Malmö högskolaLärarutbildningen

SÄL III:4B

Examensarbete15 högskolepoäng

Möjligheter och utmaningar medmolntjänster i undervisningen

OPPORTUNITIES AND CHALLENGES

OF CLOUD SERVICES IN EDUCATION

Lars BerggrenErik Bäckström

AUO 90 poäng2009-06-04

Examinator: Marie LeijonHandledare: Björn Lundgren

1

2

SammanfattningBerggren, Lars & Bäckström, Erik. (2009). Möjligheter och utmaningar medmolntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services ineducation). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet,Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur fårman- och kan man- få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan?

Vi vill visa de tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ettförändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som viupplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.

Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster iundervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer ivardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsenundersöks lärarsamarbete.

För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter i vårt redan genomfördaförändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vigenomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedananalyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. Detendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vårundersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition attfortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen äratt de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiskaförändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket harvarit positivt.

Nyckelord: molntjänster, molnapplikation, kommunikationsplattform, yrkesämnen,flexibelt lärande, gymnasieskola, Internet, dokumenthantering, samarbete,skolutveckling, webb 2.0, communities of practice, facebook, wikipedia, blogg, google,cloud learning

Lars BerggrenFalsterbovägen 1B235 35 Vellinge

Erik BäckströmMaries Väg 21432 54 Varberg

Handledare: Björn LundgrenExaminator: Marie Leijon

3

4

Innehållsförteckning1 Inledning............................................................................................. 82 Syfte & frågeställning...................................................................... 10

2.1 Syfte............................................................................................ 102.2 Frågeställning ............................................................................. 10

3 Bakgrund.......................................................................................... 113.1 Tekniska förutsättningar i skolan ............................................... 11

3.1.1 Datortillgång........................................................................ 113.1.2 Internet................................................................................. 123.1.3 Behovet av kompetensutveckling........................................ 123.1.4 Behovet av forskning inom IT och lärande ......................... 13

3.2 Ny kommunikationsteknik ......................................................... 133.2.1 Webb 2.0.............................................................................. 133.2.2 Molntjänster......................................................................... 143.2.3 Skillnaden mellan molntjänster och molnapplikationer ...... 14

3.3 Ungdomskultur och sociala plattformar ..................................... 143.3.1 Vad är en social plattform eller ett community? ................. 153.3.2 Facebook.............................................................................. 153.3.3 Communities of practice...................................................... 16

3.4 Den förändrade lärarrollen............................................................ 03.4.1 Från ledare till handledare ................................................... 17

3.4.1.1 Ledarstilar ..................................................................... 173.4.1.2 Skolverkets riktlinjer ........................................................ 183.4.1.3 Röster från skolvärlden..................................................... 18

3.5 Möjligheter till nya undervisningsmetoder med hjälp avmolntjänster ...................................................................................... 19

3.5.1 Molntjänster i skolan ........................................................... 204 Metod ................................................................................................ 21

4.1 Tid & Plats.................................................................................. 214.2 Urval av elever............................................................................ 214.3 Val av metod................................................................................. 04.4 Kontrakt ...................................................................................... 224.5 Standardisering och strukturering............................................... 234.6 Datainsamlingen ......................................................................... 234.7 Bearbetning av transkription ...................................................... 254.8 Etiska frågor i samband med datainsamlingen. .......................... 254.9 Undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet ...................... 26

5 Resultat ............................................................................................. 28

5

5.1 Struktur och resultat.................................................................... 285.1.1 Sammanfattning av struktur och resultat ............................. 285.1.2 Elevcitat från struktur och resultat....................................... 29

5.1.2.1 Tillgänglighet ger struktur ............................................ 305.1.2.2 Synliggörande av arbetsuppgifterna ............................. 305.1.2.3 Effektivt arbete, delad arbetsbörda och synlig status ... 325.1.2.4 Dokumentation som ett medel att uppnå resultat ......... 325.1.2.5 Bloggen som strukturerande hjälpmedel ...................... 335.1.2.6 Effektivitet leder till tidsbesparingar ............................ 335.1.2.7 Det är enklare att lyckas ............................................... 345.1.2.8 Styrkan med flexibel utvärdering ................................. 34

5.2 Samarbete ................................................................................... 355.2.1 Sammanfattning av samarbete............................................. 355.2.2 Elevcitat från Samarbete...................................................... 35

5.2.2.3 Delar gemensamma dokument ..................................... 355.2.2.4 Praktiska fördelar.......................................................... 365.2.2.5 Alla måste med ............................................................. 375.2.2.6 Nu-faktorn! ................................................................... 37

5.3 Handledning................................................................................ 385.3.1 Sammanfattning av handledning ......................................... 385.3.2 Elevcitat från handledning................................................... 38

5.3.2.1 Flexibilitet & tillgänglighet .......................................... 385.3.2.2 Relationer...................................................................... 385.3.2.3 Kreativitet ..................................................................... 39

5.4 Nackdelar.................................................................................... 395.4.1 Sammanfattning av nackdelar ............................................. 395.4.2 Elevcitat från nackdelar ....................................................... 40

5.4.2.1 Behovet av handarbete.................................................. 405.4.2.2 Handarbetet ställer till problem .................................... 405.4.2.3 Att inte tillämpa öppenhet ............................................ 41

6 Diskussion......................................................................................... 436.1 Frågeställning 1 .......................................................................... 436.2 Frågeställning 2 .......................................................................... 446.3 Frågeställning 3 .......................................................................... 456.4 Förslag till fortsatt forskning ...................................................... 466.5 Slutord ........................................................................................ 47

7 Referenslista ..................................................................................... 487.1 Litteratur ..................................................................................... 48

6

7.2 Övriga referenser ........................................................................ 508 Bilagor............................................................................................... 54

7

1 Inledning

Ibland kan man uppleva att förändringsarbete är svårt. Hur kommer det sig t. ex. att vifortsätter använda papper trots att vi har stöd av datorer och pedagogiska resurser påinterna- och externa nät, t. ex. Internet, i vår undervisning? Hur kan man ändra på det?

I vår titel använder vi begreppet molntjänster vilket kommer av engelskans CloudComputing. Internet beskrivs ofta som molnet, särskilt när man skall försöka illustreradet. Computing refererar till program och tjänster. Cloud Computing, molntjänster, ärmed andra ord de tjänster eller applikationer som har flyttat från datorns hårddisk ut påinternet. Vad händer om man använder detta som en plattform för att ersättapappershanteringen?

Vi genomförde ett grupparbete i vår SÄL-utbildning i examinationsuppgift 5,Tvärvetenskapligt projekt med fokus på agenda 21 och hållbar utveckling. Eftersom vialla inom gruppen befann oss på olika geografiska platser i Sverige så valde vi attkommunicera över en internetplattform, en så kallad molntjänst: Google apps. Självagrupparbetet vi valde att genomföra gick ut på att vi helt skulle upphöra medpappershanteringen i vår undervisning. Istället valde vi att använda digitala dokument iundervisningen, t. ex. genom Googles molntjänst. Genom molnkommunikationen sågvi att vi kunde stödja varandra i gruppen genom att dela med oss av upplevelserna avvår förändringsprocess i ett delat dokument, dvs. ett dokument som fanns tillgänglig iett webbgränssnitt som vi alla kunde skriva och läsa i.

Efter förändringen visade det sig omöjligt att försvara varför vi skulle gå tillbaka tillpappersstödd undervisning igen eftersom vi upplevde att vi genom metodförändringennärmat oss elevernas sätt att kommunicera. Detta kom som en överraskande bonus ochär anledningen till denna uppsats.

Tekniken med molntjänster är förhållandevis ny och har först nu fått ett störregenomslag sedan googles- och andra leverantörers tjänster har nått en större publik. Föratt få ett gmail-konto(googles mail), som är en nyckelapplikation i google apps, varman t. ex. fram till hösten 2008 tvungen att få en rekommendation från någon somredan använde gmail. När det blev helt öppet för vem som helst att skaffa ettgratiskonto(tjänsten är reklamfinansierad) såg vi en möjlighet att börja användaGoogles molntjänst i våra elevgrupper.

8

Våra individuella behov som pedagoger såg lite olika ut eftersom våraarbetsbeskrivningar skiljer sig åt, men tanken var att vi var och en skulle bygga upp enkommunikationsplattform som skulle fungera med våra respektive undervisningsbehovoch kunna ersätta pappersbehovet. Detta kunde t. ex. innebära:

• digitala loggböcker i delade dokument• elevsamarbete i delade dokument och kalendrar• lärarblogg• videoblogg av teorilektioner• digitaliserade noter• digitala kopplingscheman• länkade ljudupptagningar online• delade bokmärken

På grund av att tekniken är så ny som den är, åtminstone i skolvärlden, finns det inte såmycket forskning om ”molntjänster i undervisningen”, i Sverige. Om man vidgarsökbegreppet lite och innefattar det som normalt kallas webb 2.0, vilket innefattarsociala webbar som facebook, myspace, twitter, flickr, delicious m. m. så hittar man ettpar internationella studier. Därför har vi valt att öka sökbegreppet ännu mer och tittarpå närliggande litteratur som handlar om IT i undervisningen, vilket innefattar allt fråne-learning, datoranvändning och en förändrad lärarroll m. m. Detta känns egentligenlite för omfattande, men är väl undersökt. Vi har också valt att begränsalitteraturhänvisningarna till de som är relevanta för de teman som finns representerade isyfte och frågeställning och gör inga anspråk på en heltäckande bild av IT iundervisningen, vilket inte heller är syftet med uppsatsen.

Vi vill med detta arbete utvärdera en metod där användandet av molntjänster spelar enavgörande roll för att slopa större delen av pappersanvändningen i undervisningen ochsamtidigt bli en stor fördel för pedagogiken.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi har skapat med detgamla sättet att tänka.” - Albert Einstein

9

2 Syfte & frågeställning

2.1 Syfte

Vårt syfte med undersökningen är att påvisa tendenser till möjligheter och utmaningarmed vårt sätt att arbeta med molntjänster som bas för kommunikationen till och mellanvåra elever. Vår målsättning är, att med undersökningen visa styrkorna med att användamolntjänster i undervisningen för att på så sätt sprida kunskap om en ny metod inomden datorstödda pedagogiken.

Vi vill också beskriva pedagogisk kommunikation i ett för oss nytt paradigm. Vi har engemensam bakgrund i ett arbete där vi alla valde att arbeta med pappersfri undervisningvilket öppnade våra ögon och ledde till en oåterkallelig förändring i vårt dagligapedagogiska arbetssätt.

2.2 Frågeställning

Hur upplever eleverna arbetsprocessen med stöd av molntjänster?Hur upplever eleverna samarbetet via molntjänsterna?Hur upplever eleverna att lärararrollen förändras?

10

3 Bakgrund

Vi är mitt inne i ett paradigmskifte inom kommunikation, men olika generationer tarsig igenom förändringen olika fort och på olika sätt. I skolan lider både elever, lärareoch skolledare av detta. Eleverna är redan där, dvs. de är infödda i den digitalakommunikationen. Lärarna är delade i två grupper. De digitala invandrarna, dvs. desom vågar, vill och kan förändras och de som befinner sig i ett digitalt utanförskap, dvs.de som är rädda för förändring och i många fall inte har getts ärliga förutsättningar föratt kunna utvecklas. Våra skolledare har samtidigt press på sig att förbättra ochutveckla skolan och väljer kanske därför oftast den lättare vägen; att genomföra enteknisk investering för att driva teknikutvecklingen framåt utan att samtidigt satsa påkompetensutveckling inom integrationen av informationsteknik i skolan.

De tre generationerna i skolvärlden har olika förutsättningar och behöver helt olikatyper av stöd. Kunskapsparadoxen är att vi har en skola där många av lärarna behöverbetydligt mer utbildning än eleverna, åtminstone inom nya medier och den teknik somföljer med på köpet.

Undersökarnas sätt att försöka hantera detta i sin undervisningsvardag har varit attbefrämja utvecklingen med hjälp av ett samarbetsverktyg bl.a. med möjlighet tilldokumentdelning mellan lärare och elever och inom arbetslaget. Genom att prova attarbeta med denna molntjänst närmar vi oss den yngre generationens sätt attkommunicera. Att undersöka hur det påverkar generationen i digitalt utanförskap ärinte målet med undersökningen, men en viktig fråga för framtida forskning. Vi försökerhär beskriva några faktorer som spelar in på situationen i skolan idag och som kanfungera som sammanhang för vår undersökning.

3.1 Tekniska förutsättningar i skolan

3.1.1 Datortillgång

Enligt en undersökning gjord av skolverket (Skolverket, 1999) så fanns det 1993 – påen kommunal gymnasieskola – i snitt 11 elever per dator. Över 80% av datorerna varinstallerade i så kallade datorsalar. 1999 så var snittet fem elever per dator, ca. 60% idatorsalar. Från en undersökning gjord av skolverket på uppdrag av regeringen tio årsenare (Skolverket¹, 2009) så framgår det att det idag, 2009, går 2,5 elever per dator.

11

Det har med andra ord skett en enorm ökning av datortätheten i den kommunalagymnasieskolan. Om man, baserat på hur dessa siffror har förändrats över tiden, gör engrov uppskattning av framtiden så ser det ut som om vi går mot en kommunalgymnasieskola med en dator per elev.

3.1.2 Internet

För att kunna ta del av information via Internet så är man beroende avinternetuppkoppling. När webbkommunikation fortfarande var ganska nytt tog detrelativt lång tid att ladda in en sida från en internetadress. En tydlig tendens man kan senär man läser skolverkets rapport från 1999 (Skolverket, 1999) och jämför menskolverkets rapport från 2009 (Skolverket¹, 2009), är att fokus kontinuerligt har varit attockså öka nedladdningshastigheten.

Datorn har fått större betydelse i skolan och de flesta privatpersoner har tillgång till endator i hemmet och utför sina dagliga ärenden via Internet med hjälp av den.

3.1.3 Behovet av kompetensutveckling

Skolverkets rapport från 2009 (Skolverket¹, 2009) lägger fokus på tillgången till datoreri skolan samt lärarnas användningsbenägenhet av de datorer som finns där. Rapportenvisar att skolorna satsar mycket på att hela tiden förbättra den tekniska utrustningenutan att i samma takt kompetensutveckla personalen i den pedagogiska tillämpningen.”Många lärare uppger samtidigt behov av kompetensutveckling inom IT-relateradeområden där den största andelen har behov av att lära sig mer om arbete med bild/ljud/video med hjälp av IT.”(s.3). I en rapport gjord 2006, E-learning Nordic 2006 -Effekterna av IT i undervisningen (Ramböll Management, 2006), kan man svart på vittläsa följande.

Om den potentiella effekten av IT ska kunna realiseras behöver skolornashuvudmän och ledning bli mer professionella i den organisatoriskaimplementeringen av IT. Betydande investeringar har gjorts i IT, både på lokaloch på regional nivå, men ofta utan några tydliga kriterier för framgång och utannågon strukturerad uppföljning av resultaten. På många skolor kan situationenjämföras med att köpa 10 nya bärbara datorer utan att packa upp dem.(s.13)

12

För att man skall kunna dra nytta av implementeringen av IT i skolan menar man irapporten E-learning Nordic 2006 att många ”väggar” måste raseras. Till att börja medmåste lärare bli mer öppna med hur de bedriver sin undervisning och börja samarbetamer med sina kollegor, men också med sina elever. Framför allt måste skolanshuvudmän på allvar börja mäta om och hur det sker.

3.1.4 Behovet av forskning inom IT och lärande

Vygotskijs teori om den potentiella utvecklingszonen bygger på att det finns en skillnadmellan ett barns prestation på egen hand och i en social kontext, t. ex. i interaktion meden handledande lärare eller andra barn. Det hans teori går ut på är att det är här i dettakunskapsspann vi skall lägga utbildningsinsatsen.(Egidius, 2006 ss.83-84,) Zonenförändras över tid efterhand som barnet lär sig mer och flyttar fram gränserna för sinkunskap på egen hand och i gruppsammanhang. Den sociala kontexten, för deungdomar vår undersökning handlar om, ser ut på ett nytt sätt eftersom nyakommunikationskanaler och verktyg har tillkommit. Detta innebär också att deexkluderar de flesta vuxna från denna del av utvecklingszonen. Deras sätt att umgåsbehöver inte innebära att de träffas fysiskt, med en ny språkkonstruktion och deras egnaord, IRL(In Real Life). Detta sätt att umgås tar ungdomarna med sig in i skolmiljön. Enforskningsöversikt från 2006 (Myndighet för skolutveckling, 2007), visar, trots dennaför ungdomarna naturliga utveckling, att antalet nya forskningsprojekt inom IT ochlärande gradvis har minskat sedan 2002.

3.2 Ny kommunikationsteknik

3.2.1 Webb 2.0

Det var firman O´Reilly som myntade begreppet Webb 2.0. Webb 2.0 är ett begreppsom enligt O´Reiley beskrivs som internets comeback efter den stora IT-kraschen på90-talet. Innan kraschen, vi kan kalla det Webb 1.0, så var plattformen den lokala PCndär programmen kördes medan webbsajter innehöll information och interaktivitet. MedWebb 2.0 flyttade programmen ut på plattformen Internet vilket innebar naturligaremöjligheter för användardrivet innehåll, interaktion och ett minskat beroende av PCnsom plattform eftersom tjänsterna även blev tillgängliga från t. ex. mobiltelefoner ochhanddatorer; användarna publicerar och redigerar webbsajter istället för att konsumera.Detta uttryck av webb 2.0 kallar vi idag för molntjänster. (O’Reilly, 2009-09-30)

13

3.2.2 Molntjänster

Begreppet molntjänster som vi refererar till i vår titel kommer av begreppet cloudcomputing. Cloud computing beskrivs på olika sätt i olika sammanhang. På Berkley harman gett cloud computing en teknisk definition. Den tekniska definitionen hänvisar tilldom program som används som tjänster över Internet men även den serverprogramvaraoch hårdvara som tillhandahåller tjänsterna. (Armbrust, Michael m.fl, 2009) O´Reileyvars företag myntade begreppet webb 2.0 beskriver cloud computing så som det oftastuppfattas av användarna. Alla webbapplikationer är molnapplikationer (jfr. eng. cloudapplications) i den mening att de har sin hemvist i molnet d.v.s. internet. Ur den härsynvinkeln är Google, Amazon, Facebook, twitter, flickr och i princip alla andra Webb2.0 program också molnapplikationer. Det verkar emellertid så att man använderbegreppet ”moln” om program som tidigare installerades lokalt på hårddisken i en PC,t. ex. kalkylark, ordbehandling, databaser, till och med epost, men som nu kananvändas direkt från en server via en webbläsare. Därför uppfattas gmail eller Googledocs som ”moln” applikationer, men inte sökmotorn google som alltid har legat på enwebbsida. (O'Reilly, 2008-10-26)

3.2.3 Skillnaden mellan molntjänster och molnapplikationer

Exempel på molntjänster är enligt Berkleys definition t. ex. google apps inklusivesystemarkitektur och hårdvara, dvs. fysiska servrar etc. Talar man ommolnapplikationer är detta enligt Berkleys definition t. ex. ordbehandlaren i googledocs. En molnapplikation kan inte användas utan att man samtidigt använder sig av enmolntjänst, lika lite som man kan köra ett datorprogram utan dator och operativsystem.(Armbrust, Michael m.fl, 2009)

3.3 Ungdomskultur och sociala plattformar

Elever är intresserade av ny teknik och när man skall utveckla en ny metod och fåeleverna att vara med i utvecklandet och användandet är det viktigt att ”dra nytta avelevernas vardagliga användande av IT-verktyg och låta deras kunskaper och intresseinom området få genomsyra skolutvecklingen” (Pålsson, 2007) Detta går hand i handmed vad Tiller beskriver när han talar om att ta tillvara på elevens resurser ”Elever ärresurser och måste stimuleras till att arbeta med engagemang och nyfikenhet.” (Tiller,1999, s.134)

14

3.3.1 Vad är en social plattform eller ett community?

Ett community, ett socialt nätverk,en nätgemenskap eller nätmötesplats (Internet community på engelska) är enmötesplats på nätet. Communityt kan se olika ut beroende på målgrupp, syfte ochskapare. Vanligast är att ett community ligger på en webbplats, så att användareninte behöver installera särskilda program. På ett webbcommunity kan man blimedlem gratis eller mot betalning. Något som skiljer communityn från vanligawebbplatser är att man ofta måste vara medlem på sajten för att kunna ta del avhela innehållet. Ett huvudsyfte för de flesta nätgemenskaper är att komma ikontakt med likasinnade. (www.wikipedia.org, 2009-08-25)

Idag finns det en mängd olika sociala plattformar som bl.a. ungdomar använderdagligen. Vi kommer här att behandla några av dessa men har valt att inte fördjupa oss ide olika plattformarna utan vi vill visa att de är exempel på relevant ungdomskulturinom det ämne som vi behandlar och i den vardag undersökningen skett.

Plattformarna för kommunikation är väldigt trendkänsliga. En social plattform som t.ex. Lunarstorm var till för några år sedan en väldigt populär social plattform. Dessexistens har gått från toppnoteringen vecka fjorton 2006 med 1.67 miljoner besökaretill bottennoteringen 2008 med 308 643 besökare. ”4 av 5 besökare på Lunarstorm harförsvunnit inom loppet av drygt 2 år.”(Sundén, 2008-08-27)

3.3.2 Facebook

Den största communityn just nu heter Facebook. (www.facebook.com) MarkZuckerberg skapade facebook 2004. Tanken var från början att skapa en katalog, ettindex, av studenterna på universitet i Harvard där han studerade. Från början kundebara Harvard-studenter registrera sig, men i takt med att populariteten växte öppnademan upp tjänsten för Stanford, Boston MIT och så småningom för alla som var övertretton år. (www.wikipedia.org, 2009-08-26). På plattformen Facebook kan man idagdela med sig av bilder, skapa intressegrupper, maila, blogga om sin vardagsituation,chatta m. m. Plattformen används idag av både ungdomar och vuxna för att hållakontakt och utvidga sitt sociala nätverk.

Facebook har även använts i pedagogiska sammanhang. I en studie gjorde man ettförsök att använda Facebook för lärarstuderande för att hålla kontakt med varandraunder praktikperionden. Undersökning visade att en grupp med studenter på praktik

15

kunde få stöd av varandra med hjälp av plattformen. Känslan av utsatthet underpraktiken var något som studenterna tidigare upplevde som problematiskt. Manupplevde också att det tidigare var svårare att ge eller att få stöd. Facebookskommunikationsmöjligheter fyllde studenteras kontaktbehov. (English, R & Duncan-Howell, J, 2008) Facebook har sedan starten 2004 vuxit och enligt VD och grundarenMark Zuckerberg själv så finns det idag ca 300 miljoner registreradefacebookanvändare. (Zuckerberg, Mark, 2009-09-15)

Andra communitys med liknande funktioner eller delar av Facebooks tjänsteutbud ochnischade communitys som har utvecklat tjänster för andra behov finns det många utav.Men det är inte att jämföra eller att analysera dessa som vårt arbete går ut på. Därförvalde vi att bara visa den största och idag mest använda communityn.

3.3.3 Communities of practice

Av ungdomarna i vår studie, deltar många i communities som facebook, men ocksåandra gruppgemenskaper på Internet, med människor de aldrig har träffat, för att t. ex.få hjälp att lösa- och hjälpa andra lösa problem online. Dessa gruppgemenskaper är ofta”communities of practice”, dvs. grupper för specialintressen. Dessa är relevantaeftersom ungdomarna i vår studie använder sig av dem som stöd till vår undervisning.Communities of practice beskrevs redan 1998 av sociologen Etienne Wenger som ”agroup of people who converse about some shared task in order to get better at it”(Shirky, 2008, s.100) och i ett globaliserat sammanhang är detta en del av det somTapscott & Williams valt att kalla ”wikinomics”. I den framväxande globaliseradevärlden på internet finns det möjligheter att komma i kontakt med, få hjälp av ellerhjälpa likasinnade, i princip oberoende av hur speciellt eller nischat särintresset är.Tapscott & Williams går så långt att de förutspår att vi mer och mer kommer att byggavår identitet och vår trygghet på dessa communities of practice, snarare än på t. ex. våryrkestillhörighet.(Tapscott & Williams, 2007, s.265). Den generation våra elever tillhörhar vuxit upp under- och lever i en era där många spelregler har ställts på ända. Som enmotpol till detta beskriver Dysthe att samarbete med digitala hjälpmedel kan vara svårtatt genomföra utan att man träffas fysiskt och planerar arbetet först. (Dysthe, 2002,s.149)

16

3.4 Den förändrade lärarrollen

3.4.1 Från ledare till handledare

Med molntjänster i undervisningen förändras lärar- och ledarrollen. Här beskrivs hurlärar- och elevrollen förändras med införandet av informationsteknik(Kunskapsbolaget, 2001):

Under 1900-talet har olika tekniska hjälpmedel införts i skolan utan att man påallvar kan säga att undervisningen förändrats. Där informationsteknik användsverkar mediet medföra en maktförskjutning från läraren till eleven. Antaletkällor, som eleven får eller väljer att få tillgång till, ökar enormt. Detta gör attlärarens handledande roll förstärks och arbetet med att ge eleven förståelse förkritiskt tänkande och etiska värderingar ökar. Den enskilde eleven får möjlighetatt lära efter sina egna förutsättningar och intressen samtidigt som han/hon blirsynligare, framför allt för läraren.(s.21)

Myndigheten för skolutveckling säger i sin rapport från 2007 att det finns ”tydligaindikationer” på att IT i skolan främjar motivationen, lärandet och är positivt förbetygen. (Myndigheten för skolutveckling, 2007) Med intåget av informationsteknik iundervisningen minskar lärarens makt till förmån för eleven. Antaletinformationskällor har ökat kraftigt varför lärarens roll som ensam kunskapskälla blirmindre viktig och rollen som handledare stärks. Elevens möjligheter till individuellinlärning blir också större. (Kunskapsbolaget, 2001)

3.4.1.1 Ledarstilar

Svedberg beskriver Lewins ledarskapsteorier med tre olika ledarstilar. Skillnadernamellan de olika ledarstilarna beskrivs (Svedberg, 2007):

1. Den auktoritära chefen är fadersgestalten som vet bäst och pekar med helahanden. Enligt Lewin blir den logiska reaktionen från gruppen vanligen attmedlemmarna ganska snart slutar tänka själva och därmed tappar kontaktenmed sin vuxenhet och myndighet – beroendet gör att de regredierar. [...]

17

2. Motpolen finner vi i den demokratiske ledaren som strävar efter att göra attmedlemmarna (efter viss inskolning) agerar mer moget, både som individeroch som grupp.

3. Den tredje ledarskapskategorin, abdikerat eller passivt ledarskap, uppstårnär den formella ledaren inte vill eller kan axla ett reellt ledarskap.[...]Oförmågan att leda gör att den informella organisationen och dessmaktanspåk(sic.) fyller det tomrum den abdikerade ledaren lämnar öppet. (ss.313-314)

3.4.1.2 Skolverkets riktlinjer

Den första och andra ledarskapsstilen känner vi igen och vet fungerar bra i skolmiljö.Det vi ser idag är att - med införandet av teknik utan samtidig kompetensutveckling (seavsnitt 3.1.3) - riskerar vi att få en situation där många auktoritära ledare i skolanabdikerar för att de saknar relevant kompetens och därför förlorar makt i klassrummetmen IT i skolan är ett prioriterat mål för Skolverket (Skolverket², 2009):

Att öka pedagogers kompetens att använda IT och medier i sitt arbete ochbidra till både en kreativ och kritisk användning av det i skolan är en viktiguppgift för Skolverket. (s.2)

Eftersom skolverket ser det som en viktig uppgift att använda IT i skolan och ökapedagogers kompetens, så är detta ett stort skolutvecklingsproblem idag. Att fokusligger på tekniken framför teknisk kompetens, gör att utvecklingen i skolan haltar.

3.4.1.3 Röster från skolvärlden

En frispråkig studierektor på lärarutbildningen i Uppsala uttrycker här sin besvikelseöver att det går för långsamt med utvecklingen av implementering av IT i skolan ochefterlyser skolledare som vågar genomdriva en snabbare förändring genomkompetensutveckling och it-investeringar. (KK-stiftelsen, 2007)

Förändringströgheten är egentligen djupt provocerande, menar AnnikaZetterström som gör jämförelsen med industrin. Hur skulle det se ut om man

18

på Volvo levde kvar på 50-talet, eller att en anställd på bilfabriken skulleenvisas med att fortfarande tillverka en gammal PV-modell? – Skulle enanställd på Volvo envisas med det skulle han få gå. Så borde beskedet bliockså inom skolan, menar Annika Zetterström. Att den lärare som stretaremot borde få ett ultimatum.(s.60)

En professor i teknikhistoria, Staffan Hansson, beskriver den rädsla som läraresinställning till IT som hjälpmedel i undervisningen ibland kan ge uttryck för: ”–Läraren kanske känner att detta är nya redskap som jag inte behärskar, men someleverna kan mycket bättre.” [...] ”i skuggan av internet kanske skolan inte längre enskan se sig som den stora bäraren och förmedlaren av kunskap och information. Inte pålång sikt i vart fall.” Enligt honom innebär detta att kanske läraren inte är den storabäraren av kunskapen, även om han inte säger det rent ut. Han menar också att denförenklade kunskapstillgången och inhämtningen av kunskap förändrar skolan sominstitution.(KK-stiftelsen, 2007, ss. 17-18)

En annan professor, Bo Dahlbom, beskriver elevernas kunskapsnivå i förhållande tilllärare och skola: ”Problemet är då helt enkelt att skolans situation i relation till IT-utvecklingen blivit mer och mer ohållbar när ungdomarna i dag oftast har både vanoroch kunskaper i en medievärld som många lärare inte ens har en uppfattning om.Ungdomarna kommer självmant, och åter igen utan utbildningsväsendets hjälp,närmare fronten i samhällsutvecklingen. – De lever redan i morgon, som Bo Dahlbomuttrycker sig.” han säger vidare: ”Ska skolan överhuvudtaget överleva som institutionmåste den vakna och följa med, eller i vart fall segla upp och lägga sig parallellt meddenna våg av IT-förändringar.” (KK-stiftelsen, 2007, s.24)

3.5 Möjligheter till nya undervisningsmetoder med hjälp avmolntjänster

IT har en positiv effekt på skolans övergripande mål och på elevernasprestationer. Speciellt ser lärare hur IT ger ökade möjligheter att individanpassaundervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov. Men för atttillvarata möjligheterna krävs att IT används på ett klokt och genomtänkt sätt.(skolverket.se, 2009-02-12)

19

3.5.1 Molntjänster i skolan

Det finns flera molntjänster idag som är anpassade för utbildning. Plattformarnavarierar i sitt utförande från att vara community-plattformar till att vara renodladeutbildningsplattformar med stöd för tidrapportering, schemaläggning och annanskolspecifik administration; från IBMs plattform(IBM, 2009) som är en communitysom t. ex. används av IBMs egna anställda över hela världen, till svenskaVklass(vklass.se, 2009) som är en fullfjädrad utbildningsplattform i molnet. Densistnämnda har en trots att den är byggd på Microsofts .NET-plattform en öppenarkitektur vilket innebär att man kan integrera andra molnapplikationer t. ex. googleapps och YouTube m. m. i plattformen. Live@edu (microsoft.com, 2009) är Microsoftsstudieplattform som liknar Google apps (google.com, 2009), men som har integrationmot MS Office och MSN Messenger m. m. det är inte en renodlad molntjänst. Manskall heller inte glömma alla de sociala verktyg som inte utger sig för att varautbildningsplattformar, men mycket väl kan användas som pedagogiska verktyg.Verktyg som eleverna idag redan använder, MSN, Facebook, bilddagboken osv.

20

4 Metod

När vi påbörjade examensarbetet och samtalade om vad vi ville få reda på var det justupplevelsen av den förändring vi genomfört i undervisningen som vi var mest nyfiknapå. Vi var inte ute efter att söka efter jämförelser med vår tidigare arbetsmetodik.Istället för att jämföra, ville vi få läsaren av vårt arbete att uppleva och få insyn ielevernas livsvärld och den förändring de genomgått. Detta är anledningen till att vivalde kvalitativa intervjuer framför en kvantitativ metod. (Kvale, 1997, s.100)Vi hade bestämt oss för sex teman som vi sammanfattat i en intervjuguide. Vigenomförde tre, semistrukturerade och digitalt inspelade intervjuer var, som vi sedantranskriberade. Analysen som följde bestod i att vi tillsammans läste intervjutexternaför att hitta uttalanden som på ett tydligt sätt besvarade frågeställningarna ochrelaterade till intervjuguiden. När vi gjorde detta kunde vi t. ex. se att vissa avintervjuguidens teman kunde slås ihop, vilket man också ser i resultatavsnittet.

4.1 Tid & Plats

Undersökningen genomfördes under våren 2009 på en medelstor gymnasieskola medmedieprogrammet i Malmö och en stor gymnasieskola med musikestetprogrammet iVarberg.

4.2 Urval av elever

Urvalet av elever skedde genom lottdragning; alla elevnamn fanns på lappar som drogsur en hatt. De elever vars namn kom upp tillfrågades och endast i ett fall avböjde enelev, på grund av motvilja mot att rösten skulle spelas in och därför fick en ny lott dras.Detta bortfall skedde redan innan intervjun genomförts och redovisas därför underurval.

Populationerna som undersöktes hade det gemensamt att de alla hade fått uppleva enförändring i den pedagogiska metoden. Förändringen bestod i att man började användaen helt digital kommunikationsplattform för undervisningsmaterial och samarbete.

21

4.3 Val av metod

Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod framför en kvantitativ av denanledningen att vi inte är intresserade av att jämföra. Vi ville istället få en inblick i denlivssituation vi har utsatt våra elever för genom våra metodförändringar (Kvale, 1997).

Vi genomförde kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vår intervjuguideinnehöll sex olika temata som hade sin utgångspunkt i vår frågeställning (.ibid).

Vi valde att inspireras av Levins arbetsmetod som Trost beskriver (Trost, 2007, s.65)som handlar om att respondenten får beskriva sin livsvärld utifrån sina kända begreppför att intervjuaren sedan skall kunna leda in samtalet på de teman intervjun har somsyfte att besvara; respondenten påbörjar en berättelse och får sedan hjälp avintervjuaren att besvara frågeställningarna utifrån olika temata.

4.4 Kontrakt

För att undersökningens syfte och tillvägagångssätt skulle kunna förmedlas på ettseriöst men enkelt sätt valde vi att använda oss av ett kontraktsförfarande, när vi förstkontaktade respondenten. Vi skapade ett kontrakt för att få åtagande från eleven och föratt informera om hur det skulle gå till. Som utgångspunkt för vårt konktrakt använde viVetenskapsrådets forskningsetiska principer, t. ex. informationskravet: ”Forskaren skallinformera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet ochvilka villkor som gäller för deras deltagande.”, samtyckeskravet: ”Forskaren skallinhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke”,konfidentialitetskravet: det vill säga det som rör anonymiseringen av uppgiftslämnareoch hantering av data, och nyttjandekravet: det som beskriver hur det insamladematerialet kommer att- och får användas(Vetenskapsrådet, 2002, ss. 7,9,12 &14).Respondenten gavs här också rätt att när som helst avbryta deltagandet iundersökningen och möjlighet att läsa igenom och redigera det transkriberadematerialet (se bilaga 1).

22

4.5 Standardisering och strukturering

Utifrån syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.Semistrukturerat innebar i vårt fall att respondenterna inte fick färdiga frågor utanleddes in på olika temata och fick beskriva fritt. Att tematisera sin undersökning är attförst få en förståelse för vad det är man skall undersöka. (Kvale, 1997). När vistrukturerade intervjun utgick vi ifrån syftets kärna som vi betraktade ur några olikasynvinklar och sammanfattade i sex olika temata för att avgränsa oss och skapa enförståelse för vad vi skulle undersöka. Dessa temata blev också vår intervjuguide, dvs.den checklista av ämnen varje intervju bör innehålla (.ibid)

Vår metod var standardiserad på så sätt att materialet som användes i stort sett varsamma, med undantag för inspelningsutrustningen, där det skilde sig åt lite.Skillnaderna på ljudkvaliteten var dock minimal, men man kan diskutera hur manupplever att bli inspelad av en lap-top å ena sidan och en lite mindre inspelningsapparatå andra sidan och för den delen att bli inspelad överhuvudtaget. (Ejvegård, 2007, s.50)

De skriftliga instruktionerna var av standardiseringsskäl likadana för alla intervjuer, vianvände samma temata för att beröra frågeställningarna. Vi hade däremot inganedskrivna frågor som vi ställde, utan dessa representerades bara av våra sex teman. Vianvände båda två gula Post-it-lappar och ett stående vitt A3 med en vertikal linje påmitten med texten ”start” och ”mål”. Anledningen till att vi inte följde ett standardiseratfrågeformulär utan istället bad respondenten att beskriva ett projekt med egna ord varatt vi ville att frågorna skulle baseras på dennes livsvärld och inte störas ut av vår bildav världen (Kvale, 1997). Vi använde oss också av kontrollfrågor där vi sammanfattadehur vi hade uppfattat ett resonemang för att redan under intervjun få bekräftelse för attvi hade förstått svaret, enligt Malterud en så kallad ”dialogisk validering” (Gunnarsson,2002-03-13).

4.6 Datainsamlingen

De slumpvis utvalda eleverna sökte vi upp, en-och-en, och presenterade i enrum detkontrakt som reglerade deras deltagande och informerade dem om projektet (bilaga 1).Vi bokade vid kontraktskrivandet även en tid för intervjun, som beräknades ta tjugo-till trettio minuter.

23

Intervjun genomfördes i enrum och gick till så att respondenter i Malmö och i Varbergfick möjlighet att läsa igenom samma intervjuinstruktioner för att på så sätt skapastruktur och sätta fokus på syftetvid uppstarten av intervjun (bilaga 2), där förklarades att målet med intervjun var attundersöka respondentens upplevelse av användandet av olika molntjänster iundervisningen.

Under intervjun ställde vi frågor utifrån de sex olika teman som vårt syfte ochfrågeställningar baseras på var. Detta var vår intervjuguide (Samarbete, Planering,Dokumentation, Kreativitet, Kvalitet, Nackdelar). För att kunna sammanfatta- och draparalleller mellan de olika intervjuerna var det viktigt att vi fick med alla teman i allaintervjuerna. Respondenten ombads också tänka högt eftersom vi spelade in intervjunoch på så sätt skulle kunna få tillgång till respondentens uttalade tankar genom dennaljuddokumentation.

För att ha en naturlig anknytning till de hjälpmedel vi ville undersöka, ombads elevenatt beskriva ett projekt från start till mål. Till sin hjälp hade respondenten Post-it-lapparmed olika projektord (bilaga 3). Orden hade intervjuledarna gemensamt skrivit ihop,men för att inte hindra respondenten i sin tankebana uppmanades de även att skrivaegna lappar vid behov.

Här skiljde sig vår metod från den som Trost beskriver genom att respondentenpresenterades med färdigt arbetsmaterial istället för att själv få skriva dem.Anledningen var att vi snabbt ville få igång diskussionen kring projektet och därförville undvika för mycket kreativ process med fel fokus. Vi var inte ute efter hurrespondenten uppfattade projekt i största allmänhet utan hur respondenten uppfattadeden nya arbetsredskapen i den nya metodiken. (Jfr. Levin enl. Trost (2007), s.65)

Post-it-lapparna satte respondenten upp på ett A3-papper med en tidsaxel som startade iordet "start" och slutade i ordet "mål". När intervjun var färdig fotograferades pappretmed respondentens tankekarta för framtida referens under transkriberingsfasen. Helaintervjun spelades in digitalt, i Malmö med hjälp av en digital handhålleninspelningsapparat och i Varberg med hjälp av en bärbar dator. Ljudfilerna medintervjun transkriberades därefter till talspråksnära skriftspråk. Eleverna ombads läsaigenom och göra rättningar i materialet. Samtliga respondenter gavs möjlighet att läsaigenom och göra ändringar i transkriptionerna innan resultatsammanställningenpåbörjades.

24

4.7 Bearbetning av transkription

När eleverna hade fått ge respons på transkriptionen fortsatte vi med att analysera detinsamlade materialet för att hitta likheter och tendenser till förändringar i hur elevernaupplevde sin undervisning med den nya metodiken. Vi började med att leta efter citatdär eleverna hade pratat om den nya arbetsmetoden och samtidigt berört våra teman,vilket tillsammans utgjorde våra frågeställningar. Dessa citat kategoriserades ochbeskrevs i resultatavsnittet.

4.8 Etiska frågor i samband med datainsamlingen.

Frågor kring elevernas anonymitet måste lyftas eftersom den i flera fall efterundersökningen har komprometterats på grund av att de själv tagit upp att de deltagiteller valt att svara på en fråga från en nyfiken klasskamrat. Vi anser inte att självainnehållet i intervjuerna är av känslig natur och det gör antagligen inte eleverna heller,men själva metoden är svår att genomföra i skolmiljön utan att någon skall få vetanågot. Alternativet skulle vara att göra det utanför skolan, vilket skulle vara betydligtsvårare att få eleverna att ställa upp på. Den risken var vi inte beredda att ta med tankepå populationens storlek. Vi har anonymiserat materialet och även lagt ner mycketmöda på att undvika citat som är lätta att härleda till person.

Enligt Vetenskapsrådet bör man i vissa fall skaffa vårdnadshavares tillstånd fördeltagande i en undersökning. Exemplet man använder är att ”t. ex. om de undersöktaär under 15år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär.” (Vetenskapsrådet,2002, s.9).Den undersökning vi genomförde var inte av någon känslig natur, utan handlade omelevernas upplevelse av sitt arbetssätt i skolan. Eleverna var inte heller tvingade attdelta, utan kunde närsom helst avbryta. Eftersom eleverna vid undersökningstillfälletdessutom var i ålderskategorin 17år och uppåt, upplevde vi samtycke frånvårdnadshavare som överdrivet.

Frågan vi ställer oss är; håller vi vad vi lovade i det kontrakt som respondenterna harskrivit under? Vi lovade dem konfidentiallitet med det insamlade materialet och att deskulle få kontrollera transkriptionerna och när som helst ha rätt att dra sig ur.

Alla dessa saker har vi gjort. Det som är mer tveksamt är om själva hanteringen kringintervjusituationen har fungerat. De har kanske inte förstått att de själv måste behandla

25

informationen konfidentiellt för att konfidentialliteten inte skall brytas? Intervjuernagenomfördes i skolmiljö, under skoltid och under de lektioner de normalt sett hade haftmed den lärare som genomförde intervjun. Har rollerna blandats samman? Blir detsvårare för respondenten att välja anonymiteten det medför att ingen vet att han harblivit intervjuad? Ja, kanske. Samtidigt så har samtliga intervjuade läst igenomtranskriptionerna och godkänt medverkan. Ingen har dragit sig ur.

Trots att samtliga respondenter läste igenom transkriptionerna ville ingen av demtillföra eller ändra något. Även om de gav sitt godkännande till användningen avtranskriptionen är det anmärkningsvärt att de inte gjorde några ändringar!

Man skulle kunna diskutera hur noga de läste texten, men måste samtidigt ställa detmot materialets natur. Det vi undersökte var inte av känslig natur, utan endokumentation av tankar som eleverna inte tvekade att dela med sig. Man kan ocksådiskutera att de elever som undersöktes var våra egna. Detta utgör också ett avsteg frånde regler som vetenskapsrådet har satt upp där fjärde regeln bl.a. säger:”Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänktaundersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare.” (Vetenskapsrådet, 2002, s.10)

Detta bör naturligtvis vägas in när man tittar på resultaten vi redovisar. Hade vi haft tidoch möjlighet att t. ex. intervjua varandras elever, hade det gett mer tillförlitligaresultat.

4.9 Undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet

Vi måste nämna det faktum att alla intervjuade, trots lottdragning är pojkar, vilket inteär representativt för verkligheten. I Malmö var förhållandena följande: Totalt femtonelever i den ena klassen, varav fyra flickor. Tio elever i den andra varav samtligapojkar. Chansen för att en flicka skulle dras i lottdragningen var därför i Malmö endastsexton procent. I Varberg utgjordes också samtliga undersökta av pojkar eftersom allasom deltog i metodförändringen var pojkar.

Könsfördelningen i undersökningen var förstås inte optimal, men vi valde att chansenskulle avgöra för att undersökningen inte skulle skulle färgas av våra förutfattademeningar om hur olika elever uppfattade den förändring av undervisningen vi hadegenomfört. De elever som intervjuades, ansåg vi representerade majoriteten i

26

populationen baserat på den erfarenhet av förändringen i elevgrupperna som låg tillgrund för undersökningen. Metodförändringen skedde redan under början avhöstterminen 2008 för att fortsätta under hela 2009 då undersökningen genomfördes.Även om vi inte tog med klassrumsobservationer som undersökningsmetod utgjorde deändå en betydande del av vår erfarenhet av projektet och hur eleverna upplevde det ochdet påverkade naturligtvis vår förmåga att tolka resultatet. Är dåundersökningsresultatet tillförlitligt? Vi har redan tagit upp att vi undersökte elever somvi själva undervisar och sätter betyg på, vilket inte är attrekommendera.(Vetenskapsrådet, 2002, s.10).

Det hade varit bättre att genomföra en korsvis undersökning, där vi undersöktevarandras elever, men det ansåg vi vara logistiskt, ekonomiskt och tidsmässigt omöjligtmed den arbetssituation vi samtidigt har i våra heltidstjänster. Vårt val av populationvar ganska lätt att göra eftersom vi inte hade någon annan möjlighet inom de givnaramarna.

27

5 Resultat

Om vi skall sammanfatta resultaten av undersökningen, så hade eleverna förvånansvärtmycket positivt att säga om förändringen och hade ganska svårt att hitta risker elleruppenbara problem även om vi har lyckats hitta några problemområden. Att elevernavar positiva till förändringen, kan tolkas som att de försöker hålla med frågeställarenför att inte stöta sig med en person de står i beroendeställning till. Intervjusituationen ärintim och kan mycket väl ha färgats av vem det var som ställde frågorna(Vetenskapsrådet, 2002, s.10). Samtidigt kan man säga att ett av resultaten av vårundersökning är att lärarens förhållande till eleverna blir mindre auktoritärt och merhandledande vilket stärker elevens maktställning i förhållandet.

I vår intervju utgick vi ifrån 5 strukturerade utgångsteman som vi sökte svar på genomen kvalitativ undersökning som vi tidigare beskrivit i vår metod. Vår undersökningbygger på 6 intervjuer av 7 tillfrågade. Alla dessa intervjuer är med gymnasieelever iårskurs 2 respektive 3 på musikestetiska programmet i Varberg och medieprogrammet iMalmö. Alla våra intervjuer är med killar, anledningen till detta är också något som vibeskriver i metodavsnittet.

I vår intervjuguide använde vi oss av sex temata. Här i resultatdelen har dessareducerats till fyra, eftersom vissa teman, beroende på elevernas svar, hänger ihop.Dessa huvudteman är: struktur och resultat, samarbete, handledning och nackdelar.

5.1 Struktur och resultat

5.1.1 Sammanfattning av struktur och resultat

När eleverna får möjlighet att styra över sin struktur och pedagogens struktur ocksågörs tillgänglig upplever eleverna att det blir lättare att uppnå bra resultat. Ettstrukturerat dokumenterande genom t. ex. loggboksskrivande gör att eleven skaparförutsättningar som också gör det enklare att ta ansvar och därmed hjälper eleven attuppfylla sina mål. Ordning och reda gör det m.a.o. lättare att lyckas.

Att göra information tillgänglig för andra blir en naturlig arbetsmetod för eleverna närde skall samarbeta med varandra eller visa saker för sin lärare. Grupprocessen blir

28

också synligare med dokument-delning, dvs. möjligheten att flera projektdeltagarearbetar i samma dokument. Eleverna får möjlighet att skapa sig en överblick och taansvar inte bara i sin egen process, utan den gemensamma.

Online-lagring ger möjlighet att göra arbetsmaterialet tillgängligt både i skolan ochhemma och underlättar att uppnå målen.

Tillgängligheten som en blogg, elevloggbok eller annan webbapplikation medför, gördet enklare för eleverna att gå tillbaka och repetera vid behov. Att använda enlärarblogg istället för att dela ut material ger, förutom tillgänglighet, undervisningen entidsaxel som eleverna kan följa. Man kan också portionera ut informationen tilleleverna i hanterbara stycken och distribuera teori och instruktioner efter behov.Bloggen blir lärarens reaktion på lektionssituationen och speglar hur väl eleverna kanhantera uppgiften.

Det som gör att eleverna upplever att de får resultat är att de får en möjlighet att lära sigpå ett enklare sätt med hjälp av t. ex. elevloggbok med handledar-feedback.Dokumentation i delade dokument gör det både lättare att få stöd av sin handledare ochger ökad möjlighet att internalisera kunskapen och tolka den ur ett personligtperspektiv.

Eftersom det är så enkelt att genomföra en webbenkät under projektets gång kaneleverna ges möjlighet till självutvärdering redan innan projektet skall redovisas. Dettagör att de upplever inlärningen som mer effektiv.

5.1.2 Elevcitat från struktur och resultat

Nedan följer citathanteringen av transkriptionen från elevintervjuerna av hur elevernaupplevde handledningen med hjälp webbapplikationer in undervisning.

När eleverna får möjlighet att styra över sin struktur och pedagogens- också görstillgängligupplever eleverna att det blir lättare att uppnå bra resultat. Vi får eleverna att börjakommunicera textbaserat vilket leder till att de får struktur. De bringar ordning itillvaron eftersom de beskriver den. I och med att de får struktur upplever de också attde får resultat.

29

Att lära mig låtar bättre och att få lite [...] lite strukturerad min övning, det tyckerjag är bra!- Roy

5.1.2.1 Tillgänglighet ger struktur

Eleverna får tillgång till dokument i digital form, vilket ger dem större tillgänglighet.Tillgängligheten gör det enklare för eleverna att gå tillbaka och läsa en gång till. Xerxesbeskriver hur tillgängligheten förenklar:

Det blir så bra för att man slipper allt sånt här, stenciler och papper och man harkoll på det ena och det andra [...] och så kan man även dela med sig.

Tillgängligheten blir även en arbetsmetod för eleverna när de skall samarbeta medvarandra eller visa saker för sin lärare. Att enkelt ha tillgång till materialet är alltsåviktigt för eleverna.

5.1.2.2 Synliggörande av arbetsuppgifterna

Med dokument-delning, dvs. möjligheten att flera projektdeltagare arbetar i sammadokument, får eleverna möjlighet att få en överblick inte bara i sin egen process, utanden gemensamma. Det blir naturligt att beskriva arbetsuppgifterna och hålla ordning påvad som är kvar att göra. Torsten beskriver hur man arbetade när frågorna till ettnaturkunskapsspel skulle skrivas:

Där gjorde vi så, också inne i google docs, att vi skrev in [...] ekologi, typrymden, natur och så var det en annan jag kommer inte ihåg...biologi ellernågonting. Så alla dem kryssade vi för, alltså vi skrev upp dem i doc-en, typtjugo ekologifrågor, tjugo bla-bla-bla, bla-bla-bla. Så där hade vi också skrivit så,delat upp arbetet och kryssa för det som blir klart.

Dokumentation leder till ett konkretiserande och synliggörande även av processenvilket hjälper till att skapa en allmän upplevelse av struktur. Zigge beskriver det såhär:

Ja, jag skulle vilja säga att det är bättre strukturerat allting...sen jag börjadeanvända det och det är på grund av dokumentationen.

30

Och Urban uttrycker att det hjälper även om man inte lägger ner sin själ i planeringen:

Planeringen kanske inte är helt tydligt till 100% alltid men man kan ändå alltid seprocessen av det man gör.

Roy, som är musikestet och därför till viss del måste ta ansvar för sin sångövning själv,nämner vikten av att beskriva processen för att veta vad man skall göra när man skallöva:

Och det känns också bra att skriva ner vad man har gjort...man har bra koll påvad man kanske ska tänka på...ja, det här kanske jag ska öva på idag!

För att veta vart man skall så måste man veta var man är och var man har varit. Ettstrukturerat dokumenterande genom t. ex. loggboksskrivande gör att eleven skaparförutsättningar som gör det enklare att ta ansvar. Arbetsuppgiften blir konkret:

Så om man får det konkret, att det här är det jag ska göra och...och...ja, istället föratt gå och öva hemma utan att se hur många gånger man har övat hemma ochsådär. Man får ett mål mycket lättare och då är det mycket lättare att ta ansvar,tycker jag. - Roy

Han beskriver också att när han konkretiserar processen och skapar struktur, uppleverhan att det hjälper honom att uppfylla sitt mål med övningen:

Ja sen så handlar det ju också om under tiden, under hela övningstiden ska jaggöra någon slags dokumentation. Det tycker jag har fungerat väldigt bra. Dettycker jag har gett mig atte....att nå mitt mål. att lära mig låtar bättre och att fålite..få det lite...få det lite strukturerat min övning, det tycker jag är bra!

Stig ser funktionen med online-lagringsmediet som en möjlighet att tillgängliggöraarbetsmaterialet för att han skall kunna uppnå de mål han själv har satt upp. Han väljersjälv att arbeta vidare med projektet hemma:

Grejer som vi behövde hemma lade vi upp på ett annat webbhotell eller vad manskall kalla det, [...] Storegate så vi kunde använda det hemma också ifall det varnågonting viktigt som vi kände att -ja, men detta måste jag jobba på mer hemma.

31

5.1.2.3 Effektivt arbete, delad arbetsbörda och synlig status

När en grupprocess blir strukturerad och integrerad i dokumentationen blir helagruppen delaktig och ansvarstagande. Varje medlem kan ta ansvar för både sig självoch helheten. Torsten beskriver hur gruppen på ett effektivt- och öppet sätt samarbetaroch tar gemensamt ansvar för hur processen framskrider:

Vi var ju tre i varje grupp, i alla fall i min grupp var vi tre. Det var jag, Åsa ochÖsten, så där skrev vi ju upp vad vi skulle göra för varje lektion till exempel ochom inte det blev klart, så gjorde man det hemma. Sen så kryssade vi för där icalendar-n. Sen...vad var det mer...[...]du kunde se vår kalender, så var det ja.

Han fortsätter och beskriver hur arbetssättet förenklade och förtydligade ansvarsfrågan:

Sen skrev vi ned allting som behövde göras, t. ex. spelplan och frågor. Vilkafrågor alltså vilka kategorier och detaljer. Så kryssade vi för det efteråt vad somhade gjorts och skrev bindestreck namnet på vem som skulle göra det. Så att vihade det, så att det inte blev något onödigt tjat; vem gör det här nu då?

5.1.2.4 Dokumentation som ett medel att uppnå resultat

Att få struktur på sin övning genom att använda sig av loggboksanteckningar gör atteleven jobbar mer målinriktat och lägger mer tid på övandet. Dokumentationen gör detockså lättare att få stöd av sin handledare. Som Roy här beskriver:

Jag hade ju övat definitivt mindre gånger i veckan...man hade glömt bort detmycket lättare och det förbättrar ju kvalitén hos..väldigt mycket,övandet...övandet är ju den största delen och eftersom att man då får detnedskrivet och man kan bolla idéer.

Att dokumentera sin utveckling ger också ökad möjlighet att internallisera kunskapenoch tolka den ur ett personligt perspektiv:

Då tänker man ju självklart på det här man har dokumenterat eh...å försökerutveckla det man ska göra, det så att man får det resultatet man vill ha..och härefter inlärning och övning då så har jag satt kreativitet då jag lägger till, liksommin egna stil på det hela, att göra det till mitt egna projekt, min egen grej... -Urban

32

5.1.2.5 Bloggen som strukturerande hjälpmedel

Att använda en lärarblogg istället för att dela ut material ger undervisningen en tidsaxelsom eleverna kan följa. Torsten beskriver att risken med att dela ut papper är att det ärlätt att förlägga eller bli av med dem:

I tvåan så var det ju mycket det att vi fick ett papper och sen så hade maninte...Så fick man det i slutet av lektionen; Ja, nästa lektion så skall ni göra denhär uppgiften. Och jag har ingen väska och det är inte alltid jag pallar gå tillskåpet, så man kanske stoppar det i jackfickan, sen så när man kommer hem såligger det någon annanstans...

och beskriver också att använda en blogg är ett bättre sätt att skapa en generell struktur:

Så det är faktiskt bra för att då är det bara att man går in där, för man sitter ju viddatorn hela tiden. Så kan man ju bara kolla där och det är grymt och då kan manju också gå tillbaka och kolla vad det är man har missat och så. Ja men det harunderlättat.

Med hjälp av en blogg kan man portionera ut informationen till eleverna i hanterbarastycken och blanda teori och instruktioner efter behov. Bloggen blir lärarens reaktionpå lektionssituationen och speglar hur väl eleverna kan hantera uppgiften. Om man,istället för att blogga, har en teorilektion och sedan delar ut ett uppgiftsdokument, blirdet ofta för mycket på en gång för eleverna att ta in. Eller som Stig uttrycker det:

Det är bättre med lite själv-lärning i början.

5.1.2.6 Effektivitet leder till tidsbesparingar

Stig upplevde att effektiviteten i att använda online-förvaring gjorde att man sparadetid:

Ja, liknande Storegate. För annars, om jag skulle ha en fil som t. ex. Kalle skullebehöva, så skulle jag ju få ge honom ett usb-minne och trycka in det i hans datorom det skulle funka och det skulle tagit alldeles för lång tid, så att det var otroligttidsparande också.

33

och man kunde uppnå de högt satta målen i projektet:

Dels så skulle vi nog inte vara klara idag, kan jag nog säga, om vi skulle skickaett usb-minne från dator till dator.

5.1.2.7 Det är enklare att lyckas

Det som gör att eleverna upplever att de får resultat är att de får en möjlighet att lära sigpå ett enklare sätt. Urban säger:

Den här kommunikationen som vi har haft med den här övningsloggen, tyckerjag...det har varit lättare att lära sig, eller att liksom göra det till en bra...ett braresultat.

Även Roy beskriver att loggboken i kombination med handledning och samarbete medandra har hjälpt honom:

Men om jag tar hjälp av andra mer liksom ...YouTube eller sjunga till låten ellerblir kompad så är det ju lättare att utvecklas och då är det ju lätt för dig att se hurjag har arbetat.

5.1.2.8 Styrkan med flexibel utvärdering

Att skapa ett formulär i google docs är lika enkelt som att skapa ett dokument i Wordoch skriva ut. Skillnaden är att man istället skickar ut adressen till webbenkäten med t.ex. epost och får svaren inmatade från respondenterna direkt i ett kalkylark(typ, Exel-ark) och kan på ett enkelt sätt sammanställa resultaten grafiskt eller som text, beroendepå frågetyp, och snabbt få en överblick. Vad man väljer att fråga och vilken typ avformulär man vill ha bestämmer man helt själv. Möjligheterna täcker de flesta behoveftersom svaren kan anges som text, stycketext, flerval, kryssrutor, list-val och skalafrån 1 till n (n=3 till 10). Frågorna kan både ha rubrik, dvs. frågeformulering och enhjälptext. Utvärdering blir med andra ord inget stort projekt, utan kan genomföras närman känner att det behövs. I Torstens fall genomfördes en webbenkät underprojektetsgång, vilket gav eleverna möjlighet till självutvärdering redan innan projektet skulleredovisas. Detta gjorde att eleven upplevde att inlärningen blev mer effektiv. Torstenbeskriver:

34

Eftersom att man själv fick tänka efter, i det formuläret, så har det ju ändå fastnatpå ett annat sätt. När man själv berättar det för sig, alltså i formuläret.

5.2 Samarbete

5.2.1 Sammanfattning av samarbete

Våra undersökningar har visat att samarbetet kan effektiviseras och struktureras omman delar all information i projektet och gör rollerna tydliga. Om man samarbetar medhjälp av online-lagring, dvs. en filserver på Internet, underlättar man för ansvarstagandei projektet. Det visar att, även om man har tillgång till en lärarblogg, där det mesta manbehöver finns tillgängligt, finns fortfarande behovet av att mötas när man behöverhandledning. När man får eleverna att föra loggbok avstannar inte arbetet när de stöterpå ett problem eftersom kanalen till handledaren är öppen även mellanlektionstillfällena.

5.2.2 Elevcitat från Samarbete

Nedan följer citathanteringen av transkriptionen från elevintervjuerna av hur elevernaupplevde samarbetet med hjälp webbapplikationer i undervisning.

5.2.2.3 Delar gemensamma dokument

Stig beskriver hur samarbetet effektiviseras och struktureras när man delar allinformation i projektet och gör rollerna tydliga.

Så hade vi ett gemensamt dokument också som vi tryckte in lite länkar i, google-docs dokument. Det var himla bra. Då kunde man se, vad tycker du, vad tyckerjag, istället för att sitta och berätta det, så är det bara liksom svart-på-vitt.

När eleverna använder webbapplikationer tvingas de ta större ansvar. Detta leder ocksåtill att de, i ett samarbete med andra elever, upplever att de måste sträva åt samma hållför att nå ett resultat och att ett samarbete skall komma till stånd.

35

Nackdelen med att ingen springer runt och sparkar en i häcken det blir väl att, omman inte själv vill det så kanske det inte blir lika mycket gjort och det kan uppståkonflikter mellan att: -varför gör inte du... Alla måste liksom vara med om manskall kunna baka kakan.

Roy uttrycker också ett ansvarstagande i att han använder metodiken i andra ämnen.Han söker nya lösningar utan att vi som pedagoger är inblandade och ser naturligasamarbetsmöjligheter utanför de givna ramarna:

Googledocs har ju fungerat väldigt bra för mig i andra ämnen också. Jag haranvänt det i miniprojektsarbetskursen...då vi ska skriva ett miniprojektarbete. Dåär vi ju två stycken som skriver och eftersom man kan ha ett dokument som mandelar på, kan man sitta vid var sin dator och jobba på samma lektion, med sammadokument och skriva på olika ställen. Och det tycker jag har fungerat...ja men,det har fungerat jättebra. Jag tycker att det är...det är ett bra system som manborde använda mer i andra lektioner.

5.2.2.4 Praktiska fördelar

Stig beskriver hur samarbetet med hjälp av en filserver på Internet underlättade hansansvarstagande.

Grejer som vi behövde hemma lade vi upp på ett annat webbhotell eller vad manskall kalla det, [...] Storegate så vi kunde använda det hemma också ifall det varnågonting viktigt som vi kände att -ja, men detta måste jag jobba på mer hemma.

Xerxes berättar hur smidigt det har varit att kunna dela med sig till andra i gruppen.

Ja alltså, jag har använt den här gmail, där jag har skrivit ned vissa saker och såhar jag delat med mig det med X. Så det har varit bra och smidigt.

Urban beskriver vad det innebär att samarbeta med hjälp av delade dokument:

Då skriver man alltså, då använder man alltså ett delat dokument på G-docs [...]man har liksom det delat mellan varandra så att man kan skriva därå, då använderman alltså ett och kan läsa hur som helst...

36

5.2.2.5 Alla måste med

Gruppen behöver ett ledarskap. Stig beskriver att när gruppen själv tar ansvar förprocessen, kan det leda till motsättningar om inte alla vill åt samma håll:

Nackdelen med att ingen springer runt och sparkar en i häcken det blir väl att, omman inte själv vill det så kanske det inte blir lika mycket gjort och det kan uppståkonflikter mellan att: -varför gör inte du... Alla måste liksom vara med om manskall kunna baka kakan.

5.2.2.6 Nu-faktorn!

Torsten beskriver att även om man har tillgång till en lärarblogg där det mesta manbehöver finns tillgängligt, finns fortfarande behovet av att mötas när man behöverhjälp.

Det kan man ju i och för sig läsa på din blogg, men har man då frågor ochliknande så får jag ju komma tillbaka till dig och fråga, vad menade du där?

Roy har en elevloggbok som läraren kan läsa och kommentera, vilket leder till attarbetet inte avstannar när han stöter på ett problem eftersom kanalen till handledaren äröppen även mellan lektionstillfällena. Hjälpen finns till hands även när det är en helvecka tills nästa lektionstillfälle:

När man får hjälp så fort man har ett problem om det inte är nåt som inte funkarså går det ju på dubbla tiden istället för att jag ska vänta till nästa vecka innan jagkommer tillbaks till lektionen för att fråga dig någonting.

Stig beskriver hur tidsbesparande det är att ha dokument och filer tillgängliga direkt,via en Internet-filserver:

Ja, liknande Storegate. För annars om jag skulle ha en fil som t. ex. Kalle skullebehöva, så skulle jag ju få ge honom ett usb-minne och trycka in det i hans datorom det skulle funka och det skulle tagit alldeles för lång tid, så att det var otroligttidsparande också.

37

5.3 Handledning

5.3.1 Sammanfattning av handledning

Om man tillåter handledningen att bli starkare, stärker man också relationen mellanlärare och elev, vilket i sin tur leder till en mer kreativ miljö för eleven. Att hela tidenkunna ges en möjlighet att utnyttja den direkta kontakten via ett delat dokument skaparen direktlänk när utveckling och inlärning sker på elevens villkor.

Att lära elever handleda sig själv och andra genom att analysera sin inlärning det är enav kärnpunkterna vi lärare har för att lära elever lära för livet.

5.3.2 Elevcitat från handledning

Nedan följer citathanteringen av transkriptionen från elevintervjuerna av hur elevernaupplevde handledningen med hjälp webbapplikationer in undervisning.

5.3.2.1 Flexibilitet & tillgänglighet

Urban:Dels så är det ju samarbetet man har på lektionen med läraren och sen så är det judet här samarbetet man har när man är hemma för att man kan ju ha detsamarbete över...kommunikationen över den här loggen..så fungerar det som ettmobilt samarbete kan man då säga...

5.3.2.2 Relationer

Zigge:Så fort jag har lite svårt med någonting så eller undrar någonting sådokumenterar jag det så får jag ganska raka svar av dig.

Roy:Man får också ett bättre band, lärare elev...vilket jag tycker är ganska viktigt iden här lektionen...för då...det känns ju bättre att sjunga för någon som mankänner väl än bara en lärare liksom...så det känns bra.

38

5.3.2.3 Kreativitet

Roy:Jag tycker att det fungerar att man kan få feedback av dig.. det tycker jag ärväldigt skönt att då under veckan om jag har problem med..det kan vara vad somhelst...tonart eller vad som helst...kan få stöd av dig. Det tycker jag är skönt attman kan bolla idéer.

Roy:Jag skulle nästa säga att nästan allting ökas lite av liksom av kreativitet ochkvalité eftersom man nästan alltid är 2, kan man ju säga...kan alltid bolla idéeroch säga lyssna på den här och det här har jag tänkt och så....och ehh...sen är detmycket lättare att reflektera...man får det ju på papper det man har gjort så attsäga...vad man har gjort...så kan man ju tänka efter mer.

5.4 Nackdelar

5.4.1 Sammanfattning av nackdelar

Vissa moment är enklare och snabbare att genomföra med fysiska medier. Idéerna mant. ex. skapar i en kreativ process måste manifesteras i en fysisk form för att tanken skallbli beständig. Detta medför en risk, eftersom det man skapar kan gå sönder ellerförsvinna.

Vissa elever har svårt för tekniken och lite lättare att arbeta med t. ex. ettanteckningsblock, vilket gör att de utsätter sig själv eller gruppen för risken attinformationen försvinner om de t. ex. blir av med materialet eller är sjuka.

I ett projekt finns det en risk att någon behåller information för sig själv för att göra sigoumbärlig för resten av gruppen.

Det är en risk att samarbeta med någon som inte har kompetens att hantera- eller hartillgång till webbapplikationen.

39

5.4.2 Elevcitat från nackdelar

Nedan följer citathanteringen av transkriptionen från elevintervjuerna av hur elevernaupplevde nackdelar med webbapplikationer i undervisningen.

5.4.2.1 Behovet av handarbete

Det är snabbare och mer ändamålsenligt att i vissa moment i ett projekt göradelmomentet fysiskt.Idéerna man t. ex. skapar i en kreativ process finns ju inte till innan processen, utanskapas där och då. Därför måste de manifesteras i en fysisk form för att tanken skall blibeständig. Man måste få tankarna att bli verkliga. Det blir ändamålsenligt av sammaanledning som när man skriver på ett kontrakt. Webbapplikationsplattformen har denfördelen att den inte finns i fysisk form och därför inte är lika sårbar för yttre påverkansom den fysiska pennskissen men det blir samtidigt en nackdel i vissa moment i ettprocess. Torsten och Viktor beskriver i följande citat hur dom är tvungna att pröva sinaidéer fysiskt för att få reda på om den fungerar:

Det första vi gjorde när vi gjorde spelplanen det var ju att, den skulle vara som enPost-it-lapp, den skulle vara lika lång på alla hörn, den skulle vara en kvadrat. Såvi tog två A3 och så klistrade vi ihop dem och sen mätte vi och klippte av. Ochsen gjorde jag hela skissen på spelplanen utan illustrationer och så gjorde jag förhand...

Viktor berättar om en skiss på en webbsida:

Då satt vi med penna och papper på ett stort A3 och så fick alla skriva ned vadskall vi ha med oss och ritade upp ungefär... ja däruppe behöver vi en banner, därbehöver vi nyheter, där behöver vi kunna snabbt gå vidare till vad man nu skallkunna göra, logga in och så vidare.

5.4.2.2 Handarbetet ställer till problem

Här beskriver en elev att han trivs bättre att anteckna i ett block istället för att användasig av funktionen med att kunna dela dokument i en webbapplikation. Detta skedde i ettgrupparbete där läraren uppmanade eleverna att använda sig av webbapplikationensfunktion för textbaserad kommunikation. Detta hindrade honom och gruppen i

40

synliggörandet av processarbetet. Detta ledde till en oro i gruppen genom att intesynliggöra gruppens process. Xerxes:

Jag antecknade på block sen behövdes eftertanke. Vi tänkte hela tidenfaktiskt. Det fanns även tider när vi var typ, vet inte, kommer det här funkaeller inte, borde vi gjort såhär istället...

5.4.2.3 Att inte tillämpa öppenhet

Att inte dela med sig av informationen innebär en makt. Vissa ser inte grupprocessenviktigaste grundtanke utan vill ha enväldig kontroll över arbetet. Man vill göra sigoumbärlig. Om man presenterar en webbapplikation som fungerar som ettkommunikationverktyg för en grupprocess så innebär inte det att alla tycker det är braatt dela med sig av informationen. Detta är en risk. Viktor:

Han hade det på sin dator, så han satt och skrev ned, alltså på sin egeninloggning.[...]vi tittade på den ibland. Han ville ju få det att funka, så vi kolladeväl på den då och då.

Torsten beskriver här risken med att arbeta med någon som inte har tillgång tillsystemet eller kunskapen.

Först så trodde vi att alla frågor skulle vara klara om två veckor, sen så var han juborta och han har inte liksom gmail. Det var också någonting som faktisktförhindrade det, så helt plötsligt fick vi till nästa vecka och sen så var hans sonsjuk eller någonting, så att då fick vi en vecka till, så att det var hela tiden så -’dethär är sista gången vi måste jobba på’ också bara ’aaah, vi får en vecka till’,’måste jobba jobba’, så att det var så, sen så till slut så var det som att ropa påvargen, så att varje gång bara, -’jaja men nästa gång så kommer han ändå varasjuk ändå liksom’, så att det var...

Xerxes berättar hur tålamodsprövande det kan vara att arbeta med datorer utan att hatillräcklig kunskap:

Det kan strula till sig med Internet eller man hittar inte den man vill hitta ellernågonting funkar inte på photoshop. Så det hände oss faktiskt ofta att jag gickiväg eller att han gick iväg för vi orkade inte, typ det hände när han gjorde denhär i photoshop som han skulle lägga upp tills hemsidan blev klar, så höll han på

41

med den i två timmar och sen precis innan han blev klar så sparade han inte, sågick allting bort, så fick han börja om på ruta ett och så blev han arg så stack hanhem på en gång. Så, ja...

Om man inte skriver ner sina tankar och idéer finns det en risk att de försvinner. Roy:

Det handlar ju om att man skall ha tillgång till en dator...alltid!

42

6 Diskussion

Vårt syfte med undersökningen var att genom kvalitativa intervjuer av våra elever sökaefter fördelar och utvecklingsmöjligheter med datorstödd pedagogik med hjälp avmolntjänster. Med ett enklare språk, vi genomförde en förändring i pedagogiken; vadtyckte eleverna gick bra och vad gick mindre bra? Har vår undersökning uppfylltsyftet? För att kunna visa om vi har uppfyllt målet med undersökningen kommer vi attmed besvara våra frågeställningar med hjälp av våra resultat. Dessa svar kommer vidärefter att reflektera mot det teoretiska sammanhang vi har beskrivit i avsnitt 3,bakgrund.

6.1 Frågeställning 1

Första frågeställningen vi stod inför var: ”hur upplever eleverna arbetsprocessen medstöd av molntjänster?”

En förutsättning för att eleverna skall kunna uppnå bra resultat är att de får möjlighet attsjälv bygga upp sin struktur. Med den nya lärarrollen som handleder eleven är detviktigt att eleven ges möjlighet och stöd att ta ansvar för sin egen planering. Enligt vårundersökning upplever eleverna flera fördelar som handlar om planering,dokumentation och kvalitet. Eleverna upplever att:

• med ökad tillgänglighet blir det lättare att ta ansvar• de tar ett större ansvar för sig själv, men också för gruppen• de får en bättre överblick över det som har hänt och det som kommer hända• det blir enklare att lära sig• inlärningen blir mer effektiv

Vi finner tydliga stöd för våra resultat i t. ex. ”Effektivt användande av IT i skolanAnalys av internationell forskning” då införandet av IT i skolan visar att det finns stödför att ”elevernas motivation ökar och att skolarbetet blir mer självständigt. En ökadmotivation leder till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang under lektionerna,vilket i sin tur främjar lärandet.” (Myndigheten för skolutveckling, 2007, s.46).

Vi anser också att vi har tillfört vissa betraktelser som inte har med införandet av IT iskolan att göra. Eleverna upplever att det blir lättare att ta ansvar med ökad

43

tillgänglighet till material som är utflyttat på Internet. De upplever också att inlärningenblir mer strukturerad och effektiv när de äger problemet.

6.2 Frågeställning 2

Vår andra frågeställning vi stod inför var :”hur upplever eleverna samarbetet viamolntjänsterna?”

Eftersom våra elever har jobbat med att dela med sig av information till varandra ocheller till oss som lärare så har de fått jobba strukturerat med att kommunicera medvarandra. Våra elever upplever vid samarbete med stöd av dessa molntjänster att:

• rollerna blir tydligare• projektet blir effektivare p.g.a. bättre struktur• tillgänglighet av information ger ökat ansvar• tillgängligheten inte minskar behovet av handledning• arbetet inte avstannar efter lektionstid

Elevernas roll förändras med ett demokratiskt ledarskap vilket molntjänsterna också gerstöd för, de bygger upp sin egen struktur och tar själv ansvar att nå målet. Svedbergförklarar strukturens påverkan på gruppen(Svedberg, 2007):

Förutom uppgiftsdimensionen är samspelsdimensionen en bärande del avgruppens identitet. Varje grupp är beroende av strukturer för sin verksamhet. Enstrukturerad grupp tillhandahåller som tidigare nämnts en miljö som innehållerriktlinjer och normer för verksamheten. Alla vet vad som ska göras, hur det skagöras, av vem och när. Det råder ordning och reda. (s.207)

Eleverna lever i ett samhälle där kommunikation via nätet och dess kommunikationssättär del av deras vardag. Kommunikationen de använder är dock fragmenterad i mångaolika kommunikationskanaler och till viss del exkluderande eftersom de ofta bygger pågruppgemenskaper, t. ex. facebook, msn eller någon av alla communities of practice.Precis som Tapscott & Williams (Tapscott & Williams, 2007, ss.265-266) beskriver,bygger våra elever till stor del upp sin identitet kring olika communities på Internet därde är väl medvetna om syfte, mål och spelregler för sitt deltagande.

44

Med hjälp av molntjänsterna i skolan närmar vi oss elevernas vardagskommunikation.

Att använda molntjänster är inte en universallösning och det finns vissaproblemområden som eleverna belyser. De upplever att:

• Ibland måste man använda fysiska medier, t. ex. papper vilket medför en risk• Vissa elever har inte den tekniska kompetensen som krävs och därför väljer

papper och penna.• Det finns en risk att någon gör sig oumbärlig för gruppen och undandhåller

information.• Det är svårare att samarbeta med någon som inte kan eller vill arbeta med

molntjänster.

Våra resultat av elevundersökningen visar mer på praktiska risker. Vi har tagit upp ochkommer att återkomma till de mer strukturella riskerna i implementering av IT i skolan.

6.3 Frågeställning 3

Den tredje och sista frågeställningen var: ”hur upplever eleverna att lärararrollenförändras?”

Att lärarrollen tillåts att bli handledande är inte bara att läraren ändrar sinarbetsbeskrivning utan i lika stor grad att eleven tillåter sig bli den handledde. För attdet skall ske så måste eleven ta ansvar över sin egen inlärningsprocess och att detfinnas en trygghet i relationen med sin lärare. Våra resultat visar att eleverna uppleveratt:

• relationen mellan lärare och elev stärks• inlärningen sker på elevens villkor• eleverna lär sig analysera sin egen inlärning

Myndigheten för skolutveckling (Myndighet för skolutveckling, 2007) har medföljande formulering missat hela samarbetsperspektivet när de gör läraren till ett offerdå ledarrollen blir en handledarroll

45

Det finns också tydliga tecken på att lärarrollen förändras – antingen påtvingatav teknik eller genom ett aktivt fokuserat arbete från lärarna. [...] den svårastedelen av förändringen av lärare–student-relationen, är för läraren att ge uppkontrollen och att få förtroende för elevernas självständiga planering av sittarbete. (s.32)

Citatet bekräftar också förekomsten av en ledarskapsproblematik i skolan. Vi hartidigare visat att man i den kommunala gymnasieskolan har lättare för att görainvesteringar i t. ex. datautrustning och bredbandstillgång, men betydligt svårare attgenomföra kompetensupprustning. Detta har också kritiserats i en nordiskundersökning bland elever, föräldrar, lärare och skolledare. Kort och gott, investering iteknik gör inte handledare av ledare.

6.4 Förslag till fortsatt forskning

Under vår resa med detta arbete har vi förstått att det inte finns så många arbeten somvisar på liknande undersökningar av molntjänster. Vi hoppas att vi kunnat bidraga medintressant läsning och hoppas att detta ämne bara är början av något mycket större somvi hoppas kunna läsa vidare i ny forskning.

Vi vet också att vi troligtvis inte är de enda som jobbar med molntjänster och att detfinns många som skulle vilja dela med sig av sitt kunnande på området. För en ”ensam”pedagog med visioner behövs stöd. Så ett annat intressant ämne föra forskning kring ärledarskapsperspektivet.Vikten av tydlig förståelse för pedagogens nyfikenhet och att som rektor premiera dettaför att kunna sprida ny kunskap om nya metoder inom IT användandet.

Vi upplever att vår metod har likheter med en-till-en metodik(en dator per elev). Attjämföra en-till-en med vår metod, virtuell en-till-en dvs. molntjänster i undervisningen,skulle också vara till gagn för omvärlden och utveckla de båda metoderna.

Hur upplever en "gammal i gården lärare" implementeringen av IT i skolan och den nyalärarrollen? På vilka sätt kan man stödja honom/henne i denna process? Som kollega?Som elev? Som skolledare?

46

6.5 Slutord

Vi upptäckte många fördelar med att använda Internet-applikationer som plattform förvår metodik. Vi upptäckte skillnader och ibland t.o.m. fördelar att inte kopiera ellerskriva ut. Plattformarna vi och eleverna nu kunde skapa var anpassade efter våraindividuella behov. Rollen som handledare blev med hjälp av verktygen, mer förstärkt.Den instruerande ”kateder”-undervisaren hölls tillbaka. Detta sammantaget gjorde att vikunde kommunicera mer jämlikt med våra elever. Rollerna blev tydligare. Vi kan senär lärandet sker hos eleven på grund av att lärandet är mer individualiserat. I den nyarollen som handledare och handledd drivs lärandeprocessen mer av elevens ochlärarens nyfikenhet. Man är tvungen att ta lite risker och visa vad man inte kan för atttillsammans ta sig till målet. Som handledare måste man ibland erkänna att man harkunskapsluckor, men större erfarenhet och kunskap om hur man når målet, vad som ärrelevant och som handledd att man måste våga lita på att läraren vill att man utvecklasoch inte kommer att döma en för okunskap.

Vi måste inse att vi som utgör dagens pedagoger på sin höjd är digitala invandrare.Våra elever må vara obildade när det gäller det rent hantverksmässiga idatoranvändandet, men de är uppväxta med och har en mycket mer avslappnad attitydtill inlärning i allmänhet och umgänge via Internet i synnerhet. Det vi som pedagogerkan göra är att ”välja” att bita fast vid invanda rutiner och tvinga in eleverna i vårkunskapsfåra, eller välja att målgruppsanpassa kommunikationsmetoderna för att nåfram till eleverna och försöka tala med dem på deras modersmål. Detta är förstås intebara ett ansvar för oss som pedagoger utan delas också av skolan som helhet, dessstruktur och ledarskap.

Vi har rent praktiskt gjort ett försök att hitta en pedagogisk metod som utjämnarmaktförhållandet mellan lärare och elev och ger eleven en ny kanal till läraren. Vi harockså försökt få eleverna att samarbeta via Internet i skolan, på samma sätt som de görpå sin fritid. Vi har försökt sprida kunskap på ett sätt som är tillgängligt för dagensgeneration elever.

Det vi i vår undersökning har försökt lyfta fram är den starka känsla av att ha hittatnågot unikt och rätt som man som pedagog bara måste dela med sig. Vi tror oss hahittat och tagit oss igenom ett paradigmskifte. Känslan för oss är helt entydig; vi kaninte återvända till vår gamla metod, vi skulle hellre sluta att undervisa.

47

7 Referenslista

7.1 Litteratur

Armbrust, Michael m.fl. (2009). Above the Clouds: A Berkeley View of CloudComputing. University of California at Berkeley

Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt. Studentlitteratur: Malmö.

Dysthe, Olga m.fl. (2002). Skriva för att lära. Studentlitteratur: Lund

Egidius, Henry (2006). Pedagogik för 2000-talet. Natur och kultur:Stockholm

Eijvegård, Rolf (2007). Vetenskaplig metod. Studenlitteratur

English, Rebecca & Duncan-Howell, Jennifer. (2008). MERLOT Journal of OnlineLearning and Teaching, Vol. 4, No. 4. California State University

Gertsen Pedersen, Sanya m.fl. (2006). E-learning Nordic 2006 - Effekterna av IT iundervisningen. Köpenhamn: Ramböll Management.http://itforpedagoger.skolverket.se/digitalAssets/178836_26682_Svensk_E-learning_Nordic_Print.pdf (2009-09-16)

Google (Online) (2009). Google Appshttp://www.google.com/a/help/intl/sv/edu/index.html (2009-09-19)

Gunnarsson, Ronny (Online) (2002-03-13). Validitet & Reliabilitethttp://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.htm (2009-04-10)

KK-stiftelsen. (2007). Unga nätkulturer - röster om nätet, framtiden, värderingar ochlärande. KK-stiftelsen

Kunskapsbolaget. (2001) IT och pedagogik rapport 5, Förändrade arbetsformer iskolan. Kunskapsbolaget

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

48

Microsoft (Online) (2009). Live@eduhttp://www.microsoft.com/liveatedu/free-hosted-student-email.aspx (2009-09-16)

Myndighet för skolutveckling (2007). Effektivt användande av IT i skolan (rapport 17).Stockholm: Liberwww.skolverket.se/content/1/c6/01/30/78/Rapport_webb.pdf (2009-09-16)

Pålsson, Stefan (Online) (2007) .Danmark satsar 135 miljoner på e-lärandehttp://itforpedagoger.skolverket.se/teman/digtal_kompetens/danmark_satsar/(2009-09-16)

O’Reilly, T (Online) (2005-09-30). What Is Web 2.0. Design patterns and businessmodels for the next generation of software.http://oreilly.com/web2/archive/what-is-web-20.html (2009-09-16)

O'Reilly, Tom (Online) (2008-10-26). Web 2.0 and Cloud Computing.http://radar.oreilly.com/2008/10/web-20-and-cloud-computing.html (2009-03-12)

Svedberg, Lars (2007) Gruppsykologi. Studentlitteratur

Skolverket (1999) Skolans datorer 1999 - en kvantitativ bild (rapport 176). Stockholm:Skolverket.http://www.skolverket.se/publikationer?id=575 (2009-09-16)

Skolverket (Online) (2009-02-12). Skolverket - IT för pedagoger - Forskning -Undersökningar och rapporter - E-learning Nordic 2006.http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Undersokningar_rapporter/E_learning_Nordic_2006/(2009-09-16)

Skolverket¹ (2009) IT-användning och IT-kompetens (Redovisning av uppdrag omuppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola ochvuxenutbildning.). Stockholm: Skolverket.http://www.skolverket.se/publikationer?id=2192 (2009-09-16)

Skolverket² (2009) Spetsa skolans IT-kompetens. Stockholm: Skolverket

Shirky, Clay (2008). Here comes everybody. Penguin Books

49

Sundén, Simon (Online) (2008-08-27). R.I.P. Lunarstorm.http://www.joinsimon.se/rip-lunarstorm (2009-08-25)

Tapscott, Don & Williams, Anthony D. (2007). Wikinomics - How Mass CollaborationChanges Everything, Portfolio

Tiller, Tom (1999) Det didaktiska mötet. Studentlitteratur: Lund.

Trost, Jan (2007) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf(2009-08-26)

Vklass (Online) (2009) Vklass lärplattformhttp://www.vklass.com/Produkter.aspx(2009-09-17)

www.facebook.com (Online) (2009). (2009-09-12)

www.wikipedia.org (Online) (2009). Mark Zuckerberg.http://en.wikipedia.org/wiki/Mark_Zuckerberg (2009-08-26)

www.wikipedia.org (Online) (2009). Community.http://sv.wikipedia.org/wiki/Community (2009-08-25)

Zuckerberg, Mark, (Online) (2009-09-15) The Facebook Blog - 300 Million and On,http://blog.facebook.com/blog.php?blog_id=company&blogger=4, (2009-09-17)

7.2 Övriga referenser

Andersson, Chris. (2007). Long tail - Varför framtidens ekonomi handlar om att säljamindre av mer. Bonnier Pocket.

Carlsson, Jim (Online) (2009-05-07). Nordic Edge erbjuder alla skolor och universitetstark auntisering till Google Apps utan kostnad, Nordic Edge

50

http://www.newsdesk.se/pressroom/nordic_edge/pressrelease/view/tenordic-edge-erbjuder-alla-skolor-och-universitet-stark-auntisering-till-google-apps-utan-kostnad-292644 (2009-07-12)

Danielsson, Per (Online) (2009-04-21). HP storsatsar på molntjänster. ComputerSwedenhttp://computersweden.idg.se/2.2683/1.225520/hp-storsatsar-pa-molntjanster(2009-09-16)

Ellwe, Peter (Online) (2009-04-07). 7 sätt att använda bloggar i skolanhttp://www.ellwesfisk.se/2009/04/7-satt-att-anvanda-bloggar-i-skolan.html(2009-09-11)

Forsberg, Erik (Online) (2009-05-18). Google svarade för 73 procent av sökningarna iUSA. Mindparkhttp://mindpark.se/tag/google/(2009-05-02)

Google (2009). 2009 Q1 google earnings, Googlehttp://investor.google.com/pdf/2009Q1_google_earnings_slides.pdf

Guldbrandsson Lennart (2008). Så Fungerar Wikipedia. Datalitteratur

Guiraud, Laurent (Online) (2009-05-13). 30,000 new Google Apps business users atValeo. Google Enterprisehttp://googleblog.blogspot.com/2009/05/30000-new-google-apps-business-users-at.html (2009-05-20)

Hallemar, Dan (Online) (2009-04-22), När skall skolan koppla? Sydsvenskanhttp://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/kulturforunga/article427798/Nar-ska-skolan-koppla.html (2009-06-22)

IBM (Online) (2009). Social software for business.http://www-01.ibm.com/software/lotus/products/connections/ (2009-09-16)

Johansson, Erik (Online) (2009). Google satsar på Android för netbook. Slowmovehttp://slowmove.se/tag/google/ (2009-09-16)

Kunskapsbolaget (2006), Attityder, tillgång och användning, IT i skolan.

51

Kunskapsbolaget

Lindblom, Louise (Online) (2007). Uppgift 5 - Lärande i digitala kulturerhttp://digitalakulturer.wikispaces.com/Blogg+och+wiki+i+undervisningen(2009-04-27)

Microsoft (Online) (2008-10-28). Microsoft lanserar Windows Azurehttp://www.microsoft.com/sverige/pr/articles/2008/081027_windows_azure_services_platform_nyhet.mspx (2009-04-01)

NE (Online) (2009). Nationalencyclopedinhttp://www.ne.se/trend(2009-04-25)

Patel, Runa., Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur:Lund.

SAOL (Online) (2009). Svenskaakademiens ordlista på nätethttp://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx (2009-09-16)

Skola 2.0 (2009). Svaren finns på nätet! Skola 2.0http://skola2.blogspot.com/ (2009-09-16)

Statskontoret (Online) (2004-07-05). IT-kostnader i statsförvaltningen - en förstudie av24 myndigheter, Statskontorethttp://www.statskontoret.se/Statskontoret/Templates/PublicationPage____1244.aspx(2009-04-02)

Thechnorati (Online) (2008). State of the Blogospherhttp://technorati.com/blogging/state-of-the-blogosphere/(2009-04-12)

Werner, Hans (Online) (2009-03-30). Cloud kommer frigöra över 18 miljarder ur desvenska IT-budgetarna inom tre år. Radar Group International.http://www.radargroup.se/sv/content/2009-03-20-cloud-kommer-frigöra-över-18-miljarder-ur-de-svenska-it-budgetarna-inom-tre-år (2009-04-01)

Valeo (Online) (2009-05-13). Valeo launches an innovative initiative with Google toreduce administrative expenseshttp://www.valeo.com/en/press-releases/details.html?id=100 (2009-08-20)

52

Vklass (Online) (2009). Vklass lärplattformhttp://www.vklass.com/Produkter.aspx (2009-09-17)

Werner, Hans (Online) (2009-03-30). Cloud kommer frigöra över 18 miljarder ur desvenska IT-budgetarna inom tre år. Radar Group International.http://www.radargroup.se/sv/content/2009-03-20-cloud-kommer-frigöra-över-18-miljarder-ur-de-svenska-it-budgetarna-inom-tre-år (2009-09-16)

53

8 Bilagor

IntervjuavtalSyfte och genomförandeSyftet med denna intervju är att undersöka din upplevelse av webbapplikationeri undervisningen. Möjligheter och utmaningar med att använda webbtjänster iskolan.

Intervjun kommer att spelas in och det du säger på inspelningen kommerdärefter att skrivas ned, en så kallad transkription, och anonymiseras, dvs. dittnamn byts ut mot ett annat begrepp(t. ex. respondenten). Du kommer sedan attfå ta del av transkriptionen för att vid behov kunna göra rättelser ellerändringar.

Undersökningen görs som en del av ett examensarbete vid Malmö Högskola,SÄL 3:4B.

Samtycke och möjlighet till avbrytande av intervjuGenom din underskrift samtycker du till ovanstående syfte med intervjun ochdet ger dig även rätten till att avbryta denna när som helst.

KonfidentialitetSom det tidigare nämnts kommer det som sägs att spelas in. Inspelningenkommer sedan att transkriberas.

Den färdiga transkriptionen och presentationen av materialet i uppsatsenkommer inte att innehålla namn eller annan identitetsinformation förutom deundervisningsämnen vi samtalar om.

Plats : _______________

Datum : ____ - __ - __

________________________________Intervjuledare

________________________________Intervjudeltagare

54

Instruktioner

Syftet med denna intervju är att undersöka din upplevelse avwebbapplikationer i undervisningen.

Jag vill att du skall beskriva din arbetsprocess i detta ämne och vilket stöd dufår av webbapplikationer på vägen.

Du skall beskriva din världsbild av hur ett projekt i detta ämne går till och till dinhjälp har du framför dig ett antal Post-it lappar, antingen med kategorier ellertomma som du kan använda vid behov.

Jag vill att du med hjälp av dessa Post-it lappar skapar en tidslinje för ettprojekt. Använd de Post-it lappar du tycker behövs, plocka bort de du tycker äröverflödiga. De icke ifyllda Post-it lapparna använder du för att lägga till egnakategorier som du tycker saknas eller behövs fler gånger.

Tänk högt! Eftersom du skall beskriva en tidslinje för projektet så är det väldigtviktigt att du berättar varför du placerar kategorierna som du gör, hur de hängerihop och vilket stöd du får av webbapplikationer på vägen.

Det är också helt okej att du beskriver hur det var att arbeta tidigare, utanwebbapplikationer, men försök att hålla dig till hur det är nu. Detta är syftet medintervjun.

Tidsramen för för intervjun är mellan 20-30 minuter.

55

Ifyllda teman på Post-it lapparna är• Uppstart• Ideskapande• Övning• Skissande• Produktion• Presentation• Tid• Inspiration• Faktainsamling• Eftertanke• Reflektion• Samtal• Möte• Planering• Plats• Kommunikation• Resultat• Inlärning• Kvalitet• Kreativitet• Samarbete• Sökande• Tydliggörande• Dokumentation• Avstämning

56