1

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Timmy Svensson

Elevers motivation till lärande

Hur motiveras elever till inlärning

Students motivation to learning

How to motivate pupils to learn

Examensarbete 210 hp

Lärarprogrammet

Datum: 12-01-20

Handledare: Eva Segolsson

Examinator: Anders Broman

Innehåll Abstract ................................................................................................................................................... 3

Sammanfattning ...................................................................................................................................... 4

1. Inledning .............................................................................................................................................. 5

1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 5

1.2 Syfte ............................................................................................................................................... 6

1.3 Frågeställning ................................................................................................................................ 6

2. Litteraturbearbetning .......................................................................................................................... 6

2.1. Styrdokument ............................................................................................................................... 6

2.2 Teori och motivation ..................................................................................................................... 7

2.2.1 Teori om lärande .................................................................................................................... 7

2.2.2 Motivationsteorier ................................................................................................................. 8

2.3 Forskning till lärande ................................................................................................................... 10

3. Metod ................................................................................................................................................ 11

3.1 Urval ............................................................................................................................................ 11

3.2 Genomförande ............................................................................................................................ 12

3.3 Databearbetning.......................................................................................................................... 12

3.3.1 Inspelning ............................................................................................................................. 12

3.4 Reliabilitet och validitet ............................................................................................................... 12

4. Resultat .............................................................................................................................................. 13

4.1 Ämnen ......................................................................................................................................... 13

4.2 Arbetssätt .................................................................................................................................... 13

4.2.1 gruppdynamik- grupparbeten .............................................................................................. 13

4.2.2 It och teknik .......................................................................................................................... 14

4.3 Vad påverkar elevens lärande ..................................................................................................... 14

4.3.1 Elevers kringaktiviteter ......................................................................................................... 14

4.3.2 Innehållet i undervisningen påverkar elevens motivation ................................................... 14

4.4 Lärarnas slutsats .......................................................................................................................... 15

5. Diskussion .......................................................................................................................................... 15

6. Slutsats .............................................................................................................................................. 18

Referenser ............................................................................................................................................. 20

Bilagor .................................................................................................................................................... 21

3

Abstract The purpose of the study is to investigate how pupils motivate to learning, how you as a

teacher can stimulate pupils to knowledge acquisition, and how you stimulate them to

learning. This was done by qualitative interviews where three teachers in compulsory school

were interviewed. The best learning method through qualitative interviews was when pupil

together with the teacher designs the widest method for knowledge acquisition. Different and

varied design of the lesson gives students an outlet for individual learning, like working in

groups as much as working with pulpit teaching with collaborative learning. The most

important thing according to the teachers in the interview is for the pupils to have

involvement and interest in learning.

Keyword: Motivation, learning, together, varied design

4

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur elever motiveras till inlärning, hur man som lärare

stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhämtning, och hur man på ett pedagogiskt sätt

kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre

lärare på grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lärare kan

skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste

kunskapsinhämtningen. Och där varierad utformning på lektionen ger eleverna olika utlopp

för individuell inlärning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med

gemensam inlärning hela klassen. Men viktigt enligt lärarna är elevernas engagemang och

intresse för att vilja lära sig.

Nyckelord: Motivation, inlärning, samspel, varierat arbetssätt

5

1. Inledning

1.1 Bakgrund Hur man kan motivera barn och elever till att vilja lära sig att gå på lektionerna med en vilja

till inlärning oavsett ämne.

Under en vanlig skoldag och skolvecka är det många arbeten och lektioner som görs i olika

ämnen där eleverna har ett krav på vad de ska göra och prestera. Det går inte med enkelhet

säga att alla elever tycker allting är intressant eller roligt. Anledningen är flera då vi ofta är

olika.

Problemet eller frågeställningen som jag vill undersöka är hur lärarna upplever elevers

motivation till lärande och inlärning. Många elever idag ser jag blir allt tröttare och har längre

och längre dagar då de varvar dagen mellan fritids och skola. Här finns det kopplingar till

prestationen på kunskapsinhämtning, ska på ett meningsfullt sätt stimulera barnen vilket inte

alltid går så bra.

För att motiveras till inhämtning av kunskap och finna det värdefullt att gå till skolan måste

stimulansen till det finnas hos eleven, (Hattie 2009). För oss som pedagoger måste vårt arbete

främja undervisningen och göra den anpassad till varje elevs behov.

Värdet av undersökningen är att belysa och få en uppfattning av hur vi som pedagoger kan

förhålla sig och utforma undervisningen så att det för eleverna blir en meningsfull inlärning

och aktiv skolgång. Med stöd i läroplan där det står att skolan ska främja förmåga till

inlevelse och till att inhämta kunskaper. Och stimulera elevers nyfikenhet, kreativitet och

självförtroende till att prova egna idéer.(Lgr11), skolverket, (2011-11-30)

6

1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattning om hur eleverna kan motiveras

till sin inlärning. Med andra ord hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att

vilja lära sig. Undersökningen sker genom kvalitativa intervjuer.

1.3 Frågeställning Hur motiveras elever till lärande enligt lärarna?

Hur tar motivationen sig uttryck i lärandeprocessen?

Vad främjar elevers inlärning och lust till lärande?

2. Litteraturbearbetning

2.1. Styrdokument I Lgr 11 beskrivs skolans värdegrund som säger att de ska främja elevers utveckling samt ge

en livslång lust att lära. Vidare så ska skolan främja förmåga till inlevelse och till att inhämta

kunskaper. Och stimulera elevers nyfikenhet, kreativitet och självförtroende till att prova egna

idéer. Läroplanen poängterar att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets

glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna

svårigheter.

Läraren ska utgå från att eleverna personligt kan och vill ta ett ansvar för inlärning och för sitt

arbete i skolan. Vidare ska läraren svara för att eleverna får reellt inflytande på arbetssätt,

innehåll och arbetsform i undervisningen där eleverna tillsammans med läraren ska få planera

och utvärdera undervisningen. Det poängteras vidare att lärarna ska hålla föräldrarna

informerade om rådande skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och hålla sig

informerad kring elevers personliga situation med respekt för deras integration. Vidare

understryks det ansvar som rektorn har gentemot skolan och elever är att utveckla

samarbetsformer mellan fritidshemmet och skola så att elever stöds i sin mångsidiga

utveckling och lärande. Lgr 11.

7

2.2 Teori och motivation Motivation är viljan att göra någonting, en självinsikt som kan vara känslomässig enligt

Dahlin (2002). Motivation bygger i huvudsak på önskningar och behov hos individen, det kan

handla om att bli bättre i klassen eller hålla mer ordning sammanbundet med reflektion.

Motivation kan ha med psykosociala behov att göra, det vill säga vilken psykisk påverkan

som ligger bakom och hur du som individ drivs till att göra det du gör eller ska göra.

Löwenborg & Gíslason (2002).

Pedagogerna Doverborg och Pramling menar att det inte är barnens intresse i sig som ska

styra innehållet i undervisningen utan läraren är hela tiden medveten om vad hon ska göra

synligt för barnen. Den typ av kunskap det talas om är förståelse, och det ses som att denna

konstitueras i mötet mellan barnet och omvärlden. Med förståelse menas att man skapar

innebörd och mening i olika fenomen och företeelser genom att se samband och relatera saker

till varandra. Att förstå är att se en annan struktur i något än man tidigare gjorde (Doverborg

och Pramling, 1995).

Dahlin och Ingelman pekar på att arbete baserat på skriftligt material och instruktioner kan ge

elever en ambition och studiemotivationsgrund, vilket blir mindre beroende på om en

personlig kontakt med lärare finns eller inte, detta för att arbetslusten ska hållas uppe (Dahlin

och Ingelman 2002). Vidare skriver Dahlin (2002) att ett sätt för att höja motivationen, men

också ambitionsnivån är betygen, samtidigt kan betygen få en motsatt effekt. Många elever

tänker att det är ingen idé att anstränga sig för det blir ingen utdelning, jag får mitt G även om

det enligt läraren kan vara ett starkt G. Ifall betygen sänker motivationen, ambitionsnivån till

att på ett lustfyllt sätt leva skollivet måste de betraktas som något ont snarare än något gott.

Med betygen i fokus i samtal mellan lärare och elever kan en rättvis bild ges av hur det ser ut

men besjälat blir det inte. Sådana samtal blir en form av personlig kontakt men det kanske

inte hjälper omotiverade elever till arbetslust. Dahlin tar upp en fråga som är värd att beakta.

Skulle en skola utan betyg göra att elever lärde sig mer och må bättre i skolan? Dahlin (2002)

2.2.1 Teori om lärande

Eleverna är skolans huvudpersoner, skolan är till för dem. Det är eleverna som ska skaffa sig

kunskaper och färdigheter som ska gör det möjligt att fungera som vuxna och självständiga

individer i ett demokratiskt samhälle (Imsen, 1997).

8

Vidare hänvisar Imsen till den tyske pedagogen Rrich Weniger utarbetade på 1960-talet en

definition av förhållandet mellan teori och praktik, Weniger hävdar att vi kan skilja mellan tre

olika former av pedagogisk teori, första, andra och tredje graden. Den första teorin är själva

praktiken med lärares och elevers handlingar.

Fig 1. T3 Metateoretisk reflektion

T2 Lärarens ”vardagsteori”

T1 Praktik

Imsen (1997, s49).

Andra gradens teori är lärarens medvetna och explicita, Imsen (1997) förklarar att teori

exempel av andra graden är tänkande av typen ”eleverna lär sig bäst när läraren ritar och

förklarar så tydligt och långsamt som möjligt på tavlan”. Tredje gradens teori är mer

övergripande, teorier som är åtskilda av generell och principiell karaktär (ibid).

Célestin Freinet skiljer sig från Weniger och menar att det är det trevande försöket till att lära

sig via att undersöka verkligheten som är viktig, eleverna är fullvärdiga, jämlika människor

som med respekt genom fantasi och skaparlust ges utlopp för detta;

”barnet blir inte trött av att utföra ett arbete som hänger ihop med dess eget liv,

som så att säga är funktionellt. Barnets trötthet är en mätare på pedagogikens

kvalitet” (ur ”för folkets skola”) Freinet (1975, s185 )

Inom Freinetrörelsen står människosynen i fokus som Freinet menar utgår från att eleverna

har en nyfikenhet från grunden till att med arbetslust försöka förstå världen och sig själva. Där

aktivitet och produktivitet utvecklar barnet i ett meningsfullt sammanhang, människovärdet

blir till nytta om arbetet man gör är meningsfullt. Inom kunskap värdesätter Freinet att man

själv får välja och prioritera i det hav av information på olika områden och då är det viktigt att

nyfikenheten som eleverna har inte förstörs. Skolans struktur och förhållningssätt mot barnen

omvandlas till värdefull kunskap Maltén (1997).

2.2.2 Motivationsteorier Bruner,(1971) säger att uppgiften läraren har är att arrangera en god utvecklingsmiljö för

eleven, som menas med att det ska vara bra inlärningsförutsättningar genom att utnyttja inre

motivation och få igång uppmärksamheten som medel mot målet att utveckla det personliga

9

geniet inom oss. För elevens engagemang i lärandeprocessen så är den inre motivationen

viktig.

Den inre motivationen har följande fyra motivationskrafter:

• Nyfikenhetsmotivet, utnyttjas i samband med allt som är oklart eller ouppklarat vilket

då väcker frågor

• Kompetensmotivet, driver eleven till att behärska sig själv och omgivningen

• Identifikationsmotivet, eleven ska vara lik någon annan, efterlikna i sitt sätt att vara

och sökande efter värderingar

• Ömhetsmotivet, vilket söker sig till en social gemenskap

Maltén,(2002, s157).

Enligt det kognitiva sättet att se på personlighetsteorier som Maltén (2002) tar upp dit Bruners

motivationsteori hör, är den inre motivationen givande för en bra lärandeprocess. Lewin

(1951) utgår ifrån den socialpsykologiska personlighetsteorin i vilket man pratar om

interaktiv motivation där motivationen bildas i samspel mellan person och situation. Utifrån

detta synsätt, det kognitiva, kan man konstatera följande:

”Ingenting är så lätt att det inte kan bli svårare om det görs motvilligt” Maltén (2002, s 157)

Hattie, (2009) har i sin studie delat in de påverkansfaktorer inom synligt lärande dit eleven är

knuten till fyra huvudområden, bakgrund, förhållningssätt och attityder, kroppslig påverkan

och erfarenheter från förskolan. När det kommer till eleven själv är det dennes kunskaper och

erfarenheter sen tidigare som är största påverkansfaktorn, där förväntningar och öppenhet för

nya erfarenheter samtidigt som tron på värdet av att i lärande investera spelar roll. Elevens

förmåga och engagemang att skapa sig en självkänsla finns genom detta engagemang.

Enligt Hattie så leder tidigare kunskaper och erfarenheter från uppväxttiden och förskolan till

förväntningar kring lärande som fungerar som uppmuntran eller tvärtom till möjligheter som

ges i skolan. Som åttaåring vet eleven sin plats i prestationsrankningen, vilket kan ändra och

påverka deras prestationer. Det negativa i detta kan motverkas via tidig uppmuntran i hemmet

till lärande, men vidare behövs det ett inre och delat engagemang. Tyvärr så är många elever

fysiskt närvarande men mentalt frånvarande i klassrummet. Vidare menar Hattie (2009) att

om hemmet som en fruktbar miljö för elevers studier, men indirekt kan hemmet vara skadligt

i förhållandet till det lärande som förväntas utvecklas i skolan, påverkningsbart är föräldrarnas

10

förväntningar och ambitioner för barnet. Sammanfattningsvis så är de viktiga och

betydelsefulla faktorerna för lärande enligt Hattie, hemmet som studiemiljö för eleven och

dennes tidigare kunskaper och uppfattningar av skolan. Vilket stämmer överrens med detta

citat ut Maltén:

”En verkligt motiverad person kan lära sig precis vad han vill utan att sitta i ett klassrum”,

Maltén (2002, sid 212)

I Lendahls och Runessons bok beskrivs konsten att kunna stimulera, balansera, utmana, och

frågande handledande till att ligga i lärarkompetensen vilket är en variation och med flera

grader av frihet att väcka elevernas lust att fråga. Problembasering måste arrangeras i en

undervisningsmiljö som väcker frågorna. Det är i det utvecklade klassrummet som

grogrunden för frågeställningarna eleverna har och den inre motivationen blir mest gynnsam,

vilket ligger i lärarens egen kompetens att ordna sådana bra miljöer. I undervisning som

baseras på exempel studiebesök och läraren vidare jobbar med det som studiebesöket skall

innehålla är det som utgör ett utvecklat klassrum (Lendahls & Runesson 1995).

2.3 Forskning till lärande Ntoumanis & Strandage (2009) genomförde en studie där 22 lärare i England intervjuades om

hur de identifiera jobbrelaterade influenser för lärares val av strategier gällande motivation.

Lärarna berättade att betoningen på elevernas bedömning och deras resultatutvärdering gav ett

tryck för att anpassa sig till andra lärares metoder och olika kulturella normer sammankopplat

till PE (physical education) Vilket kan beskrivas som självstyrande, engagerande och

lärarstödjande undervisningsmetod. Lektioner påverkade dem i valet av strategi till

motivation. Vidare menar Ntoumanis & Strandage att en viktig fråga är hur lärarnas

motivationsstrategi påverkar elevernas motivation. Den frågan undersökte Taylor &

Ntoumanis, (2007) genom en enkät frågades 787 engelska studenter som sammanlagt hade 51

PE lärare (Physical Education). Fler nivå analyser visade att elevers uppfattningar av lärare

som använde stöd och engagemang, positivt förutspådde deras egen självstyrande motivation i

physical education, medierad av tillfredställelse av självstyrande och kompetens. Eleverna

behöver känna att de kan och får ut en tillfredställande motivation, enligt Taylor& Ntoumanis,

(2007).

Säljö poängterar att människan som art är läraktig, och att det mest utmärkande draget är att ta

vara på erfarenheter och använda dem i ett sammanhang. Lärande kan ske på individuell eller

11

kollektiv nivå – viktigt att ha med sig är att lärande inte är någon homogen eller

endimensionell företeelse eller process, enligt Säljö (2000).

”Bara att delta i och bli uppskattad i en grupp ger motivation för fortsatt lärande” Dysthe

(2003, s 38)

3. Metod Jag har valt att genomföra kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs fyra för att få en bild

av en aktiv situation som elevers motivation till lärande. Innan intervjuerna börjar så har de

fått information angående vilket område det kommer att handla om, och jag har valt att kalla

dem M1, K1 och K2 då det var en manlig lärare och två kvinnliga. I Patel & Davidsson,

(1991) beskrivs vikten av att syftet och den utfrågades roll i intervjun klargörs och hur de svar

som framkommer kommer att behandlas.

Att på plats kunna höra pedagogernas egna åsikter kring hur de upplever undervisningen och

inlärning i olika ämnen för eleverna gör intervjuerna relevanta då de tydligt kan kopplas till

mina frågeställningar och ger en bra bild av hur de ser på elevernas motivation till lärande.

Att intervjua lärare kring hur de uppfattar elevernas motivation till inlärning och hur de

pedagogiskt kan stimulera dem till att vilja lära sig, kan vara känsligt då det berör lärarna och

deras arbetssätt.

Alternativt hade varit att intervjua fler lärare i olika klasser, men nackdelen hade varit att

undersökningen hade blivit för stor och svårgreppbar då eleverna är i olika stadier både

åldersmässigt och undervisningsmässigt.

Viktigt är att man i kvalitativa intervjuer upptäcker och identifierar de egenskaper och

beskaffenheter, som den intervjuades egna uppfattningar kring något fenomen. (Patel &

Davidsson 1991).

3.1 Urval Jag intervjuade tre lärare i årskurs fyra vilket ger en rättvisare bild av frågeställningarna då

deras svar blir verklighetsförankrade. Informationen i en kvalitativ intervju kan vara av olika

karaktär, då den kan ge nyanserade beskrivningar av vardagliga händelser. (Patel & davidsson

1991). Intervjuerna gjordes med två kvinnor och en man i varierande ålder från 35 till 60 år,

detta gav en bred infallsvinkel i frågorna som ställdes då dessa lärare befinner sig på olika

stadier i lärandeprocessen och har tjänstgjort olika länge som lärare. Att intervjua lärare i

12

klass fyra ger en bra utgångspunkt i undersökningen då eleverna i den årskursen har kommit

in i lärandeprocessen på ett utvecklande sätt samtidigt som de fortfarande är en del av

fritidstiden.

3.2 Genomförande Innan intervjuerna började tog jag kontakt med den aktuella skolan och frågade om jag fick

komma och intervjua dem, sedan bokade in tid med lärarna då de kunde. Jag presenterade vad

undersökningen handlade om och att jag ville intervjua dem om barns motivation till lärande

och deras syn på det. Vid intervjutillfället presenterade jag mig och berättade vad det var jag

skriver om och vill undersöka i intervjuerna. Jag berättade att det hela skulle spelas in och att

det var helt konfidentiellt vilket innebär att jag vet vem av dem som svarat vad, men inte

skriver ut deras namn. Vi valde att göra intervjuerna i en lugn och stressfri miljö, en av dem

gjordes i lärarens klassrum och de andra blev i lärarrummet. Vilket i sig passade bra för dem

och de kunde känna sig bekväma i frågorna och i sina svar. Varje intervju tog ungefär 15

minuter men sammantaget blev det ungefär 30 minuter då det blev diskussioner och samtal

innan och efteråt. När mikrofonen var avstängd blev det ventilation och samtal kring de

ämnen vi berörde i intervjun som gav en trevlig stund. Det som är redovisat är det som är

inspelat från intervjun.

3.3 Databearbetning

3.3.1 Inspelning Intervjuerna inspelades in för att i efterhand kunna lyssna av och gå tillbaka för att höra vad

och hur de svarade på en specifik fråga. Och att med inspelning då vara friare att fokusera sig

på den intervjuade.

Efter intervjuerna som blev inspelade sammanställde jag det som framkommit i ett dokument

för varje lärare och deras svar. I intervjuerna var det tre lärare deltagande vilket gav en bra

respons och spridning för mina frågeställningar. Lärarnas svar sammanställdes till ett

dokument. Nackdelen med intervjuerna var att lärarna själva refererade till att det gjorts en

studie eller forskning kring någon av frågorna, vilket jag inte kan verifiera, men även att det

framkom svar från dem på någon av frågorna efter det att mikrofonen var avstängd. Materialet

lyssnades igenom flera gånger och skrevs ner i flera utkast för att sedan stämma överrens.

3.4 Reliabilitet och validitet Validiteten i detta arbete anser jag är bra, kopplat till de frågeställningarna jag hade. Och att

genom kvalitativa intervjuer där lärarna direkt från arbetslivet gett sina egna åsikter och

13

tankar kring frågeställningen hur de motiverar eleverna till inlärning. Materialet har

sammanställts och redovisats i enlighet med de svaren lärarna gav. Det finns risk att jag under

intervjuerna inte ställt följdfrågor som kunde ha nyanserat svaren mer ingående och detaljerat

4. Resultat I resultatet har jag sammanställt svaren i följande kategorier 4.1 ämnen, 4.2 metod, 4.2.1.

Gruppdynamik- grupparbete, 4.2.2. It och teknik, 4.3 Vad påverkar elevens lärande, 4.3.1

elevens kringaktiviteter och 4.3.2 Innehållet i undervisningen påverkar elevens motivation

Jag upplevde pedagogerna, vilka här kallas M:1, K:1 eller K:2, som ganska överrens när det

kom till hur de upplever elevernas motivation till skolan och att komma dit.

Generellt upplevs det som positivt och att många vill till skolan, dels för att få vara med i en

gemenskap. Motivationen är i jämförelsen hög de flesta vill till skolan. Och det kan komma

sig av att eleverna vill lära sig och få en utmaning, de som är duktiga och har lätt för sig ska få

en utmaning samtidigt som de som har det svårare för sig också får en utmaning. Även sociala

faktorer och hemmaförhållanden kan vara ledande faktorer. De barn som når bäst resultat i

skolan där är det kopplat till hur det fungerar hemma, viktigt att ha ett bra samarbete, de är bra

för barnet att veta att fröken, mamma och pappa pratar med varandra hur det ska vara för

barnet och hur det går.

4.1 Ämnen Matte och engelska är de ämnena som brukar fungera bäst hos eleverna och som de finner

intressant, men även praktiska/estetiska ämnen och svenska får bra stöd. Men överrens är

pedagogerna om att alla elever generellt inte brinner för alla ämnen, utan det finns oftast

någon som har svårt för något eller några ämnen som kanske andra har lättare för. Detta

förändras genom tiden vad eleven tycker är intressant. Trots det här kan konstateras att ämnen

är en avgörande faktor för motivationen.

4.2 Arbetssätt

4.2.1 gruppdynamik- grupparbeten Gruppdynamik och arbete flera stycken elever tillsammans är genomgående svar från lärarna

som har gett bra utslag och fungerat bra då eleverna lär sig av varandra men också har chans

att väcka nyfikenhet och kanske viljan till att lära mer. Sen katederundervisning kontra

individuell inlärning ställdes emot varandra då lärare M:1 tyckte att ”en undervisning som var

mer styrd och utformad utefter att läraren berättar, går igenom och kanske visar film är ett

14

bra arbetssätt för vissa” samtidigt som lärarna K:1 och K:2 instämde i det men också i att

individuellt få jobba med något utefter att först ha fått genomgång och filmvisning för att

kartlägga tidigare kunskaper kan vara ett bra arbetssätt för andra. Enbart individuellt arbete

var inget som pedagogerna rekommenderade.

4.2.2 It och teknik Genomgående var det att pedagogerna själva såg tekniken som en given naturlig del i

undervisningen och som ett bra sätt att locka eleverna till undervisningen genom att göra det

mer levande och spännande via exempel film eller powerpoints. Eleverna skulle rent av själva

ha det som arbetsuppgift att få göra en powerpoint eller liknande. Film och Pc – kanon är bra

tillskott i undervisningen. Och att för instruerandet av ett ämne eller arbete kunna göra det via

tekniken och på så vis göra det hela mer spännande.

4.3 Vad påverkar elevens lärande Stor tyngd gällande elevernas motivation till lärande låg på hur eleven uppfattar skolan, vilka

svårigheter respektive mer lättsamma saker som kan ligga till grund, ofta saker som inte syns

direkt. K1 ”Alla barn vill lära sig, sen är det bara att undervisningen ligger på sådan nivå

som de klarar”

4.3.1 Elevers kringaktiviteter Kringaktiviteter och vad eleven gör på sin fritid och vilka de umgås med förändrar den

självuppfattning och motivation de kan ha för ämnet i fråga och det engagemang som de

väljer att lägga ner i skolarbetet. K2 ” än så länge så gläds man åt att gå till skolan, men

samtidigt så påverkar vad eleven gör på fritiden det intresse som finns för skolan”

4.3.2 Innehållet i undervisningen påverkar elevens motivation Det är viktigt att läraren ser det som eleverna gör bra, även om det inte alla gånger är bra, det

jobbiga blir om läraren hela tiden ska peka på det som var dåligt. Det viktigaste är att eleven

ska få reda på vad som behöver förbättras. Läraren i sig har en stor roll i det hela, är läraren

motiverad och har intresse för det den gör så påverkar det eleverna, elever och lärare i

samspel ger en utvecklad inlärning.

Olika sätt att arbeta är bra enligt en av lärarna som säger så här;

K:2 Att ha frågesport och jobba tillsammans i grupp, har jag märkt i efterhand så har dem

lärt sig mer på det för då sitter dem och pratar i gruppen, det blir en rolig grej också. Så då

kan jag efter ett par dagar fråga en elev som jag vet är ganska svag i ämnet och den ändå

15

minns, kommer ihåg de vann den tävlingen eller kunde det svaret. De kommer ihåg det mer

om man gör det på ett lustfyllt sätt”

K:1 ”Alla snappar upp olika mycket, en del mer medans andra mindre, vissa fungerar bättre i

skriftliga sammanhang medans andra fungerar bättre där det gäller samtal och diskussioner”

Pedagogerna var överrens om att hemmaförhållandet som eleven kan ha, har påverkan på hur

det går i skolan. Om föräldrarna har tiden som krävs för att intressera sig i sitt barn och

spendera tid tillsammans, vilken utbildning föräldrarna har och vilka krav som finns hemifrån.

K:2 ”Att barnen inte har stimulans hemma, och kanske inte diskuterar så stor utsträckning

ger utslag kunskapsmässigt i skolan. Det blir en skillnad i allmänbildningen”

4.4 Lärarnas slutsats Sammanfattningsvis framgår det att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa

inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste

kunskapsinhämtningen. Men det är bra att ha med sig att alla elever är olika och har olika

förutsättningar vilket gör att läraren skall sätta ribban på en nivå som alla klarar av eller har

möjlighet att klara.

5. Diskussion De svaren jag fick från intervjuerna gav en bra och konkret bild av frågeställningarna hur barn

motiveras till lärande och hur motivationen tar uttryck i lärandeprocessen och

vad som främjar barnens inlärning och lust till lärande, samt vilka faktorer som ligger bakom

ökad respektive minskad motivation. Det som jag tydligast kunde se från intervjuerna var att

hur läraren bygger upp sin undervisning och hur de instruerar de olika ämnena har påverkan

på elevernas motivation och intresse för det samma.

Bruner (1971) säger att uppgiften läraren har är att arrangera en god utvecklingsmiljö för

eleven, som menas med att det ska vara bra inlärningsförutsättningar genom att utnyttja inre

motivation och få igång uppmärksamheten som medel mot målet att utveckla det personliga

geniet inom oss. Detta stämmer överrens med det som lärarna i intervjun påpekade som en

viktig faktor, är läraren motiverad och har intresse för det den gör så påverkar det eleverna.

Elever och lärare i samspel ger en utvecklad och god inlärning. K2 sa att ” mycket handlar om

bekräftelse, att läraren försöker se eleven och att den känner sig välkommen och delaktig”

16

Doverborg & Pramling tar upp att det inte är barnens intresse i sig som ska styra innehållet i

undervisningen utan läraren är hela tiden medveten om vad hon ska göra synligt för barnen.

Vilket i sig utgör en bra grund för eleverna att få den stimulans och intresseväckande

upplevelse som lektionen och inlärningen bör ge. Den typ av kunskap som Doverborg &

Pramling talar om är förståelse, och det är som att denna konstitueras i mötet mellan barnet

och omvärlden. Med förståelse menar dem att man skapar innebörd och mening i olika

fenomen och företeelser genom att se samband och relatera saker till varandra. Att förstå är att

se en annan struktur i något än man tidigare gjorde. Den innebörden kan man i mötet med

olika strukturer och inlärningsmetoder uppnå om man vidgar sina tidigare lektionsupplägg till

att innefatta elevernas engagemang i sammanhanget. Detta blir som en av lärarna i intervjun

menade, att en undervisning byggd på både att läraren berättar och visar samtidigt som man

kör en mer elevbaserad del i undervisningen, vilket då kopplar till elevens engagemang och

vilja för att ta mer eget ansvar för förståelsen i inlärning och undervisning.

I LGR 11 beskrivs det att läraren ska utgå från att eleverna personligt kan och vill ta ett ansvar

för inlärning och för sitt arbete i skolan. Vidare ska läraren svara för att eleverna får reellt

inflytande på arbetssätt, innehåll och arbetsform i undervisningen där eleverna tillsammans

med läraren ska få planera och utvärdera undervisningen. Vilket stämmer bra överrens med

vad lärarna i intervjun kom fram till. Intervjuerna ger konkreta svar på mina frågeställningar

om hur man motiverar barn till inlärning och hur motiverade de är till att vilja lära sig och gå

till skolan, det ger en verklighetsbild av hur lärare ute på fältet hanterar och uppmärksammar

den problematik som elever kan ha för att vilja och kunna lära sig in. Genom att konkretisera

och väcka intresset för ett ämne på olika sätt och involvera olika metoder för att nå motivation

och stimulans ger det eleverna en utvecklande och bred inlärningsgrund att stå på.

Intervjuerna visade på att en varierande lektion med både teknologiska och gruppsammansatta

arbeten ger en mångsidig och individuell möjlighet att utforma undervisningen så den passar

olika typer av elever. Att varje elev kan känna att de förstår, lär sig och utvecklar sitt egna sätt

att ta in information.

Att skapa självförståelse för sin egen inlärning och möjlighet att på eget vis får vara med och

påverka sin studiegång ger en förståelse för sin inre motivation och skapar ett engagemang till

fortsatt inlärning. Läraren är den som tillsammans med eleverna skapar klassrummets

studiemiljö. I Imsen (1997) beskrivs det att en viktig egenskap för en lärare är att denne har

17

förmåga att reflektera och tänka igenom sin undervisning, vilket är värdefullt för att kunna

vidareutveckla sin verksamhet så den för eleverna blir meningsfull.

”De faktorer som associeras med eleven själv, kan påverkas i hemmet, i förskolan och

successivt under skoltiden. Det gäller exempelvis intellektuellt engagemang och positiva

attityder till lärande och känslan av att vara en lärande individ” Hattie (2009, s 17).

Detta är ett bevis på att innehållet och studiemiljön i klassrummet är en stor påverkansfaktor

för kvalitén i pedagogiken

Att man i klassrummet använder sig av variation av grupparbeten och arbete kring

förförståelse och diskussioner skapar en motiverande inställning hos eleven, det ser vi i

lärarnas svar på intervjun. Men att det samtidigt har stor betydelse hur inställningen till

inlärning är i hemmet och hur mycket man hemma pratar kring skolan och vad eleven kan och

inte kan.

Taylor & Ntoumanis (2007) menar att eleverna behöver känna att de kan och får ut en

tillfredställande motivation från lärarnas undervisning vilket speglar det som intervjun visar.

Att om lärarna innan de börjar med ett arbete eller ämne instruerar det på ett inspirerande sätt,

genom att berätta om det eller gå igenom på tavlan, visar film eller powerpoint ger en

intresseväckande och motiverande engagemang hos eleverna. Om eleverna förstår vad läraren

går igenom och känner att de får ut något av det stimulerar deras inre motivation och det ger

en tillfredställelse.

Enligt Hattie (2009) så leder tidigare kunskaper och erfarenheter från uppväxttiden och

förskolan till förväntningar kring lärande som fungerar som uppmuntran eller tvärtom till

möjligheter som ges i skolan, i detta har prestation en betydande roll. Detta har en påverkan

på eleven och dess intryck av skolan, även föräldrarnas uppmuntran och tidigare erfarenheter

av skolan påverkar eleven hemma. Detta poängterades under intervjuerna med lärarna, att

föräldrarnas engagemang och även utbildningsgrad har en inverkan på eleven och dennes

studiereslutat. Den elev som har lätt för sig i skolan och når bra reslutat kan ha

hemförhållanden som påverkat detta. Både elever som har det lätt för sig men även svårt för

sig borde få en utmaning som utvecklar dem, om barnen inte har stimulans och stöd hemma

ger det utslag kunskapsmässigt i skolan vilket kan leda till skillnad i allmänbildningen.

18

Det negativa i prestationsrankningen kan motverkas genom tidig uppmuntran i hemmet till

lärande, men vidare behövs det ett inre och delat engagemang. Tyvärr så är många elever

fysiskt närvarande men mentalt frånvarande i klassrummet. Hattie (2009)

Det sociala samspelet kring skolan och aktiviteter på fritiden har betydelse för elevens

självuppfattning av både skolan och sig själv vilket göra att den inre motivationen till

prestation och engagemang i skolarbetet förändras. Finns det en gemensam och fungerande

vilja i hemmet och på fritiden till engagemang och prestation hjälper det eleven i inlärningen.

För att kunna arbeta med det som Hattie (2009) skriver om angående förhållningssätt och

bakgrund hos eleven, kräver det att engagemanget och viljan att försöka finns hos både eleven

själv, omvärlden och skolan. Att motiveras till inhämtning av kunskap och finna det värdefullt

att gå till skolan måste stimulansen till det finnas hos eleven, vilket det kan göra om rätt

verktyg och förutsättningar ges i hemmet men mest i skolan. Användandet av olika metoder

som lärarna i intervjuerna påtalar ger en möjlighet till anpassad studiemiljö som kan främja

entusiasmen hos eleven, lika mycket som för lärarna.

Om man förändrar och anpassar lärandet till att involvera olika metoder, teknologier och

arbetsformer utvecklar det kvalitén i den pedagogik som läraren använder. Men det är bra att

ha med sig i bakhuvudet att alla är vi individuella och har på olika sätt en egen väg för

motivation och inlärning, detta ser olika ut för olika elever och där har vi det svåra i

pedagogiken. Att anpassa undervisningen så den passar alla på sitt eget sätt, är enligt mig den

pusselbiten som knyter ihop den egensydda studieplanen varje elev medvetet eller omedvetet

borde ha.

Samtidigt ger det olika effekter beroende på vilken metod läraren väljer att använda i sitt

arbete med att främja elevernas intresse för sitt ämne eller arbete. Som intervjuerna visade kan

en av de bästa sätten vara att varva katederundervisning med eget arbete i grupp och

genomgångar både teoretiskt som praktiskt.

6. Slutsats Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur vi som lärare kan arbeta för ökad förståelse

och motivation hos barn och att bearbeta olika perspektiv och metoder hur motivation främjas

hos elever till inlärning. Kopplat till frågeställningen så har det främst har det framkommit i

undersökningen att en varierande undervisning och delaktighet hos både elever och lärare gör

19

att stimulansen, motivationen och viljan att lära sig utvecklas hos dessa parter. Att elever i

samspel med lärare skapar den bästa inlärningsmetoden, och att med olika inlärningsmetoder

nå en bredare kunskapsinhämtning. Även att tidigare erfarenheter kopplat till lärandemiljön

både i skolan och hemma har påverkan på hur skolan och skolämnena uppfattas av eleven.

Undervisning kopplat till grupparbeten, tekniska inslag såsom pc-kanon och dator och en

praktisk koppling till det aktuella arbetet ger en förståelse och en stimulans till att finna ämnet

intressant för eleven. Både litteraturen och intervjuerna har pekat på att eleven behöver känna

sig delaktig i undervisningen lika mycket som att denne samtidigt behöver en utmaning som

gör motivationen till bättre resultat högre, att viljan till fortsatt lärande infinner sig hos eleven.

20

Referenser Bruner, J.S. (1971). På väg mot en undervisningsteori. Gleerups. Lund Dahlin, B. & Ingelman, R. (2002). Besjälat lärande. Studentlitteratur. Malmö. Doverborg, E. & Pramling, I. (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Liber AB. Stockholm

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur. Lund

Freinet, C. (1975) För folkets skola. Wahlström & Widstrand. Stockholm. Hattie, J.A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge. Hemberg, M. (1995). Vägar till elevers lärande. Studentlitteratur, Lund Håkansson, J. (2011). Synligt lärande. Sveriges kommuner och landsting, SKL. Stockholm. Imsen, G. (1997). lärarens värld, introduktion till allmän didaktik. Studentlitteratur. Lund

Lendahls, B. & Runesson, U. (1995). Vägar till elevers lärande. Studentlitteratur. Lund Löwenborg, L. & Gíslason, B. (2002). Lärarens arbete. Liber. Stockholm Lewin, K. (1951). Field Theory on social science. New York: Harper. Maltén, A. (2002). Hjärnan och pedagogiken – ett samspel. Studentlitteratur. Lund Maltén, A. (1997). Pedagogiska frågeställningar. Studentlitteratur. Lund Patel, R & Davidsson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur. Lund http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-11-30

21

Bilagor Intervju Lärare

Hur upplever du elevernas motivation att gå till skolan?

Upplever du att eleverna tycker om att gå till skolan?

Hur tror du eleverna ser på de olika ämnena i skolan?

Hur arbetar du som lärare när det gäller elevens lärande - vad är viktigast?

Hur motiverar och uppmuntrar du eleverna i dina ämnen till att vilja lära sig?

Ser du något kunskapsresultat kopplat till den motivation och stimulans eleverna får?