“Hjärnvägar i förskolan”Enhancing Preschool Children’s Attention,

Language and Communication Skills

Vetenskapsrådet 2015-2018

Hillevi Lenz Taguchi & Tove Gerholm

En interventionsstudie med 432 barn (4-6 år)98 pedagoger på

28 förskoleavdelningar

Susanne KjällanderDidaktik

Signe TonérLingvistik

Lena AronssonFörskole-didaktik

AnnaPalmerFörskole-didaktik

John KanekoPsychologistECE PhD Stud

Linnea BodénEducationPost doc

HilleviLenzTaguchiPeda-gogik

Tove GerholmLingvistik

Eric PakulakAdvisorKognitiv Neuro-vetenskap

Sofia FrankenbergUtvecklings-psykologi

PetterKallionenKognitiv Neuro-vetenskap

Teresa Elkin PostilaSEMLA supervisor

Tack!

Presentationens upplägg

“Hjärnvägar …” och andra studier

Vad ville vi undersöka: hypoteserna

Vilka effekter kunde uppvisas?

Hur ska detta förstås?

Vad har vi lärt oss?

Hur går vi vidare?

Frågestund

“Hjärnvägar i förskolan”

Presentationen på Nacka kommuns hemsida.

Skriv frågor, reflektioner och synpunkter till:

Hillevi@buv.su.se

www.buv.su.se/hjarnvagar

Vad har vi gjort och varför?

Ett gemensamt kunskapsintresse om förskolans grupplärande

Övergripande fråga för barn och pedagoger att utforska:

Hur lever, bor och färdas vi i framtiden?

Lärandeobjekt: tidig matematisk begreppsbildning

Läroplansmål:kommunikation och samarbete

Klimat- och energifrågor, omsorg, ansvar, hållbarhet, natur, miljö…vart är vi på väg?

”Back to nature?”

Självhushåll?

Anti-digital?

Robot-teknik?

Digital natives?

Mer än 20 års erfarenhet av gruppbaserat utforskande arbete

men ingen utvärderingen av om det fungerar och i

så fall hur, för vilka barn?

Randomiserad kontrollstudie pre-och posttester

CRedan pågående och

planerad verksamhet + BRUK utvärdering kring

pedagogisk miljö

AUtforskande lärande i

grupp, SEMLA:Socio-emotionellt och

materiellt lärande

BIndividuellt lärande med lärplatta, DIL:Digitalt individuellt

lärande

Testning av alla barn efter 6 veckors intervention

Testning av alla barn före 6 veckors intervention

Förmågor som vi testat som det finns evidens för att de går att förstärka med träning

• Selektiv uppmärksamhet: att kunna koncentrera sig på något och stänga ute resten.

• Socio-emotionella förmågor: samarbeta och kommunicera.

• Exekutiva funktioner: hålla sig lugn, kunna planera & meta-reflektera.

• Språkförmågor: ordförståelse och berättarförmåga

• Tidig matematisk begreppsförståelse: ord för antal, matematiska relationer…

SEMLASocio-Emotionellt Materiellt Lärande

Bygger på det förskolan redan gör: Utforskande grupplärande

TRÄNAR (IN)DIREKTSpråkutveckling & kommunikationSocial medvetenhet: empati och förståelseSjälvmedvetenhet: egna känslor & värdenSociala färdigheter:samarbetsförmågaSjälvreglering: kropp & känslor Beslutsfattande: Etiska och konstruktiva val & målsättande

TRÄNAR (IN)DIREKT

Tidig matematisk utveckling:

Mäta, räkna, jämföra storlek, antal, form, hållbarhet osv. i byggande och konstruktion av framtidens hus, transportmedel osv.

Digitalt individuellt lärande inleds med

Kropp- & Knoppövningar

• Uppmärksamhet

• Att lära sig kontrollera kroppen och knoppen

• Spel med Magical Garden: interaktivt mattespel

Hjärnvägar i förskolandels en effektstudie med syfte att evidensbasera två

olika arbetssätt

FungerarSEMLA

resp. DIL?

SEMLA 9 avd.

Kontroll 10 avd.

DIL individ 10 avd.

Kan vi hitta signifikanta skillnader i barnens testresultat (mätt som skillnaden mellan pre-

och post-test) som i genomsnitt på avdelningsnivån är signifikant större i SEMLA

resp DIL än genomsnittet bland barnen på kontrollavdelningarna?

Fungerar SEMLA resp DIL?När grupper av barn får SEMLA eller DIL, utvecklas de då bättre

med avseende på uppmärksamhet, språk,

kommunikation, socio-emotionell förmåga och

matte?

… dels en studie om hur SEMLA, DIL & RCT fungerar

• Utbild-ningar iSEMLA och DIL

• Kontroll: Bruk

Pre-tester m.

barnen

Effekt-data

• SEMLA & DIL

• Kontroll

Video-data

Post-tester m barnen

Effekt-data

Data om barns

erfarenhet

Data förskole-kvalitet

2 veckor före Interventionsperiod 6 v 2 veckor efter

Intervju-data

personal

Intervju-data

testare

Datainsamlingar med 29 avdelningar uppdelade på 3 omgångar

RCT 1994-2017 (flesta efter 2011)

17 Svenska 27 Danska 11 Norska

För att få svar på om något fungerar, hur och varför… behöver vi göra RCT – flera gånger!

Teori om förändringVersion 1

Teori om förändring

Nr 2Teori om förändring

nr 3

Ackumulerad kunskap med flera olika metoder och teorier

Tidigare RCT-studier i förskolan?

De kortsiktiga resp. långsiktiga konsekvenserna av förskola beror i första hand på…

1) Kvaliteten på verksamheten: strukturell(utbildning/gruppstorlek) resp. process-kvalitet (vuxen-barn interaktion)

2) Barnens kön3) Barnens socioekonomiska bakgrund

“Hjärnvägar i förskolan”Enhancing Preschool Children’s Attention,

Language and Communication Skills

Vetenskapsrådet 2015-2018

Hillevi Lenz Taguchi & Tove Gerholm

En interventionsstudie med 432 barn (4-6 år)98 pedagoger på

29 förskoleavdelningar

En relationell forskningsetik

ETIK vid testning och data-

insamling: Barnens medgivande

fortlöpande: tex. ”stopphanden”

Informations-filmer till barnen

&besök i det

portabla labbet

Kalendrar med foton

och information till barnen

T-shirt”forskning

pågår” för att identifiera all

forsknings-personal

Barns erfarenhet av RCT (Linnea Bodén)

ETIK för RCT: De avdelningar som inte blev lottade till grupplärandeinterventionen har blivit

erbjudna fortbildning

Frankenberg mfl. 2018 i Journal of Cognition and Development

Alla hypoteser och beskrivning av hur vi gjort finns i Gerholm et al 2018 BMC Psychology

Frågeställningar … betydelsen av interventionerna?

FungerarSEMLA

resp. DIL?

SEMLA 9 avd.

Kontroll 10 avd.

DIL individ 10 avd.

1. Har SEMLA och DIL effekt på barns uppmärksamhet, språk- ochkommunikation, socioemotionellaförmåga och tidiga matematik?

2. Hur skiljer sig observerade effekterav SEMLA och DIL sinsemellan vadgäller förmågorna ovan?

Hypoteserskillnaden mellan SEMLA & DIL?

FungerarSEMLA

resp. DIL?

SEMLA 9 avd.

Kontroll 10 avd.

DIL individ 10 avd.

- SEMLA bättre för språk, kommunikation och socio-emotionella förmågor?

- DIL bättre på tidigmatematisk förmåga och påuppmärksamhet?

Båda bra på

uppmärk-samhet!

Frågeställningar om… betydelsen av bakgrundsvariabler?

FungerarSEMLA

resp. DIL?

SEMLA 9 avd.

Kontroll 10 avd.

DIL individ 10 avd.

I vilken utsträckning påverkas(eventuella) effekter av SEMLA och DIL av bakgrundsfaktorer hos barnen (t ex språk hemma & fskl)?

I vilken utsträckning ärbakgrundsvariabler relaterade till resultatvariabler (t ex utbildningoch inkomst sammanräknat)?

Hypoteser… betydelsen av bakgrundsvariabler?

FungerarSEMLA

resp. DIL?

SEMLA 9 avd.

Kontroll 10 avd.

DIL individ 10 avd.

Har barn med lägre SES bättreeffekt av uppmärksamhets-träningen i SEMLA och DIL?

Är barn med högre SES bättre påspråk, kognitiv förmåga samttidig matematisk förmåga vid pretester?

Socioemotionell förmåga bättre

hos båda grupperna?

Hypoteser… betydelsen av förskolans kvalitet?

FungerarSEMLA

resp. DIL?

SEMLA 9 avd.

Kontroll 10 avd.

DIL individ 10 avd.

Har de förskolor som utvärderas med ECERS-3 och som fått genomgående hög kvalitet bättre utfall på barnens testresultat?

… och om så, gäller det särskilt SEMLA: eftersom SEMLA kräver att personalen omsätter ett komplext arbetssätt till egen praktik?

SEMLAs och DILs effekter på uppmärksamhet, språk, kommunikation,

tidig matematik:Vi hittade inga signifikanta effekter

Vad betyder det? Vad beror det på?

SEMLA DIL KONTROLL

Har SEMLA och DIL effekter?

FungerarSEMLA

resp. DIL?

SEMLA 9 avd.

Kontroll 10 avd.

DIL individ 10 avd.

I jämförelse med kontroll-

avdelningarna har inte

barnen i SEMLA eller DIL

utvecklat sina förmågor mer (som

grupp och med statistisk

signifikans)

”Nollresultat”

Resultat:

• Selektiv uppmärksamhet: att kunna koncentrera sig på något och stänga ute resten.

• Socioemotionella förmågor: samarbeta och kommunicera

• Exekutiva funktioner: hålla sig lugn, kunna planera & meta-reflektera

• Språkförmågor: ordförråd och språkförståelse

• Tidig matematisk begreppsförståelse: ord för antal, matematiska relationer…

Testen mäter det de ska och hänger samman på

förväntat sätt

Ex: Alla mått korrelerar positivt med högre ålder

Nollresultat:Vad beror det på?

1. En första möjlig förklaring?

•Kvaliteten på det pedagogiska arbetet är generellt så hög på alla förskolor att interventionerna inte sticker ut eller gör någon skillnad när barn från grupperna jämförs.

Nollresultat: Vad beror det på?

2. En andra möjlig förklaring?

•Interventionsperioden är för kort (6 v.) för att barnens testresultat ska påverkas.

Interventionsperioden längre?

Men vi vet från tidigare forskning att en kort period kan räcka för att få resultat.

Nollresultat: Vad beror det på?

3. En tredje möjlig förklaring?

•Det pedagogiska interventionsarbetet i SEMLA och DIL behöver förbättras, förstärkas, intensifieras…

Vi återkommer till detta…

Mer? Oftare? Längre

perioder? För alla?

För vissa barn?

Nollresultat: Vad beror det på?

4. En fjärde möjlig förklaring?

•Randomiseringen (slumpen) var bristfällig.

Vi kunde inte randomisera individer (432 st)

- och inte heller alla avdelningar vid samma tillfälle.

…forts. en fjärde möjlig förklaring?

• Kontrollgrupperna har (slumpmässigt) en sammantaget högre kvaliteten enligt ECERS-3 än snittet för SEMLA-respektive DIL-avdelningarna:

- Enligt ECERS-3 bedömningarna har kontrollavdelningarna sammantaget högre utvärderad generell kvalitet.

- Fler barn på DIL-avdelningarna var yngre.

- Fler barn från familjer med högre socioekonomisk status; och fler barn med endast svenska, samt fler barn med tidigare start i förskolan återfinns på kontrollavdelningarna.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Alla 29 avdelningar uppnår godkänd nivå i ECERS-3

utvärdering

Godkänd nivå Väl godkänd God kvalitet Riktigt god Excellent

2 stUnder-kända nivåer

BLÅ = KONTROLLRÖD = DILGRÅ = SEMLA

Barn med flera språk börjar förskolan senareFler kontrollbarn har bara ett språk

Fler barn i kontrollgrupperna har högre SES bakgrund, har börjat tidigt och har längre tid

Fördelningarna av alla 432 barn tillsammans

SEMLA Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande

SEMLA/Grupp-pedagogikLängd, intensitet och kvalitet?

•Är SEMLA alltför likt den verksamhet som redan pågår?

•Vill SEMLA uppnå för många effekter/göra för mycket: Var lärandemålen inte tillräckligt tydliga?

•Arbetssättet SEMLA förstärker inte varje barn tillräckligt på det som testas?

Ja, vi vet att SEMLA gjordes på många olika sätt.

SEMLApå många olika sätt, forts.

• SEMLA genomfördes på flera olika sätt(enligt utvärdering): vad kan det ha haft för betydelse?

• Var SEMLA interventionen för organisatoriskt svår, innehållsmässigt komplex, och/eller alltför öppen för olika tolkning?

• Var fortbildningen innan för kort?

SEMLARelationell onto-

epistemologi & etik

Estetiskt & multimodalt utforskande

Kollaborativt & stöttat lärande

Inkludering & delaktighet

Pedagogisk dokumentation

Innehålls- & problemfokus

En socio-emotionell &

materiell lärandemiljö

Var SEMLA i själva verket

alltför annorlunda sedvanligt

utforskande arbete i grupp?

Digitalt Individuellt Lärande: DIL

Tidig matematisk begreppsförståelse:

Lunds universitet & Stanford University

Sofia Frankenberg & Susanne Kjällander i samarbete med Agneta Gulz & Magnus Haake vid Lunds

universitet och Eric Pakulak

DIL/Individuell pedagogikNollresultat: Vad beror det på?

•Är ”DIL för kropp&knopp” helt enkelt inte en effektiv metod?

•Var interventionen för kort eller har alltför många barn spelat för lite (inte kommit tillräckligt långt)?

•Är mattetestet vi använde inte tillräckligt känsligt för att fånga en potentiell förändring?

•Visar sig en generaliserad förbättring av matteförmågan först en längre tid efter interventionen (eftersläpningseffekt)?

Antal tillfällen förskola/barn

19

26 26

28

2324

19

28 28

26

15

21

17

23

18 18

13

22

1817

0

5

10

15

20

25

30

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

AN

TAL

TILL

FÄLL

EN

AXIS TITLE

Antal tillfällen förskola/barn (medel)

Series1 Series2

Speltid per barn

0

2

4

6

8

10

12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

TIM

MA

R

FÖRSKOLA/MEDEL PER BARN

Speltid (medel)

Alla förskolor kom upp till minst 6 timmar i genomsnittlig speltid per barn = 1 tim i veckan

BORTFALL: 6 av 155 barn (mindre än 5 timmar)

Uppnådd nivå

Efter effektstudien: Fortsatt forskning och samarbete

•Digitalt lärande i matematik: Susanne Kjällander, Sofia Frankenberg, Eric Pakulak, Agneta Gulz, Magnus Haake samt pedagoger (Sanna Hagås & Ann-Charlotte Ring) från Nacka (Medel från Skolforskningsinstitutet)

•Stöttat lärande: Sofia Frankenberg, Ida Bertell & Hillevi LenzTaguchi (Medel från IFAU)

•Barnens erfarenheter och upplevelser av forskningen: Linnea Bodén & Hillevi Lenz Taguchi (Medel från VR)

•Forskning om hjärnvågor: Petter Kallioinen, Signe Tonér och Eric Pakulak

•Doktorandprojekt i Lingvistik: Signe Tonér

•Doktorandprojekt i förskoledidaktik: John Kaneko

•Nätverkssamarbeten och utbildningar i Nacka: Anna Palmer

”DigiTaktik”Susanne (projektledare) med Sofia

Frankenberg, Agneta Gulz, Magnus Haake, Eric Pakulak, Sanna Hagås, Ann-Charlotte Ring

(Skolforskningsinstitutet 2018-2022)

• Digitala verktyg i förskolan för lärande och formativ återkoppling i samband med tidiga förmågor och grundläggande förmågor i matematik

• Workshopserie och interventionsstudie för att: • Förstå barns tidiga matematik

• Vidareutveckla det adaptiva matematik-spelet Magiska Trädgården

• Skapa en lärplattform/digitalt verktyg för att pedagoger ska kunna följa barns tidiga matematik

”Att mäta stöttat lärandei förskolan”

Sofia Frankenberg (projektledare) medIda Bertell och Hillevi Lenz Taguchi

(IFAU, 2018-2020)

•Stöttat lärande • samspel mellan barn och pedagoger som främjar

barnets lärande.•att visa, ställa frågor, uppmuntra, förklaringar

m.m.

•Stöttat lärande är en viktig del av vad undervisning i förskolan kan vara.

"Att vara barn i forskning. Förskolebarns upplevelser av att delta i randomiserade

interventionsstudier”Linnea Bodén (projektledare) med

Hillevi Lenz TaguchiVetenskapsrådet 2019-2022

•Syftet är att analysera barns upplevelser och erfarenheter av att delta i RCT-forskning och förhållande till de forskningsetiska ställningstaganden.

- De kvalitativa datainsamlingarna (filmer, fokusgrupper)

- Det kollaborativa undersökandet med barnen

Att vara del av en pedagogisk

intervention

Att bli testad

HjärnvågsforskningPetter Kallioinen, Signe Tonér och Eric Pakulak

EEG –resultat

8

10

12

14

16

18

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

−2

−1

0

1

2

Attended

Fz

Cz

Pz

Oz

-5

+5

Amplitude (μV)

-100 500 Time (ms)

Unattended Fz

Cz

Pz

Oz

250

Fp1 Fp2

F4 Fz F3

T7 C3 Cz C4

T8

P4 Pz P3

O1 Oz O2

Pre Post

A ERP responses to probes

Unattended Unattended

Electrode positions

on the head

-100 - 0 0 - 100 100-200 200-300 300-400 400-500 (ms)

Planned

time window

Late effect

time window

Pre

Post

Attention difference maps: Attended - Unattended B

CSelective Attention

Attended - Unattended

(Means and 95%

confidence intervals)

Probe

onset

Pre

Post

0

0.25

0.5

0.75

Language post,

predictors

0

0.25

0.5

0.75

Communication

post

0

0.25

0.5

0.75

EF post

0

0.25

0.5

0.75

TEC post

0

0.25

0.5

0.75

Math post

Control DIL SEMLA

05

10

15

20

Pre Math distribution

Control DIL Semla

05

10

15

20

Post Math distribution

Control DIL Semla

−3

−2

−1

01

2

Pre EF distribution

Control DIL SEMLA

−3

−2

−1

01

2

Post EF distribution

La

ng

ua

ge

pre

Ag

e

Co

m.

pre

FL

P

EF

pre

Ag

e

SE

S

TE

C p

re

Ag

e

Fid

elit

y

Ma

th p

re

Ag

e

SE

S

TE

C

Ma

th

La

ng

ua

ge

Co

mm

un

ica

tio

n

EF

A

B

Language, intervention Communication,

interventionEF, intervention

Pre Post

Group averages

95% confidence intervals

95% confidence intervals

Standardized coefficient

Le

ge

nd

1

0

2

-1

Control DIL SEMLA

Am

plit

ude

(μ

V)

Pre Post

TEC, intervention Math, intervention

Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA

Pre Post

Pre Post

Pre Post

Pre Post

Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

8

10

12

14

16

18

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

−2

−1

0

1

2

Attended

Fz

Cz

Pz

Oz

-5

+5

Amplitude (μV)

-100 500 Time (ms)

Unattended Fz

Cz

Pz

Oz

250

Fp1 Fp2

F4 Fz F3

T7 C3 Cz C4

T8

P4 Pz P3

O1 Oz O2

Pre Post

A ERP responses to probes

Unattended Unattended

Electrode positions

on the head

-100 - 0 0 - 100 100-200 200-300 300-400 400-500 (ms)

Planned

time window

Late effect

time window

Pre

Post

Attention difference maps: Attended - Unattended B

CSelective Attention

Attended - Unattended

(Means and 95%

confidence intervals)

Probe

onset

Pre

Post

0

0.25

0.5

0.75

Language post,

predictors

0

0.25

0.5

0.75

Communication

post

0

0.25

0.5

0.75

EF post

0

0.25

0.5

0.75

TEC post

0

0.25

0.5

0.75

Math post

Control DIL SEMLA

05

10

15

20

Pre Math distribution

Control DIL Semla

05

10

15

20

Post Math distribution

Control DIL Semla

−3

−2

−1

01

2

Pre EF distribution

Control DIL SEMLA

−3

−2

−1

01

2

Post EF distribution

La

ng

ua

ge

pre

Ag

e

Co

m.

pre

FL

P

EF

pre

Ag

e

SE

S

TE

C p

re

Ag

e

Fid

elit

y

Ma

th p

re

Ag

e

SE

S

TE

C

Ma

th

La

ng

ua

ge

Co

mm

un

ica

tio

n

EF

A

B

Language, intervention Communication,

interventionEF, intervention

Pre Post

Group averages

95% confidence intervals

95% confidence intervals

Standardized coefficient

Le

ge

nd

1

0

2

-1

Control DIL SEMLA

Am

plit

ud

e (μ

V)

Pre Post

TEC, intervention Math, intervention

Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA

Pre Post

Pre Post

Pre Post

Pre Post

Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

8

10

12

14

16

18

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

−2

−1

0

1

2

Attended

Fz

Cz

Pz

Oz

-5

+5

Amplitude (μV)

-100 500 Time (ms)

Unattended Fz

Cz

Pz

Oz

250

Fp1 Fp2

F4 Fz F3

T7 C3 Cz C4

T8

P4 Pz P3

O1 Oz O2

Pre Post

A ERP responses to probes

Unattended Unattended

Electrode positions

on the head

-100 - 0 0 - 100 100-200 200-300 300-400 400-500 (ms)

Planned

time window

Late effect

time window

Pre

Post

Attention difference maps: Attended - Unattended B

CSelective Attention

Attended - Unattended

(Means and 95%

confidence intervals)

Probe

onset

Pre

Post

0

0.25

0.5

0.75

Language post,

predictors

0

0.25

0.5

0.75

Communication

post

0

0.25

0.5

0.75

EF post

0

0.25

0.5

0.75

TEC post

0

0.25

0.5

0.75

Math post

Control DIL SEMLA

05

10

15

20

Pre Math distribution

Control DIL Semla

05

10

15

20

Post Math distribution

Control DIL Semla

−3

−2

−1

01

2

Pre EF distribution

Control DIL SEMLA

−3

−2

−1

01

2

Post EF distribution

La

ng

ua

ge

pre

Ag

e

Co

m.

pre

FL

P

EF

pre

Ag

e

SE

S

TE

C p

re

Ag

e

Fid

elit

y

Ma

th p

re

Ag

e

SE

S

TE

C

Math

La

ng

ua

ge

Co

mm

un

icati

on

EF

A

B

Language, intervention Communication,

interventionEF, intervention

Pre Post

Group averages

95% confidence intervals

95% confidence intervals

Standardized coef ficient

Le

ge

nd

1

0

2

-1

Control DIL SEMLA

Am

plit

ud

e (μ

V)

Pre Post

TEC, intervention Math, intervention

Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA

Pre Post

Pre Post

Pre Post

Pre Post

Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA Control DIL SEMLA

−0.4

−0.2

0.0

0.2

0.4

DoktorandprojektKopplingar mellan språkförmåga och exekutiva

funktionerSigne Tonér, doktorand lingvistik (2015-2020)

1. Samband mellan selektiv auditiv uppmärksamhet och specifika aspekter av språkförmåga

2. Barns benägenhet att spontant förklara ett fiktivt missförstånd

3. Återberättande vs. egen berättelse med hjälp av bilder

4. (Barns avbildande gester i berättande)

2. Hur kan vi förstå barns förmåga att förklara ett fiktivt missförstånd?

3. Återberättande vs. eget berättande med hjälp av bilder

Han tror att han håller i grenar men

det är horn

Killen ville rida på renen

Doktorandprojekt forts.Språk i berättande

Doktorandprojekt

Barns kunskapsnyfikenhetJohn Kaneko, doktorand i förskoledidaktik

(2016-2021)

•Föräldraskattningar i Hjärnvägarprojektet

•Barns nyfikenhetsbeteenden i de olika interventionerna

•Är barns nyfikenhet kopplat till andra viktiga förmågor för lärande?

•Målbild: att bidra till att kunskap och

metoder i frågor om hur barns

nyfikenhet kan stärkas i förskolan

Uppföljning efter interventionerna:

-Ett viktigt etiskt ställningstagande i RCT-studier: att få möjlighet att pröva på det förskolan inte blev lottad till.

Bild: Ganga Roslin Bladh

SEMLA till alla som vill!

Efter interventionerna :

- Kvällskurser

- Handledning

- Två förskollärare har utbildats till SEMLA-pedagoger.

- Kunskapsspridning, se hemsidan.

- Ett nätverk för pedagoger i Nacka Kommun.

- Föreläsningar för chefer och personal.

Mer forskning behövs…

- Forskning som genomförs nära praktiken skapar plattform för ömsesidigt kunskapsutbyte.

- Studier som Hjärnvägar är viktiga i uppdraget att skapa en jämlik förskola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

- Det behövs fler studier i Sverige som kan sättas i relation till nationell och internationell forskning.

…det har bara börjat…

Tack igen! Vi vet att det är en utmaning att…

…delta i forskningsprojekt och samtidigt hålla verksamheten rullande med allt vad det innebär,

…se till forskningens nytta och samtidigt bevaka barnens intressen och välmående,

…skapa miljöer där barn i lugn och ro fått pröva på interventionerna,

…ge barn möjlighet att djupet uppleva koncentration och lust att rikta sin uppmärksamhet och intresse mot något specifikt.

Ni har visat att det går!

• Nätverket• Nästa träff, fre 11 oktober kl. 13-17; handlar om SEMLA• Fre 8 nov kl. 13-17 mer från projektet

• Kunskapsspridning• Internationell konferens EARLI i Aachen 14-19 aug• Bokkapitel, artiklar mm. • Se Hemsidan: Hjärnvägar i förskolan

“Hjärnvägar i förskolan”

Presentationen på Nacka kommuns hemsida.

Skriv frågor, reflektioner och synpunkter till:

Hillevi@buv.su.se

www.buv.su.se/hjarnvagar