biljetter,
exempelvis appar och
reseplanerare
Biljettautomater
Ur MFDs panel Rivkraft….
Allmänkollektivtrafik:
• Många uppger att de avstår från att resa
på grund av bristande tillgänglighet.
• De vanligaste förbättringsområdena som
lyfts fram är tydligare och enklare
information, lättare att köpa biljetter och
förbättrad tillgänglighet på hållplatser
och perronger.
Ur MFDs panel Rivkraft….
Särskild kollektivtrafik:
•Var tredje person som har färdtjänsttillstånd uppger att de skulle vilja resa oftare med färdtjänst än vad de gör idag.
•Bland de som är missnöjda är de vanligaste upplevda bristerna att färdtjänsten inte kommer i tid eller inte alls, att bemötandet från chauffören är bristfällig, att det är svårt att beställa taxi samt att resan tar lång tid vilket gör att man inte kommer fram i tid.
Kommunuppföljningen
framöver…
• Beslut om att inte genomföra kommunuppföljningen 2017 så som den sett ut tidigare.
• Bakgrunden är att strategiperioden för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 tar slut, och en ny inriktning för funktionshinderpolitiken tar vid.
• Med anledning av detta pågår under hösten 2016 ett övergripande arbete på MFD med att utveckla myndighetens samlade uppföljningssystem, där kommunuppföljningen ingår.
• Därför påbörjas ett utvecklingsarbete kring kommunuppföljningens innehåll och form i syfte att öka uppföljningens relevans och användbarhet.
• Inom ramarna för detta kommer vi även se över möjligheten att följa upp RKTM och landsting.
Nationell genomförandeplan
enligt förordning (EU) nr 1300/2014
(TSD PRM)
Heléne Jarefors
13.30
Vad reglerar TSD PRM?
Infrastruktur
• Parkeringsmöjligheter.
• Hinderfria gångvägar.
• Dörrar och ingångar.
• Trappor och hissar.
• Markering av hinder.
• Toaletter och skötplatser.
• Biljettförsäljning, informationsdiskar etc.
• Plattformsbredd, plattformskanter och
plattformens slut.
• m.m.
Fordon
• Sittplatser.
• Rullstolsplatser.
• Dörrar, bredd och varningssignal.
• Belysning.
• Toaletter.
• Information: displayer och
högtalare.
• Ledstänger.
• m.m.
Genomförandeplaner – formella
krav
• Även att en inventering av anpassningsnivån på
stationer och fordon
• Samt att en nationell genomförandeplan ska upprättas
(art. 8 i förordning (EU) nr 1300/2014)
Vad reglerar TSD PRM?
Medlemsstater ska anta genomförandeplaner i syfte att
successivt undanröja hinder för tillgängligheten.
Ska anmälas till kommissionen senast 1 jan. 2017.
Ska ha en löptid på minst 10 år och ska uppdateras regelbundet
och minst vart femte år.
Ska grundas på befintliga nationella planer eller på någon annan
relevant och tillförlitlig informationskälla.
Vem/vilka är berörda?
• Kommissionen och Europeiska unionens järnvägbyrå:
utvecklar regelverket (kravställare).
• Transportstyrelsen:
internationellt arbete med TSD PRM, godkännande, agera
projektledare nationellt vid arbete med utkast till genomförandeplan.
• Infrastrukturförvaltare, stationsförvaltare, järnvägsföretag och
regionala/lokala myndigheter:
ansvara för innehållet i genomförandeplanen, samt tillämpa TSD och
genomförandeplanen.
• Näringsdepartementet:
fastställer och notifierar Sveriges genomförandeplan.
• Användare av transportsystemet
En nationell genomförandeplan
• Beskriver nuvarande situation i en medlemsstat
• Sätter upp mål för framtiden
• Presenterar vägar för att nå målen
– en strategi som fastställer kriterier och prioriteringar för stationer och rullande materiel
som ska bli föremål för modernisering eller ombyggnad.
• Innehållet är styrt av mall från EU-kommissionen
• Förslag till svensk genomförandeplan är på elva A4-sidor.
Utdrag ur förslag till svensk genom-
förandeplan, strategi
• I de fall ombyggnad och modernisering av en station initieras av behovet av
tillgänglighetsanpassningar, så sker prioritering utifrån var åtgärderna gör mest nytta
för flest resenärer.
• Åtgärder på statens infrastruktur prioriteras in i Nationell plan för transportsystemet
2014-2025 eller länstransportplaner.
• Prioritering av vilka stationer som omfattas av svensk genomförandeplan sker med
utgångspunkt från (utan inbördes ordning):
– Stora resandeströmmar
– Viktiga målpunkter/reserelationer t.ex. sjukvård, utbildning, kommuncentra/service, fritids- eller turistmål.
– Viktiga bytespunkter.
• Ombyggnad och modernisering av stationer kan även initieras av andra skäl än att
tillgänglighetsanpassa enligt Nationell transportplan eller länstransportplaner.
• Kommande inventering (Inventory of Assets) ger underlag för kommande planer för
samtliga aktörer i Sverige.
Ansvarsfördelning
• Planen i sin första utgåva behandlar i huvudsak stationsområden. Rullande
material utvecklas mer i ett senare skede.
• Ansvaret för att rullande materiel uppfyller kraven på utförande (TSD PRM)
ligger helt på järnvägsföretaget, oavsett ägarskap. För upphandlad trafik
samarbetar fordonsägare och järnvägsföretag för genomförande av TSD
PRM.
• Sedan KOLL framåt 2007 har lagen (2010:1065) om kollektivtrafik kommit och
regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) inrättats. RKM ska upprätta
trafikförsörjningsprogram. Det har skett en förskjutning av initiativet för den
fortsatta anpassningen av transportsystemet från nationella myndigheter till
regionala myndigheter.
Finansiering
• För genomförande av åtgärder inom statens ansvarsområde får Trafikverket
finansiering i årliga budgetbeslut baserade på Nationell plan för
transportsystemet och länstransportplaner. Nuvarande plan gäller till 2025, nya
planer ska tas fram att gälla 2018-2029.
• Regionala kollektivtrafikmyndigheter har vissa möjligheter att få
medfinansiering ifrån staten.
– Förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar
m.m.
• Andra aktörer än offentliga organ kan inte garanteras finansiering för att vidta
tillgänglighetsanpassningar.
Arbetet framåt och tidplan
• Genomförandeplanen skickades i april ut på remiss till samtliga RKM,
kommuner, Trafikverket, MFD, Boverket, SKL, Jernhusen,
branschföreningen tågoperatörerna och funktionshindersorganisationer.
• Just nu pågår förankring internt på regeringskansliet (RK).
• RK ska anmäla Sveriges genomförandeplan till kommissionen senast 1 jan.
2017.
• Alla medlemsstaters genomförandeplaner kommer att användas av
kommissionen för att påverka den kommande förordningen (revideringen,
som nu är påbörjad).
• Uppdatering av den nationella genomförandeplanen kommer att ske vid
behov, dock minst vart femte år. Behov kan uppstå t.ex. när ny Nationell
plan för transportsystemet och nya länstransportplaner finns fastställda.
FIKA
14.00
TM
ALL 0
141 P
resenta
tio
n v
1.0
En
funktionshinder-
politik för ett
jämlikt och hållbart
samhälle
MFD förslag till ny
strategi
Roland Palmqvist
14.30
82
Remiss
• Svar senast 30 december
• Remissen avser del II
– Del I – Utgångspunkter
– Del II – Förslag
– Del III – Prioriterade samhällsområden
• Kursiverad text i denna PP är från del III – ingår alltså inte i remiss
83
Definitioner
• Funktionsnedsättning – nedsättning av fysisk, psykisk eller
intellektuell funktionsförmåga
• Funktionshinder – begränsning som en funktionsnedsättning
innebär för en person i relation till omgivningen
Funktionshinder skapas av samhället.
84
FN:s utvecklingsmål nr 11.2
• Staten senast 2030 ska tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt
överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla
• Detta genom att förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga
ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos
människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med
funktionsnedsättning samt äldre personer
85
Nytt nationellt mål
• Ett jämlikt och hållbart samhälle med mångfald som grund som
respekterar och främjar alla mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter samt säkerställer delaktighet för alla
personer med funktionsnedsättning.
86
Integrering
• Integrering föreslås vara den fortsatta huvudsakliga strategin
• Integrering av funktionshinderperspektivet har stark koppling till
ansvars- och finansieringsperspektivet
87
Ansvars- och finansieringsprincipen
• Kostnader som uppkommer för anpassning ska ses som en självklar
del av kostnaderna för verksamheten och därmed också finansieras
på samma sätt som verksamheten i övrigt
• Integrering i allt arbete är viktigt för ett effektivt genomförande av
funktionshinderspolitiken.
88
Ny inriktning på arbetet
• Säkerställa att nya verksamheter, miljöer, tjänster, produkter och
system samt övriga program och riktlinjer från början utformas så
att alla kan delta i och använda dem, oavsett funktionsförmåga
• Säkerställa att befintliga brister i tillgängligheten till verksamheter,
miljöer, tjänster, produkter och system samt övriga program och
riktlinjer tas bort
• Präglas av självbestämmande, rättssäkerhet och delaktighet i
utformning och beslutsfattande
• All form av diskriminering upphör
89
Elva prioriterade samhällsområden
• Arbete och försörjning
• Utbildning
• Transport
• Byggd miljö och samhällsplanering
• It, innovation och teknikutveckling
• Hälsa
• Social välfärd
• Kultur, idrott och fritid
• Konsument
• Demokrati
• Rättsväsende
90
Myndigheter med särskilt ansvar
• Utpekade myndigheter har en roll i att skapa förutsättningar för
andra aktörer inom ett specifikt samhällsområde, såsom kommuner,
landsting och privata aktörer
• Insatser och aktiviteter ska planeras av myndigheterna genom att
planer tas fram
• Den första planen ska beskriva de närmaste tre årens aktiviteter och
hur de bidrar till effekt- och resultatmål
• Ny plan vart tredje år
• Följas upp inom ordinarie verksamhetsuppföljningssystem på årlig
basis och redovisas i årsredovisningen
91
Trafikverket föreslås ha ett särskilt ansvar
• Ha en övergripande bild av utvecklingen inom hela transportområdet
ur ett funktionshinderperspektiv
• Samlande och stödjande utifrån behovet av kunskap och stöd till
aktörer inom olika samhällsområden
• Samverka, ge stöd samt skapa och sprida kunskap inom området
och vara en bärare av funktionshinderperspektivet
• Engagera även andra aktörer i genomförandet och nå ut i hela
samhället
• Utgångspunkten är att alla offentliga aktörer bär ett ansvar för
genomförandet
92
Förtydligad målstyrning
• Ett nationellt mål som gäller för alla samhällsområden, samt effekt-
och resultatmål för respektive samhällsområde
• Effektmålen indikerar utvecklingen mot det övergripande nationella
målet
• Resultatmål konkretiserar effektmålen och visar på viktiga
prioriteringar för att utvecklingen ska röra sig mot det önskade
tillstånd som definieras av effektmålet
93
Effektmål
• Effektmålen beslutas av regeringen.
• Enskilda myndigheter kan inte ensamt uppnå ett effektmål inom ett
specifikt samhällsområde, utan utvecklingen är beroende av flera
aktörer och samarbete
• Effektmål inom olika samhällsområden kan vara relevanta för en
specifik myndighet
94
Resultatmål
• Beslutas av regeringen
• Kan revideras vart tredje år i samverkan mellan regeringen,
myndigheter och funktionshindersrörelsen
• Ska identifiera vilka förutsättningar som måste råda för att uppnå
jämlikhet och delaktighet inom samhällsområdet
• Formuleras utifrån perspektivet att förutsättningar såsom ökad
kunskap eller minskade brister i tillgängligheten ska förbättras
• Syftet är att nå en förändring som gör att utvecklingen närmar sig
det önskade tillståndet, vilket symboliseras av effektmålet
• Förändringar i form av exempelvis ”ökning” eller ”minskning” bör i
sin tur operationaliseras med ett bestämt tidsperspektiv och
omfattning
95
Tänkbart mål för transport
Effektmål
• Personer med funktionsnedsättning har jämlika möjligheter att resa
oavsett bostadsort och var i landet.
Resultatmål
• Tillgängligheten på fordon, bytespunkter och biljett- och
informationssystem har ökat.
• Kunskapen om tillgänglighet i kollektivtrafiken har ökat.
• Färre resor med färdtjänsten försenas eller uteblir
96
Aktiviteter
• Myndigheter med särskilt ansvar för genomförandet av politiken ska
planera, formulera, genomföra och följa upp aktiviteter inom ramen
för sin verksamhet, som ska bidra till resultat- och effektmålens
uppfyllelse
• Ska vara reviderbara vid behov
• Kan med fördel knyta an till flera resultatmål och även sträva mot de
effektmål som är relevanta
• Beakta ett långsiktigt och hållbart perspektiv med integrering som
huvudsaklig metod
• Fler aktiviteter än nu genomförs av flera aktörer gemensamt
97
Uppföljning
• Alla beslutade mål följs upp
• Möjliggör analys och riktade insatser där de är som mest
verksamma
• Operationalisering av mål i termer av tidsperspektiv och omfattning
behövs
• Nollmätning är fortfarande viktigt för uppföljning av målen och
funktionshinderspolitiken
98
Uppföljning
• Genom respektive myndighets verksamhetsuppföljning i
årsredovisning
• Utveckla denna i en längre årlig rapport till regeringen och MFD
enligt en mall som MFD ges i uppdrag att ta fram
99
Ökad kunskap och normer för tillgänglighet
• Lagar beskriver oftast inte konkret vad tillgänglighet innebär eller
vad som är en tillräcklig nivå
• Riktlinjer och normer/standarder är av stor vikt för att kunna tillämpa
och följa lag på samma sätt i hela landet
100
Krav, riktlinjer och upphandling
• Den enda möjliga vägen mot en mer effektiv och systematisk
funktionshinderspolitik samt mot ökad tillgänglighet är ett ökat fokus
på att göra rätt från början
• Att ställa krav i upphandling är det mest effektiva verktyget offentliga
aktörer har för att påverka hur produkter och tjänster utformas
• MFD vill understryka vikten av att riktlinjer och normer för digitala
system inom kollektivtrafiken prioriteras. Här handlar det framförallt
om tillgängliga biljett- och informationssystem
101
Ökad kvalitet i färdtjänsten
• Idag finns utmaningar inom färdtjänstens kvalitet, eftersom
förseningar och uteblivna färdtjänstresor är vardag för många av
dem som använder färdtjänsten
• Många upplever att servicen skulle kunna förbättras samt att det
finns skillnader utifrån såväl könstillhörighet som geografisk hemvist
• Ökad systematisk uppföljning av hur stor andel av resorna som blir
försenade och som uteblir är av stor vikt, vilket i sin tur kräver en
gemensam definition av vad en försening innebär
• Krav kring uppföljning av förseningar och kompetens hos utförarna
behöver analyseras utifrån huruvida det kan vara en bra väg för
ökad kvalitet
102
Ett fortsatt arbete med att systematiskt åtgärda
brister i tillgängligheten
• Viktigt att fortsätta åtgärda brister i bytespunkter i det nationella
transportnätet i nära samverkan med andra, t.ex de lokala
kollektivtrafikmyndigheterna
• I effektivitetssynpunkt är det fördelaktigt med metoden att åtgärda
brister i tillgänglighet när andra förändringar också ska göras
• En annan utgångspunkt är ”hela resan”-perspektivet
• Som ett tredje perspektiv finns jämlikhetstanken
• Viktiga stråk och resor för personer med funktionsnedsättning kan
vara relevanta att prioritera snarare än de stråk som har flest
resenärer.
103
Uppföljning och forskning
• Viktigt att arbetet med att utveckla en mätmetod av användbarheten
i regional och långväga kollektivtrafik för personer med olika slags
funktionsnedsättning fortsätter
• Det saknas forskning om sambanden mellan tillgängligheten i den
allmänna kollektivtrafiken i relation till minskning/ökning av färdtjänst
samt vilka kostnader och besparingar som finns och vad det innebär
för olika grupper av användare.
Nu är det dags för diskussion!
15.00
• Sätt er tillsammans utifrån nummer på namnbrickan
• Diskutera utifrån era egna erfarenheter
• Efter 20 min tar vi en gemensam redovisning
Hur påverkar detta din verksamhet? • Hur förhåller er organisation till allt detta? • Är hela organisationen engagerad? • Behov av stöd? • Har ni rätt kompetens? • Hur samarbetar ni idag? • Saknas något? • Har ni rätt ”verktyg”?
Hur går vi vidare?
Tack för ert engagemang!
