Uppsala Universitet, Teologiska institutionen Religionshistoria och Religionsbeteendevetenskap C Uppsats 15 hp Vt. 2017

Eating Vegetables and serving the Devils En studie av den Kinesiska regeringens förföljelse av Falun Gong

Felix Rosén, 1995-02-20

Handledare: Ernils Larsson

Betygsättande lärare: Lena Roos

1

Abstract

Falun Gong as it began to establish itself in China during the early 1990’s was a reaction to

the Qigong bloom from the late 1970’s during a period of recent newfound religious as well

as cultural revival after Mao Zedong's death in 1976. The Chinese Government continued

their cultural revival with a new constitution that was created 1982, which gave the people of

China the rights to practice their religion as well as be under the protection of the government

when affiliating with different kinds of religious organizations. That will say, as long as the

Chinese government can control it. Falun Gong did not however find its place being under

the government's control and found itself soon enough in the violence of the Chinese

government which has from the year 1999 criticized the movement and their use of

systematic violence upon the movement was drawn to the edge of persecution. The Chinese

government's reaction can as we will see be understood within the context of the Chinese

religious history. As Falun Gong stands out as and been branded as a offspring from the folk

sectarian movement White Lotus and all other affiliations of messianic rebellion and

millenarian movements which had occurred from the early Ming dynasty 1338 until the fall

of the Qing dynasty 1911.

Keywords: Falun Gong, White Lotus, sectarian movement, Qigong, millenarian movement.

Nyckelord: Falun Gong, Vita Lotusen, sekteristiska rörelser, Qigong, millenaristiska rörelser.

2

1. Inledning 4

1.1 Syfte & Frågeställning 5

1.2 Teoretisk utgångspunk 6

1.3 Metod & Material 8

1.4 Tidigare forskning 9

1.5 Historia & begrepp 11

1.5.1 Konfucianism 11

1.5.2 Falun Gong & Qigong 13

2. Falun Gong: Uppgång och en växande kritik 15

2.1 Zhongnanhai demonstrationen och förföljelsen av Falun Gong 17

2.2 Li Hongzhi och den Kinesiska regeringens syn på religion 21

2.3 Kina innan 1949 - Vita Lotusen och Folkliga uppror 23

2.4 Kina efter 1949 - Den nya kinesiska ideologin 28

3. Slutsats och diskussion 34

4. Källförteckning 37

3

1. Inledning

“China has an exceedingly long, captivating, and multifaceted history. Over a staggering

array of dynastic epochs, the earliest of which take us back in time for well over three

millennia, religion has always been an important presence in Chinese life and a major force in

the shaping of Chinese history. Rich and constantly evolving tapestries of religious beliefs

and practices have over the millennia remained integral parts of the social fabrics and cultural

landscapes of various Chinese states and empires.” 1

Ovanstående citat väver in den essentiella delen av Kinas religionshistoria som kommer att

ligga till grund för hur denna uppsats kommer att se ut. Att det kinesiska religiösa landskapet

befunnit sig under konstant förändring genom dess långa historia där gamla traditioner möter

nya, oftast utländska läror, som i en synkretism skapar något nytt. Ur denna kulturella

blomstring växer många nya läror och sekter fram ur de redan etablerade traditionerna likt

grenar på ett träd. Dessa nya läror är något som blivit vedertagna genom historien som

heterodoxa läror gentemot de ortodoxa traditionerna. Vad som dock måste tas i beaktning är

hur, varför och vilka omständigheter som spelat in på vad som just är heterodoxt respektive

ortodoxt. Som vi kommer att se under uppsatsens gång är att synen på vad som kom att bli

kallat heterodoxa läror snarare är något som de historiska regenterna ansetts vara ett hot mot

sina egna ideologier. De benämningar som kom till att prägla de heterodoxa lärorna var

negativa in sin karaktär. Irrläror, farlig tro och ondskefulla sekter var några vanliga

benämningar och fortfarande är som vi kommer till att se.

Falun Gong som är en qigong inspirerad rörelse har under slutet av 1990-talet fått samma

prägel som de forna heterodoxa sekterna. Den 25 april år 1999 ockuperades Zhongnanhai

torget i hjärtat av Beijing av 10 000 Falun Gong utövare i demonstration mot den rådande

kritik från den kinesiska regeringen, vilket hade under en längre period präglat den vanliga

utövarens vardag. Det hade under en längre tid varit oroligheter inom den kinesiska

regeringen inför den stigande skara som anslutit sig till Falun Gong. Vilket ledde till att

regeringen fick bilden av att detta skulle vara ett hot mot samhällets ideologi och ordning. I

1 Poceski, Mario, Introducing Chinese religions, Routledge, London, 2009. s. 1.

4

gensvar till denna demonstration startade den kinesiska regeringen ett våldsamt förtryck mot

Falun Gong som sedan år 1999 resulterade i nystiftade lagar gällande förbjudandet av att

praktisera läran men även att bära symboler och trycka böcker som representerar rörelsen.

Vad var det som hände just den tidiga vårmorgonen 25 april, 1999 som satte igång den stora

dispyten om hur Falun Gong ska anses vara en del av samhället eller inte? Vad var deras

politiska agenda och vad måste göras?

1.1 Syfte & Frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den qigong inspirerade rörelsen Falun

Gong och dess influenser kan ses ur en religionshistorisk kontext samt söka förståelse för

vem dess ledare Li Hongzhi är. Detta arbete ämnar att skapa en klarare bild över den

kinesiska statens syn på religiösa kulter och religion, som de benämner vara heterodoxa,

farliga eller vidskepliga innan som efter Zhongnanhai demonstrationen den 25 april 1999 i

Beijing, vilket var startskottet för den kinesiska statens våldsamma systematiska förföljelse

av Falun Gong. I bakgrund till de fack som farliga, vidskepliga och onda som det

kommunistiska kinesiska partiet placerat Falun Gong i finner vi även Vita Lotus läran

(bailian jiao) som har sedan en längre tid i den kinesiska historien legat till grunden för

folkuppror mot de rådande regenterna.

● Hur har rörelsen Vita Lotusen genom Kinas historia satt sin prägel på synen av

moderna heterodoxa rörelser såsom Falun Gong och hur ser Falun Gong på att de

associeras till sådana rörelser?

● Hur kan vi då förstå användning av dessa influenser av den kinesiska staten i dess

förföljelse av Falun Gong och hur legitimerar staten Kina sin förföljelse av gruppen?

● På vilket sätt kan vi placera förföljelsen av Falun Gong i en jämförande

religionshistorisk kontext?

1.2 Teoretisk utgångspunk

Uppsatsen kommer handla om den kinesiska regeringens förföljelse av Falun Gong och hur

regeringen kan legitimera de händelser som skapat tumult i den politiska sfären, både innan

som efter Zhongnanhai demonstrationen 25 april år 1999. Vi ska även söka efter svaret ifall

5

förföljelsen av Falun Gong kan jämföras med den kinesiska religionshistoriska kontexten och

då kommer användningen av både en kritisk religionsteori, propaganda teori som

kommunikationsmodeller finnas i bakgrund.

Inom kritisk religionsteori (Critical religion) måste vi först ta själva kategorin “religion” i

beaktning som i ett västerländsk kontext verkar något helt självklart och att religion i sig är en

“common knowledge” som kan appliceras på alla olika geografiska som politiska kontexter. 2

I enlighet med detta tankesättet så är religion något som man “vet när man ser det”. Vi måste

då ställa oss frågan, när och hur startar som slutar religion inom ett specifikt skeende samt när

som hur blandas det med det sekulära? I en kort artikel skriven av Warren S Goldstein,

Rebekka King och Jonathan Boyarin skriver de om hur man måste åtskilja religion som

kategori det vill säga dess innehåll gällande tro, gudar, texter, ritualer samt institutioner och

religion som en empirisk enhet. Att se religion som en kategori kan användas för att jämföra

olika religioner eller delar av dem med varandra, men även saker som inte anses vara

religiösa kan här tas till den jämförande studien. 3

the word religion can be used as a rhetorical weapon either way; it can be used to

defend or attack not only religion per se but also one type of religion (or culture) against

another. 4

Timothy Fitzgerald skriver i Critical religion and critical research on religion om hur

konceptet religion har två ansikten i den publika sfären. Det ena ansiktet är att religion i sin

naturliga essens är fredlig, icke-våldsam, icke-politisk och enbart riktar sig till de spirituella

delarna av individens värld, att religion inte har någon agenda för att skapa uppror, ta till sig

makt och är separerad från den sekulära sfären gällande, politik, ekonomi, etcetera. Det andra

ansiktet av religion ses som barbariskt, våldsamt, icke-rationell kraft som skapar konflikt och

hotar den sekulära sfärens rationalitet, fredlighet och stabilitet. Fitzgerald lägger stor tyngd 5

på relationen mellan religion och politik och förklarar att, då de båda framkom i slutet av

2 Timothy Fitzgeralds. Critical religion and critical research on religion: Religion and politics as modern fiction. 2015, Vol. 3(3) 303–319. DOI: 10.1177/2050303215613123. s. 303,304 [hämtad: 2017-04-12]. 3 Jonathan Boyarin, Rebekka King & Warren S Goldstein. Critical theory of religion vs. critical religion. 2016, Vol. 4(1) 3–7. DOI: 10.1177/2050303216630077 [hämtad: 2017-04-12]. 4 Jonathan Boyarin, Rebekka King & Warren S Goldstein. 2016. s. 4. 5 Fitzgeralds. Timothy. 2015. s. 305, 306.

6

1600-talet, är svåra att separera även fast den tydligt på papper inte är densamme, att det

antingen är politik eller religion, tro eller förnuft. 6

Genom att dekonstruera begreppet religion finner vi vad som gav uppsåt till denna

kategorisering, nämligen kontext. Historisk kontext är vad som ligger till grund för den

moderna människans tankebana. Genom att i denna uppsats se den kinesiska

religionshistoriska kontexten kommer vi i ett försök skapa en bättre förståelse för Kinas

relation gällande religion i dagens dato och vad som anses vara religion/religiöst inom landet.

Utöver kritisk religionsteori behöver vi även se över den kinesiska statens användning av

propaganda gällande Falun Gong samt hur de vill porträttera dess lära inför de internationella

åskådarna och den inhemska befolkningen. Att ha en förståelse för propaganda genom att se

varför samt hur den används och i vilket syfte är användbar när vi under uppsatsens gång ska

orientera oss i det moderna kinesiska landskapet. Det finns många former av propaganda

gällande definition och modeller. Garth Jowett och Victoria O’Donnell skriver i boken

Propaganda and Persuasion om hur deras definition av propaganda fokuserar på dess

kommunikation. “Propaganda is the deliberate and systematic attempt to shape perceptions,

manipulate cognitions, and direct behavior to achieve a response that furthers the desired

intent of the propagandist”. Denna definition tycks fånga min egna bild av den kinesiska 7

propagandan som vi kommer att ta oss ann under uppsatsen och som fungerar med den

kommunikationsmodell som Harold Lasswell utvecklade under första världskriget.

Lasswell skriver om hur medborgarna under första världskriget behövde både inom USA och

Europa bortse sina egna behov och ge både pengar samt övrigt material till den statliga

kassan för att kunna vinna kriget. För att medborgarna skulle gå med på detta skriver

Lasswell att man skapade ett hat eller en rädsla för den gemensamma fienden för att öka

moralen bland befolkningen. Medier användes tydligt för att propagera för den gemensamma

konflikten som alla medborgare var i för att öka chanserna att medborgarna skulle hjälpa till

och strida, sprida patriotism och styrka genom nationerna. Detta skedde med hjälp av allt från

6 Fitzgeralds. Timothy. 2015. s. 306. 7 Jowett, Garth & O'Donnell, Victoria, Propaganda and persuasion, 2. ed., Sage, Newbury Park, Calif., 1992. s. 4.

7

filmer, affischer, böcker, radiotal, reklamtavlor längst med vägarna med mera. Detta är något 8

som kan jämföras med hur Publicity Department of the Communist Party of China jobbar

både inom som utanför Kina gällande propaganda. 9

Laswell menar att det finns fem komponenter för en kommunikation: 1. Vem som säger vad?

2. Vad är det som sägs? 3. Medlaren, vem sprider det? 4. Vilka ska informationen nå ut till?

5. Vad är eller blir effekten av det som sagts? Modellen kommer tillsammans med Jowett och

O’Donnells definition av propaganda vara till bakgrund för hur vi under uppsatsen väljer att

se på vilken information som den kinesiska regeringen propagerar genom framförallt

hemsidan Facts.org.cn. Hemsidan blir här medlaren som ska föra informationen till

befolkningen samt den internationella åskådaren i ett försök att skapa en misstänksamhet och

en tydlig “vi och dom” känsla. Detta med förhoppningen att Falun Gongs inflytande i landet

och i resten av de delar av världen där de är etablerade minskar.

1.3 Metod & Material

Jag kommer i denna uppsats, för att besvara min frågeställning, använda mig av den teori

samt de modeller om propaganda och kommunikation som nämnts ovan både vid inläsning

som skrivande. Mitt arbete kommer att utgå från både primära -och sekundära källor (de

sekundära kommer att diskuteras i avsnittet om tidigare forskning). De primära källorna som

kommer att användas är två hemsidor och den kinesiska konstitutionen. Den ena hemsidan är

Falun Gongs egna hemsida www.en.minghui.org där de framför sin lära, planerade

evenemang, forum för diskussion med mera men även deras bild på hur den kinesiska

regeringen med falska anklagelser systematiskt använt olika former av våld, inskränkande av

frihet och förföljelse. Den andra hemsidan som kommer att användas är den kinesiska

regeringsstyrda hemsidan www.facts.org.cn där de tydligt framställer Falun Gong som boven

i dramat och deras syn på hur denna grupp är ett hot mot landets säkerhet och politiska

ideologi. Man kan vid första ögonkast se att denna hemsida inte är riktad specifikt till kineser

utan då den är översatt till så pass många språk är det klart att denna hemsidan vill rikta sin

information ut i världen, i ett försök att rättfärdiga sin förföljelse av Falun Gong. För att finna

8 Lasswell, H. (1927). Propaganda technique in the world war. New York: Knopf. s. 221. 9 Brady, A 2009, Marketing Dictatorship, Rowman & Littlefield Publishers, Lanham, MD. Available from: ProQuest Ebook Central. [19 April 2017]. s. 9.

8

den kinesiska regeringens medverkande i denna sida fann jag att på många kinesiska

ambassad hemsidor runt om i världen hänvisar de till just facts.org.cn när de själva förklara

och väljer att ta upp Falun Gong på utländskt territorium. När jag tar information från dessa 10

sidor kommer både den propaganda modell och kommunikationsmodell som diskuterats ovan

ligga i bakgrund för hur jag läser samt ser på informationen som vi finner på dessa hemsidor.

1.4 Tidigare forskning

Det sekundära material jag kommer att arbeta med är historiska samt religionshistoriska

källor såsom böcker och diverse artiklar på engelska och svenska. Jag kommer även under

denna uppsats att förlita mig på de följande författarnas kunskap och översättningar gällande

den kinesiska litteraturen som cirkulerar i deras forskning gällande den kinesiska

religionshistorien, mer specifikt tidigare forskning gällande Falun Gong, Vita Lotusen och

den kinesiska religionshistorien i helhet. Benjamin Penny som är författare av The Religion of

Falun Gong (2012), fokuserar i sin bok på vad Falun Gong är, hur dess historia från dess

skapelse av Li Hongzhi år 1992 fram till Zhongnanhai demonstrationen och dess påföljder

under året 1999. Ytterligare försöker Penny att utförligt tala om Li Hongzhi som person och

vilka idéer han har haft innan och under tiden av Falun Gong i ett försök att ge läsaren en

djupare förståelse för vem som skapat vad och varför. Den spirituella autonomin är även

något som genomsyrar boken för att skapa större förståelse av vad som kan anses vara

religiöst inom Falun Gong och dess essens förklaras som en högre metod för kultivering i ett

försök att förbättra samhället i form av att lära individerna den rätta vägen.

Utöver Benjamin Pennys skildring av Falun Gong historia och spirituella centrum finner vi

en forskare vid namnet David Ownby som är författare till Falun Gong and the Future of

China (2008). Detta är ett verk som även Penny hänvisar till i sin egna forskning gällande

framförallt historia. Vad som skiljer dessa två författare åt mest är att till skillnad från Penny

fokuserar Ownby mer på den religionshistoriska kontext som rörelsen växt fram ur och hur

det kinesiska landskapet under sin historia genomsyrats av sekteristisk folkreligion i ett

försök att pinpointa hur detta ska hållas i åtanke när vi talar om nya rörelser såsom Falun

Gong.

10 se Embassy of the People’s Republic of China in the United States of America. “Facts about the So-called "Shen Yun" Performance by the ‘Falun Gong’” [hämtad. 2017-05-17] uppladdad 02/03/2012.

9

Vad jag i uppsatsen kommer skriva om till skillnad från dessa två forskares verk är i min

mening fyra stycken essentiella saker. Den första är en djupare inblick i den

religionshistoriska kontext Kina har och befinner sig i, den andra är att med användning av

författaren B. J Ter Haars forskning The White Lotus Teachings in Chinese Religious History

(1992) som innefattar en tydligt riktning av historisk kinesisk sekteristisk ortodoxi som

grundar sig i buddhismen några få århundraden e.v.t fram till slutet av Qing dynastin år 1911.

Huvudfokuset i denna bok ligger på Vita Lotusen och hur detta namn har applicerats och

använts för att både förklara en form av lekmanna buddhism och den stereotypisering som

kom att prägla heterodoxa rörelser till att bli förföljda i nästan 500 år. Den tredje företeelser

jag kommer att lägga fokus på skiljer sig från Pennys och Ownbys forskning är, om man kan

placera in denna förföljelse av Falun Gong i det kinesiska religionshistorisk kontexten. Den

fjärde är hur, utöver de religiösa influenser ur den kinesiska historiska kontexten som har

gjort uppsåt till den kinesiska regeringens förföljelse, undersöka om det finns andra grunder i

varför de vill sätta stopp för Falun Gong?

Ytterligare kommer jag använda mig av Mario Poceskis Introducing Chinese Religions

(2009) för att ta till mig en djupare förståelse för det religiösa landskapet i Kina och hur dess

mångreligiösa landskap har sett ut genom dess historia. Poceski ger oss en omfattande inblick

i ett komplex religiöst land från Shangdynastin år 1600 f.v.t fram till 2009 e.v.t i kronologisk

ordning. Vi följer i bokens gång en röd tråd som tar oss från det tidiga kinesiska religiösa

livet, från förfädersdyrkan till konfucianismen samt intåget av utländska traditionerna så som

buddhismen och daoism som etablerar sig stadigt i landet och utvecklas till en egen form av

lära genom den ständiga synkretism som skrev i det mångreligiösa landskapet. Denna bok har

varit till stor hjälp genom uppsatsskrivandet då den har hjälp mig få en bredare bild över den

religionshistoriska kontext som lett fram till den syn som den kinesiska regeringen idag har

på religion men även hur personer i allmänhet kan förhålla sig till dess religiösa arv som

präglat dem generation till generation.

Jag har även använt mig av Joseph W. Eshericks bok The Origins of the Boxer Uprising

(1987) för att komplettera både Poceski och Ter Haar när det kommer till att ge en djupare

bild av hur det religiösa landskapet såg ut i Kina under 1800-talet fram till början av

10

1900-talet. Esherick skriver även om vad som kom att bli kallat boxarupproret i Shandong

provinsen i Kina och ställer upp de olika sekteristiska rebel influenserna som har passerats

inom denna provins under 1800-talet i ett försök att förklara varför detta uppror kom till och

hur den kinesiska religionshistoriska kontext legat i bakgrund för boxarupproret. Jag har

framförallt tagit till mig de två första kapitlen för att komplettera min inläsning. Det första

kapitlet förklarar hur Shandong provinsen har sett ut, dess socio-ekonomiska regioner, de

sociala formationerna inom Shandong provinsen och dess geografi och hur detta spelar in.

Det andra kapitlet är mer inriktat på sekteristiska rebeller i Shandong provinsen, de olika

synerna på heterodoxa sekter och vilken lära eller vad som utövas i respektive sekt och

ytterligare hur landsbygden till skillnad från det urbana livet i provinsen.

1.5 Historia & begrepp

Jag har valt att här enbart förklara konfucianism, neokonfucianism och Falun Gong gällande

begrepp och bakgrund, resterande traditioner/läror och ord som behövs förklaras kommer att

tas i beaktning i den rullande texten. Detta görs framförallt för egen enkelhet då jag fann det

svårt att väva in dessa begrepp och läror nedan i texten för utförligare förklaring.

1.5.1 Konfucianism

För att vi ska kunna förstå varför vissa läror har blivit stämplade som heterodoxa respektive

ortodoxa av den styrande eliten under Kinas historia måste vi först få en förståelse för vad

som kom till att bli elitens ideologi, konfucianismen.

I över tvåtusen år har konfucianismen funnits som en central tradition inom den kinesiska

politiken, skolsystemet, kulturen och religionen men som varierat i vikt angående den

ideologi regenterna har haft under Kinas långa historia. Även om grunden för

konfucianismen etablerades redan 500 år innan mäster Kongs (Konfucius), satt han en stark

prägel på traditionen med sina etiska och moraliska idéer. Mäster Kong levde från ca år

551-479 f.v.t under den östra Zhou perioden som var mellan år 770-256 f.v.t. Denna period

var präglad av krig mellan alla de små uppdelade kinesiska staterna vilket formade hans

frågor om etik och moral till vad vi idag kan se i analecterna, vilket är den litteratur som

konfucianismen håller högst. Mäster Kong var mycket på resande fot under många av av sitt

11

liv och vid 68 år ålder bestämde han sig för att dedikera sin sista år att lära ut vad han hade

lärt sig och vad han ansåg vara väsentligt i livet. 11

Mycket av mäster Kongs tankar om hur samhällets ideologi tillsammans med hans lärljungar

återgick till vad de ansåg vara grundarna i Zhoudynastin vilket var, enligt dem, vara de

högsta moraliska och politiska exemplena för en perfekt ledare en så kallad Sage King. 12

Efter mäster Kongs död år 479 f.v.t skrevs hans tankar och idéer ner av hans lärjungar som

fortsatte att lära ut i mäster Kongs fotspår. Efter ca 280 år, under Handynastin (206 f.v.t. -

220 e.v.t) framkom den så kallade Cult of Confucius som vördade mäster Kongs själ efter

hans död och flera kejsare valde att följa hans exempel och började att ge offergåvor till

mäster Kongs familjetempel. Under en längre tid var den primära användningen av 13

Konfucianismen till för att spela den officiella ideologi för det kinesiska imperialistiska staten

och dess styrande aristokrater. Ideologin gav det politiska systemet en filosofisk samt

byråkratiska modeller och en organiserad strukturerad hierarki i landet innefattande moraliska

som etiska riktlinjer. 14

Skolor började byggas som genomsyrade de ideal som mäster Kong hade framhållit. För att

ha en chans inom den politiska sfären var man tvungen att genomgå olika tester där man

skulle bevisa sina kunskaper av analecterna. Denna tradition blev präglad av elitism, den var

som den kallas för, de lärdas lära. Under tidig Handynastin fann även en öppenhet mot

pluralism och tendensen för synkretism var uppenbar i en ny version av Konfucianism under

Han. Denna nya version var absolut aristokratisk och gav regenten den absoluta makten, 15

något som kom till, vilket vi kommer att se, att fortsätta prägla den styrande eliten under

Kinas historia. Fram till medeltida Kina hade konfucianismen dock börjat ligga i bakgrund

för den utländska buddhismens etablering i landet som framkommit i Kina ca år 400 e.v.t och

folk började i allmänhet, framförallt i norra Kina fråga sig om denna lära var det bästa för att

styra sitt folk. Under 1300-talet fick dock traditionen ett nytt uppsving och som jag kommer

11 Sun, Anna Xiao Dong, Confucianism as a world religion: contested histories and contemporary realities, Princeton University Press, Princeton, 2013. s. 17. 12 Sun, Anna. 2013. s. 18. 13 Ibid. s. 19. 14 Poceski, Mario, Introducing Chinese religions, Routledge, London, 2009. s. 35. 15 Poceski, Mario. 2009. s. 54 ,55.

12

att tala om i ett senare skede av uppsatsen kom detta till att ändra den kinesiska synen

gällande utländska samt inhemska traditioner för en lång tid fram i historien.

1.5.2 Falun Gong & Qigong

Falun Gong-rörelsen vilken framkom i början av 1990-talet var en av många qigong

inspirerade kultiverings rörelser som sedan 1980-talet spridit sig likt en feber över, inte bara

Kina utan runt om i världen. Att kultivera sig är ett av de essentiella stegen för att utveckla

sitt sinne samt sina psykiska förmågor och enbart genom kultivering kommer ens moral att

höjas för att verkligen kunna se skillnad på gott och ont skriver Li Hongzhi, Falun Gongs

skapare i sin bok Zhuan Falun. Alla rörelser samt religioner där själen är en essentiell del av

läran utför olika sorters kultiveringsmetoder.

Den tidigaste kinesiska nedskrivna anteckningarna som benämner kultivering finner vi inom

den Daoistiska traditionen ca år 400 f.v.t där deras kultiveringsmetod var att transformera sin

dödliga mänskliga kropp till en odödlig och oförstörbar kropp genom olika sorters dieter,

moraliska lagar, olika tekniker och alkemi med mera. Detta spred sig senare vidare till de

andra läror som växte fram i Kina såsom buddhismen, samt även de som redan fanns. Likt

konfucianismen har det funnits texter som nämner kultiveringen av sig själv. Denna 16

kultivering har under Kinas historia följt med de diverse olika traditionerna fram till

blomstringen av qigong och fram till dagens dato. Li Hongzhi hade redan vid starten av Falun

Gong tagit ut sin egna form av kultivering som förlitar sig på de gamla traditionerna. Hongzhi

likt många andra qigongmästare menar att qigong är äldre än 2000 år, att det är något som

framkom redan för 5000-7000 år sedan i de förhistoriska kulturerna. När det kommer till 17

Hongzhis kultivering säger han “För att kunna bota sina sjukdomar, bli av med lidandet och

avlägsna karman, måste dessa människor kultivera för att återvända till ursprunget och det

sanna, och det här är det synsätt som finns i all kultivering.” 18

Inom dessa kultiverings grupper finner vi ledarna och skaparna som i många rörelser är

karismatiska personer som lovade sina anhängare, i utbyte mot deras lojalitet, diverse

16 Penny, Benjamin. The religion of Falun Gong, The University of Chicago Press, Chicago, 2012. s. 152-157. 17 Penny, Benjamin. 2012. s. 136. 18 Hongzhi, Li. Zhuan Falun. Översättningsgruppen Svenska Föreningen för Falun Dafa Sverige, 2016. 1-316. s. 14.

13

räddningar, tekniker för att till exempel förbättra deras hälsa, bota sjukdomar och ge dem ett

bättre liv. För att förbättra vår förståelse av vad både qigong och Falun Gong är behöver vi 19

först definiera vad dessa namn har för innebörd för att sedan, fokusera mer på Falun Gongs

uppkomst och ur vilken politisk som historisk kontext den framkom ur. Qigong framställdes

till samhället under 1950-talet i en medveten ansträngning av det kommunistiska partiet för

att forska på traditionell kinesisk medicin inom ramen för det rådande samhällsskicket i ett

försök att kunna sätta särprägel på landet i jämförelse med det kommunistiska Sovjetunionen.

Under den kulturella revolutionen år 1960 fram tills år 1970 förbjöds dock qigong

tillsammans med resterande religiösa samt traditionellt och kulturellt kinesiskt med mera,

detta kommer vi återkomma till.

När qigong väl blev lagligt att utöva igen efter den kulturella revolutionen år 1976 skiftade

dess fokus markant. Från att fokusera på studierna av det traditionella filosofiska och

kultiverande läran till ett större fokus i kampsport, hälsofördelar och vetenskap. Ordet qigong

är en sammansättning av orden qi och gong där det förstnämnda qi översätts till energi/kraft,

dock ger inte denna översättning rättvisa över den bakomliggande spirituella mening som

ordet qi ( ibland chi eller på japanska ki) innefattar. Ordet qi kommer därav inte översättas till

dess svenska motsvarighet utan kommer i uppsatsen enbart skrivas som qi. Det andra ordet

gong som vi även finner i Falun Gong kan i sin tur översättas till övning, utövning,

praktiserande, tillämpning med mera och ordet qigong översätts då till motsvarande

praktiseringar/övning involverad qi. Även Falun är en term vi måste förstå då det är 20

relevant ur en religionshistorisk kontext. Falun är nämligen ursprungligen buddhistiskt.

Benjamin Penny översatt ordet Falun till “wheel of the Buddhist Law, or dharma” och blir

därav i dess fulla namn “the Practice of the Wheel of the Law.” Det finns dock ett annat

namn som används av vissa praktiserande Falun Gong utövare, nämligen Falun Dafa där

Dafa översätts till metod, “the Great Method of the Wheel of the Law”. Li Hongzhi, skaparen

av Falun Gong menar dock att ordet Falun har en annan innebörd, skild från buddhismen , 21

som vi kommer att tala om i ett senare skede av uppsatsen.

19 Penny, Benjamin. 2012. s. 4. 20 Penny, Benjamin. 2012. s. 4. 21 Penny, Benjamin. 2012. s. 5.

14

2. Falun Gong: Uppgång och en växande kritik

Som nämnts ovan växte Falun Gong fram under en period då qigong blomstrade i Kina och

den 13 maj 1992 påbörjade Li Hongzhi sina första seminarium som självdeklarerad

qigongmästare. Han hade som många andra karismatiska ledare före honom “kommit ner från

berget” vilket är ett vanligt uttryck inom de kinesiska traditionerna för att förklara att en ny

mästare kommit och att han nu är redo att lära ut sin lära till sina lärjungar. Hongzhis nya 22

lära spred sig snabbt under 1990-talet och det är fortfarande dispyter angående hur många

som praktiserade Falun Gong.

James Tong menar på att den officiella statistiken som den kinesiska regeringen framtog

visade på att Falun Gong hade 2 miljoner utövare i slutet av 90-talet , men detta är något 23

som Falun Gong motstrider sig och menar att det under denna tid fanns uppemot 70-80

miljoner personer som praktiserade Falun Gong inom landet med ytterligare 20 miljoner runt

om i världen. Detta är som skrivit väldigt omtvistat. Vad som bör tas i beaktning gällande 24

Falun Gongs egna siffror gällande praktiserande kineser är i samband med Zhongnanhai

demonstrationen år 1999, som vi kommer att återkomma till, var den accepterade

medlemskapet i det kommunistiska partiet uppnått till 63 miljoner. Dessa siffror framtagna 25

av Falun Gong respektive det kommunistiska partiets medlemskap kom dock inte till att tjäna

Falun Gong rätt utan gav regeringen en syn på ett framtida hot mot deras ideologi.

Innan demonstrationen vid Zhongnanhai år 1999, i ett relativt tidigt skede av qigong och

Falun Gongs historia låg den kinesiska regeringen officiellt i god för de rörelser som hade

uppkommit. Alla dessa qigong grupper och dess ledare var registrerade inom den nationella

qigong associationen. Eftersom qigong inte ansågs som en religiös rörelse hade många 26

grupper, inkulderat Falun Gong många fördelar där de i vissa fall blev sponsrade och

22 Penny, Benjamin. 2012. s. 37. 23 Tong, James. 2002. An Organizational Analysis of the Falun Gong: Structure, Communications, Financing. China Quarterly 171 (september 2002): 636-60; s 636, not 1. https://www.cambridge.org/core/journals/china-quarterly/article/an-organizational-analysis-of-the-falun-gong-structure-communications-financing/4216BC53192A35A8369DFEAB3AED53C8. [hämtad. 2017-04-27]. 24 Penny, Benjamin. 2012. s. 7. 25 Penny, Benjamin. 2012. s. 9. 26 Penny, Benjamin. 2012 s. 9.

15

beskyddade av regeringen. Utöver qigong föreningen fanns även The Chinese Association for

Research into Qigong Science, (CARQS), som motsvarade skalet eller kroppen som alla

qigong grupper var registrerade till och detta utvecklades till ett akademiskt fält där

regeringen kunde forska om qigongens funktioner på människokroppen och sinnet. Falun 27

Gong blev så pass populär under 1990-talet att många högt uppsatta statliga ämbetsmän

började utöva denna form av qigong och fortsatte med det fram tills att Falun Gong blev

förbjudet av den kinesiska regeringen. 28

Den positiva relation som Falun Gong haft med den kinesiska staten började dock i slutet av

år 1995 att avta. Det var slutet av 1995 och under en tidig början av 1996 som Li Hongzhi

beslutade sig för att Falun Gong borde lämna CARQS då pressen successivt börjat kritisera

qigong. CARQS menar dock på att det var deras val att klippa banden med Falun Gong och

Li Hongzhi då de ansåg att han visade feodala tendenser, propagerade för sin egna spirituella

höghet och var svårkontrollerad gällande vad som fick läras ut inom ramen av qigong. Det 29

var bara strax efter detta som även Li Hongzhis bok Zhuan Falun blev kritiserad, den 17 juni

1996 skrev Guangming Daily en artikel om hur denna bok propagerar för ett feodalt tankesätt

och hur den skapade oordning med sina pseudovetenskapliga ställningstaganden. Detta var 30

en av de första attackerna mot Li Hongzhis skrifter och kan ses i det större sammanhanget

som starten för en betydligt mer kritiserade syn som skulle genomsyra medierna de följande

åren. 31

Hongzhi och hans följare inom Falun Gong började som försvar av den kritik de fått

demonstrera och protestera mot de påstådda lögnerna som de ansåg de inhemska medier

spridit. Falun Gong har mellan 1996 fram till 1999 hållit i 78 stycken olagliga

demonstrationer menar en reporter för People’s Daily i november 1999. Medan Falun Gong 32

ansåg att detta var för att klargöra dess missnöjen och den “falska” bilden som medierna hade

porträtterat dem som ansåg allt fler instanser av den kinesiska regeringen att Falun Gong med

sina demonstrationer inte både gjorde det illegalt utan även göra uppsåt till att ha “disrupted

27 Penny, Benjamin. 2012. s. 10. 28 Penny, Benjamin. 2012. s. 68. 29 Penny, Benjamin. 2012. s. 50. 30 Penny, Benjamin. 2012. s. 52. 31 Penny, Benjamin. 2012. s. 53. 32 Penny, Benjamin. 2012. s. 53.

16

social order”. Under mitten och fram till slutet av 1990-talet var det en tydlig debatt om 33

Falun Gongs plats i samhället, både privat som statligt gällande både rättsväsendet,

privatpersoner, tidningar och olika nationella byråer gällande sport och hälsa i landet.

2.1 Zhongnanhai demonstrationen och förföljelsen av Falun Gong

Zhongnanhai demonstrationen den 25 april som vi talade kort om i introduktionen har

porträtterats ur olika synvinklar och i olika ändamål avsett till att både försvara Falun Gong

som att förstärka kritiken mot dem. Den kinesiska regeringen samt de statligt kontrollerade

medierna har anklagat Li Hongzhi för att det var på hans order ska denna demonstration ska

blivit igångsatt som ett direkt hot mot regeringen och deras beslut och kritik mot Falun Gong.

På hemsidan Facts.org.cn som riktar en kritisk agenda mot Falun Gong skriver de följande:

On April 25, more than 10,000 people systematically gathered around Zhongnanhai,

headquarters of the Central Committee of the Communist Party of China (CPC) and the State

Council. This large-scale illegal gathering seriously disturbed the normal work of the top

organizations of the Party and the State, disrupted social order in the capital Beijing, and was

the most serious political incident since the 1989 political turmoil, and had an extremely bad

impact at home and abroad. The whole truth now has come out: the chief figure who directly

plotted and controlled the incident was Li Hongzhi, the ringleader of the cult. 34

Författarens jämförelse mellan demonstrationen år 1999 vid Zhongnanhai och den vid

himmelska frihetens torg år 1989 måste här utvecklas innan vi fortsätter med Li Hongzhis

svar på dessa anklagelser. Demonstrationen vid himmelska fridens torg som startades den 17

april 1989 var ett gensvar på de politiska oroligheter som präglat det kommunistiska partiet

under 1980-talet och den folkkära före detta generalsekreteraren Hu Yaobangs död 15 april

1989.

Hu Yaobang som enligt Johan Lagerqvist varit en förmildrande kraft i den totalitära perioden

innan Mao Zedongs död hade under en lång tid varit till godo för många studenter som

demonstrerade för prodemokratiska ideologier under slutet av 1980-talet. Yaobang fick dock

33 Penny, Benjamin. 2012. s. 53. 34 Xinhua, August 14, 1999. Li’s key role meet unmasked. http://www.facts.org.cn/krs/hts/200712/07/t20071207_780659.htm [hämtad: 2017-04-07] uppladdad 2007-12-07.

17

avgå som generalsekreterare i januari 1987 på grund av att de mer konservativa inom partiet

ansåg att hans hanterande av dessa demonstrationer varit allt för milt. Yaobang fick sedan

högläsa en påtvingad självkritisk text som enbart var för att få Yaobang förödmjukad inför

partiet. Vid Hu Yaobangs död 15 april reagerade många starkt och passade på att ta tillfället i

akt att få ut sina frustrationer över den politiska oro inför framtiden. 35

Under de nästkommande dagarna började studenter vid olika universitet i Beijing att starkt

visa sina missnöjen över hur förödmjukelsen av Yaobang gått till och hur de konservativa

partimedlemmarna inte delar de prodemokratiska ideologierna som Yaobang hade gjort.

Tisdagen den 18 april 1989 kom det en organiserad march full av studenter från Beijings

olika universitet mot ett gemensamt mål, Himmelska fridens torg. Under veckorna fram till 36

4 juni befann sig Beijing i en politisk oror med de organiserade demonstrationerna som

uppskattats vara dagligen ca 50 tusen till så höga siffror som ca 300 000 tusen demonstranter

och de pressade politikerna gav den 4 juni order till de grupperade soldaterna i området att

öppna eld mot den demonstrerande folkmassan. Över tusen människor sägs blivit skjutna,

skadade eller mist livet genom den kaotiska stämning som följde starten av eldgivningen. 10 37

år efter massakern vid himmelska fridens torg samlades 10.000 Falun Gong praktiserande

demonstranter vid Zhongnanhai vilket, som vi kommer att se, inte på något sätt kan jämföras

både i skala och den form av kaos som spreds i huvudstaden under våren 1989.

Li Hongzhi och Falun Gong ställer sig stark mot detta påstående som blev publicerats på

hemsidan Facts.org.cn. Li Hongzhi talar om, under en presskonferens i Sydney, Australien

den 2 maj, en vecka efter demonstrationen i svar mot de rådande misstankarna om hans

delaktighet i demonstrationen:

I was not aware at all ahead of time when Falun Gong practitioners went to Zhongnanhai. At

the time, I was on the way from the United States to Australia. As for their safety, since I did

not know anything about it, they did it themselves. But I know students [of Falun Gong] will

not do anything bad. They were very Peaceful ad calm and didn’t use any slogans or signs.

They went only to present the facts to the Government out of kindness. It was not a

35 Lagerqvist. Johan. Tiananmen Redux. Den bortglömda massakern som förändrade världen. Albert Bonniers förlag, Falun. 2014. s. 32, 34. 36 Lagerqvist, Johan. 2014. s. 36, 43. 37 Lagerqvist, Johan. 2014. s. 166, 172.

18

demonstration or a sit-in. Because all the practitioners wanted to go, there were a lot of people.

38

Falun Gong redogör för händelsen på sin egna hemsida en.minghui.org om hur 10.000 Falun

Gong praktiserande individer, gamla som unga spontant börjat demonstrerat i hjärtat av

Beijing i ett fredligt försök klargöra sin agenda för den kinesiska staten. Detta på grunden av

de föregående dagarna den 23 och 24 april då de demonstrerat mot en Falun Gong kritisk

nyhetsbyrå i Tianjin som i och med med författaren He Zuoxiu artikel vid namnet “I Do Not

Approve of Teenagers Practicing Qigong,” som kritiserat de ungas rätt att praktisera Falun

Gong. He Zuoxiu hade redan innan denna artikeln kritiserat Falun Gong i en intervju gjord i

ett tv-program i Beijing och han var öppet en ledare av ett anti pseudovetenskapens grupp

som lyft stark kritik mot qigong i allmänhet. 39

Vid denna demonstration i Tianjin blev polisen uppmanade till att handla och med våld greps

45 stycken Falun Gong demonstranter. När de sedan efter tumultet bad att få de arresterade

frisläppta av polisen fick de i svar av polisen “Go to Beijing. Only going to Beijing can

resolve the problem.” Redan samma dag kom de första Falun Gong utövarna till Zhongnanhai

för att göra sin röst hörd. Efter att allt fler människor anslöt sig till demonstrationen den 25 40

april blev ett flertal representanter av Falun Gong inbjudna för ett gehör med statsministern

Zhu Rongji i ett försök att tysta demonstrationen. Under mötet klargjorde Falun Gong tre

punkter och förfrågningar som de ville att staten skulle ge vika till. “1. for the Tianjin police

to release the Falun Gong practitioners who were taken into custody 2. that Falun Gong

practitioners be accorded a non-hostile environment in which to practice. 3. that the printing

of Falun Gong books be permitted.” 41

Efter förhandlingen släpptes de 45 demonstranterna som blivit arresterade dagen innan och

folket på torget gick hem. Det stod med denna händelse klart för den kinesiska regeringen att

Falun Gong utövarna var för många och handlingskraftiga gällande att få sina röster hörda

och Jiang Zemin som i då läget var den kinesiska ordförande för Kinas centrala

38 Penny, Benjamin. 2012. s. 57: Författarens egna översättning. 39 Penny, Benjamin. 2012. s. 57. 40 Penny, Benjamin. 2012. s. 57. 41 Some Quick Facts about the Peaceful Appeal in Beijing on April 25, 1999. http://www.clearwisdom.net/html/articles/2010/4/22/116248.html [hämtad: 2017-04-11] uppladdad 4/22/2010.

19

militärkommission, måste valt att se på detta som ett hot mot partiets ideologi och styre.

Redan under natten den 25 april år 1999 skrev han ett brev till de högst uppsatta ledarna i

Kina. Enligt en artikel på en.minghui.org skrev han bland annat “it would be a big joke if the

Communist Party cannot defeat Falun Gong,”Artikelns författare fortsätter och förklarar att

Jiang använde denna demonstration som en ursäkt för att påpeka att detta var en belägring av

Zhongnanhai för att starta deras våldsamma förföljelse ynka nio veckor efter

demonstrationen. Falun Gong blev den 22 juli 1999 förbjudet inom Kinas gränser av the 42

Chinese Ministry of Civil Affairs. Förbjudandet av Falun Gong resulterade i sex stycken 43

nya lagar som skulle förhindra vad de kallade för en olaglig organisation:

1. Everyone is prohibited from displaying in any public place scrolls, pictures and other

marks or symbols promoting Falun Dafa (Falun Gong);

2. Everyone is prohibited from distributing in any public place books, cassettes and

other materials promoting Falun Dafa (Falun Gong);

3. Everyone is prohibited from gathering a crowd to perform ‘group exercises’ and

other activities promoting Falun Dafa (Falun Gong);

4. It is prohibited to use sit-ins, petitions and other means to hold assemblies, marches

or demonstrations in defence and promotion of Falun Dafa (Falun Gong);

5. It is prohibited to fabricate or distort facts, to spread rumours on purpose or use other

means to incite [people] and disturb social order;

6. Everyone is prohibited from organising or taking part in activities opposing the

government’s relevant decision, or from establishing contacts [with other people] for this

purpose. 44

Dessa nya lagar tillsammans med Dokument 19 vilket är ett dokument vi kommer att

återkomma till gjorde det enklare för den kinesiska regeringen att påbörja deras successiva

nedbrytning av rörelsen. I och med dessa nya lagar blev det lättare för den kinesiska

regeringen att fälla personer och inskränka deras frihet. Dessa anklagelser som framförts till

majoriteten av Falun Gong utövare som lett till åtal för att ha brutit mot dessa nya lagar är

helt politiska i sin essens. Dessa åtal finner vi i Amnesty Internationals rapport “The

Crackdown on Falun Gong” och är följande: “‘disturbing social order’, ‘assembling to disrupt

42Zhen, Mi. The April 25 Peaceful Demonstration Raises Consciousness. http://en.minghui.org/html/articles/2016/4/25/156412.html [hämtad. 2017-05-09] uppladdad. April 25, 2016. 43 Penny, Benjamin. 2012. s. 68-69. 44 Se Amnesty Internationals rapport. Amnesty Internationals, PEOPLE’S REPUBLIC OF CHINA, The crackdown on Falun Gong and other so-called “heretical organizations”. 03/23/2000. 1-37. s. 15.

20

public order’, ‘stealing or leaking state secrets’ and ‘using a heretical organization to

undermine the implementation of the law.’” Även ytterligare åtal har skett gällande de som 45

innefattar försäljning eller upptryckning av böcker eller annat litterärt som handlar om Falun

Gong.

2.2 Li Hongzhi och den Kinesiska regeringens syn på religion

Li Hongzhi har som nämnts ovan avsagt de anklagelser om att Falun Gong är och någonsin

varit en religion eller religiös i grunden utan menar på att det enbart är en metod för att

kultivera dess utövare till att bli bättre medlemmar av samhället. Även Li Hongzhi menar att

politik ska hållas utanför Falun Gong för detta skulle göra Dafan oren. Detsamma gäller

religion då man enligt Hongzhi inte får hålla ett religiöst doktrin högre än Dafa. Att de 46

praktiserande inte får utöva eller tro på en religion medan de utövar Falun Gong är dock

väldigt motsägelsefullt. Hongzhi menar på att religion likt politik gör hans lära oren och att

man inte ska förhålla sig till detta medan man praktiserar Falun Gong. Detta påminner om en

av de viktigaste lagarna ur många religiösa doktrin och meningen “du skall icke hava andra

gudar jämte mig” är något de flesta känner igen. Både Hongzhi själv samt medlemmar ur

Falun Gong jämför honom med något gudalikt. “No matter how large the cosmos is, it's still

not as large as I am” förklarar Hongzhi för hans publik på en föreläsning i Nordamerika 47

Den kinesiska regeringen har under en lång tid kallat Falun Gong för ond kult (Xiejiao) med

heterodoxa läror som anses vara farliga eller för annorlunda (Mixin) för att vara vad de anser

vara normalt. Flitigt skrivs det på den översätta kinesiska regeringsstyrda hemsidan 48

www.facts.org.cn om vilka hemskheter som bedrivs inom organisationen som trots allt blev

förbjuden i mitten av år 1999 men som fortsattes utövas inom Kina men även spridit sig stort

runt om i världen. I gensvar till att Falun Gong blivit upphöjt i de västra medierna har

hemsidan propagerat starkt för de konflikt Falun Gong har med vad sidan framställer som den

45 Amnesty Internationals. 2000. s. 19. 46 Li Hongzhi, Dafa Will Forever be Pure Like Diamond (September 7, 1996) [hämtad: 2017-04-25] http://en.falundafa.org/eng/jjyz52.htm. 47 Li Hongzhi, Touring North America to Teach the Fa (March, 2002) [hämtad. 2017-04-25] https://falundafa.org/eng/eng/lectures/200203L.html. 48 Penny, Benjamin. 2012. s. 6.

21

“västerländska” moralen och etiken. Mycket av dessa så kallade konflikter med den 49

västerländska moralen och etiken som de framför är om hur Li Hongzhi skriver I Zhuan

Falun om att homosexuallitet inte är naturligt och menar på att detta är en psykisk störning,

men även Hongzhis idéer om “ras-mixning” där folk av olika etniciteter beblandar sig med

varandra som sker på grund av att vi befinner oss i människans sista tid, slutet av dharman

där allt faller i kaos innan vi återigen kommer födas på nytt. 50

Många av Hongzhis idéer kan framkomma som absurda i mångas öron, hans idé om hur

månen är ihålig, att pyramiderna var byggda på det mytomspunna Atlantis, som vi en

jordbävning sänkte ön men lämnade pyramiderna kvar och hur utomjordingar har infiltrerat

jorden för att långsamt ta över samt förslava det mänskliga släktet. Dessa ställningstaganden 51

har den kinesiska regeringen använt för att anklaga Hongzhi för att villolära sina följare och

hjärntvätta dom. Framförande av dessa så kallade konflikter mellan Falun Gong och det 52

“västra” är i ett försök att av den kinesiska regeringen att hindra Falun Gong att vinna mark i

väst där de har ett fritt spelrum gällande de friheter att publicera, praktisera och tala om

rörelsen som vi inte finner inom Kina. Varför Kina valde att sätta de stämplar på Falun 53

Gong som heterodox, ond med mera är inte enbart för att hindra dem växa i väst utan denna

syn kommer till större del från hur både den kinesiska konstitutionen ser ut men också hur

just de benämner att heterodoxa sekter, ur en historisk synvinkel, varit ett stort hot för många

regenters ideologier och samhällsordning innan år 1949 i form av uppror och krig.

2.3 Kina innan 1949 - Vita Lotusen och Folkliga uppror

Den heterodoxa syn som den kinesiska regering applicerar på Falun Gong ligger i bakgrund

till Vita lotusen (Bailian jiao) som senast under boxarupproret mellan år 1898-1900 ansågs

ligga till grund för den förstörelse och det våld som utfördes av olika grupper runt om i

Shandong provinsen. Även om denna syn av Boxargruppens involverande och inhämtande av

49 China Association for Cultic Studies. Conflicts between Falun Gong teachings and western moral & ethic principles. http://www.facts.org.cn/krs/sofg/200810/14/t20081014_780733.htm#_ftn2. [hämtad. 2017-04-26] uppladdad, 2008-10-14. 50 China Association for Cultic Studies. Conflicts between Falun Gong teachings and western moral & ethic principles. 51 Penny, Benjamin. 2012. s. 91-92. 52 Penny, Benjamin. 2012. s. 138. 53 Hongzhi, Li. Zhuan Falun. 2016. s. 35.

22

inspiration från Vita Lotusen till stor del blivit motbevisad av Joseph W. Esherick, använder

sig den kinesiska regeringen av detta som exempel på hur heterodoxa läror kan hota det

organiserade samhället menar B.J. Ter Haar. Vita Lotusens lära är enligt Ter Haar inte en

genomgående organiserad skola som funnits genom hela den kinesiska historien utan har

framförallt blivit antagen som detta under 1900-talet och används av forskare i ett försök att

förklara den invecklade historien av upproriska bönder och religiösa lekmän. I grunden för 54

Vita Lotus läran finner vi den mest vedertagna idéen, Maitreya buddhism, som är en gren i

mahayanabuddhismen. 55

Maitreya buddhism är en lära där man tar sin tillit till en buddha Amitabha som enligt tron

ska rädda de människor som reciterade hans namn till det rena landet, väster om vår

mänskliga värld. Genom att recitera buddha Amitabhas namn bli man garanterad ett liv efter

döden i hans paradis, men tron på att han även kan hjälpa människor i detta livet finns starkt i

traditionen. Buddhismen i Kina blomstrade tillsammans med många andra traditioner vid sin

sida så som Daoism samt Konfucianism och formade under en lång tid en tydligt synkretism,

då ingen av dessa traditioner egentligen stred mot varandra kunde de influeras av varandra 56

och mycket av denna synkretism kan ses i Vita Lotus läran. Vad vi dock kommer att se är att

beroende på vilka som styr de olika dynastierna i historien behöver de heller inte dela denna

öppenhet om ideologier, utan i många fall anser dem att deras är den rätta vägen och

förbjuder andra läror som de anser vara heterodoxa.

Namnet Vita Lotusen sällskapet (White Lotus Society) var ett vanligt uttryck för de tidiga

löst sammansatta lekmännen inom buddhismens “rena landet lära” under Tangdynastin i Kina

år 610-907 e.v.t där de recitera Buddha Amitabhas namn i önskan om att bli räddade till hans

paradis. Från Tang och framåt var Amitabha och rena landet buddhismen en viktig del av den

kinesiska lekmanna buddhismen. De som följde denna tro om rena landet inom Kina 57

spårade deras historia tillbaka till 400-talet då en munk vid namnet Huiyuan med sin lära

54 Haar, Barend Joannes ter, The white lotus teachings in Chinese religious history, E.J. Brill, Leiden, 1992 s. 1, 287-288. 55 Mahayana är en av de fyra största buddhistiska skolorna som översätts till den stora vagnen, de andra tre är Hinayana som betyder den mindre vagnen, Theravada som betyder skolan av de äldre munkarna vilket är - centralt i Sri-lanka, Myanmar samt fler länder i Sydostasien och Vajrayana som är en form av tantrisk buddhism som är centralt i Tibet. 56 Poceski, Mario. 2009. s. 158,159,160,166. 57 Poceski, Mario. 2009. s. 2.

23

valde att kalla sin grupp tillsammans med 123 stycken följare för Vita Lotus sällskapet. Vad

som under ett tidigt skede kallades för Vita Lotus sällskapet blev senare under 1100-talet Vita

Lotus läran (White Lotus Teachings) men även då var det ändå inte något som förknippade

Vita Lotusen med uppror och terror utan enbart olika grupper av munkar och lekmän som la

sin tilltro till Amitabha. 58

När gick då denna bild av Vita Lotus sällskapet från att vara icke-militant lekmannarörelse

och anses som fredligt till Vita Lotus läran som sedan cirka 1300-talet ansetts ligga till

bakgrund eller ha influerat andra till uppror och då vara en lära som inte ger mer än ett

upproriskt sinne mot de rådande regenterna i ett försök att skapa en ny världsordning för den

framtida Maitreya? Ter Haar menar på att om vi ska försöka förstå det ökade användandet av

namnet Vita Lotus läran som stämpel på heterodoxa läror måste vi se på hur de lärda under

Mingdynastin (1368-1644 e.v.t) såg på läror som befann sig utanför de traditionella banorna

under denna tid. 59

Fram till Mingdynastin hade den kinesiska läran konfucianism legat i bakgrunden till skillnad

från buddhismen som hade vunnit stor mark på landsbygden i Kina då den till skillnad från

konfucianismen inte var aristokratisk i grunden , utan var ett enkelt sätt för lekmännen att 60

finna räddning och leva ett spirituellt liv med mening. Konfucianismen som ändå varit en del

av mångas liv fick, vid Songdynastin (år 960-1279), ett uppsving och blev till det som kom

att bli neokonfucianismen. Den neokonfucianistiska läran som ett gensvar för den fallande 61

moralen som skedde i landet och menade på att sedan mäster Kongs död har den ortodoxa

läran blivit besluad av utomländska traditioner och att den nu skulle återgå till dess rötter. 62

Neokonfucianismen blev från och med Songdynastin fram till Qingdynastins fall år 1911 den

centrala ideologin inom det kinesiska politiska systemet. 63

Från Ming Dynastin år 1386 fram till avslutandet av Qing Dynastin år 1910 var den kinesiska

eliten präglad av konfucianistiska ideologi medan folket ute på landsbygden förhöll sig till

58 B.J. Ter Haar. 1992. s. 3-4. 59 B.J. Ter Haar. 1992. s. 242. 60 Poceski, Mario. 2009. s. 54-55. 61 Poceski, Mario. 2009. s. 188. 62 Poceski, Mario. 2009. s. 188. 63 Sun, Anna Xiao Dong. 2013. s. 20-21.

24

den mångfaldiga synkretism som pågått under hela den kinesiska historien. Under denna tid 64

av starka neokonfucianistiska inslag i den styrande eliten blev de läror som inte förhöll sig till

elitens princip och ideologier stämplade som heterodoxa och farliga. Många olika läror och

traditioner blev bortstötta och förföljda av eliten, detta inkluderar Vita Lotusen rörelser men

även liknande lekmanna buddhistiska rörelser som wuwei (non-action) rörelser blev

stämplade som heterodoxa och farliga. 65

De religiösa och ideologiska motiven för elitens negativa stämplingar på buddhistiska

lekmanna grupper kom ur de nationalistiska uppsvinget som inträffade när eliten ville rensa

ut de icke-kinesiska inslagen i deras samhälle. Detta i ett försök att återgå till vad de ansåg

vara den forna kinesiska blomstringstiden där konfucianismen präglade samhället i en perfekt

harmoni, utan det som de ansåg vara barbariska och primitiva läror, det vill säga allt som inte

var kinesiskt från grunden enligt deras uppfattning. Det var inte enbart den 66

neokonfucianistiska eliten som låg till grund för dessa oroligheter, folket i allmänhet var

trötta på de feodala ledarna, orättvisa skatter, fattigdom, inflation och frustration präglade

vardagen. Mycket hade gått dåligt under en längre tid för de fattiga ute på landet och hotet av

att den majoritet av Kina som var fattiga och frustrerade skulle göra uppror blev allt större.

Ytterligare hade lekmanna buddhismen inom ”rena landet läran” börjat öka i antal och eliten

valde att likt vad de kallat en rädsla för uppror och inbördeskrig applicera Vita Lotus läran

stämpeln på de olika grupperingarna av lekmanna buddhister och diverse andra läror. 67

Under slutet av 1500-talet började namnet Vita Lotusen mer och mer att användas som en

stereotypisering. De olika buddhistiska lekmanna grupperna benämnde sig aldrig med detta

namn själva, utan namnet applicerades enbart av de i eliten som förföljde de olika grupperna.

De styrande under Mingdynastin ansåg att de läror som stred mot de etablerade

trosuppfattningarna så som den uppstående neokonfucianismen det vill säga elitens lära var

villoläror. Reglerna för vad som var ortodoxa och vad som ansågs vara heterodoxa läror blev

stängare och vid tumult inom landet eller enstaka personer som misskött sig eller bröt mot

64 Gombrich, Richard Francis & Bechert, Heinz (red.), The world of Buddhism: Buddhist monks and nuns in society and culture, 1. pbk ed., Thames and Hudson, London, 1991. s 206-208. 65 Poceski, Mario. 2009. s. 192, 193. 66 Poceski, Mario. 2009. s. 192. 67 B.J. Ter, Haar. 1992. s. 198, 208-209.

25

någon de lagar som fanns men som även visade på att de var från eller hade ett förhållande

till en så kallad heterodox lära blev det hårt bestraffade och rädsla spreds. 68

Resultatet av denna rädsla gjorde att en krönika blev skriven av medlemmar ur The Ministry

of Rites där de tydligt fastslog de farliga individerna och grupperna som utgör dessa 69

heterodoxa sekterna. De fortsätter med att lista upp olika sekter såsom olika wuwei rörelser,

andra rörelser vid namnet Great Vehicle Teachings, Pure Emptiness Teachings med mera

som är grundade från lekmanna buddhismen som nu blivit stämplat som heterodox sekter.

Listan fortsätter men slutet visar hårt på att Vita Lotusen är grunden för all denna oreda i

samhället och placerar alla inom samma fack. “All of them avoid the name White Lotus

Teachings, but in reality they practise White Lotus Teachings,” skriver Ministry of Rites 70

Med detta anses det att vilken grupp som helst som anses vara heterodox är därav även en

grupp som är Vita Lotusen. Ter Haar menar att med denna syn är alla grupper, vars lära inte

faller eliten i smaken är potentiella rebeller som i deras ögon snabbast bör sättas stopp för och

detta öppnade till ett stort fönster för vidare förföljelse. 71

Förföljelse av heterodoxa sekter fortsatte efter Mingdynastin in i Qingdynastin och den

fortsatta stereotypen var inte i närheten av borta från de styrandes tankar om att alla dessa

läror ska tillhöra Vita lotusen var kvar. Många av de grupper som fanns under Mingdynastin

fanns fortfarande kvar under Qingdynastin där de fortsatte med sina millenaristiska

traditioner i sin lära. År 1768 spred ytterligare en våg av rädsla likt de som skett under

Mingdynastin där det spekulerades samt gick rykten om att olika lekmanna grupper men även

kristna grupper använt magiska objekt för att utöva sina läror. De kristna grupperna hade 72

redan under Mingdynastin blivit stämplade som heterodoxa på grund av att de ska ha använt

magi i sina grupper och utövat sexuella tekniker i hemlighet. Under Mingdynastin var

kristendomen lika mycket Vita lotusen som någon annan heterodox lära menar Poceski. 73

68 B.J. Ter, Haar. 1992. s. 221-222. 69 Ministry of Rites är en motsvarande administration till dagens State Administration for Religious Affairs i Kina, vars syfte var att tillhandahålla staten med organiserade ceremonier, ritualer och offergåvor men som även såg över och registrerade de religiösa tillhörigheterna av präster till vilka tempel. vilka religioner som skulle ha vad samt hur mycket resurser och mer eller mindre kontrollerade allt som hade med de olika etablerade traditionerna att göra. 70 B.J, Ter Haar. 1992. s. 222. 71B.J. Ter, Haar. 1992. s. 222. 72 B.J. Ter, Haar. 1992. s. 248. 73 Poceski, Mario. 2009. s. 218-219.

26

De följande åren från år 1768 blev det allt fler oprovocerade våldshandlingar mot dessa

grupper och vid Wang Lun upproret år 1774 som var ett småskaligt uppror inom Shandong

provinsen ökades förföljelsen drastiskt. Wang Lun var som vad Li Hongzhi är idag för 74

Falun Gong en karismatisk ledare för en messiansk rörelse och likt de stämplingar som Vita

Lotusen har fått, applicerades de stereotyper både på Wang Luns rörelse då och som idag på

Li Hongzhis Falun Gong. Wang Luns uppror hade starka inslag av tron Maitreya och för att

denna nya världsordning skulle kunna komma till behövdes Qing kejsaren tas bort. Detta

uppror blev dock stoppat och efter ett par månader var Wang Lun död och hans sekt upplöst.

Qing vilade inte här, utan systematiskt utökade de sin förföljelse av heterodoxa sekter till sin

spets. Men det skulle dröja innan ett ytterligare uppror skulle ta sin början. Cirka 100 år efter

Wang Lun befinner vi oss mitt i vad som blev kallat Boxarupproret och som vi redan sett

kom ryktena om att Vita Lotusens återkomst upp igen. Dessa rykten blev dock kortvarig och

som Ter Haar skrev har de idag blivit motbevisade. I fortsättningen av Ministry of Rites 75

krönika finner vi följande text:

Whenever there is the name of a set of teachings, there is also a group leader. The stupid men

and women incite each other. They prefer being niggardly towards public taxes and rather

enjoy private meetings. They prefer begin superficial towards their own flesh and blood and

rather value gangs. They prefer dying in rows to disobeying and commands of their group

leaders. These [groups] flourish all over the empire, but particularly in the capital region. If

we do not prohibit them severely now, I fear that they will still increase in numbers by the

day and disasters similar to those of Zhang Jue [Late Han Yellow Turbans], Han Shantong

and the like will befall us. 76

Texten ovan, speglar som vi kommer att se än idag synen den kinesiska regeringen har på

heterodoxa läror såsom synen på Falun Gong. Mario Poceski menar på att följare av dessa

rörelser som talats om ovan oftast sätter en stor tyngd på att skynda på den kommande

tidsåldern med våldsamma försök att störta den redan etablerade politiska ordningen. Detta

förklarar i sin tur även varför de genomgående kinesiska regenterna under historien fram till

dagens dato varit högst misstänksamma mot grupper i samhället som väljer att ta till sig de

74 IB.J. Ter, Haar. 1992. s. 249. 75 B.J, Ter Haar. 1992. s. 281. 76 B.J, Ter Haar. 1992. s. 222.

27

olika messianska och millenaristiska ideologierna. Denna misstänksamhet har lett till, som vi

sett och kommer att se, ett försök och aktivt utförande av att både kontrollera samt förtrycka

liknande grupper, till exempel Falun Gong. “Even Though the state did not change its 77

negative perceptions of the groups traditionally referred to as White Lotus Teachings. On the

Contrary, especially after 1949 persecutions of similar groups and beliefs have continued; the

old stereotypes have by no means been relinquished.” 78

2.4 Kina efter 1949 - Den nya kinesiska ideologin

Den kinesiska regeringen har sedan den kommunistiska revolutionen och förkunnandet av

Folkrepubliken Kina år 1949 mött en rad av problem gällande försöket att stabilisera landet

efter långa perioder av inbördeskrig mellan kommunister och nationalister. Den nya staten

förkunnade och tvingade på resterande invånare deras ideologier. De kulturella och religiösa

dimensionerna som präglat Kina under tusentals år blev borttvingade för att lämna plats åt

den nya världsordningen där vetenskap och logik skulle härska. 79

Det fanns dock undantag för vissa religiösa insatser, National Daoist Association var en

statlig kontrollerad förening som användes för att uppfylla vissa mål som det Kommunistiska

partiet hade och kunde då genom detta få ett folkligt stöd. Att vissa religiösa instanser fick

vara kvar i form av partistyrda föreningar går hand i hand med Maos egna tankar om

revolutionen. Att göra en stabil och icke märkbar förskjutning av tron från religion till vad 80

Mao benämnde frihet där folket var fria från det feodala förtryck som fanns. Enligt deras syn

var religion en av fyra grundpelare som inom den kinesiska historien legat i grund för det

hemska förtryck som bönder och icke urbana människor inom landet fick utstå av eliten. De 81

resterande tre pelarna från det feodala samhället, utöver religion var förfädersdyrkan, tron på

gudomligheter samt det övernaturliga och det patriarkala systemet som har förtryckt

kvinnorna i landet. Uppfattningen inom partiet var att enbart genom denna kommunistiska

77 Poceski, Mario. 2009. s. 183-184. 78 B.J. Ter Haar. 1992. s. 287. 79 Poceski, Mario. 2009. s. 249. 80 Poceski, Mario. 2009. s. 250. 81 Poceski, Mario. 2009. s. 250.

28

revolution kunde folket bli fri från den feodala bakbundenhet och så fort folket fick se det

“ljus” Mao kom med skulle all religion successivt försvinna. 82

Under slutet av 1960-talet blev dock det religiösa förtryck som högst, det våldsamma förtryck

som kom till att bli kallad för den kulturella revolutionen innefattade systematisk våld och

förstörelse för alla religiösa instanser, inte enbart förstörelse av alla former av kulturella som

religiösa byggnader och monument med mera utan över ett starkt förtryck för privatpersoners

tro samt förstörelse av deras privata hem som egendomar. Att enbart ha en religiös symbol

eller artefakt på sig kunde följderna bli fängelse och trakasserier. 83

Under slutet av 1970-talet, framförallt med det nya kommunistiska ledarskapet efter Mao

Zedongs död blev det till en betydligt mer liberal policy gällande religion, kultur och

personlig frihet. Framförallt blev den kinesiska regeringen allt mer intresserad av en

ekonomisk tillväxt, modernisering och utveckling av teknologi samt vetenskap i ett försök att

börja tävla mot de västerländska samhällena. Den Marxistiska ideologin började avta, dock

fortsatte Kina vara och är än idag en kommunistisk enpartidiktatur. Men enbart tanken om

hur världen ser på dem och med utvecklingen av internet som skapade ett enklare sätt för

individer att kontakta omvärlden och representera landet inför de västerländska medierna

gjorde att den kinesiska regeringen inte fortsatte att vara lika intresserade av att förtrycka

religiösa som kulturella instanser utan ville heller visa ett bättre ansikte för omvärlden för en

bättre kommunikation gällande den stora blomstring av teknologi och ekonomisk tillväxt

Kina fick. 84

Även om religion, kultur och personlig frihet blev friare hade fortfarande den kinesiska

regeringen inte i åtanke att släppa kontrollen över sina medborgare och med det fortsätter de

att övervaka samt kontrollera dessa instanser, både från Kinas politiska hjärta Beijing men

även på en regional nivå kontrolleras allt för att kunna hålla sina egna ideologier högst. Med

denna nyfunna frihet skapades även en ny konstitution som skulle ge förbättrade rättigheter

till varenda medborgare i landet. Den 31 mars år 1982 framställde The Central Committee of

82 Poceski, Mario. 2009. s. 250. 83 Poceski, Mario. 2009. s. 250. 84 Poceski, Mario. 2009. s. 253-255.

29

the Chinese Communist Party, the people's republic of china: document 19: the basic

viewpoint on the religious question during our country's socialist period. Denna innefattar

just vad titeln benämner, hur Folkrepubliken Kina ska och måste förhålla sig till religiösa

fenomen och medborgarnas religiösa rättigheter. Tydligt står det i paragraf fyra ur Dokument

19. The Party’s Present Policy toward Religion:

The political power in a Socialist state can in no way be used to promote any one religion,

nor can it be used to forbid any one religion, as long as it is only a question of normal

religious beliefs and practices. 85

Ur konstitutionens artikel 36 framstår det ytterligare vad den kinesiska regeringen vill

framföra och vad de menar när de talar om religion:

Article 36 Citizens of the People's Republic of China enjoy freedom of religious belief. No

State organ, public organization or individual may compel citizens to believe in, or not to

believe in, any religion; nor may they discriminate against citizens who believe in, or do not

believe in, any religion. The State protects normal religious activities. No one may make

use of religion to engage in activities that disrupt public order, impair the health of citizens or

interfere with the educational system of the State. Religious bodies and religious affairs are

not subject to any foreign domination. 86

Vad som här benämns som “normal religious beliefs and practices” är de sex religiösa

traditionerna som den kinesiska regeringen idag anser vara icke heterodoxa och i enlighet

med vad Kina anser vara tillräckligt ortodoxa och ofarliga nog i sin ideologi för att få en plats

i samhället, Dessa “Major Religions” är Buddhism, Daoism, Protestantisk samt Katolsk

Kristendom, Islam och vad som under senare tid blivit mer accepterat, Konfucianism. 87 88

85 Central Committee of the Chinese Communist Party. THE PEOPLE'S REPUBLIC OF CHINA: DOCUMENT 19:THE BASIC VIEWPOINT ON THE RELIGIOUS QUESTION DURING OUR COUNTRY'S SOCIALIST PERIOD. 1982-03-31. Översatt av Donald E. MacInnis, 1989. https://www.religlaw.org/content/religlaw/documents/doc19relig1982.htm [Hämtad. 2017-05-04] Fetstil: Felix Rosén. 86 Constitution of the People's Republic of China. Chapter II The Fundamental Rights and Duties of Citizens. 1982-12-04. http://www.npc.gov.cn/englishnpc/Constitution/2007-11/09/content_1372846.htm [Hämtad. 2017-05-04] Fetstil: Felix Rosén. 87 Sun, Anna Xiao Dong. 2013. s. 173. 88 Konfucianismen acceptans som religion i Kina är ett komplex fenomen. Sedan etableringen av det kommunistiska partiet i Kina och under den kulturella revolutionen har just Konfucianismen fått den största negativa prägeln då den ständigt har blivit associerat med vad vi redan diskuterat det feodala samhället och dess

30

Den kinesiska regeringens vilja, att trycka bort vad de anser vara heterodoxa läror från

samhället, som ska ha, ur en religionshistorisk kontext legat i grund för de folkrörelser av

millenaristiska läror och varit till inspiration för många uppror där befolkningen sätter sig mot

det rådande styret och dess ideologier. Den kinesiska regeringen har även stiftat en lag om

hur dessa religiösa instanser får hålla sig till samhället. Det är även med denna lag i ur

dokument 19 som har varit en av de huvud lagar som har använts som grund för den

förföljelse av Falun Gong som skett, i paragraf fyra vid namnet Criminal and

Counter-Revolutionary Activities under the Cover of Religion finner vi:

The resolute protection of all normal religious activity suggests, at the same time, a

determined crackdown on all criminal and anti-revolutionary activities which hide behind the

facade of religion, which includes all superstitious practices which fall outside the scope of

religion and are injurious to the national welfare as well as to the life and property of the

people. All anti-revolutionary or other criminal elements who hide behind the facade of

religion will be severely punished according to the law. 89

Under ett tidigare skede i texten beskrivs det hur Li Hongzhi och följare av Falun Gong har

motsatt sig den kinesiska regeringens olika metoder i ett försök till att stämpla rörelsen som

en av religiös karaktär. Vi kan med bakgrund för vad vi sett om olika kinesiska regenters

långa historia av rädsla för heterodoxa läror och det systematiska förtryck som skett förstå

hur Falun Gong vill placera sig långt bort från denna stämpel och gång på gång försöka

bevisa hur icke-religiösa de är.

En av de tydligaste anledningarna på varför Falun Gong väljer att ta avstånd från dessa

anklagelser finner vi i vad som nyligen skrivits om, nämligen konstitutionen. Om Falun Gong

skulle gå ut med att deras rörelse är av religiös karaktär och då acceptera denna stämplingen

av att vara en religion skulle de placera sig själva i utkant på vad den kinesiska regeringen

förtryck på befolkningen. Under slutet av 1990-talet och åren mellan 2000-2004 diskuterades de om konfucianismen skulle bli erkänd som en religion bland de redan etablerade fem. Detta heta ämne och denna stora debatt gjorde tillslut att regeringen kände sig tvingade till någon form av respons och den 16 november 2004 gick vice sekreteraren för utbildningsdepartementet ut med informationen om att regeringen har planerat finansiella stöd för etthundra konfucius institutioner runt om i världen. Detta framförallt för att främja det kinesiska språket och dess kultur samt ha en enad representant (Konfucius) för den kinesiska kulturen i deras globala framväxt . Se Sun, Anna Xiao Dong. 2013. Kapitel 3, för utförligare diskussion. 89 Central Committee of the Chinese Communist Party. 1982. Dokument 19. https://www.religlaw.org/content/religlaw/documents/doc19relig1982.htm [hämtad. 2017-05-12] Fetstil: Felix Rosén.

31

menar på vara “normal religious beliefs and practices”. Eftersom det står att enbart dessa

normala och icke heterodoxa religionen är accepterade är det också dessa heterodoxa läror

som strider mot konstitutionen och är därav en enklare måltavla för den kinesiska regeringen

sikte gällande att undanröja dessa rörelser som hotar den kinesiska regeringens ideologier och

deras samhälleliga ordning som har byggts upp efter revolutionen. Li Hongzhi har trots sina

uttalanden om hur Falun Gong inte är en religiös sekt, lära etcetera har många gånger agerat

som om det vore det motsatta.

Vi talade innan om hur både Hongzhi och hans följare vid ett flertal olika uttalanden, men

även i deras skrifter, talat om deras suveränitet och hur deras Dafa är utan like, det kan antas

att med den hjälp Falun Gong fått från västvärlden gällande kraven på religiös frihet i Kina

att de accepterar synen av att vara en gren eller att de har grunder i buddhismen då det tydligt

på deras svensköversatta hemsida www.sv.falundafa.org skriver följande “Falun Dafa (även

kallad Falun Gong) är en metod för självkultivering på hög nivå inom Buddha-skolan.” 90

Denna kultiveringsskola som Li Hongzhi lär ut är enligt honom en av de 84 000 stycken olika

kultiveringsskolor som Buddha Sakyamuni ska ha berättat om. Hongzhi menar på att

buddhismen endast utgör en bråkdel av alla dessa kultiveringsskolor men åter skriver han

även att hans Falun Gong inte på något vis ska vara besläktat med de buddhistiska skolorna. 91

Även om Hongzhi anser att hans egna lära inte har någon koppling till buddhism eller någon

annan religiös lära som helst jämför han ändå sig själv med en räddare som ska hjälpa

mänskligheten i sin respektive värld då det finns hundratals olika sådana världar, där vi finner

olika former av buddhor i vår galax. Han skriver att han idag, är den enda personen i 92

världen som lär ut den ortodoxa dharman. “Jag har gjort någonting som ingen har gjort förut

och öppnat en sådan stor dörr i slut-Dharma-tiden.” Li Hongzhis egna tankar om sig själv 93

kan ses som av religiös karaktär men även hur han ser på sin lära, som vi sett ovan, är han

inte försiktig när han höjer sig upp till samma nivå som buddhismens grundare Sakyamuni

eller de räddnings ideal han har när han jämför sig med Amitabha. Även fast han själv menar

90 Falun Dafa. Introduktion av Falun Dafa. http://sv.falundafa.org/introduction.html [hämtad. 2017-05-07]. 91 Hongzhi, Li. Zhuan Falun. 2016. s. 83-84. 92 Hongzhi, Li. Zhuan Falun. 2016. s. 87. 93 Hongzhi, Li. Zhuan Falun. 2016. s. 89.

32

på att Falun Gong inte är buddhistisk använder han dessa termer som Dharma och de olika

tidsepokerna som präglar de buddhistiska tankebanorna.

Penny skriver även om hur Hongzhis egna följare gång på gång upphöjer honom genom

profetiska texter om hans liv och vart han härstammar ifrån, ett exempel är en påstådd text

skriven om Li Hongzhi av en koreansk astronom Nam sa-go som levde mellan år 1509-1571

e.v.t. Denna text ska ha legat gömd fram till 1980-talets slut och används för att bevisa Li

Hongzhis sanna identitet. “This Sage oss the king of all kings in heaven, that is, the Falun

Sage King. People will refer to him as buddha Maitreya when he descends to the world,”

lyder texten. Gång på gång i liknande texter som ovan och i Zhuan Falun höjs Li Hongzhi 94

upp bland dessa forna mästare och gör sig dess like vilket för hans del bara gjort det lättare

för den Kinesiska regeringen att stämpla hans lära för heterodox.

Den kinesiska regeringen har dock under senare år utvecklat sin kritik från att enbart fokusera

på en heterodox lära som bryter mot de lagar de har angående religiösa rörelser i samhället

till ett mer etiskt och moraliskt ändamål där de lyfter fram hur de anser att Falun Gong bryter

mot många mänskliga rättigheter och är till ett hot mot dess medlemmar och de runt om. I

vad som blivit ett tvåfrontskrig kan vi se att många av de senaste artiklarna vi finner på

hemsidan facts.org.cn talar mindre om religion och istället börjat fokuserar på anklagelser om

hur Falun Gong ska leda sina följare i fördärvet, med irrationell villolära som förstör

människors liv. Dessa artiklar hanterar ämnen som hur Falun Gong behandlar sina familjer,

hur de kränker medborgarnas yttrandefrihet, hur de inte ska ha någon hänsyn för det

mänskliga livet och som tagits upp tidigare hur dess lära strider sig mot vad de anser vara

“västerländsk” moral och etik. Exempel i några av dessa artiklar är att genom tron om den

läkande egenskaper Falun Gong utövare ska besitta ska flertal utövare vägrat att söka

medicinsk hjälp och då dött. Eller i de mest tragiska anklagelserna där de menar på att vissa

utövare fått psykiska störningar av Falun Gongs lära och i ett fall dödat familjemedlemmar i

försök att förgöra onda andar som sagts besitta deras själar. 95

94 Penny, Benjamin. 2012. s. 110. 95 Cui Rukun and Song Minglei from Qilu Evening News. Couple Arrested for Killing Younger Sister with Motive of “Dispelling Ghost”. http://www.facts.org.cn/krs/vcs/201304/10/t20130410_780646.htm [hämtad. 2017-05-07] uppladdad, 2013-04-10.

33

Vad som försvårar dessa artiklars poäng och som är relativt vanligt i alla dessa propagerande

artiklar är att ytterst få är hänvisade till specifika källor och det är tydligt varför och hur de

framhäver dessa tragiska händelser. Exemplet om mordet är inte bara skrivet som om det

vore ren fakta som läsaren ska svälja med hull och hår utan de lämnar förövrigt förövarens

psykiska tillstånd innan händelsen och innan denne hade börjat att utöva Falun Gong utanför

bilden i ett tydligt försök att påpeka att enbart dennes utövande av Falun Gong ligger till

grunden för hennes handling. Eftersom en bakgrundskontroll och även utförligare källor

angående händelsen samt förövarens psykiska tillstånd inte ligger i skrivarens intresse är det

klart varför de väljer att undanhålla den informationen, för varför skulle de propagera mot sig

själva?

3. Slutsats och diskussion

Den kinesiska regeringens reaktion mot Falun Gong kan som vi sett placeras in i den

kinesiska religionshistoriska kontext som har präglats av sekterism, heterodoxa rörelser och

den synkretism som skett genom det religiöst blomstrande samhälle landet har varit. Sedan

uppkomsten av Vita Lotusen ca 400 e.v.t har de heterodoxa lärorna som inkluderat lekmanna

buddhism varit till måltavla för de olika regenternas ideologier och varit till inspiration för

folkliga uppror. Även om Vita Lotusen aldrig varit en sammansatt organisation genom Kinas

historia, vars mål varit att störta de rådande regenterna för att bana vägen för den framtida

buddha, har namnet kommit till att bli en stereotyp som präglat synen på folkliga rörelser

genom den kinesiska religionshistorien. Namnet Vita Lotusen har sedan Mingdynastin legat i

bakhuvudet på de aristokratiska ledarna och som en förebyggande attack har de ständigt

försökts att ta till stränga åtgärder i form av förföljelse och våld för de historiska heterodoxa

rörelser som funnits på radarn.

Denna syn på heterodoxa rörelser som präglat den politiska sfären i över 500 år är dock inte

något i det förgångna utan är fortfarande ett högst aktuellt faktum. Den kinesiska regeringen

visar sig inte vara rädda för att stämpla Falun Gong som en heterodox sekt med farliga

irrläror i ett försök att rättfärdiga sina handlingar. Med den kinesiska konstitutionen som

verkställdes år 1982 med det kompletterande Dokument 19 finner vi de rättigheter som de

kinesiska medborgarna ska erhålla gällande sin religiösa tillhörighet och den ger även

34

medborgarna en garanti för statligt skydd mot kränkningar gällande sin religiösa tillhörighet.

Men dessa rättigheter gäller enbart det regeringen anser vara normala religiös tro och praxis.

Det är här som den kinesiska regering hämtar sin legitimering för dess systematiska

inskränkande av frihet, våld och kränkningar som skett mot Falun Gong praktiserande

medborgare.

Falun Gong har vi förstått avsagt sig alla dessa kopplingar med de forna heterodoxa rörelser

och de anklagelser om att de är en religiös rörelse, men i samma veva har dess grundare Li

Hongzhi svårt att inte tala för sin suveränitet som upplyst ledare. Falun Gong har både på sin

hemsida en.minghui.org samt Li Hongzhi i sin Zhuan Falun påpekat gång på gång

messianska budskap som pekar på hur Li Hongzhi är den ultimata räddaren för

mänskligheten och att han med sin uråldriga ortodoxa lära är en buddha själv. Likt Amitabha

och Sakyamuni innan Hongzhi förkunnat sin kultiveringsmetoder för världen är det nu enligt

Hongzhis mening, hans tur att rädda människorna från dess fördärv.

Den kinesiska regeringens förföljelse av Falun Gong är ett fenomen som vi kan placera in i

en jämförande religionshistorisk kontext. Som vi sett har heterodoxa sekter blivit systematiskt

förföljda genom många århundraden och från Mingdynastin var det ett faktum för den

styrande eliten att dessa former av heterodoxa rörelser var lika med Vita Lotusen, där alla

läror som inte ansågs vara normala trosläror var en potentiell fiende och hot mot deras

styrandes ideologier. Samma gäller idag för Falun Gong som vi gång på gång återkommer till

gällande dess position i samhället gentemot vad den kinesiska regeringen anser vara en fråga

av normala religiösa trosuppfattningar och utövningar. Eftersom Falun Gong heller inte har

en etablerad organisation finns det inga tempel, medlemskap eller andra funktionella organ

som andra religiösa rörelser har. Detta gör det svårt för regeringen att kontrollera rörelsen och

vi finner här det gamla ordspråket de som inte är med oss är emot oss som jag tycker

sammanställer debatten bra gällande den kinesiska regeringen mot Falun Gong.

35

4. Källförteckning:

Esherick, Joseph, The Origins of the Boxer Uprising, University of California Press, 1987.

Gombrich, Richard Francis & Bechert, Heinz (red.), The world of Buddhism: Buddhist monks

and nuns in society and culture, 1. pbk ed., Thames and Hudson, London, 1991.

Haar, Barend Joannes ter, The white lotus teachings in Chinese religious history, E.J. Brill,

Leiden, 1992.

Jowett, Garth & O'Donnell, Victoria, Propaganda and persuasion, 2. ed., Sage, Newbury Park, Calif., 1992.

Lasswell, H. Propaganda technique in the world war. New York: Knopf. 1927.

Lagerqvist. Johan. Tiananmen Redux. Den bortglömda massakern som förändrade världen.

Albert Bonniers förlag, Falun. 2014.

Ownby, David, Falun Gong and the future of China, Oxford University Press, Oxford, 2008.

Penny, Benjamin., The religion of Falun Gong, The University of Chicago Press, Chicago,

2012.

Poceski, Mario, Introducing Chinese religions, Routledge, London, 2009.

Sun, Anna Xiao Dong, Confucianism as a world religion: contested histories and

contemporary realities, Princeton University Press, Princeton, 2013.

Elektroniska Resurser:

Amnesty Internationals, PEOPLE’S REPUBLIC OF CHINA, The crackdown on Falun Gong

and other so-called “heretical organizations”. 03/23/2000. 1-37.

Brady, A 2009, Marketing Dictatorship, Rowman & Littlefield Publishers, Lanham, MD.

Available from: ProQuest Ebook Central. [19 April 2017].

36

Central Committee of the Chinese Communist Party. THE PEOPLE'S REPUBLIC OF

CHINA: DOCUMENT 19:THE BASIC VIEWPOINT ON THE RELIGIOUS QUESTION

DURING OUR COUNTRY'S SOCIALIST PERIOD. 1982-03-31. Översatt av Donald E.

MacInnis, 1989. https://www.religlaw.org/content/religlaw/documents/doc19relig1982.htm

[Hämtad. 2017-05-04].

China Association for Cultic Studies. Conflicts between Falun Gong teachings and western

moral & ethic principles.

http://www.facts.org.cn/krs/sofg/200810/14/t20081014_780733.htm#_ftn2. [hämtad.

2017-04-26] uppladdad, 2008-10-14.

Constitution of the People's Republic of China. Chapter II The Fundamental Rights and

Duties of Citizens. 1982-12-04.

http://www.npc.gov.cn/englishnpc/Constitution/2007-11/09/content_1372846.htm [Hämtad.

2017-05-04].

Cui Rukun and Song Minglei from Qilu Evening News. Couple Arrested for Killing Younger

Sister with Motive of “Dispelling Ghost”.

http://www.facts.org.cn/krs/vcs/201304/10/t20130410_780646.htm. [hämtad. 2017-05-07]

uppladdad, 2013-04-10.

Den svenska Falun Dafa organisationens hemsida. http://sv.falundafa.org/introduction.html

[hämtad. 2017-05-07].

Falun Dafa. Introduktion av Falun Dafa.

http://sv.falundafa.org/introduction.html [hämtad. 2017-05-07].

Falun Gongs officiella kinesiska hemsida översatt till engelska: www.en.minghui.org.

Regeringsstyrda Falun Gong kritiska nyhetssidan: www.facts.org.cn.

Hongzhi, Li. Dafa Will Forever be Pure Like Diamond (September 7, 1996).

http://en.falundafa.org/eng/jjyz52.htm [hämtad: 2017-04-25].

37

Hongzhi, Li., Touring North America to Teach the Fa (March, 2002) [hämtad. 2017-04-25]

https://falundafa.org/eng/eng/lectures/200203L.html.

Hongzhi, Li. Zhuan Falun. Översättningsgruppen Svenska Föreningen för Falun Dafa

Sverige, 2016. 1-316. http://sv.falundafa.org/books/zhuan-falun-swedish/zf_cont.html

[hämtad. 2017-03-10].

Jonathan Boyarin, Rebekka King & Warren S Goldstein. Critical theory of religion vs.

critical religion. 2016, Vol. 4(1) 3–7. DOI: 10.1177/2050303216630077 [hämtad:

2017-04-12] .

Timothy Fitzgeralds. Critical religion and critical research on religion: Religion and politics

as modern fiction. 2015, Vol. 3(3) 303–319. DOI: 10.1177/2050303215613123. [hämtad.

2017-04-12].

Tong, James. 2002. An Organizational Analysis of the Falun Gong: Structure,

Communications, Financing. China Quarterly 171 (september 2002).

https://www.cambridge.org/core/journals/china-quarterly/article/an-organizational-analysis-o

f-the-falun-gong-structure-communications-financing/4216BC53192A35A8369DFEAB3AE

D53C8 [hämtad. 2017-04-27].

Some Quick Facts about the Peaceful Appeal in Beijing on April 25, 1999.

http://www.clearwisdom.net/html/articles/2010/4/22/116248.html [hämtad: 2017-04-11]

uppladdad 4/22/2010 .

Xinhua, August 14, 1999. Li’s key role meet unmasked.

http://www.facts.org.cn/krs/hts/200712/07/t20071207_780659.htm [hämtad: 2017-04-07]

uppladdad 2007-12-07.

Zhen, Mi. The April 25 Peaceful Demonstration Raises Consciousness.

http://en.minghui.org/html/articles/2016/4/25/156412.html [hämtad. 2017-05-09] uppladdad.

April 25, 2016 .

38

39