DNA TEST - PREMIUM SENSOR MAN

Premium Sensor ManDr. Muster Mustermann

DEMO_DNAMEDIC

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

BREV

Bästa Dr. Muster Mustermann,

Ditt prov av analysen 01/06/2014 kommit oss tillhanda och blev därefter utvärderat påvårt laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratorie-kvalitetsstandard. Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker ochmolekulärbiologer och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare.Efter tillkännagivandet sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Denvill jag härmed förmedla i önskat utförande.

Jag tackar för ditt förtroende och hoppas, att du är nöjd med vår service. Om du harnågra synpunkter, tveka inte att meddela oss om dem. Bara på det viset kan vi ständigtförbättra vår service.

Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar.

Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.Ansvarig för laboratoriet

Premium Sensor Man

Personligt analysresultat av:Dr. Muster Mustermann | Födelsedatum: 01/01/1985

Beställningsnummer:DEMO_DNAMEDIC

Denna rapport innehåller personliga genetiska data och ska behandlaskonfidentiellt.

IndexEv. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet.

ALLMÄN INFORMATION Hur gener bestämmer vår hälsa 1

FARMAKOGENETIK Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin) 4 HIV Sensor (HIV Resistens) $*$

GYNEKOLOGI Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer) $*$

ANDROLIGI Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer) 26

HJÄRTKRETSLOPP Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) 38 Thrombo Sensor (Trombos) 55 Hypertension Sensor (Högt blodtryck) 63

ÄMNESOMSÄTTNING Toxo Sensor (Avgiftning) 70 Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2) 84 Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer) $*$ Järn Sensor (Hemochromatos) $*$

MOTION Ben Hälso Sensor (Osteoporos) 95 Led Sensor (Reumatoid Arthrit) $*$

MATSMÄLTNING Glutenintolerans 104 Lactos Sensor (Laktosintolerans) 109 IBD Sensor (Morbus Crohn) $*$

OPHTALMOLOGI Glaucoma Sensor (Grönstarr) 114 AMD Sensor (Syndegeneration) 119

ODONTOLOGI Periodontitis Sensor (Parondontos) $*$

ALLMÄN INFORMATION Tekniska detaljer 127 Litteraturhänvisning 128

GENETIK

Hur gener bestämmer vår hälsaDen mänskliga kroppen består av ca 50 biljoner enstaka celler och i varjesådan cell finns en cellkärna, som innehåller de mänskliga kromosomerna.En kromosom består av en ”smal sammanlindad tråd”, den s.k. DNA-dubbelhelixen.

Kroppen (50 biljonerceller)

CellerKromosom

DNA dubbelhilix

Laktosgen (LCT) Trombosgen (FV)

A = friskG = risk

DNA är den egentligagenetiska koden,följaktligen den mänskligakroppens uppbyggnad.Denna genetiska kod bestårhos varje individ av 3,2miljarder bokstäver ochungefär 1% av denna kodbildar områdena, som vikallar gener. En gen utgörkroppens eget rättesnöreoch har mestadels bara enbestämd funktion. Sålundafinns det gener, som har tilluppgift att säga kroppen,hur den kan tillverka blåttfärgämne, som sedan ledertill blå ögon. Det finns ocksågener, som talar om förkroppen, hur den skall brytaned näringsmedel i tarmen,för att sedan kunna upptadem.

Tyvärr är våra gener inte felfria och varje individ bär på speciella gendefekter ochgenvariationer, som vi antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och senpåverkar vår hälsa. Dessa genvariationer förekommer mycket ofta och är mestadels bara enklabokstavsändringar i den genetiska koden. De olika variationerna försvagar vårt immunsystem,ökar vår risk för hjärtinfarkt eller försvagar vår syn. Naturligtvis bär var och en av oss på andravariationer, som medför, att många människor är mer riskbenägna för hjärtinfarkt och andrat.ex. för laktosintolerans. Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta , är exempel på attden individuella sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.

Sida 1 av 135

Dessa polymorfer kan påverka vår hälsa, men de utgör i många fall inga absoluta fakta för attbli sjuk utan utgör endast en större risk för att insjukna. Om sjukdomen bryter ut, beror påyttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person t.ex. ej tål laktos pga. en genvariation är denpersonen helt frisk, så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först vid vissmiljöpåverkan – i det här fallet är det laktosupptagning via näringen. Detta gäller även förandra sjukdomar. Är t.ex. genen, som reglerar upptagningen av järn, defekt, ökar risken förjärnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanskehelt hindra den att bryta ut.

Experter uppskattar, att varje människa bär på ca. 2000 gendefekter eller genvariationer, vilkatillsammans påverkar hans hälsa och kropp och i många fall kan leda till sjukdomar. En mängdfaktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer), som i sällsynta fallkan få positiva följder, men däremot oftast stör en genfunktion och påverkar vår hälsanegativt.

Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är radioaktiviteten,varvid radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod och av en slumpäven våra gener.

Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är speciella ämnen som exempelvis kol,som förekommer i bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener, vilket kanmedföra tarm- och några andra cancerformer. Solens UV-strålning skadar likaså våra gener ochleder till sjukdomar som hudcancer.

Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för hela livet, men denstörsta delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vidbefruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman, vilkatillsammans skapar en ny människa med några egenskaper från varje förälder. Med dessa generöverförs tyvärr även gendefekter och så händer det, att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt,överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation medförsjukdomen.

Men om gendefekten går i arv, bestämmer slumpen, och så kan det hända, att flera avbarnbarnen bär på gendefekten men andra inte.

Följaktligen är varje människa speciell och genom samlingen och kombinationen av olikagenetiska variationer har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Med den nyasteteknologin är det idag möjligt, att undersöka de egna generna och av dessa utläsa våra heltpersonliga hälsorisker. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och imånga fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg i den preventiva medicinenoch en ny generation i hälsovården.

Sida 2 av 135

Översikt av behandlingsbehovOmråden, som här är markerade med röd text, bör du diskutera med din läkare. De andra områdenavisar inga genetiska egendomligheter eller risker och fordrar ingen särskild behandling.

Pharmaco Sensor

Prostate Health Sensor

Cardiovascular Sensor

Thrombo Sensor

Hypertonia Sensor

Toxo Sensor

Diabetes Sensor

Bone Health Sensor

Gluten Sensor

Lactose Sensor

Glaucoma Sensor

AMD Sensor

▲

▲

▲

▲

▲

▲

▲

▲

▲

▲

▲

▲

Behandlingsbehov

Normal

Behandlingsbehov

Normal

Normal

Behandlingsbehov

Behandlingsbehov

Normal

Normal

Normal

Normal

Normal

Sida 3 av 135

Förebyggande vårdTidig diagnosBehandling

PHARMACO SENSORUndvikande av biverkningar och bättre terapiresultat

• Analys av 22 genvariationer i 8 gener• Uppskattning av verkningspotential och biverkningar av över 244 gängsemediciner• Definition av nedbrytnings-, aktiverings- och omvandlingstal av varje medicin• Mediciner för över 30 fackområden avklarade• Undvika biverkningar• Öka terapiresultatet .

FARMAKOGENETIK

Hur mediciner påverkar vår kropp.Varje människa reagerar annorlunda på mediciner och medan somliga drar stor nytta avmedicinsk behandling, kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer hos andra medt.o.m. dödliga konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av klinikpatienter svårartadebiverkningar och ca 0,4% dör till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femtevanligaste dödsorsaken i Västvärlden och en stor del av fallen kan härledas till nedärvdagendefekter.

Medicinernas väg genom vår kropp.

Mediciner visarVerkan/effekt

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinenförbereds förnedbrytninggenom enzym

Medicinen hamnari urinen

Om man intar en medicineller injicerar den går denallra först in iblodomloppet, där de flestamedicinerna gör sin verkan.Därefter registrerasmedicinen av ett kroppsligtenzym och förberes förnedbrytningen iblodomloppet, varvid deflesta medicinerna förlorarsin verkan. Dendeaktiverade medicinenfiltreras därpå ur blodet avnjurarna och stöts slutligenut i urinen.

Sida 5 av 135

Konstant medicinterapi

Eftersom många läkemedel såsom blodförtunnande warfarin används under en längre periodoch skall tas regelbundet för att hålla mängden aktivt läkemedel i rätt intervall.

Medicin i blodet

Intag

Medicinens verkningsområde

Tid (timmar)

0h 8 h 16 h 24 h 32 h

På det här viset stannar medicinen inom den riktiga doseringen för att åstadkomma denavsedda verkan.

Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning


Medicin intas

Enzym-gen

Medicinen filtrerasinte ur kroppen

Tyvärr har många människoren gendefekt i en av sinaenzymgener, som spelar enviktig roll i denna process

Medicinen landar som föruti blodomloppet och visar sinverkan, visserligen utan attförberedas förnedbrytningen och stannarbetydligt längre i kroppen.Det är visserligen videngångsintag knappast ettproblem, men om medicinentas 3 ggr dagligen, stigerkoncentrationen i blodetallt högre, tills toxiskabiverkningar blir följden.

Sida 6 av 135

Problemet vid upprepat intag när det finns en gendefekt

I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början inom den riktiga doseringen.Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar alltstarkare blodförtunnande resp. och anti-coaguleringstendenser, tills okontrollerbarablödningar blir följden.

Medicin i blodet

Intag

Gendefekt förhindrarnedbrytningen av medicinen

Giftig koncentration>>>Biverkningar

Medicinens verkningsområde

Tid (timmar)0h 8 h 16 h 24 h 32 h

Det betyder, att 20 % av populationen, som bär på en gendefekt, behöver en betydligt mindredos av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.

Sida 7 av 135

Pro-droger, försteget till aktiv medicin

Många mediciner, s.k."Prodrugs" intas i en inaktivform och aktiveras först avenzymerna i kroppen. Exempelpå sådana mediciner ärcancerbehandlings-medicinenTamoxifen och smärtmedletCodein. När man tar en sådanmedicin, går den i sin inaktivaform in i blodomloppet, där denomvandlas till aktiv formgenom enzymerna och får sinönskade verkan. SmärtmedletCodein omvandlas på det härviset till morfin, som verkarsmärtlindrande.

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinenaktiveras avenzym

Medicinenhamnar i urinen


Medicin intas

Enzym-gen

Mediciner visaringen effekt

Medicinenaktiveras inte

Medicinenfiltreras inte urkroppen

Är däremot Enzym-genendefekt, kan inte kroppenomvandla medicinen tillaktiv form och medicinenblir därigenom verkningslös.I Codeinets fall börjar efterintaget ingen smärtlindringutan man måste gå över tillen annan medicin. ITamoxifenets fall, enmedicin som förebyggeruppkomsten av blodcancer,är emellertid medicinensfelande verkan inte märkbaroch man är inte medvetenom det, förrän cancernutvecklas.

Sida 8 av 135

Doseringsanvisningar för läkarenDenna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos medicinska läkemedel, somkan vara relevant vid doseringen av medicinen. Då måste man ta i beaktande, att analysen kanhänvisa till nedbrytningsproblem, men inte kan ersätta den professionella åsikten och ansvaretför rätt dosering. Vår rekommendation för en riktig dosering är följande:

Rekommenderad dos: ~100%

Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterandegenvariationer. Dosera medicinen som vanligt.

Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc.

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hosmedicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativtpreparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dosunder sträng övervakning.

Rekommenderad dos: 0%

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hosmedicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativtpreparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dosunder sträng övervakning.

Sida 9 av 135

FARMAKOGENETIK

Farmakogenetiska generFöljande gener och Polymorphismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olikamediciner. Analysen kom till följande resultat:

Farmakogenetik Medicin-Kategori 1 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin Cytochrome P-450 2D6 2549 A/del (Allele*3) Aktiv snabb Cytochrome P-450 2D6 1846 G/A (Allele*4) Inaktiv långsam Cytochrome P-450 2D6 1707 T/del (Allele*6) Aktiv snabb Cytochrome P-450 2D6 2935 A/C (Allele*7) Aktiv snabb Cytochrome P-450 2D6 1758 G/T (Allele*8/14) Aktiv snabb ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER Ditt resultat

Medicin-Kategori 2 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin Cytochrome P-450 2C9 Arg144Cys (Allele*2) Aktiv snabb Cytochrome P-450 2C9 Ile359Leu (Allele*3) Aktiv snabb ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER Ditt resultat

Medicin-Kategori 3 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin Cytochrome P-450 2C19 681 G/A (Allele*2) Aktiv snabb ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER Ditt resultat

Medicin-Kategori 4 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin NAT2 G191A Normal Normal NAT2 C282T Normal Normal NAT2 T341C Normal Normal NAT2 C481T Normal Normal NAT2 G590A Normal Normal NAT2 A803G Normal Normal NAT2 G857A Normal Normal ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER Ditt resultat

Sida 10 av 135

Medicin-Kategori 5 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin Cytochrome P-450 3A4 rs28371759

(Allele*18) Aktiv snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER Ditt resultat

Medicin-Kategori 6 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin Cytochrome P-450 3A5 rs776746 (Allele*1) Inaktiv långsam ULTRA RAPID METABOLIZER RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER POOR METABOLIZER Ditt resultat

Medicin-Kategori 7 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin Cytochrome P-450 2E1 rs72559710

(Allele*2) Aktiv snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER Ditt resultat

Medicin-Kategori 8 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin Cytochrome P-450 1A2 rs2069514 (*1C) begränsad begränsad Cytochrome P-450 1A2 rs762551 (*1F) Aktiv mycket snabb ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER Ditt resultat

Genetiska variationer SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK NOS1AP rs10494366 T>G T/G - RESPOND - RISK VKORC rs9923231 C>T C/C - - - -

LEGENDE: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta nedsärskilda mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandlaoch bryta ned mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissamediciner.

Sida 11 av 135

FARMAKOGENETIK

Effekt av relevant medicinering Mediciner mot epilepsi (Antikonvulsivum)

Mediciner för behandlingav epilepsi

Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

diazepam (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig mephenytoin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig phenobarbital Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig phenytoin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig primidone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig retigabine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig zonisamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Hostlösning (Antitussivum) Mediciner mot hosta Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ? dextromethorphan (FDA!) Ingen/svag ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Allergimedicin (Antihistamin) Mediciner för behandling

mot allergiska reaktioner Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

astemizole Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig chlorphenamine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig salmeterol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig terfenadine troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig theophylline troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig zileuton Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Aptithämmare (Anorektikum) Aptithämmare Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ? dexfenfluramine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Sida 12 av 135

Immunsuppressiva Mediciner för

motarbetande avimmunsystemet


ciclosporin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sirolimus Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tacrolimus Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Hyperaktivitets-mediciner (Amphetamine) Mediciner för behandling

av hyperaktivitet ochnarkiolepsi


amphetamin Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt amphetamine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt atomoxetine (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Övriga Övriga mediciner Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ? carisoprodol (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig cevimeline Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig chlorzoxazone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig cisapride Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig dexlansoprazole (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig finasteride Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig modafinil (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt progesterone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig riluzole Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sildenafil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tadalafil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tetrabenazine (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt tizanidine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tolterodine (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Sida 13 av 135

Hormoner Könshormoner Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ? bicalutamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig estradiol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig ethinylestradiol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig testosterone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig toremifene Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Magsyrehämmare Mediciner för behandling

av magsår Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

esomeprazole (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lansoprazole (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig omeprazole (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig pantoprazole (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig rabeprazole (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Mediciner mot psykoser (Antipsykotika/ Neuroleptika) Mediciner för behandling

av psykoser Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

aripiprazole (FDA!) Normal ~10% Ofta 0% Byte önskvärt chlorpromazine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt clobazam (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig clozapine (FDA!) Normal ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt escitalopram Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig haloperidol Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt iloperidone (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt olanzapine Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt perphenazine (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt pimozide (FDA!) Normal ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt quetiapine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig remoxipride Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt risperidone (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt thioridazine (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt ziprasidone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig zuclopenthixol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Sida 14 av 135

Antidepressiva Mediciner för behandling

av klinisk depression Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

agomelatine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig amitriptyline troligt starkare ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt buspirone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig citalopram Normal ~55% Ofta ~50% Byte önskvärt clomipramine Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt cyclobenzaprine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig desipramine Normal ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt diazepam troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig doxepin Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt duloxetine Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt fluoxetine Normal ~30% Ofta ~20% Byte önskvärt fluvoxamine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt imipramine Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt mianserin Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt minaprine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt mirtazapine Normal ~55% Ofta ~50% Byte önskvärt moclobemide Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt nefazodone Normal ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt norfluoxetine Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt nortriptyline Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt paroxetine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt protriptyline Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt reboxetine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sertraline Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig trazodone Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt trimipramine (FDA!) Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt valproicacid Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig venlafaxine (FDA!) troligt starkare ~18% Ofta 0% Byte önskvärt

Sida 15 av 135

Mediciner mot infektioner (Antibiotika etc.) Mediciner för behandling

av bakteriella ochsvampinfektioner


caspofungin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig clarithromycin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig dapsone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig erythromycin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig indinavir Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig isoniazid (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig itraconazole Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig ketoconazole Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nelfinavir Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nevirapine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig proguanil troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig pyrazinamide (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig rifampin (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig ritonavir Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt saquinavir Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sulfadiazine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sulfamethazine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sulfapyridine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig telithromycin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig terbinafine (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt voriconazole (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sömnmedel (Hypnotikum) Sömnmedel och lugnande

medel Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

flunitrazapam Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig hexobarbital Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig melatonin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig methylphenobarbital Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig midazolam troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nitrazepam Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig promethazine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt triazolam Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig zaleplon Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig zolpidem Normal ~99% Normal ~100% Ej nödvändig zopiclone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 16 av 135

Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ? aprepitant Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig dolasetron Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt domperidone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig metoclopramide Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för

cancerbehandling ochprevention


anastrozole Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig cyclophosphamide troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig docetaxel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig doxorubicin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig erlotinib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig etoposide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig gefitinib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig ifosfamide troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig imatinib troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nilutamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig paclitaxel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sorafenib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sunitinib troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tamoxifen (FDA!) troligt starkare ~10% Ofta 0% Byte önskvärt temsirolimus Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig teniposide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig vemurafenib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig vinblastine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig vincristine Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt vindesine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling

av blodpropp Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

clopidogrel troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig prasugrel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig r-warfarin (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig s-warfarin (FDA!) Normal ~100% Normal 5-7mg/dag Ej nödvändig ticagrelor Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 17 av 135

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling

av blodtryck Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

alprenolol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt carvedilol (FDA!) Normal ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt cilostazol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig debrisoquine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt eplerenone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig hydralazine (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig isosorbide-dinitrate (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig metoprolol (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt nebivolol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt perhexiline Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt propranolol (FDA!) Normal ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt s-metoprolol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt timolol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling

av störningar ihjärtrytmen


amiodarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig dronedarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig encainide Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt flecainide Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt mexiletine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt procainamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig propafenone (FDA!) troligt starkare ~40% Ofta ~50% Byte önskvärt quinidine (FDA!) Normal ~33% Ofta ~20% Byte önskvärt sparteine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för

kolesterolsänkning Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

atorvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig cerivastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lescol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lovastatin troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 18 av 135

Inflammations-hämmare (Antirheumatikum) Mediciner för behandling

av ledbesvär Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

aceclofenac Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig budesonide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig celecoxib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig dexamethasone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig diclofenac Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig flurbiprofen Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig hydrocortisone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig ibuprofen Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig indomethacin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lornoxicam Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig meloxicam Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig naproxen Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig piroxicam Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sulfasalazine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig suprofen Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tenoxicam Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling


amlodipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig atacand troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig bosentan Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig candesartan Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig diltiazem Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig felodipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig irbesartan Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lercanidipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig losartan troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nifedipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nisoldipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nitrendipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig verapamil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 19 av 135

Diabetesmediciner (Antidiabetikum) Mediciner mot Diabetes

Typ 2 Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

amaryl Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig chlorpropamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig diabeta Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig glibenclamide Något svagare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig glimepiride Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig glipizide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nateglinide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig phenformin Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt rosiglitazone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig starlix Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tolbutamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Mediciner mot Alzheimer Mediciner för behandling

av Morbus Alzheimer Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

donepezil Normal ~80% Ofta ~100% Ej nödvändig galantamine (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt tacrine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ? alfentanil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig buprenorphine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig codeine (FDA!) troligt starkare ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt enflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig fentanyl Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig halothane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig hydrocodone Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt isoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig levacetylmethadol troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lidocaine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig methadone Normal ~90% Normal ~100% Ej nödvändig methoxyflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig oxycodone Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt paracetamol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig phenacetin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig ropivacaine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sevoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tramadol (FDA!) troligt starkare ~40% Ofta ~50% Byte önskvärt zolmitriptan Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde.

Sida 20 av 135

Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 21 av 135

VETENSKAP

Pharmaco Sensor CYP450 2D6 - cytochrome P450, family 2, subfamily D, polypeptide 6 Cytochrome P450 2D6 (CYP2D6) är ett enzym, som genom oxidation resp. hydrolys av olika substrater är delaktigt i ämnesom-sättningen av mediciner. Denna process påverkas starkt av de genetiska varianterna av den föreliggande CYP2D6-genen resp.Allelen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter URM 9% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser EM 70% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt

Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade IM 16% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av

detta enzym, blir knappast aktiverade X PM 5% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av

detta enzym, blir normalt aktiverade Litteratur Zhou SF. et al. Polymorphism of human cytochrome P450 2D6 and its clinical significance: Part I. Clin Pharmacokinet. 2009,48(11):689-723.

Stüven et al. Rapid detection of CYP2D6 null alleles by long distance- and multiplex-polymerase chain reaction. Pharmacogenetics. 1996Oct,6(5):417-21.

CYP450 2C9- cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 9 Cytokrom P450 2C9 (CYP2C9) Enzymet exprimeras huvudsakligen i levern och är där delaktigt i oxidationen av xenobiotiska ochendogena substanser. CYP2C9 spelar en viktig roll i omsättningen

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X EM 77% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt


detta enzym, blir knappast aktiverade PM 2% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av

detta enzym, blir normalt aktiverade Litteratur Van Booven D. et al. Cytochrome P450 2C9-CYP2C9 Pharmacogenetics and genomics (2010)

Sida 22 av 135

VKORC - Vitamin K epoxide reductase complex (rs9923231) Vitamin K-Epoxidreduktase (VKOR) är ett Membranprotein i ER (Endoplasma-tiskt Retikulum), som medverkar i bildningen avblodkoa-guleringsfaktorer. Blodkoaguleringshämmaren Warafin inhiberar VKOR-aktiviteten. Denna inhibering kan förhindrasgenom defekter i VKORC-genen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 40% Ingen dos anpassning för blodförtunnaren Wafarin C/T 40% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin T/T 20% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

Litteratur Anderson J. L. et al. Randomized trial of genotype-guided versus standard warfarin dosing in patients initiating oral anticoagulation. Circulation.2007 Nov 27,116(22):2563-70

Flockhart D. A. et al. Pharmacogenetic testing of CYP2C9 and VKORC1 alleles for warfarin. Genet Med. 2008 Feb,10(2):139-50.

International Warfarin Pharmacogenetics Consortium Estimation of the warfarin dose with clinical and pharmacogenetic data. N Engl J Med. 2009Feb 19,360(8):753-64.

CYP450 2C19 cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 19 Cytokrom P450 2C19 (CYP2C19) enzymet medverkar i den oxi-dativa metabolismen av diverse mediciner som Antidepressiva,Neuroleptika, Lugnande medel och Protonpumphämmare. CYP2C19 erbjuder en alternativ ämnesomsättningsväg för CPY2D6.Defekter i CYP2C19-genen kan öka den enzymatiska aktiviteten eller reducera den.




detta enzym, blir normalt aktiverade Litteratur Sheffield L. J. et al. Clinical use of pharmacogenomic tests in 2009. Clin Biochem Rev. 2009 May,30(2):55-65.

Hodgson K. et al. Genetic differences in cytochrome P450 enzymes and antidepressant treatment response. J Psychopharmacol. 2014Feb,28(2):133-41.

NAT2 - N-acetyltransferase 2 (arylamine N-acetyltransferase) Arylamin-N-Acetyltransferaser 2 (NAT2) medverkar vid Avgiftningen av mediciner och kroppens egna ämnen genom Acetylering.Så omvandlas giftiga och cancer-framkallande ämnen och kan på så vis utsöndras. Polymorfismer kan leda till en förändradenzymatisk aktivitet av NAT2-proteinet.




detta enzym, blir normalt aktiverade Litteratur Daly A. K. et al. Pharmacogenomics of adverse drug reactions. Genome Med. 2013 Jan 29,5(1):5.

Barbieri R. B. et al. Genes of detoxification are important modulators of hereditary medullary thyroid carcinoma risk. Clin Endocrinol (Oxf). 2013Aug,79(2):288-93.

Int. braz j urol. vol.30 no.4 Rio de Janeiro Jul., Aug. 2004, Rama D. Mittal, Daya S.L. Srivastava, Anil Mandhani

Sida 23 av 135

CYP3A4 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 4 Cytokrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.




detta enzym, blir normalt aktiverade Litteratur Chiang TS et al. Enhancement of CYP3A4 Activity in Hep G2 Cells by Lentiviral Transfection of Hepatocyte Nuclear Factor-1 Alpha. PLoS One. 2014 Apr14,9(4):e94885.

Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.

Okubo M et al. CYP3A4 intron 6 C>T polymorphism (CYP3A4*22) is associated with reduced CYP3A4 protein level and function in human livermicrosomes. J Toxicol Sci. 2013,38(3):349-54.

CYP3A5 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 5 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter URM 1% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser RM 10% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser X NM 89% Berörda mediciner bryts ned normalt

Litteratur Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.

Roden Dan M et al. Pharmacogenomics: the genetics of variable drug responses Circulation (2011)

CYP2E1 - cytochrome P450, family 2, subfamily E, polypeptide 1 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.




detta enzym, blir normalt aktiverade Litteratur Sheng YJ et al. The association between CYP2E1 polymorphisms and hepatotoxicity due to anti-tuberculosis drugs: A meta-analysis. Infect GenetEvol. 2014 Jun,24:34-40.

De Bock L. et al. Quantification of cytochrome 2E1 in human liver microsomes using a validated indirect ELISA. J Pharm Biomed Anal. 2014 Jan25,88:536-41.

Sida 24 av 135

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett Hemprotein-Enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättnings-processer. Det omsätterdiverse Xenobiotika som Koffein, Aflatoxin B1 och mediciner som Paracetamol.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter URM 14% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser X EM 53% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt



detta enzym, blir normalt aktiverade Litteratur Hubacek JA. et al. Drug metabolising enzyme polymorphisms in Middle- and Eastern-European Slavic populations. Drug Metabol Drug Interact.2014,29(1):29-36.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitricoxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter T/T 30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektiv

dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektivdödskvoten med denna medicin är högre

X G/T 44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektivmedicinen Glimepirid är effektiv

G/G 26% medicinen Glibenclamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid äreffektiv

Litteratur Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun15,55(24):2745-52.

Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J PhysiolPathophysiol Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014.

Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users ofsulfonylurea. Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.

Sida 25 av 135

PROSTATA HEALTH SENSOREffektiv prevention och behandling av prostatacancer

• Genetisk uppskattning av risk för prostatacancer• Genetisk uppskattning av risk för prostata-hyperplasi• Omfattande test med mer än 9 genetiska variationer• Analys av 13 genvariationer för effekten av 40+ relevanta mediciner• Effektiva förebyggande vårdåtgärder och tidig diagnos i god tid• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Omställning av livsstil för att sänka sjukdomsrisken• Läkares ledning för optimal förebyggande vård


ANDROLOGI

ProstataProstatan är en könskörtel hos mannen och producerar en del av sädesvätskan. Denligger under urinblåsan, omger början av urinröret och liknar hos mannen i storlek ochform en kastanj. Den består av flera körtlar, som producerar ett sekret, som videjakulationen avges in i urinröret, där blandas med spermierna och uppfyller en viktigfunktion av fortplantningen. Tyvärr är prostatan förknippad med en rad delvis dödligasjukdomar, varför den hos män som regel efter 45-års åldern årligen undersöks.

Den godartade Prostatahyperplasin (BPH) ären godartad förstoring av prostatan, utlöstav den anormala ökningen av speciella celler.Sjukdomen förekommer mycket ofta ochutvecklas som regel i medelåldern och vidhögre ålder. Risken att lida avprostataförstoring är beroende av genernaoch livsstilen och gäller ca. 10-20% iåldersgrupperna 50-59 år och ca. 25-35% iåldern från 60-69 år. I motsats tillprostatacancer utvecklas symptomen hosprostataförstoring mycket snabbt. Smärtorvid vattenkastning är då typiska, upprepadurinering, försvårad, utdragen och genomvattenkastning med hjälp av bukpress. Omtömningen av urinblåsan hindras, kan det isvåra fall t.o.m. leda till livshotandeblockering av njurarna. Om man får diagnosenprostataförstoring, blir den beroende påtillståndet antingen behandlad medicinskt,eller förminskad operativt med hjälp av laser.Det bästa valet är och förblir emellertidförebyggande vård. Eftersom den godartadeförstoringen av prostatan är nära förbundenmed ett samspel mellan gener och livsstil, kanen modifierad livsstil hos genetisktpredisponerade människor kraftigt sänkasjukdomsrisken.

Prostatacancer hör till mannens vanligastekräftsjukdomar, som knappt 3 av 100 män iTyskland dör av. I motsats tillprostataförstoringen förlöper sjukdomenstidiga stadium utan märkbara symptom,varför den vanligtvis först observeras vid ett

senare skede genom besvär somtömningsstörningar av urinblåsan,bensmärtor, viktförlust och blodbrist. Omman får diagnosen först, när symptom börjatuppträda, har ofta redan metastaser, enutbredning av cancern, hunnit bildas,huvudsakligen i de näraliggande lymfkärleneller i skelettet.

I de tidiga stadierna är prostatacancer nästanalltid utan symptom. Huvudsakliga besvärenyttrar sig vid framskridet Karzinom p.g.a.blockaden av urinavgång. Det är möjligt attdet yttrar sig i en fördröjd början, en svagstråle, efterdropp eller avbrott i urinstrålenvid vattenkastning. Ofta stannar också resterav urin i kvar i blåsan. Ofta märks ökad ellerövervägande nattetid uppkommenurinträngning, återkommandevattenkastning av små urinmängder,försvårad vattenkastning eller smärtor vidvattenkastning. Genom tryckskador på nerveri korsryggen kan det i sällsynta fall ocksåförekomma erektionsstörningar. Synligt blodi urin eller ejakuleringen är däremot sällsynt,men desto betydelsefullare.

Besvär kan i framskridet stadiumhuvudsakligen förorsakas av tumörspridning iandra vävnader, medan den ursprungligatumören inte utlöser några besvär.Allra oftast handlar det här om smärtor påryggraden och bäckenet. Benmetastaser är ide flesta fall den mest utpräglade sjukdomen.Dessa är också den vanligaste dödsorsaken,

Sida 27 av 135

som utlöses av prostatacancer. Detframskridna stadiet åtföljs även ofta avblodbrist och ofrivillig viktförlust.

En behandling med hopp om läkning ärendast möjlig, om cancern ännu inte brett utsig, varför en tidig diagnos är avgörande fören effektiv behandling. Därför finns det imånga europeiska länder enrutinundersökning gällande förebyggandevård, där män från 45-års ålder årligenundersöks för prostatacancer. Terapeutiskaalternativ är operation med fullständigtavlägsnande av prostatan, strålbehandling,hormonterapi och i många fall kemoterapi.

Blir cancern behandlad i rätt tid och föreutbredningen till andra vävnader, liggerläkningschansen på ca. 90%. Efterutbredningen ligger det 5-årigaöverlevnadstalet bara vid ca. 35%, varför dentidiga diagnosen är så avgörande.Uppskattningsvis dör ca. 20% av insjuknade iprostatacancer. Trots att prostatacancer ären åldersbetingad företeelse, utlösesuppskattningsvis hälften av fallen genomvariationer i flera gener. Nu är det möjligt, atttesta dessa gener och låta bestämma denpersonliga risken långt innanprostatacancern inträffar. Är risken tydligtförhöjd, kan man förebygga uppkomsten avsjukdomen med ett förebyggandevårdprogram. Dessutom kan man med etttidigare och intensivare observationsprogrami god tid fastställa möjliga sjukligaförändringar och ev. behandla dem i god tid.Härigenom kan man i de flesta fall förhindraallvarliga och oangenäma konsekvenser.

Sida 28 av 135

ANDROLOGI

Relevanta gener vid prostataInom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som höjer och sänker riskenför prostatacancer endast måttligt, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar mandessa genetiska variationer tillsammans, kan de påverka sannolikheten avsevärt. Analysen avde relevanta genetiska variationerna kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK TCF2 rs4430796 G>A G/G 1 - - - LOC124685 rs1859962 T>G T/T 1 - - - 8q24 region 2 rs16901979 C>A C/C 1 - - - 8q24 region 3 rs6983267 T>G T/T 1 - - - 8q24 Region 1 rs1447295 C>A C/C 1 - - - VDR rs2107301 C>T T/T 2.47 - - RISK 8q24 rs4242382 G>A A/A 2.1 - - RISK 8q24 rs7837688 T>G T/T 1 - - - 8q24 rs2011077 A>G A/A 1 - - - RNASEL rs627928 G>T G/G 1 - - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form avgenetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp =personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något,PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = dennavariation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sida 29 av 135

Sammanfattning av effekternaHär ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa ochkropp:

➤ Din risk att insjukna i prostatacancer ligger under den hos den allmänna befolkningen. Duhar följaktligen ett visst skydd mot sjukdomen.

Hur hög är din risk att insjukna i prostatacancer? LÅG

GENOMSNITTSRISK

HÖGRE

▲

Från och med när rekommenderasförebyggande undersökningar? FRÅN 45-ÅRSÅLDERN

TIDIGARE

▲

Sida 30 av 135

ANDROLOGI

Prevention och vårdHos dig är alla gener friska och därför är du inte utsatt för en förhöjd sjukdomsrisk.Följ m.a.o. bara den allmänna regeln för ett sunt liv och gör fr.o.mditt 45:e år årligen en prostataundersökning. På så sätt kan ålders-betingade (ejgenetiska) former av prostata-sjukdomar fastställas i god tid och behandlas.

Sida 31 av 135

ANDROLOGI

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid prostata ochbesläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpadin läkare att välja den riktiga dosen.


Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ? aprepitant Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig dolasetron Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt domperidone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig metoclopramide Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Sida 32 av 135

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för

cancerbehandling ochprevention


anastrozole Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig cyclophosphamide troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig docetaxel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig doxorubicin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig erlotinib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig etoposide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig gefitinib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig ifosfamide troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig imatinib troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nilutamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig paclitaxel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sorafenib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig sunitinib troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tamoxifen (FDA!) troligt starkare ~10% Ofta 0% Byte önskvärt temsirolimus Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig teniposide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig vemurafenib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig vinblastine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig vincristine Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt vindesine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Doseringsrekommendationer för läkaren:~100% ( dosera helt enkelt normalt), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0%(använd om möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarensansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av enmedicin.

Sida 33 av 135

VETENSKAP

Prostate Health Sensor TCF2 - Transcription factor 2 (rs4430796) Transkriptionsfaktor 2 (TCF-2 eller HNF1B) bildar en Heterodimer med TCF1 och aktiverar resp. inhiberar uttrycket av olika målgener.Polymorfismen rs4430796 är förknippad med en förhöjd risk för prostatacancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 18% Förhöjd risk för Prostatacancer (OR: 1:4) A/G 56% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer X G/G 26% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9.

Levin et al. Chromosome 17q12 variants contribute to risk of early-onset prostate cancer. Cancer Res. 2008 Aug 15,68(16):6492-5.

Gudmundsson et al. Two variants on chromosome 17 confer prostate cancer risk, and the one in TCF2 protects against type 2 diabetes. Nat Genet. 2007Aug,39(8):977-83.

LOC124685 - Myosin, lätt kedja 6, alkali, av mjuka muskel och icke-muskel pseudogener (rs1859962) I en genom-omfattande associationsstudie visades, att Polymorfismen rs1859962 på Kromosomen 17q24.3 är för-knippad med en förhöjdrisk för prostatacancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 24% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer T/G 57% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer G/G 19% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.28)

Litteratur Sun et al. Cumulative effect of five genetic variants on prostate cancer risk in multiple study populations. Prostate. 2008 Sep 1,68(12):1257-62.


Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9

8q24 region 2 (rs16901979) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 1% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.53) A/C 5% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.53) X C/C 94% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9

Cheng et al. 8q24 and prostate cancer: association with advanced disease and meta-analysis. Eur J Hum Genet. 2008 Apr,16(4):496-505.


Sida 34 av 135

8q24 region 3 (rs6983267) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 24% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer T/G 55% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.25) G/G 21% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.25)

Litteratur Haiman et al. A common genetic risk factor for colorectal and prostate cancer. Nat Genet. 2007 Aug,39(8):954-6.

Yeager et al. Genome-wide association study of prostate cancer identifies a second risk locus at 8q24. Nat Genet. 2007 May,39(5):645-9. Epub 2007 Apr 1.

Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9.

Cheng et al. 8q24 and prostate cancer: association with advanced disease and meta-analysis. Eur J Hum Genet. 2008 Apr,16(4):496-505.

8q24 Region 1 (rs1447295) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 1% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.22) A/C 12% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.22) X C/C 87% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Zheng et al. Association between two unlinked loci at 8q24 and prostate cancer risk among European Americans. J Natl Cancer Inst. 2007 Oct17,99(20):1525-33. Epub 2007 Oct 9.

Amundadottir et al. A common variant associated with prostate cancer in European and African populations. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):652-8. Epub 2006 May7.

Freedman et al. Admixture mapping identifies 8q24 as a prostate cancer risk locus in African-American men. Proc Natl Acad Sci U S A. 2006 Sep19,103(38):14068-73. Epub 2006 Aug 31.

VDR - vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs2107301)) VDR-genen är kodad på Vitamin-D-Receptorn, som räknas till familjen steroidreceptorer. Det rör sig om en transkriptions faktor, somreglerar vissa mål-geners aktivitet och på så vis påverkar ämnesomsättningen. Polymorfismen rs2107301 är förknippad med en förhöjdrisk för prostatacancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 8% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 2.47) T/C 36% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.11) C/C 56% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Schäfer et al. No association of vitamin D metabolism-related polymorphisms and melanoma risk as well as melanoma prognosis: a case-control study. ArchDermatol Res. 2012 Jul,304(5):353-61.

Holt et al. Vitamin D pathway gene variants and prostate cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 Jun,18(6):1929-33.

Holick et al. Comprehensive association analysis of the vitamin D pathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer. Cancer EpidemiolBiomarkers Prev. 2007 Oct,16(10):1990-9.

Sida 35 av 135

8q24 (rs4242382) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X A/A 1% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 2.1) A/G 14% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.91) G/G 85% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer



Fitzgerald et al. Analysis of recently identified prostate cancer susceptibility loci in a population-based study: associations with family history and clinicalfeatures. Clin Cancer Res. 2009 May 1,15(9):3231-7.


AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 1% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer T/G 14% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.91) G/G 85% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.67)



Lindstrom et al. Characterizing associations and SNP-environment interactions for GWAS-identified prostate cancer risk markers--results from BPC3. PLoSOne. 2011 Feb 24,6(2):e17142.


AE Genotyp GF Resultat möjligheter X A/A 4% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer A/G 32% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 2.4) G/G 64% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 6.2)

Litteratur Ma et al. Polymorphisms of fibroblast growth factor receptor 4 have association with the development of prostate cancer and benign prostatic hyperplasiaand the progression of prostate cancer in a Japanese population. Int J Cancer. 2008 Dec 1,123(11):2574-9.

Sida 36 av 135

RNASEL - Ribonuclease L (2',5'-oligoisoadenylate syntetas-beroende) (rs627928) RNase L, kodad genom RNASEL-genen, är en Ribonukleas, som bryter ned virala och cellulära RNA. Polymorfismen rs627928 är förknippadmed en förhöjd risk för prostatacancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter T/T 15% Förhöjd risk för Prostatacancer (OR: 1:4) T/G 51% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.24) X G/G 34% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Mi et al. An update analysis of two polymorphisms in encoding ribonuclease L gene and prostate cancer risk: involving 13,372 cases and 11,953 controls. GenesNutr. 2011 Nov,6(4):397-402.

Breyer et al. Genetic variants and prostate cancer risk: candidate replication and exploration of viral restriction genes. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev.2009 Jul,18(7):2137-44.

Li et al. RNASEL gene polymorphisms and the risk of prostate cancer: a meta-analysis. Clin Cancer Res. 2006 Oct 1,12(19):5713-9.

Sida 37 av 135


CARDIOVASCULAR SENSORPrevention och behandling av störningen av fettämnesomstättningen

• Analys av mer än 18 genvariationer• Anlag för Cholesterol- (HDL och LDL), definiera Homozystein- ochTriglyceridvärden• Är Omega3 lämpligt eller kontraproduktivt för Cholesterolvärden?• Definiera anlag för plötslig hjärtdöd (Long QT invervall)• Lämpliga mikronäringsämnen för prevention och behandling• Analyser av 19 genetiska variationer, för effekten av 26+ relevanta mediciner• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Läkares ledning för den optimala förebyggande vården

HJÄRTKRETSLOPP

Kardiovaskulära sjukdomarKolesterol och Triglycerider är livsnödvändiga fetter, som vår kropp använder för att bildacellmembran och lagra energi, för att uppta fettlösliga vitaminer och bilda hormoner. Dådessa fetter är så livsnödvändiga, producerar vår kropp själv kolesterol, som fördelas genomblodbanorna och tillhandahålls i hela kroppen för cellbildningen. På det här sättetproducerar vår kropp själv ca. 70 % av det nödvändiga kolesterolet och hämtar de resterande30 % ur vår näring.

Eftersom mer kolesterol upptas i blodet efter enmåltid, finns det stränga regleringsmekanismer,som långsiktigt håller kolesterolspegeln pånormalnivå. Om det finns för mycket kolesterol iblodet, transporteras det till levern i form avHDL-kolesterin och filtreras ur blodet. På det härviset sänks kolesterinspegeln. Transporten gårvisserligen även i den andra riktningen, dåkolesterinet överförs från levern till blodet.Härigenom höjs kolesterinspegeln i blodet. Dåen hög kolesterinspegel kan utlösa sjukdomenarterioskleros, är naturligtvis en lågkolesterinspegel för ett sunt liv önskvärd.

Därför anses HDL-kolesterol, som är det justutsöndrade kolesterolet, som "bra" kolesterol.LDL-kolesterol, som transporteras från levern tillblodomloppet, betraktas som "dåligt"kolesterol.

Därför är det viktigt för ett sunt liv attbevara en hög HDL- och en låg LDL-kolesterolspegel.

Ett antal gener är antingen ansvariga förregleringen av kolesterol- och triglyzeridvärdeneller höjer risken för kardiovaskulära sjukdomar.Personer, som bär på defekter i en eller flera avdessa gener måste du vara vaksam på mängdenav intaget av fett.Då kosten har största betydelse förämnesomsättningen, är följaktligen en kostanpassad efter dina gener mycket viktig.

Sida 39 av 135

Störningar i hjärtrytmenDet Långa-QT-Syndromet är en livsfarlig sjukdom, som hos annars fullkomligt friskapersoner kan leda till plötslig hjärtdöd.

Hjärtats slag utlöses med hjälp av en konstantåterkommande elektrisk impuls, som berör helahjärtat. Tiden från att hjärtslaget startar tilltidpunkten, då cellerna förbereder sig för nästahjärtslag, kallar man QT-tid. Är denna särskiltlång, finns häri-genom risken, att det i speciellasituationer uppstår anfallslikahjärtrusningstillstånd, hjärtsvikt,svindelattacker eller svimningsanfall. I värstafall slutar sådana händelser med hjärtstilleståndpga. kammar-flimmer. De flesta, som drabbas avdenna sjukdom, märker emellertid ingasymptom, förrän en livshotande situationutvecklats. Symptomen och anfallenförekommer oftast i samband med kroppsligbelastning eller stress. Med hjälp av ett EKG iavslappnat tillstånd och en genanalys kan manbättre identifiera patienter med särskilt högrisk.

Förlängningen av QT-tiden själv är normalt intekännbar. Fler än hälften av patienterna med ettLångt-QT-syndrom har inga som helst besvär.När symptom uppstår, så förorsakas dessa redanav potentiellt livshotande hjärtsvikt, som måstebedömas som ett allvarligt sjukdomstecken. Dåhandlar det om pågående (> 30 sek.) eller ej-pågående (< 30 sek.) hjärtrusning; som beroendepå tidslängd och pulsfrekvens,kroppskonstitution och det allmänna tillståndetibland inte märks eller kan leda till svindel,plötslig avsvimning eller t.o.m. hjärtstilleståndoch därpå följande plötslig hjärtdöd. Dåhjärtrusning mestadels inträffar plötsligt ochvid kroppslig belastning eller i stressituationer,kommer symptomen ofta helt oväntat och närman mår bra i de beskrivna situationerna.

Det i första hand viktigaste för dem, som ärutsatta för en genetisk risk, är att förebyggauppkomsten av symptomen. Detta med hjälp aven noggrann läkarkontroll av hjärtfrekvensenvid risksituationer. Till dessa hör sjukdomar ihjärtverksamhetens kretslopp, sockersjukandiabetes mellitus, kraftig övervikt, en ålder över55 år, extrem kroppslig aktivitet och intaget avsärskilda mediciner.Om man fått diagnosen förlängt QT-intervall inämnda situationer, kan man som förebyggande

åtgärd i förekommande fall behandla patientenmedicinskt . Numera är det möjligt att låta testasin personliga risk genom en genanalys, för attkonstatera, om man hör till riskgruppen och föratt i sådana fall reagera riktigt. Allvarligakonsekvenser som plötslig hjärtdöd kanhärigenom mestadels undvikas.

Sida 40 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för hjärt -blodcirkulationsstörningarI vetenskapen har man redan identifierat flera gener och polymorfer med en risk för diversekardiovaskulära komplikationer. Genom analysen av dessa polymorfer kan man av resultatetfastställa sjukdomsrisken liksom andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper.

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK CHD13 rs8055236 G>T T/G - - - RISK CHDS8 rs1333049 G>C G/G - - - - APOA5 rs662799 -1131T>C A/A - - - - PON1 rs662 Q192R A/A - - - - PON1 rs854560 L55M T/T - - - - APOB rs5742904 R3500Q A/G - - - RISK SREBF2 rs2228314 Gly595Ala G/G - - - RISK NOS3 Ins/Del Int. 4 Ins/Del Intron 4 Ins/Ins - - - - NOS3 rs2070744 -786 T/C C/C - - - RISK NOS3 rs1799983 Glu298Asp G/G - - - - APOA1 rs670 -75G > A A/G - RESPOND - RISK MTRR rs1801394 Ile22Met G/A - - - RISK MMP3 rs3025058 5A/6A T/T - - - RISK GJA4 rs1764391 Pro319Ser C/C - - - RISK ITGB3 rs5918 Leu33Pro T/T - RESPOND - - CETP rs708272 Taq1(B1>B2) C/C - - - RISK MTHFR rs1801133 C>T T/T - RESPOND - RISK APOE rs429358 T>C T/T - - - - APOE rs7412 T>C T/T - - - - APOE TYP kombination E2/E3/E4 E2/E2 - RESPOND - - NOS1AP rs16847548 T>C T/T - - - - NOS1AP rs12567209 G>A G/G - - - - NOS1AP rs10494366 T>G T/G - RESPOND - RISK

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr såstor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationenreagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökarrisken för sjukdomen hos dig.

Sida 41 av 135

Sammanfattning av effekternaDå flera risk-gener, som ger upphov till diverse kardiovaskulära komplikationer, analyserats inomramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varjeindivid drabbad av en särskild genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på fler risk-variationerän befolkningsgenomsnittet och därför har en större risk att insjukna. Det kan däremot också varamöjligt att bära på färre risk-variationer än den allmänna befolkningen, varigenom du har visst skyddmot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationernahar på din hälsa och din kropp:

➤ Du har en i jämförelse med befolkningsgenomsnittet en 3.6 X ggr så stor risk att insjukna iKoronar Hjärtsjukdom ➤ Starka anlag för höga LDL-kolesterolvärden➤ Svaga anlag för höga Triglyzeridvärden➤ Vitamin B2 har homozysteinsänkande effekt ➤ Omega3 fettsyror förbättrar ditt kolesterinvärde➤ Aspirin är effektivt som före-byggande av trombos i risk-situationer➤ Anlag för låga HDL-kolesterolvärden

Risk för KHK, artheroskleros och hjärtinfarkt SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Anlag för LDL-kolesterinvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Anlag för HDL-kolesterinvärden NORMAL

LÅG

▲

Effekt av omega3 på HDL-kolesterin FÖRBÄTTRING

FÖRSÄMRING

▲

Anlag för triglyzeridvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Anlag för homozysteinvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Effekt av vitamin B2 på homozystein SÄNKNING

INGEN/INGET

▲

Effekten av aspirin för thrombosprevention SKYDD

INGEN/INGET

▲

Risk för plötsligt hjärtstillestånd (QT) NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 42 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdEftersom du har ett indirekt anlag för koronar hjärtsjukdom, är förebyggande vård specielltviktig för dig för att förbli frisk. Därför är det särskilt viktigt för dig att kontrolleranormaliseringen av blodfettvärdena redan före en ev. uppkomst av sjukdomen. Tala då meddin läkare om din ökade risk och börja ett kontrollprogram med honom, genom vilket dittkolesterol (HDL- och LDL) liksom triglyceridvärde mäts ca två gånger per år.De förebyggande åtgärderna och behandlingsmöjligheterna för resp. blodfetter är listade enoch en och bör vid behov och i förekommande fall följas under din läkares ledning.

Förebyggande åtgärder➤ Bedriv sport resp. se till att röra dig regelbundet.➤ Bäst är uthållighetsträning av olika slag (gång, stavgång, cykling, simning, styrketräning etc.) ochkontrollera din vikt. Vi rekommenderar minst 30 min. rörelse 5 dagar i veckan. ➤ Självfallet bör var och en låta bli att röka, i synnerhet som det är en särskilt stark riskfaktor förkranskärlssjukdomar. Därför skulle alla (särskilt genetiskt förbelastade personer) absolut låta bli att röka. ➤ Liten alkoholförbrukning av max. en alkoholisk dryck per dag är tillåtet. ➤ Måltider bör som regel tillagas med lite fett. Då är fisk, fågel och magert kött att rekommendera. Menman bör minska på feta köttvaror som korv, späck, fett kött och inälvor såsom feta ostsorter. ➤ Vid konsumtion av mjölkprodukter bör man akta sig för lättmjölk, mager ost och yoghurt. ➤ Ät som regel litet animaliska livsmedel och använd i huvudsak vegetabiliska oljor. ➤ Inta flera gånger per dag fiber i form av frukt och grönsaker.

Omega 3➤ Omega-3-fettsyror rekommenderas vanligtvis vid förhöjt kolesterol, men är kontraproduktivt förspecifika genetiska typer, eftersom de ytterligare försämrar HDL-kolesterolet. Enligt dina gener är Omega-3emellertid en effektiv lösning för att förbättra dina kolesterolvärden.

Om blodfettsvärdena trots en sund levnadsstil inte normaliserats, bör man tillgripa medicinskbehandling. Som valmöjlighet finns statiner, gallsyrebindare, fibrater, niazin (vitamin B3) ochkolesterolsynthes- och resorptionshämmare. Vilken medicin som i så fall är lämplig för dig, avgör dinläkare. Då man mestadels bara kan förhindra en försämring av sjukdomen vid långt framskridenarterioskleros, är förebyggande vård i det här fallet särskilt viktigt.

QT-intervall och plötsligt hjärtstopp

Du har en förhöjd risk att insjukna i Long-QT-Syndromet. För dig är det nu viktigt, att lägga märke tillrisksituationer och under läkares ledning undvika störningar i hjärtrytmen efter bästa förmåga.

Därför anser vi det mycket viktigt, att längden på QT-intervallerna bestäms av läkare, när duär utsatt för en av följande riskfaktorer:

➤ Ischemi (blodcirkulationsstöring) ➤ Diabetes mellitus Typ 2 (sockersjuka) ➤ Metaboliskt Syndrom (kraftig övervikt)➤ Ålder över 55 år

Vid utövandet av extremsport bör likaså även Elektrolyt-spegel-bedömningar genom-föras, för att

Sida 43 av 135

genast upptäcka oregelbund-enheter och låta behandla dem i god tid. Man bör under läkares ledninggenomföra ett EKG i viloläge, innan man får medicinen, som kan påverka QT-Intervallen. Tala med dinläkare om din genetiska risk och medicinerna, som du tar. Inom ramen för en möjlig farmakologiskgenetisk undersökning av vårt laboratorium, har vi ännu inte definitivt markerat dessa medicinersom olämpliga , p.g.a. en möjlig QT-förlängd effekt, då din läkare bör göra den bedömningen ienlighet med din QT-intervall.

Följande medicingrupper är möjligen olämpliga:➤ Antiarrhythmika ➤ Antiasthmatische ➤ Aerosole ➤ Antidepressiva ➤ Antimalariamedikamente ➤ Fluorquinolone ➤ Makrolide ➤ Tamoxifen

Till dessa hör följande preparat/hormoner (ordnade alfabetiskt)

Albuterol, Albuterol, Alfuzosin, Amantadine, Amiodarone, Amiodarone, Amitriptyline, Amphetamine,Amphetamine, Arsenic trioxide, Astemizole, Atazanavir, Atomoxetine, Azithromycin, Bepridil, Chloral hydrate,Chloroquine, Chlorpromazine, Ciprofloxacin, Cisapride, Citalopram, Clarithromycin, Clomipramine, Clozapine,Desipramine, Dexmethylphenidate, Diphenhydramine, Diphenhydramine, Disopyramide, Dobutamine,Dofetilide, Dolasetron, Domperidone, Dopamine, Doxepin, Dronedarone, Droperidol, Ephedrine, Ephedrine,Epinephrine, Epinephrine, Erythromycin, Erythromycin, Felbamate, Fenfluramine, Flecainide, Fluconazole,Fluoxetine, Fluoxetine, Foscarnet, Fosphenytoin, Galantamine, Gatifloxacin, Gemifloxacin, Granisetron,Halofantrine, Haloperidol, Ibutilide, Imipramine, Indapamide, Isoproterenol, Isoproterenol, Isradipine,Itraconazole, Ketoconazole, Lapatinib, Lapatinib, Levalbuterol, Levofloxacin, Levomethadyl,Lisdexamfetamine, Lithium, Lithium, Mesoridazine, Metaproterenol, Metaproterenol, Methadone, Methadone,Methylphenidate, Methylphenidate, Mexiletine, Midodrine, Moexipril/HCTZ, Moxifloxacin, Nicardipine,Nilotinib, Norepinephrine, Nortriptyline, Octreotide, Ofloxacin, Ondansetron, Oxytocin, Paliperidone,Paroxetine, Pentamidine, Pentamidine, Perflutren lipid microspheres, Phentermine, Phentermine,Phenylephrine, Phenylpropanolamine, Phenylpropanolamine, Pimozide, Probucol, Procainamide,Procainamide, Protriptyline, Pseudoephedrine, Pseudoephedrine, Quetiapine, Quinidine, Quinidine,Ranolazine, Risperidone, Ritodrine, Ritonavir, Roxithromycin, Salmeterol, Sertindole, Sertindole, Sertraline,Sibutramine, Solifenacin, Sotalol, Sparfloxacin, Sunitinib, Tacrolimus, Tamoxifen, Telithromycin, Terbutaline,Terfenadine, Thioridazine, Tizanidine, Tolterodine, Tolterodine, Trazodone, Trimethoprim-Sulfa, Trimethoprim-Sulfa, Trimipramine, Vardenafil, Venlafaxine, Voriconazole, Ziprasidone

Observera: Bestäm aldrig själv, att utesluta en medicin på recept. Det kan och får endast enläkare besluta åt dig.

Sida 44 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid diversekardiovaskulära komplikationer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjligvarning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling

av störningar i hjärtrytmen Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

amiodarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig dronedarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig encainide Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt flecainide Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt mexiletine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt procainamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig propafenone (FDA!) troligt starkare ~40% Ofta ~50% Byte önskvärt quinidine (FDA!) Normal ~33% Ofta ~20% Byte önskvärt sparteine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling


alprenolol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt carvedilol (FDA!) Normal ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt cilostazol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig debrisoquine Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt eplerenone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig hydralazine (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig isosorbide-dinitrate (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig metoprolol (FDA!) Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt nebivolol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt perhexiline Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt propranolol (FDA!) Normal ~20% Ofta ~20% Byte önskvärt s-metoprolol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt timolol Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

Sida 45 av 135



atorvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig cerivastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig fluvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lescol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lovastatin troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig



Sida 46 av 135

VETENSKAP

Cardiovascular Sensor CDH13 - Cadherin 13 (rs8055236) CDH13 genen är kodad för ett protein av Cadherin Superfamiljen. Proteinet är lokaliserat på cellembranet och exprimieras bl.a. i hjärta, iaortaväggen, i neuroner och i ryggmärgen. Polymorfismen rs8055236 förknippas med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter T/T 2% Ingen förhöjd sjukdomsrisk X T/G 34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.91) G/G 64% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 2.23)

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls.

Linnea M. Baudhuin. Genetics of coronary artery disease: focus on genome-wide association studies. Am J Transl Res. 2009, 1(3): 221–234.

CHDS8 - Koronar hjärtsjukdom, känslighet för, 8 (rs1333049) Polymorfismen rs1333049 på genen CHDS8 (Coronary hjärtsjukdom, mottaglig till, 8) förknippades upprepade ggr med en förhöjd risk förhjärtsjukdomar.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 30% Ingen förhöjd sjukdomsrisk G/C 50% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47) C/C 20% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9)

Litteratur Bilguvar K. et al. Susceptibility loci for intracranial aneurysm in European and Japanese populations. Nat Genet. 2008 Dec,40(12):1472-7.

Helgadottir A. et al. The same sequence variant on 9p21 associates with myocardial infarction, abdominal aortic aneurysm and intracranial aneurysm. NatGenet. 2008 Feb,40(2):217-24.

Helgadottir A. et al. A common variant on chromosome 9p21 affects the risk of myocardial infarction. Science. 2007 Jun 8,316(5830):1491-3.

Karvanen J. et al. The impact of newly identified loci on coronary heart disease, stroke and total mortality in the MORGAM prospective cohorts. GenetEpidemiol. 2009 Apr,33(3):237-46.

Sida 47 av 135

APOA5 - Apolipoprotein A-V (rs662799) Apolipoprotein A-V spelar en viktig roll vid regleringen av Plasma- Triglycerider. Rs662799 Polymorfismen leder till en förhöjning av dessavärden, vilket ökar risken för Koronar hjärtsjukdom, Arterioskleros och hjärtinfarkt. Dessutom visade det sig, att bärare av G-Allel visar enliten viktökning vid fettsnål kost.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X A/A 96% Ingen förhöjd sjukdomsrisk A/G 3% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

anlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet)anlag för förhöjda Triglycerid-värden

G/G 1% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarktanlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet)anlag för förhöjda Triglycerid-värden

Litteratur Aberle J. et al. A polymorphism in the apolipoprotein A5 gene is associated with weight loss after short-term diet. Clin Genet. 2005 Aug,68(2):152-4.

Aouizerat B. E. et al. Genetic analysis of a polymorphism in the human apoA-V gene: effect on plasma lipids. J Lipid Res. 2003 Jun,44(6):1167-73.

Dorfmeister B. et al. The effect of APOA5 and APOC3 variants on lipid parameters in European Whites, Indian Asians and Afro-Caribbeans with type 2diabetes. Biochim Biophys Acta. 2007 Mar,1772(3):355-63.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs662) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X A/A 43% Ingen förhöjd sjukdomsrisk G/A 47% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt G/G 10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant in secondaryprevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45.

Hassan et al. The Q192R polymorphism of the paraoxonase 1 gene is a risk factor for coronary artery disease in Saudi subjects. Mol Cell Biochem. 2013Aug,380(1-2):121-8.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs854560) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 18% Ingen förhöjd sjukdomsrisk A/T 46% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt A/A 36% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant in secondaryprevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45

Sida 48 av 135

APOB R3500Q - Apolipoprotein B (rs5742904) Apolipoprotein B (ApoB) ist Huvudproteinbeståndsdelen av LDL (Low Density Lipoprotein) proteiner, som är ansvariga för Kolesterin-transporten i blodet. APOB reglerar på så sätt LDL-koncentrationen i organismen. Polymorfismen rs5742904 leder till en förhöjd LDL-kolesterin spegel.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter G/G 98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk X A/G 1% Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

betydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie) A/A 1% Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

betydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie) Litteratur Real et al. Influence of LDL receptor gene mutations and the R3500Q mutation of the apoB gene on lipoprotein phenotype of familial hypercholesterolemicpatients from a South European population. Eur J Hum Genet. 2003 Dec,11(12):959-65.

Meriño-Ibarra et al. Screening of APOB gene mutations in subjects with clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Hum Biol. 2005 Oct,77(5):663-73.

Haiqing et al. Familial Defective Apolipoprotein B-100 and Increased Low-Density Lipoprotein Cholesterol and Coronary Artery Calcification in the Old OrderAmish. Arch Intern Med. Nov 8, 2010, 170(20): 1850–1855.

Castillo et al. The apolipoprotein B R3500Q gene mutation in Spanish subjects with a clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Atherosclerosis.2002 Nov,165(1):127-35.

SREBF2 - Sterol regulatory element bindande transkriptions- factor 2 (rs2228314) SREBF2 eller SREBP2 (Sterol regulatory element-bindande protein 2) är en transkriptions faktor, som medverkar vid regleringen avKolesterinämnes-omsättningen. Genom styrningen av skilda målgeners transkriptionella aktivitet hålls Kolesterinkoncentrationen ijämvikt.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 52% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom

anlag för förhöjda LDL Kolesterin-värden G/C 45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom

inget anlag för höga LDL Kolesterin-värden C/C 3% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom

inget anlag för höga LDL Kolesterin-värden Litteratur Fan et al. Expression of sterol regulatory element-binding transcription factor (SREBF) 2 and SREBF cleavage-activating protein (SCAP) in human atheromaand the association of their allelic variants with sudden cardiac death. Published online Dec 30, 2008.

Durst et al. The discrete and combined effect of SREBP-2 and SCAP isoforms in the control of plasma lipids among familial hypercholesterolaemia patients.Atherosclerosis. 2006 Dec,189(2):443-50.

Sida 49 av 135

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (Ins/Del Int. 4) NO-Syntaser (NOS) är Oxidaser, som katalyserar reaktionen av Arginin till Citrullin och Kväve-monoxid. NOS3 är en endotelialKvävemonoxid-syntas och expremeras huvudsakligen i Endotelceller vid insidan av blodcellerna. Där reglerar NOS3 indirekt blodtrycketoch hjärtats efterbelastning. Olika Polymorfismer i NOS3-genen medverkar med förhöjd risk till kardiovaskulära sjukdomar.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X Ins/Ins 76% Ingen förhöjd sjukdomsrisk Ins/Del 22% Ingen förhöjd sjukdomsrisk Del/Del 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Casas et al. Endothelial nitric oxide synthase genotype and ischemic heart disease: meta-analysis of 26 studies involving 23028 subjects. Circulation. 2004Mar 23,109(11):1359-65.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs2070744) AE Genotyp GF Resultat möjligheter T/T 98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk C/T 1% Ingen förhöjd sjukdomsrisk X C/C 1% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Rossi et al. The T(-786)C endothelial nitric oxide synthase genotype predicts cardiovascular mortality in high-risk patients. J Am Coll Cardiol. 2006 Sep19,48(6):1166-74.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs1799983) AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 40% Ingen förhöjd sjukdomsrisk G/T 52% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt T/T 8% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Zhang et al. The G894T polymorphism on endothelial nitric oxide synthase gene is associated with increased coronary heart disease among Asia population:evidence from a Meta analysis. Thromb Res. 2012 Aug,130(2):192-7.

Abdel-Aziz et al. Association of endothelial nitric oxide synthase gene polymorphisms with classical risk factors in development of premature coronary arterydisease. Mol Biol Rep. 2013 Apr,40(4):3065-71.

Sida 50 av 135

APOA1 - Apolipoprotein A-I (rs670) Apolipoprotein A1 (ApoA1) är huvudproteinbeståndsdelen av HDL (High-density lipoprotein) partiklarna i blodet. Dessa är ansvariga förtransporten av överflödigt Kolesterol i levern, där det omvandlas och utsöndras. Polymorfismen rs670 påverkar såväl effekten av fler-faldigt omättade fettsyror på HDL-kolesterinspegeln, som även risken för hjärtsjukdomar.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter G/G 50% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) FÖRSÄMRAR HDL Kolesterin-värdena X A/G 38% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena A/A 12% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena Litteratur Angotti E. et al. A polymorphism (G-->A transition) in the -78 position of the apolipoprotein A-I promoter increases transcription efficiency. J Biol Chem. 1994Jul 1,269(26):17371-4.

Juo S. H. et al. Mild association between the A/G polymorphism in the promoter of the apolipoprotein A-I gene and apolipoprotein A-I levels: a meta-analysis.Am J Med Genet. 1999 Jan 29,82(3):235-41.

Ordovas J. M. et al. Polyunsaturated fatty acids modulate the effects of the APOA1 G-A polymorphism on HDL-cholesterol concentrations in a sex-specificmanner: the Framingham Study. Am J Clin Nutr. 2002 Jan,75(1):38-46.

MTRR - 5-methyltetrahydrofolate-homocysteine methyltransferase reductase (rs1801394) Metionin är en väsentlig, svavel-haltig, proteinogen aminosyra.Syntesen av Metionin katalyseras genom Enzymet Metionin Syntas, som isin tur behöver Homocystein. Det genom genen MTRR kodade proteinet (Metionin-Syntas-Reduktas) regenererar inaktiva MetioninSyntaser genom metylering.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 38% Ingen förhöjd sjukdomsrisk X A/G 34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarkt

anlag för förhöjda Homocystein-värden G/G 28% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarkt

anlag för förhöjda Homocystein-värden Litteratur Cai et al. Genetic variant in MTRR, but not MTR, is associated with risk of congenital heart disease: an integrated meta-analysis. PLoS One. 2014 Mar4,9(3):e89609.

Olteanu et al. Differences in the efficiency of reductive activation of methionine synthase and exogenous electron acceptors between the commonpolymorphic variants of human methionine synthase reductase. Biochemistry. 2002 Nov 12,41(45):13378-85.

MMP3 - Matrix metallopeptidase 3 (stromelysin 1, progelatinase) (rs3025058) Matrix Metalloproteinasen-3 (MMP3) eller Stromelysin1 är en zinkberoende Endopeptidas och medverkar vid nedbrytningen avextracellulära Matrixkomponenter. Den spelar därmed indirekt en viktig roll vid omformningen av cellvävnader, vid sårläkning och vidprocesser i sb.m. inflammationer. Det framkom, att Polymorfismen (rs3025058) påverkar sjukdomsrisken av hjärtsjuk-domar.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt T/Del 47% Ingen förhöjd sjukdomsrisk Del/Del 43% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

Litteratur Abilleira et al. The role of genetic variants of matrix metalloproteinases in coronary and carotid atherosclerosis. J Med Genet. 2006 Dec,43(12):897-901. Epub2006 Aug 11.

Zee et al. Genetic risk factors in recurrent venous thromboembolism: A multilocus, population-based, prospective approach. Clin Chim Acta. 2009Apr,402(1-2):189-92.

Sida 51 av 135

GJA4 - Gap junction protein, alpha 4, 37kDa (rs1764391) GJA4 (Gap junction alpha-4 protein) genen tillhör Connexin-genfamiljen. Dessa trans-membranproteiner är delar av cell-cell kanaler (s.k."Gap Junctions"), som länkar samman angränsade celler med varandra och möjliggör utbytet av Joner och små Molekyler. "Gap Junctions"förekommer framför allt i Hjärtmuskelvävnaden, i Epitelceller och i Retinan.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter T/T 14% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) C/T 41% Ingen förhöjd sjukdomsrisk X C/C 45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

Litteratur Zhao et al . Cx37 C1019T Polymorphism May Contribute to the Pathogenesis of Coronary Heart Disease. Genet Test Mol Biomarkers. 2014 Apr 28.

ITGB3 - Integrin, beta 3 (platelet glycoprotein IIIa, antigen CD61) (rs5918) Integrin beta-3 (ITGB3) eller CD61 är ett transmembran-protein, som är delaktigt i signalöverföringen mellan cellerna och denextracellulära matrixen. Det framgick, att bärare av C-Allel (rs5918) har en förhöjd risk för kardivaskulära sjukdomar. Dessutom påverkarPolymorfismen den blodförtunnande effekten av aspirin.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 74% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

aspirin skyddar mot trombos T/C 24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

aspirin ger inget skydd mot trombos C/C 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

aspirin ger inget skydd mot trombos Litteratur Undas et al. Pl(A2) polymorphism of beta(3) integrins is associated with enhanced thrombin generation and impaired antithrombotic action of aspirin at thesite of microvascular injury. Circulation. 2001 Nov 27,104(22):2666-72.

Weiss et al. A polymorphism of a platelet glycoprotein receptor as an inherited risk factor for coronary thrombosis. N Engl J Med. 1996 Apr 25,334(17):1090-4.

CETP - Cholesteryl ester transfer protein, plasma (rs708272) Kolesterinester-Transferproteinet (CETP) är ett porbildande protein, som spelar roll i Lipoproteinomsättningen. Det exprimerashuvudsakligen i levern och sörjer för överföringen av Kolesterinestern från HDL till LDL eller VLDL i utbyte mot Triglyzerider.Polymorfismen rs708272 påverkar regleringen av HDL-Kolesterinvärdena.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter T/T 13% Inget anlag för dåliga HDL Kolesterinvärden (det goda Kolesterinet) C/T 70% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet) X C/C 17% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

Litteratur Radovica et al. The association of common SNPs and haplotypes in CETP gene with HDL cholesterol levels in Latvian population. PLoS One. 2013 May13,8(5):e64191.

Agirbasli et al. Multi-locus candidate gene analyses of lipid levels in a pediatric Turkish cohort: lessons learned on LPL, CETP, LIPC, ABCA1, and SHBG. OMICS.2013 Dec,17(12):636-45.

Wang et al. CETP gene polymorphisms and risk of coronary atherosclerosis in a Chinese population. Lipids Health Dis. 2013 Nov 27,12:176.

Sida 52 av 135

MTHFR - Methylenetetrahydrofolate reductase (NAD(P)H) (rs1801133) Methylentetrahydrofolat-Reduktasen (MTHFR) är delaktig i många ämnesomsättnings-vägar i den mänskliga kroppen.I Homocysteinomsättningen är den ansvarig för nedbrytningen av Homocystein till Metionin. Polymorfismen rs1801133 leder till enmindkad, enzymatisk aktivitet av Metylentetrahydrofolat-Reduktaserna och därmed till en förhöjd Homocysteinspegel.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 9% Anlag för förhöjd Homocysteinspegel

Vitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln C/T 44% Anlag för förhöjd Homocysteinspegel

Vitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln C/C 47% Inget anlag för förhöjd Homocystein-spegel

vitamin B2 leder till en sänkning av Homocystein-spegeln Litteratur Ashfield-Watt P.A. et al. Methylenetetrahydrofolate reductase 677C-->T genotype modulates homocysteine responses to a folate-rich diet or a low-dose folicacid supplement: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2002 Jul,76(1):180-6.

Bønaa K.H. et al. Homocysteine lowering and cardiovascular events after acute myocardial infarction. N Engl J Med. 2006 Apr 13,354(15):1578-88.

Lewis S. J. et al. Meta-analysis of MTHFR 677C->T polymorphism and coronary heart disease: does totality of evidence support causal role for homocysteineand preventive potential of folate? BMJ. 2005 Nov 5,331(7524):1053.

APOE E2/E3/E4 APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter Triglycerid-rika Lipoprotein-beståndsdelar och spelar en central roll i människans fett-ämnesomsättning.ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter, som betecknas Allele E2,E3 ochE4. E4-Allel är behäftad med en förhöjd risk förhjärtsjukdomar och Morbus Alzheimer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X E2/E2 1% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt

Inget anlag för förhöjda LDL KolestrinvärdenAnlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E3 6% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E3/E3 66% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Inget anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E4 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktAnlag för förhöjda LDL KolestrinvärdenAnlag för förhöjda Triglyceridvärden



Litteratur Muendlein A et al. Synergistic effects of the apolipoprotein E epsilon3/epsilon2/epsilon4, the cholesteryl ester transfer protein TaqIB, and the apolipoproteinC3 -482 C>T polymorphisms on their association with coronary artery disease. Atherosclerosis. 2008 Jul,199(1):179-86.

Burman D et al. Relationship of the ApoE polymorphism to plasma lipid traits among South Asians, Chinese, and Europeans living in Canada. Atherosclerosis.2009 Mar,203(1):192-200.

Roberto Elosua et al. Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women the Framingham Heart Study. October 2004 The Journalof Lipid Research, 45, 1868-1875.

Dallongeville et al. Modulation of plasma triglyceride levels by apoE phenotype: a meta-analysis. J Lipid Res. 1992 Apr,33(4):447-54.

Breslow et al. Genetic Basis of Lipoprotein Disorders. Circulation. 1995 Jan 15,91(2):505-12.

Davignon et al. Apolipoprotein E polymorphism and atherosclerosis. Arteriosclerosis. 1988 Jan-Feb,8(1):1-21.

Cubrilo-Turek et al. Apolipoprotein E genotypes and metabolic risk factors for coronary heart disease in middle-aged women. Coll Antropol. 1998Jun,22(1):149-55.

Sida 53 av 135

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs16847548) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxidesyntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och enförhöjd risk för hjärtsjukdomar.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 74% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp T/C 25% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 1.3) C/C 1% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 2.6)

Litteratur Arking et al. Multiple independent genetic factors at NOS1AP modulate the QT interval in a multi-ethnic population. PLoS One. 2009,4(1):e4333.

Crotti et al.NOS1AP is a genetic modifier of the long-QT syndrome. Circulation. 2009 Oct 27,120(17):1657-63.

Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations.Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.


AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 85% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp A/G 14% Skydd mot plötslig hjärtdöd (OR:0.51) A/A 1% Förhöjd risk för plötslig hjärtdöd (OR: 1.31)

Litteratur Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations.Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.

Liu et al. A common NOS1AP genetic polymorphism, rs12567209 G>A, is associated with sudden cardiac death in patients with chronic heart failure in theChinese Han population. J Card Fail. 2014 Apr,20(4):244-51.

Eijgelsheim et al. Genetic variation in NOS1AP is associated with sudden cardiac death: evidence from the Rotterdam Study. Hum Mol Genet. Nov 1, 2009,18(21): 4213–4218.


AE Genotyp GF Resultat möjligheter G/G 10% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 4 till 7,9 ms) X G/T 48% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 1,7 till 4,6 ms) T/T 42% Inga anlag för ökat QT-intervall varaktighet

Litteratur Aarnoudse et al. Common NOS1AP variants are associated with a prolonged QTc interval in the Rotterdam Study. Circulation. 2007 Jul 3

Arking et al. A common genetic variant in the NOS1 regulator NOS1AP modulates cardiac repolarization. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):644-51.

Sida 54 av 135

THROMBO SENSORAtt förebygga trombos effektivt

• Möjlig diagnos av en förhöjd trombosrisk• Analys av 3 relevanta gener, som förorsakar trombos• Analys av 7 genvariationer för effekten av 4+ relevanta mediciner• Ett efter generna anpassat förebyggande vårdprogram för trombos• Ökat skydd mot hjärtinfarkt, slaganfall eller lungemboli• Varning för mediciner, som kan utlösa trombos hos dig• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• För kvinnor: Är hormon preparat farliga för deras hälsa?


HJÄRTKRETSLOPP

TrombosTrombos (blodpropp) är en sjukdom, då blodet stockar sig i ådrorna. Det kan då stoppa tillvissa blodkärl och hindra blodtillförseln till hjärta eller också till områden i hjärnan, vilketkan leda till skador eller t.o.m. förtvining av drabbade vävnader. Om delar av hjärnan ärdrabbad, talar man om slaganfall. Om blodtillförseln till hjärtat begränsas, talar mandäremot om en hjärtinfarkt. Den vanligaste formen av trombos är en begränsning avblodcirkulationen i benen, som beror på en blodstockning. Då består faran i, att stockningenlöses och sedan hindrar blodcirkulationen i hjärnan, hjärtat eller lungorna.

Genetiska förebyggande tester för att fastställaen ev. befintlig trombosrisk genomförs tyvärrendast sällan och eftersom inga symptommärks, innan trombosen inträffar, vet de flestamänniskorna inte, att de genetiskt ärpredisponerade.

Därför upptäcks en genetisk dispositionmestadels först efter att en trombos inträffat,som emellertid i många fall redan kan få ettdödligt förlopp. Genetiska förebyggandeundersökningar genomförs tyvärr alltför sällanän, även om man med vetskapen om en ökad riskkan träffa specifika förebyggande åtgärder och ide flesta fall förhindra uppkomsten av entrombos. Hittills identifierades flera gener, somförhindrar blodstockningen i ådrorna. Om en avdessa gener är defekt, kan den inte fullgöra sinuppgift och risken för bildningen av blodproppökar avsevärt. Varje människa har två gener avvarje typ och var tjugonde bär på en defekt iminst en gen och är därmed bärare med en ca. 8ggr förhöjd trombosrisk i förhållande tillnormalbefolkningen. Ca. en av 200 personer bärpå ett fel i båda generna av en gentyp och ärdärmed utsatt för en 80-falt högre trombosrisk.Att bära på defekta gener betyder emellertidinte med säkerhet, att det leder till en propp, förendast en del utvecklar också en trombos. Omdet leder till sjukdom, beror delvis också påandra faktorer, som t.ex. övervikt, sängliggandeoch inaktivitet, längre flygresor eller hos kvinnordessutom intag av p-piller, graviditet etc.

Precis det gör denna gentest så värdefull för den

förebyggande hälsovården, för när du vet om dingenetiska hälsorisk, kan du vidta förebyggandeåtgärder och i de flesta fall t.o.m. förhindrauppkomsten av en trombos.

Sida 56 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener vid trombosInom vetenskapen kunde man identifiera tre genetiska variationer, som avsevärt ökar risken förtrombos. Genom en analys av dessa tre Polymorphismer kan man beräkna risken att utveckla entrombos och reducera den med hjälp av specifika förebyggande vårdåtgärder. Följande generpåverkar din trombosrisk:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK Factor-V rs6025 G>A G/G 1 - - - Factor-II rs1799963 G>A G/G 1 - - - PAI1 rs1799889 G>del G/G 1 - - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetiskvariation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligtanalysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genomden genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomenhos dig.

Sida 57 av 135

Sammanfattning av effekternaSärskilda gener har till uppgift att förhindra blodstockning i blodkärlen. Genetiska variationer idessa gener kan störa denna process och därför leda till stockning och en efterföljande blodpropp.Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa ochkropp.

➤ Din risk att utveckla en trombos i venerna har inte ökat➤ Din risk att utveckla en trombos i artärerna motsvarar den hos den allmänna befolkningen

Din risk att utveckla en trombos NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i venerna NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i artärerna NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 58 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdP.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att utveckla en trombos. Din riskmotsvarar därför den allmänna befolkningens och inga särskilda förebyggande åtgärder ärnödvändiga.

Då emellertid i många fall en trombos kan inträffa utan gendefekt, vill vi nämna ännu ett parallmänna bra förebyggande åtgärder för dig gällande särskilda risksituationer. Ofta lederstillasittande, som t.ex. vid längre bilkörning eller flygresor, vid sängläge eller efter operationer tillblodstockning i venerna och möjliggör på så vis bildningen av stelnat blod. Detta kan förhindras, omman på längre resor lägger in regelbundna pauser, för att sträcka på benen, eller stiger uppregelbundet i flygplanet och rör på sig. Ytterligare riskfaktorer är övervikt och graviditet, eftersomtrycket i venerna då stiger. Sund kost och rökstopp är naturligtvis ett gott råd till alla, bl.a. också, föratt minska faran för trombos.

Sida 59 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid trombos ochbesläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpadin läkare att välja den riktiga dosen.

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling

av blodpropp Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

clopidogrel troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig prasugrel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig rwarfarin (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig swarfarin (FDA!) Normal ~100% Normal 5-7% Ej nödvändig ticagrelor Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig



Sida 60 av 135

VETENSKAP

Thrombo Sensor Factor-V - Coagulation factor V (proaccelerin, labile factor) (rs6025) Den s.k. Faktor-V-Lidande Mutationen är en genetiskt betingad levringsdefekt, som är förknippad med en förhöjd trombosrisk. Genomdenna defekt inhiberas nedbrytningen av Faktor-V och proteinet behåller sin levringsbefrämjande verkan.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 1% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 80) A/G 3% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 7) X G/G 96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Litteratur Juul et al. Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann Intern Med. 2004 Mar 2,140(5):330-7.

Brenner et al. Venous Thromboembolism Associated With Double Heterozygosity for R506Q Mutation of Factor V and for T298M Mutation of Protein C in aLarge Family of a Previously Described Homozygous Protein C -Deficient Newborn With Massive Thrombosis: Blood. 1996 Aug 1,88(3):877-80.

Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism. Circulation. Feb 2009, 2(1):57–62.

Rosendaal et al. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.

Kamphuisen et al. Thrombophilia screening: a matter of debate. Neth J Med. 2004,62:180-187.

Ridker et al. Ethnic distribution of factor V Leiden in 4047 men and women. Implications for venous thromboembolism screening, Jama 277 (1997) 1305-1307.

Factor-II - Coagulation factor II (thrombin) (rs1799963) Hos Prothrombin-mutationen (Faktor-II mutation) handlar det om en blodlevrings störning. Genom Polymorfismen rs1799963) befinnersig klart mer av levringsfaktor Prothrombin i blode, som tydligt ökar risken för en venös trombos.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 1% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 25) A/G 3% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 5) X G/G 96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Litteratur Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: The Women’s GenomeHealth Study. Circ Cardiovasc Genet. Feb 2009, 2(1): 57–62.

Foka et al. Factor V Leiden and prothrombin G20210A mutations, but not methylenetetrahydrofolate reductase C677T, are associated with recurrentmiscarriages. 2000 Feb,15(2):458-62.

Andreassi et al. Prothrombin G20210A substitution and hormone therapy: indications for molecular screening, Clin Chem Lab Med 44 (2006) 514-521.

Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.

Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb 25,367(9511):651-8.

Sida 61 av 135

PAI1 - Phosphoribosylanthranilate isomerase (rs1799889) Plasminogen-Aktivator-Inhibitorn-1 (PAI-1) är ett Glykoprotein och hör till gruppen Serin-Proteaseinhibitorer. Det inhiberar denfibrinolytiska aktiviteten genom att inaktivera tPA och Urokinaser. En deletion i PAI1-genen leder till en ökad transkription och en förhöjdPAI1-koncentration. Detta förknippas med en ökad trombosrisk.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter Del/Del 24% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.84) Del/G 48% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.83) X G/G 28% Ingen förhöjd Trombosrisk (Arteriell)

Litteratur Tsantes et al. Association between the plasminogen activator inhibitor-1 4G/5G polymorphism and venous thrombosis. A meta-analysis. Thromb Haemost.2007 Jun,97(6):907-13.

Fernandes et al. 4G/5G polymorphism modulates PAI-1 circulating levels in obese women. Mol Cell Biochem. 2012 May,364(1-2):299-301.

Gardemann et al. The 4G4G genotype of the plasminogen activator inhibitor 4G/5G gene polymorphism is associated with coronary atherosclerosis inpatients at high risk for this disease. Thromb Haemost. 1999 Sep,82(3):1121-6.

Sida 62 av 135

HYPERTENSION SENSOREffektiv prevention och behandling mot högt blodtryck

• Analys av de tre relevanta genvariationerna• Fastställande av den genetiska risken för högt blodtryck• Anpassat vårdprogram för blodtryckssänknin• Analys av 7 genvariationer, för effekten av 12+ relevanta mediciner• Bättre chanser till bot med optimal medicinsk terapi• Läkares ledning för optimal förebyggande vård


HJÄRTKRETSLOPP

Högt blodtryckArteriell hypertoni, ofta även förkortat som högt blodtryck, är ett sjukdomstillstånd, därblodtrycket i kärlsystemet är kroniskt förhöjt. Ett kroniskt systologiskt blodtryck högre än140 mmHg eller ett diastoliskt blodtryck högre än 90mmHg gäller som högt blodtryck (bådamätta i vila efter 10 minuters sittande). Denna mätmetod är standard för dagen, förblodtrycket går ofta ned inom kort efter att man satt sig eller ökar genom avreagering elleroro.

Denna sjukdom är ofta förekommande och det uppskattas, att ca 29% av hela befolkningen lider avden och förekomsten ökar med stigande ålder. Det farliga med högt blodtryck är, att man ofta intelägger märke till det själv. I många fall ger det symptom som huvudvärk, som kommer på morgonen,yrsel, illamående, näsblod, kraftlöshet eller sömnlöshet. Men mestadels förlöper sjukdomen utanbesvär och märks först genom följdskadorna. Därför kallas den också för "den ljudlösamördaren"("silent killer").

Högt blodtryck är en betydande riskfaktor iutvecklingen av arterioskleros elleråderförkalkning, särskilt om ytterligareriskfaktorer som kraftig övervikt, Diabetesmellitus (sockersjuka) eller förhöjda kolesterol-eller triglyceridvärden uppstår. De härigenomuppkomna kranskärls-sjukdomarna, somkoronar hjärt-kärlssjukdom (KHK), hjärtinfarkt,hjärtinsufficiens, njursvikt, slaganfall ochblockering av artärerna, föror-sakar ca 45% avdödligheten hos män och 50% av dödlighetenhos kvinnor.

Bredvid den förhöjda arteriosklerosriskenmedför ett konstant förhöjt blodtryck också enskada på hjärtmuskeln. Muskulaturen blirtjockare och styvare, så att hjärtat i diastolen(vilofasen) inte längre kan slappna av och sugaupp blod så lätt. Det får till följd att hjärtat fyllssämre och medför symptom på försvagat hjärta.För högt blodtryck kan också leda till förtvinadhornhinna, om det ej behandlas, eller skadanjurarna så svårt, att funktionsnedsättning blirföljden. Genom modern terapi är det idagmöjligt att tillfredsställande behandla högtblodtryck utan betydande biverkningar. Dessamoderna mediciner höjer inte baramedellivslängden utan också på kort siktlivskvaliteten enormt.

Nu finns det några gener, som ansvarar förregleringen av blod-trycket. Är en eller på engång flera av dessa gener defekta, leder detta tillen ökad sannolikhet för att utveckla högtblodtryck. Är däremot den personliga genetiskarisken att lida av högt blodtryck redan bekant,kan man med hjälp av riktade före-byggandeåtgärder och läkar-övervakning effektivtmotverka detta. Härigenom kan oftast svåraföljd-sjukdomar och dödliga konsekvenserundvikas.

Sida 64 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för högt blodtryckInom vetenskapen har tre genetiska variationer identifierats, som avsevärt ökar risken för högtblodtryck. Med hjälp av en analys av dessa tre polymorphismer kan man beräkna risken för attutveckla en blodpropp och med speciella förebyggande åtgärder minska den. Dessutom kan vi tackvare genanalysen utveckla den effektivaste terapin för sänkningen av blodtrycket. Följande generpåverkar ditt blodtryck:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK AGT rs699 T>C T/T 1 - - - ADRB1 rs1801253 G>C G/G 1 - - - GNB3 rs5443 C>T C/C 1 - - -


Sammanfattning av effekternaDe analyserade generna påverkar din disposition för högt blodtryck, som visserligen också kan mätaspå konventionellt sätt. Därför är nyttan med den här analysen i första hand att genom regelbundnaundersökningar omedelbart fastställa högt blodtryck och därefter genom ändringar i livsstilen ochvid behov riktigt behandla blodtrycket med den effektivaste terapin. Här ser du en sammanställningav den inverkan, som de genetiska variationerna har på din kropps hälsa:

➤ Du har ingen tendens till högt blodtryck

Din risk för högt blodtryck NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 65 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdP.g.a. dina gener har du ingen förhöjd risk att lida av högt blodtryck. Därför behöver du inteheller några speciella förebyggande vårdåtgärder. Följ endast riktlinjerna för ett sunt liv, föratt förbli frisk. Många människor utvecklar emellertid även utan gendefekter högtblodtryck p.g.a. sin livsstil. Skulle du alltså trots din fördelaktiga genetiska profil lida avhögt blodtryck, kan du vidta följande vårdåtgärder, för att sänka det.

Förebyggande vård

Bredvid de genetiska faktorerna spelar också miljön och livsstilen en avgörande roll för utvecklingenav högt blodtryck. Därför är det viktigt för dig att i så fall lära känna riskfaktorerna och om möjligtändra på ditt levnadssätt så, att du undviker riskfaktorerna efter bästa förmåga.Att låta bli att röka är en av de viktigaste åtgärderna, för att sänka blodtrycket eller hålla det inomnormal nivå. T.o.m. rökare, som slutat röka i medelåldern, har en liknande medellivslängd sompersoner, som aldrig rökt. Rökning minskar dessutom effekten av blodtryckssänkande mediciner.

Alkohol bör från 40-års åldern endast intas i måttliga mängder, då mängden alkohol påverkarblodtrycket direkt. Därför ökar även risken för slaganfall betydligt. En måttlig alkoholkonsumtion påmaximalt en 1/4 liter rödvin per dag kan sänka blodtrycket med ca.2-4mmHg.

Övervikt är inte enbart en riskfaktor, utan ökar ditt blodtryck. Därför påverkar en viktminskning dittblodtryck i hög grad och du kommer att märka, att ditt blodtryck sjunker med viktminskningen. Enblodtryckssänkning på 5-20mmHg kan uppnås med en viktminskning på 10 kg.Sträva efter att nå ditt optimala BMI (Body Mass Index eller optimala vikt för din kroppsstorlek), föratt sänka din riskfaktor.

Regelbunden, kroppslig aktivitet som simning, jogging eller vandring sänker blodtrycket med4-9mmHg redan vid låg intensitet. Den effektivaste sänkningen av blodtrycket uppnås vid30-minuters sport flera ggr i veckan. Däremot rekommenderas inte sportslag med storkroppsansträngning.

Konsumtionen av koksalt är också en viktig riskfaktor för högt blodtryck och bör därför reduceras tillmindre än 6 g per dag. Härigenom kan du förvänta dig en blodtryckssänkning på 8mmHg.

En sund kost rekommenderas naturligtvis varje människa och hos dig kan den regelbundnakonsumtionen av frukt, grönsaker och fisk liksom reduktionen av mättade fettsyror förmodligenuppnå en blodtryckssänkning av 8-14mmHg.

Läkarövervakning och möjlig terapi

Ytterligare en punkt i din vård är en granskning av blodtrycket, för att i förekommande fallkontrollera de förebyggande vårdåtgärdernas effektivitet. Skulle du följaktligen lida av högtblodtryck, låt då din läkare helt enkelt mäta ditt blodtryck regelbundet eller mät det själv. Granska

Sida 66 av 135

ditt blodtryck sedan enligt följande översikt:

Blodtryck Systol Diastol

Optimalt blodtryck under 120 under 80

Normalt blodtryck 120-129 80-84

Högt-normalt blodtryck 130-139 85-89

Mild Hypertoni (Steg 1) 140-159 90-99

Måttlig Hypertoni (Steg 2) 160-179 100-109

Svår Hypertoni (Steg 3) över 180 över 110

Isolerad systolisk Hypertoni över 140 under 90

Skulle ditt blodtryck ligga inom normal nivå, mät det regelbundet (en gång i veckan) och försök hålladet inom normal nivå genom angivna förebyggande vårdåtgärder.Skulle ditt blodtryck vara för högt, försök till att börja med föra ned det till normal nivå med denangivna förebyggande vården, såvida du inte redan befinner dig under läkares blodtryckssänkandeterapi. Skulle de förebyggande åtgärderna inte vara tillräckliga, tala då med din läkare ommöjligheten till stöd för en medicinsk blodtryckssänkande terapi. Som val har du ACE-hämmare,AT1-Antagonister, Betablockare, Diurektika och Kalciumantagonister.

Sida 67 av 135

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid högt blodtryck ochbesläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpadin läkare att välja den riktiga dosen.

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling


amlodipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig atacand troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig bosentan Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig candesartan Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig diltiazem Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig felodipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig irbesartan Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lercanidipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig losartan troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nifedipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nisoldipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nitrendipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig verapamil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig


* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestämaldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 68 av 135

VETENSKAP

Hypertension Sensor AGT - Angiotensinogen (serpin peptidase inhibitor, clade A, member 8) (rs699) Polymorfismen rs699 i Angiotensinogen-genen (AGT) leder till en förhöjd koncentration av Angiotensinogen i blodserumet och därmed tillen disposition för högt blodtryck.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 37% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni T/C 43% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.2) C/C 20% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.4)

Litteratur Nakajima et al.Nucleotide Diversity and Haplotype Structure of the Human Angiotensinogen Gene in Two Populations. Am J Hum Genet. Jan 2002, 70(1):108–123.

Jeunemaitre et al. Molecular basis of human hypertension: role of angiotensinogen. Cell. 1992 Oct 2,71(1):169-80.

Corvol et al. Molecular Genetics of Human Hypertension: Role of Angiotensinogen. Endocrine Reviews 18(5): 662–677.

ADRB1 - Adrenoceptor beta 1 (rs1801253) β1-Adrenozeptorproteinet kodas genom ADRB1-genen och är den viktigaste Adrenoreceptorn i hjärtat hos människan. Den ärhuvudansvarig för effekten av adrenalinet och målstrukturen av betablockeraren.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 14% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni G/C 36% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni C/C 50% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.9)

Litteratur Johnson et al. Association of hypertension drug target genes with blood pressure and hypertension in 86,588 individuals. Hypertension. 2011May,57(5):903-10.

GNB3 - Guanine nucleotide binding protein (G protein), beta polypeptide 3 (rs5443) G-Proteinen är signaltrans-duktionsproteiner, som är bundna vid insidan av receptorernas cellmembran och är delaktiga hos ett flertal avsignalvägar. Polymorfismen rs5443 är förknippad med såväl högt blodtryck, som även med en disposition för Adipositas.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 33% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni C/T 57% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:6.1) T/T 10% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:6.1)

Litteratur Siffert W. G-protein beta3 subunit 825T allele and hypertension. Curr Hypertens Rep. 2003 Feb,5(1):47-53.

Sida 69 av 135

TOXO SENSOROptimalt stöd för avgiftning av skadeämnen

• Genetisk utvärdering av förmågan till avgiftning av skadeämnen• Avgiftning av tungmetaller, pesticider, ogräsmedel, kemikalier, sot och rök• Analys av den oxidativa stressen på celler• Handlingsprogram för att reducera belastningen av skadliga ämnen• Mikronäringsämnes-rekommendation för att filtrera bort tungmetaller urkroppen• Analys av 10 genetiska variationer, som som verkar för avgiftning• Effekt av alkohol, kaffe och droger på hälsan• Anpassning av livsstilen till optimal hälsa


ÄMNESOMSÄTTNING

AvgiftningI vårt dagliga liv är vi mer och mer utsatta för giftiga ämnen, som upptas i våra kroppar motvår vilja, där de identifieras av vissa enzymer och till stor del oskadliggörs. Speciella gener äransvariga för produktionen av dessa enzymer och om en eller redan flera av dessa gener ärdefekta, kan vår kropp inte neutralisera dessa skadliga ämnen så effektivt och risken ökarbetänkligt att insjukna i följdsjukdomar.

Därför är också uttalanden om andra sjukdomsrisker ofullständiga, så länge utvärderingen av dessaavgiftningsgener inte är med i beräkningen. Sådana gendefekter är mycket utbredda i deneuropeiska befolkningen och härigenom föreligger ofta stora skillnader i kroppensavgiftningsförmåga från person till person. Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också, varförmånga 90-åringar trots mycket rökande förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener, medanandra människor med defekta gener redan insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Då varjemänniska bär på andra gener, är också andra förebyggande åtgärder nödvändiga, för att upprätthållaoptimal hälsa.

Då olika generna ansvarar för avgiftningen av vissa skadliga ämnen, listas deolika skadliga ämneskategorierna var för sig och resultaten av derasgenanalyser värderas per kategori.

Sida 71 av 135

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 1 avgiftning av aska och sotPolycykliska aromatiska kolväten (PAK) är ofta förekommande skadliga ämnen i våromvärld, som huvudsakligen uppstår genom förbränning av fossila energikällor som kol, gasoch olja. Dessa skadeämnen upptas av kroppen genom kosten och dricksvattnet, genomlungan vid inandning av avgaser liksom genom huden. Där kan de framkalla ett flertalcancersjukdomar (lung-, struphuvuds-, hud- liksom mag- och tarmcancer resp. prostata- ochcancer i urinblåsan).

Det finns en rad av avgiftningsgener, som är ansvariga för produktionen av viktigaavgiftningsenzymer. Dessa gener binder dessa skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Men ärdessa gener defekta, kan de inte riktigt fullgöra sin uppgift och därigenom ökar den individuellacancerrisken flera gånger om p.g.a. dessa skadliga ämnen. Därför är det mycket viktigt för personermed en gendefekt, att veta om den förhöjda risken för att minska kontakten med dessa skadeämnenoch förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK CYP1A1 rs4646903 T>C T/T 1 - - - CYP1B1 rs1056836 C>G C/C 1 - - -

Sammanfattning av effekterna➤ Fas 1-avgiftningen är inte kraftigt reducerad➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är ej reducerad

Effektivitet under fas 1 EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av aska, sot (mat), rök EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 72 av 135

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 2 avgiftning av pesticider & tungmetallerAvgiftningsgenerna 3 (GSTM 1), 4 (GSTP 1) och 5 (GSTT 1) binder och neutraliserar skadeämnen, somofta förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpnings-medel, fungicider ellerinsektssprayer och oskadliggör även giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerardessa gener bra, kan dessa skadeämnen filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessagener är defekta, kan kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna i en radcancersjukdomar och utmattningssyndrom stiger avsevärt.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK GSTM1 Noll Allel T=Noll Allel C/C - - - - GSTT1 Noll Allel del=Noll Allel A/A - - - - GSTP1 rs1695 A>G A/A - - - -

Sammanfattning av effekterna➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är ej reducerad➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink är inte ökad

Effektiviteten under fas 2's avgiftningsprocess EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av pesticider, kemikalier, fungicider,ogräsmedel och insektssprayer EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av giftiga tungmetaller EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 73 av 135

ÄMNESOMSÄTTNING

Oxidativ stress och fria radikalerVid omvandlingen av energi uppstår s.k. fria radikaler i cellerna. Dessa är små aggressivaämnen, som förstör sin omgivning i form av en kedjereaktion och snabbt måsteneutraliseras av kroppen. Om balansen mellan uppkomsten och neutraliseringen av dessaämnen råkar i olag, talar man om oxidativ stress, en av orsakerna till åldrandet av kropp ochhud.

Speciella gener sköter neutraliseringen av olika fria radikaler, men tyvärr förekommer inte sällandefekter i dessa gener och då fattas skyddet mot dessa ämnen hos många människor. När dessagener m.a.o. är defekta, är större mängder fria radikalbärare som Beta-Carotin, Vitamin C, Vitamin Eoch Acetylcystein nödvändiga.

Även Coenzym Q10 är en stark Antioxidant, som kan neutralisera de fria Radikalerna, men bara om deinnan kan omvandlas av en gen till den aktiva formen Ubiquinol. Är denna gen defekt, kan CoenzymQ10 ej omvandlas och då finns inget skydd mot fria Radikaler. Därför är det viktigt för bärare av engendefekt att veta om sin förhöjda risk, så att man i sådana fall kan öka intaget av radikalbärare.

Det antioxidativa enzymet Glutathionperoxidase (GPX) har likaså väsentlig betydelse förnedbrytningen av kroppscellernas fria radikaler. Selen är bl.a. viktigt för aktiviteten hos dettaenzym. Om genen är defekt, minskar aktiviteten och de fria radikalerna kan bara dåligt neutraliseras.En ökad selentillförsel kan öka GPX-aktiviteten.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK GSTM1 Noll Allel T=Noll Allel C/C - - - - GSTT1 Noll Allel del=Noll Allel A/A - - - - GSTP1 rs1695 A>G A/A - - - - SOD2 rs4880 Val16Ala C/C - RESPOND PROTEKTIV - GPX1 rs1050450 C>T C/C - - PROTEKTIV - NQO1 rs1800566 C>T C/C - RESPOND - -


Sida 74 av 135

Sammanfattning av effekterna➤ Den oxidativa stressen på cellerna är ej förhöjd➤ Behovet av radikaler/antioxidanter är ej förhöjt➤ Kroppen är i stånd att aktivera inaktivt coenzym Q10➤ Coenzym Q10 kan intas direkt med kosten eller med en kostersättning➤ Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ej ökat

Oxidativ stress på celler NORMAL

ÖKAD

▲

Rekommenderad dos av Antioxidanter NORMAL

ÖKAD

▲

Aktivering av Coenzym Q10 MÖJLIG/T

EJ MÖJLIG/T

▲

Rekommendera substans som Antioxidant COENZYM Q10

VIT. C,E,A etc.

▲

Ditt behov av Selen NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 75 av 135

ÄMNESOMSÄTTNING

Substanser och riskerVarje människa är i sitt liv utsatt för olika substanser, som beroende på generna påverkarhenne olika. Följaktligen utgör kontakten med alkohol i måttliga mängder inget problem förde flesta, medan andra p.g.a. sina genvariationer har en betydligt större risk att bliberoende av alkohol.

Även illegala droger har olika effekt på våra kroppar. Hos ungdomar, som t.ex. röker cannabis före16-års åldern, ökar risken för att senare få schizofreni tiofalt i kombination med en bestämdgenvariation.

Din genanalys fick följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK COMT rs4680 G>A G/G - - - RISK CYP1A2 rs762551 C/A Pos. -163 A/A - - PROTEKTIV -


Sida 76 av 135

Sammanfattning av effekterna➤ Risken att bli alkoholberoende är normal➤ Vid cannabiskonsumtion före 16-års åldern är risken för schizofreni 10.9 X ggr förhöjt➤ Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Risk för alkoholberoende NORMAL

ÖKAD

▲

Risk för Schizofreni vid Cannabiskonsumtion iunga år NORMAL

ÖKAD

▲

Din kropp har en snabb nedbrytningstakt avkoffein? NORMAL

LÅNGSAM

▲

Sida 77 av 135

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård

Substanser: Effekten av vissa substanser, som alkohol och koffein är beroende av generna.P.g.a. dina gener bör du vara medveten om följande genetiska egenskaper:

ALKOHOLDen befintliga genvariationen leder till en genomsnittligt högre alkoholförbrukning och en högresannolikhet för alkoholberoende, kopplat till ett högt blodtryck. Vi råder dig därför att helst hållanere alkoholkonsumtionen till ett minimum.

SOJAditt COMT-enzym är mindre aktivt p.g.a. en genetisk variation. Soja innehåller ämnen, somytterligare minskar funktionen av detta enzym och bör därför helst undvikas.

KOFFEINDin kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Sida 78 av 135

VETENSKAP

Toxo Sensor CYP1A1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj A, polypeptider 1 (rs4646903) Hemprotein Cytokrom P450-1A1 (CYP 1A1) hör till gruppen Fas 1-enzymer och förmedlar metabolismen ur omvärldstoxiner och diversexenobiotiska substanser. Defekter i denna gen är kapabla att förändra den enzymatiska aktiviteten i enzymet.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 62% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK)

effektiv nebrytning av aska, sot och rök T/C 37% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4)

begränsad nedbrytning av aska, sot och rök C/C 1% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4)

begränsad nedbrytning av aska, sot och rök Litteratur Sun et al. Polymorphisms in Phase I and Phase II Metabolism Genes and Risk of Chronic Benzene Poisoning in a Chinese Occupational Population.Carcinogenesis. 2008 Dec,29(12):2325-9.

Marinković et al. Polymorphisms of genes involved in polycyclic aromatic hydrocarbons’ biotransformation and atherosclerosis. Biochem Med (Zagreb). Oct2013, 23(3): 255–265.

Wright et al. Genetic association study of CYP1A1 polymorphisms identifies risk haplotypes in nonsmall cell lung cancer. Eur Respir J 2010, 35: 152–159.

Jarvis et al. CYP1A1 MSPI (T6235C) gene polymorphism is associated with mortality in acute coronary syndrome patients. Clin Exp Pharmacol Physiol. 2010Feb,37(2):193-8.

CYP1B1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj B, polypeptider 1 (rs1056836) CYP1B1 hör till Cytokrom P450 superfamilj. Detta protein katalyserar reaktioner i kroppen för avgiftningen av kroppens egna Metaboliteroch de för kroppen främmande giftiga ämnena. Denna katalytiska aktivitet kan påverkas av Polymorfismen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 32% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK)

effektiv nebrytning av aska, sot och rök C/G 45% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4)

begränsad nedbrytning av aska, sot och rök G/G 23% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4)

begränsad nedbrytning av aska, sot och rök Litteratur Nock et al. Associations between Smoking, Polymorphisms in Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (PAH) Metabolism and Conjugation Genes and PAH-DNAAdducts in Prostate Tumors Differ by Race. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2007, 16(6): 1236–1245.

Hanna et al. Cytochrome P450 1B1 (CYP1B1) pharmacogenetics: association of polymorphisms with functional differences in estrogen hydroxylation activity.Cancer Res. 2000 Jul 1,60(13):3440-4.

Tang et al. Human CYP1B1 Leu432Val gene polymorphism: ethnic distribution in African-Americans, Caucasians and Chinese, oestradiol hydroxylase activity,and distribution in prostate cancer cases and controls. Pharmacogenetics. 2000 Dec,10(9):761-6.

Sida 79 av 135

GSTM1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmandeämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den celluläraavgiftningen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 10% Effektiv Fas 2 Avgiftning

effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetallergott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

C/T 38% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

T/T 52% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594.

Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.

Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal CancerPatients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695) Glutathion S-Transferaserna förekommer i levern och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmandeämnen. GSTP1 enzymer är delaktiga i ämnes-omsättningen av endogenernas Metaboliter och skyddar cellerna mot oxidativ stress, liksomGSTM! och GSTT1.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X A/A 48% Effektiv Fas 2 Avgiftning


A/G 42% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

G/G 10% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.

Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct1,107(7):1570-7.


Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep, 23(9):1475-81.

Sida 80 av 135

GSTT1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmandeämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den celluläraavgiftningen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X A/A 36% Effektiv Fas 2 Avgiftning


A/DEL 42% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

DEL/DEL 22% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.


SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880) SOD2 kodat på Superoxid Dismutas Enzym 2, är delaktigt vid nedbrytningen av de reaktiva Syremolekylerna (ROS) och skyddar på så viskroppen mot oxidativ stress. Defekter kan påverka den enzymatiska aktiviteten av SOD2-enzymet, vilket kan leda till ett begränsat skyddmot dessa fria radikaler.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 20% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler C/T 53% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler T/T 27% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. PharmacogenetGenomics. 2005 May,15(5):311-9.


Sida 81 av 135

GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450) GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av Peroxider och Väteperoxid. GPX spelar därmed enroll för kroppens skydd mot oxidativ stress.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 67% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler C/T 26% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler T/T 7% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samples ofsubjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25.

Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2009,18(6): 1841–1848.

Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage. 2010Jun,18(6):817-24.

Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide polymorphismrs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14.

Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of European men.Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68.

Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011 Oct,137(10):1553-61.

Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress in men fromAuckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90.

Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12.

Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009Sep,48(6):383-6.

NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566) Enzymet NAD (P)H dehydrogenaser, kodat genom NQO1, är en s.k. Oxidoreduktas och katalyserar Oxidationen avNicotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 inhiberar den enzymatiska aktiviteten och Coenzymet Q10 kan intelängre, eller bara långsamt, omvandlas till Ubiquinol.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 66% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 effektivt till Antioxidans Ubiquinol C/T 30% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 endast långsamt till Antioxidans Ubiquinol T/T 4% Enzymet NQO1 kan inte omvandla Coenzymet Q10 till Antioxidans Ubiquinol

Litteratur Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21, 2011.

Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014 May 15.

Sida 82 av 135

COMT - Catechol-O-methyltransferase (rs4680) Enzymet Catechol-O-Methyltransferase (COMT) kan inaktivera olika ämnen (Adrenalin, Noradrenalin, Dopamin) och hjälpa dem mednedbrytningen. Dessutom kan COMT hämma verkan hos diverse mediciner. COMT-Polymorfismen rs4680 förknippas med psykologiskastörningar som Schizofreni, Ätstörningar och Alkoholism.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 20% Inga påverkan

Ökad risk för alkoholism A/G 55% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 2.5)

normal risk för alkoholism X G/G 25% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 10.9)

normal risk för alkoholism Litteratur Caspi et al. Moderation of the effect of adolescent-onset cannabis use on adult psychosis by a functional polymorphism in the catechol-O-methyltransferasegene: longitudinal evidence of a gene X environment interaction. Biol Psychiatry. 2005 May 15,57(10):1117-27.

Kauhanen J et al. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social drinkers.Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb,24(2):135-9.

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551) Hämproteinet Cytokrom P450-1A2 (CYP1A2) hör till gruppen Cytokrom-P450-Enzymer och ämnesomsätter skilda xenobiotiska substanser(bl.a. koffein), mediciner och östro gener. Polymorfismen rs762551är förknippad såväl med anlaget för hög kaffekonsumtion som med ensenare uppkomst av bröstcancer.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X A/A 51% I genomsnitt 7 år senare uppkomst av bröstcancer (59.8 år istället för 52.6 år) vid mer än 2 koppar kaffe om

dagen A/C 42% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer C/C 7% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

Litteratur Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer EpidemiolBiomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.

Sida 83 av 135

DIABETES SENSORPrevention och effektiv behandling av diabetes

• Genetisk utvärdering av medfödd risk för diabetes• Analys av över 8 gener som påverkar Diabetes Mellitus• Analys av 11 genetiska variationer, för verkan av 15+ relevanta mediciner• Beräkningen av risken för graviditetsdiabetes• Beräkning av tidpunkten (tidigare eller senare) för insulinersättningsbehov• Effektivitetsbestämning av Metformin, Glibenclamid, Tolbutamid och Glimepirid• Förebyggande vårdprogram under läkares ledning


ÄMNESOMSÄTTNING

Diabetes mellitus typ2Sockersjukan, även kallad diabetes mellitus typ2, är en vanlig ämnesomsättningssjukdom,varvid den korrekta regleringen av blodsockerhalten går förlorad. Regleringen blir alltdiffusare med stigande ålder och följaktligen lider nästan var tionde i industriländerna avsockersjuka.

Sockret är det egentliga drivmedlet för våraceller och transporteras tillsammans med syreoch många andra viktiga näringsämnen genomblodet. För mycket socker i blodet är giftigt förcellerna och för litet förhindrar att de kanfungera riktigt. Därför har kroppen enmekanism, som styr sockerhalten exakt, den s.k.blodsockerspegeln, och alltid hållernormalnivån. Om mycket socker tillförs blodetefter en sockerrik måltid, börjar kroppen attfiltrera sockret ur blodet och lagra det. Fårkroppen däremot under en längre tid ingen mat,hämtar den sockret ur reserverna igen ochtransporterar det ut i blodet. På så vis förblirblodsockerspegeln konstant och ser till, att allaceller får tillräckligt med energi.

Med tilltagande ålder råkar den här exaktaregleringen så småningom i olag och bestämdariskfaktorer som brist på rörelseförmåga,övervikt eller gendefekter, som styrblodsockerregleringen, påskyndar den allmännakontrollbristen. Så förekommer det hos mångamänniskor, att blodsockret stiger, så att ettflertal av kroppsliga besvär ända till livshotandetillstånd uppkommer. I det här fallet talar manom sockersjuka, som absolut bör behandlas avläkare. Med felaktig reglering av blodsockretuppstår ett flertal av följdsjukdomar som högtblodtryck, blodfettsstörningar, skador på kärloch organ såsom njurar t.o.m. blindhet.

För att bespara diabetiker dessa följdsjukdomar,är en regelbunden och konsekvent kontroll avlodsockerspegeln nödvändig.

För att diagnostisera diabetes medicinsktgenomförs ofta en sockermätning under nyktert

tillstånd eller en test av glukostolerans hoshusläkaren. Då intas en stor mängd sockerhaltigvätska och med hjälp av blodsockervärdenamäter man, hur kroppen reagerar på den. Dendärpå följande terapin är beror på storleken hosde förhöjda sockervärdena. I de flesta fall räckerdet att hålla sig till en energifattig och fiberrikdiet liksom en ökad kroppsaktivitet. Vid behovkan man inta medicin i tablettform - i sällsyntafall är det nödvändigt med insulininjektioner.

Diabetes är en välståndssjukdom, som särskiltgäller för industriländerna, där alla slagsnäringsämnen finns i överflöd. Övervikt är denviktigaste riskfaktorn och defekter i generna,som spelar en roll i blodsockerregleringen, höjerdiabetesrisken hos enstaka personer ytterligare.

Med den här genanalysen kan man beräkna denpersonliga diabetesrisken bättre. Personer, därman fastställt en hög diabetesrisk, kan manlägga större vikt vid förebyggande åtgärder, somi många fall fullständigt kan förhindrauppkomsten av sockersjuka och förbli friska.

Sida 85 av 135

ÄMNESOMSÄTTNING

Relevanta gener för Diabetes Mellitus typ2Hittills har vetenskapen identifierat flera gener och polymorfer, som skulle kunna öka den allmännarisken att insjukna i Diabetes Mellitus Typ2. Genom analysen av alla relevanta polymorfer kan man iresultaten fastställa sjukdomsrisken liksom några andra genetiska egenskaper, som är relevanta försjukdomen. Följande gener påverkar regleringen av blodsockret och risken för Diabetes Typ2

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK TCF7L2 rs7903146 VS3C>T C/T 1.65 RESPOND - RISK HIGD1C rs12304921 A>G G/A 2.5 - - RISK HHEX rs1111875 A>G A/A 1 - - - IL6 rs1800795 G/C Pos. -174 G/G 1.51 RESPOND - RISK IL10 rs1800872 C/A Pos. -592 C/C 1 - - - PPARG rs1801282 Pro12Ala G/G 1 - - - FTO rs9939609 A/T T/T 1 - - - KCNJ11 rs5219 C>T C/C 1 - - - NOS1AP rs10494366 T>G T/G - RESPOND - RISK


Sammanfattning av effekternaDå flera risk-gener för uppkomsten av Diabetes Mellitus Typ2 analyserats inom ramen för dennaanalys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varje människadrabbad av en bestämd genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på fler riskvariationer änbefolkningsgenomsnittet och därför är utsatt för en större risk att insjukna i diabetes. Däremot ärdet också möjligt att du har mindre risk-variationer än den allmänna befolkningen, varigenom du harett visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekten, som de genetiskavariationerna har på din kropp.

Sida 86 av 135

➤ Du har med hänsyn till din optimala genetiska profil en 1.1 -ggr/ stor risk att insjukna i diabetestyp 2➤ Metformin är troligtvis effektivare för förebyggande av diabetes➤ Medicinen glibenclamid är mindre effektiv för blodsockersänkning men kan däremot brytasned tillräckligt➤ Medicinen tolbutamid är särskilt effektiv för blodsockersänkning och kan även brytas nedtillräckligt➤ Vid förekomsten av DMT2 är ett tidigare behov av insulinersättning sannolik➤ Medicinen glimepirid är särskilt effektiv för blodsockersänkning och kan också brytas nedtillräckligt

Risken för Diabetes Mellitus Typ2 SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Insulinersättningsbehov hos DMT2 NORMAL

TIDIGARE

▲

Glibenclamid för blodsockersänkning EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Effektiviteten av Tolbutamider EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Effektiviteten av Glimepirider EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Effektiviteten för prevention hos Metformin NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Effektiviteten av Sulfonyluria EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 87 av 135

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vårdP.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att insjukna i Diabetes Typ 2. Därför ärförebyggande vård mycket viktig för dig nu, för att även i fortsättningen förbli frisk.

Du bör genomgå en årlig blodsocker-undersökning hos din läkare eller också låta genomföraen oral glukostoleranstest.Då mäts, hur din kropp reagerar på socker. Likaså bör du genomgå regelbundnablodsockerspegel- bestämningar för att fastställa första tecken på Diabetes mellitus ochhärigenom garanteras den bäst möjliga terapiplanen.

Därigenom kan sjukdomar, som t.ex. högt blodtryck och störningar inom områdetblodfetter, som ofta uppstår i samband med Diabetes, behandlas i rätt tid och konsekvent.

Hålla dig till en energifattig och fiberrik diet, för att hålla nere din blodsockerspegel. Sportoch rikligt med motion råder vi naturligtvis var och en och är det viktigaste skyddet motDiabetes mellitus. Hos dig leder kroppslig aktivitet till en snabbare ämnesomsättning ochdärigenom till en snabbare förbränning (förbrukning) av det i blodet befintliga sockret, somsänker blodsockerspegeln.

Näringstillförsel

En energisnål och fiberrik diet minskar höga blodsockerkoncentrationer i blodet och sänker på såsätt risken för lång ihållande hög sockerhalt.Likaså leder kroppsliga aktiviteter till en snabbare ämnesomsättning och därmed till snabbareomsättning resp. förbrukning av sockret i blodet, varigenom blodsockerspegeln sänks.

Den riktiga kosten är avgörande som förebyggande vård liksom för personer, som redan lider avdiabetes. En ledtråd till rätt kost, baserad på DGE:s (Deutsche Gesellschaft für Ernährung)rekommendationer, lyder som följer:(Dessa kostråd måste naturligtvis anpassas individuellt efter personer med allergier ellernäringsmedels-känslighet).

➤ Ät mångsidigt - ett omväxlingsrikt urval av näringsrika och energisnåla livsmedel är grunden för en sundbalanserad kost. ➤ Ät dagligen frukt och grönsaker - färsk frukt och kort kokta grönsaker som innehåller en rad av vitaminer,fibrer, mineraler och diverse växtämnen som Carotinider och Flaonider. ➤ Ät dagligen mjölkprodukter och två ggr. i veckan fisk. Kött, korv och ägg bör du bara njuta i måttligamängder - mjölkprodukter innehåller kalcium, medan jod, selen och omega-3-fettsyror finns i fisk. VitaminB1,B6 och B12 finns i kött, som även är en bra källa för järn. P.g.a det ringa behovet av järn räcker mängderfrån 300-600 g av kött och korv per vecka. ➤ Beträffande kött- och mjölkprodukter bör man använda produkter med låg fetthalt. Ät lite fett - fettinnehåller viktiga fettsyror och är nödvändigt för upptag av fettlösliga vitaminer. Visserligen är fett mycketenergirikt och kan befrämja en tendens till övervikt. Intaget av för många mättade fettsyror ökar risken för

Sida 88 av 135

störningar i fettämnesomsättningen, som kan utlösa sjukdomar i hjärta och blodcirkulationen. Föredra ommöjligt vegetabiliska oljor och fetter som raps- och sojaolja liksom av dessa tillverkade bredbara fetter ochge akt på osynligt fett, som ofta förekommer i köttprodukter, mjölkprodukter, bakverk och sötsaker liksom isnabbmats- och färdigprodukter. ➤ Använd litet socker och salt. Krydda istället med örter och kryddor - Livsmedel och drycker, som innehållerolika sockerarter, bör endast tillfälligt konsumeras . Använd vid kokning bara sparsamt med salt(företrädesvis med jod och fluorid) och krydda istället med örter och kryddor. ➤ Intag rikligt med vätska. 1,5 liter vätska varje dag vore bäst, då alkohol och kaffe inte räknas med här.Kalorisnåla drycker utan tillsatt socker är att föredra och alkohol skall konsumeras endast sporadiskt och ismå mängder. ➤ Laga din mat skonsamt. Koka/stek vid möjligast låga temperaturer med lite fett och om möjligt så korttid som möjligt, för att behålla viktiga näringsämnen och förhindra skadliga föreningar.➤ Bättre fem små än tre stora måltider. Ät hellre upprepade mindre måltider och ge dig tid, när du äter. Attäta långsamt stimulerar på många sätt att ta för sig och främjar mättnadskänslan. ➤ Var vaksam på din vikt och utöva sport. Övervikt ökar diabetesrisken och borde förhindras med tillräckligsportslig aktivitet.

Sida 89 av 135

ÄMNESOMSÄTTNING

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinering, som är aktuell för Diabetes mellitus Typ2och sjukdomar som hänger ihop med den. Denna uppgift bör gälla som en möjlig varning förbiverkningar och hjälpa din läkare att välja rätt dos. Mediciner, som är betecknade med (FDA!),tilldelades redan en varning av amerikanska myndigheten "Food and Drug Administration", för attgenetiska variationer kan medföra allvarliga biverkningar.



atorvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig cerivastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig fluvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lescol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig lovastatin troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Diabetesmediciner (Antidiabetikum) Mediciner mot Diabetes

Typ 2 Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

amaryl Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig chlorpropamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig diabeta Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig glibenclamide Något svagare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig glimepiride Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig glipizide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig nateglinide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig phenformin Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt rosiglitazone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig starlix Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig tolbutamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig


* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestämaldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 90 av 135

VETENSKAP

Diabetes Sensor TCF7L2 - Transkription faktor 7-lik 2 (T-cell specifik, HMG-box) (rs7903146) TCF7L2 (Transcription factor 7-like 2) är en transkriptionsfaktor som påverkar uttrycket av många skilda gener. Polymorfismen rs7903146betraktas som den viktigaste genetiska riskfaktorn för Typ 2 Diabetes.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter C/C 55% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

i sb.m en sjukdom är behovet för Insulinersättningen normalt X C/T 35% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.65)

i sb.m. Diabetes är en Insulinersättning nödvändig tidigare T/T 10% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 2.77)

i sb.m. Diabetes är en Insulinersättning nödvändig tidigare Litteratur Lyssenko et al. Mechanisms by which common variants in the TCF7L2 gene increase risk of type 2 diabetes. J Clin Invest. Aug 1, 2007, 117(8): 2155–2163.

Cauchi et al. TCF7L2 genetic defect and type 2 diabetes. Curr Diab Rep. 2008 Apr,8(2):149-55.

Bodhini et al. The rs12255372(G/T) and rs7903146(C/T) polymorphisms of the TCF7L2 gene are associated with type 2 diabetes mellitus in Asian Indians.Metabolism. 2007 Sep,56(9):1174-8.

HIGD1C - HIG1 hypoxia inducible domän familj, medlem 1C (rs12304921) Polymorfismen rs12304921 på genen HIGD1C förknippades med en ökad risk för Typ 2 Diabetes i en stor studie.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 70% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 X G/A 27% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 2.5) G/G 3% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 4)

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. Nature.2007 Jun 7,447(7145):661-78.

Sida 91 av 135

HHEX - Hematopoietikalt uttryckt homeobox (rs1111875) HHEX-genen kodar en transkriptionsfaktor, som spelar en roll i många utvecklingsprocesser. I en genomomfattande associationsstudievisades, att kvinnliga bärare av G-Allel löper en större risk för Typ 2 Diabetes.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X A/A 17% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 G/A 50% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.21) G/G 33% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.44)

Litteratur van Vliet-Ostaptchouk et al. HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Eur J Hum Genet. 2008 May,16(5):652-6

Omori et al. Association of CDKAL1, IGF2BP2, CDKN2A/B, HHEX, SLC30A8, and KCNJ11 with susceptibility to type 2 diabetes in a Japanese population. Diabetes.2008 Mar,57(3):791-5. Epub 2007 Dec 27.

Furukawa et al. Polymorphisms in the IDE-KIF11-HHEX gene locus are reproducibly associated with type 2 diabetes in a Japanese population. J Clin EndocrinolMetab. 2008 Jan,93(1):310-4.

IL6 - interleukin 6 (rs1800795) Interleukin-6 hör till de proinflammatoriska Zytokinerna och är en väsentlig del av immunsvaret på inflammatoriska processer.Polymorfismen rs1800795 ligger i genens promotorregion och förändrar därmed Zytokinens expression. Bärare av C-Allel producerarmindre IL6.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter C/C 25% Skydd mot Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 0.91) G/C 50% Skydd mot Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 0.91) X G/G 25% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.51)

Litteratur Huth et al. IL6 gene promoter polymorphisms and type 2 diabetes: joint analysis of individual participants' data from 21 studies. Diabetes. 2006Oct,55(10):2915-21.

Illig et al. Significant association of the interleukin-6 gene polymorphisms C-174G and A-598G with type 2 diabetes. J Clin Endocrinol Metab. 2004Oct,89(10):5053-8.

Fishman et al. The effect of novel polymorphisms in the interleukin-6 (IL-6) gene on IL-6 transcription and plasma IL-6 levels, and an association with systemic-onset juvenile chronic arthritis. J Clin Invest. 1998 Oct 1,102(7):1369-76.

IL10 - Interleukin 10 (rs1800872) Interleukin-10 (IL10) hör till de antiinflammatoriska Zytokinerna och har talrika uppgifter i det mänskliga immunsystemet.Polymorfismen förknippas med ökad Typ 2 Diabetesrisk och förhöjd Insulinresistens.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 48% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

ingen förhöjd Insulinresistens C/A 45% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

ingen förhöjd Insulinresistens A/A 7% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.63)

förhöjd Insulinresistens (OR: 1.99) Litteratur Bai et al. Association between interleukin 10 gene polymorphisms and risk of type 2 diabetes mellitus in a Chinese population. J Int Med Res. 2014 Apr 23.

Scarpelli et al. Variants of the interleukin-10 promoter gene are associated with obesity and insulin resistance but not type 2 diabetes in caucasian italiansubjects. Diabetes. 2006 May,55(5):1529-33.

Sida 92 av 135

PPARG - Peroxisome proliferator-aktiverad receptor gamma (rs1801282) PPARG (Peroxisome proliferator-activated receptor gamma) är en Typ II intracellulär receptor. Dessa receptorer aktiveras överfysiologiska eller farmakologiska Ligander och reglerar den transkriptionella aktiviteten av olika målgener. Rs1801282 Polymorfismen ärförknippad såväl med övervikt som även med förhöjd risk för Typ II Diabetes.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 1% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 G/C 22% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.19) C/C 77% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.38)

Litteratur Gouda et al. The association between the peroxisome proliferator-activated receptor-gamma2 (PPARG2) Pro12Ala gene variant and type 2 diabetes mellitus: aHuGE review and meta-analysis. Am J Epidemiol. 2010 Mar 15,171(6):645-55.

Altshuler et al. The common PPARgamma Pro12Ala polymorphism is associated with decreased risk of type 2 diabetes. Nat Genet. 2000 Sep,26(1):76-80.

Deeb et al. A Pro12Ala substitution in PPARgamma2 associated with decreased receptor activity, lower body mass index and improved insulin sensitivity. NatGenet. 1998 Nov,20(3):284-7.

FTO - Fat mass and obesity associated (rs9939609) Das FTO (Fat mass and obesity-associated protein) genen visar hittills den starkaste genetiska påverkan på människans kroppsvikt. Detframgick, att Polymorfismen rs9939609 klart ökar risken för Adipositas.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 25% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 T/A 57% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR:1.34) A/A 18% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR:1.68)

Litteratur Frayling et al. A Common Variant in the FTO Gene Is Associated with Body Mass Index and Predisposes to Childhood and Adult Obesity. Science. May 11, 2007,316(5826): 889–894.

Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. Nature. 2007Jun 7,447(7145):661-78.

Hertel et al. Genetic analysis of recently identified type 2 diabetes loci in 1,638 unselected patients with type 2 diabetes and 1,858 control participants from aNorwegian population-based cohort (the HUNT study). Diabetologia. 2008 Jun,51(6):971-7.

Sida 93 av 135

KCNJ11 - Potassium inwardly-rectifying channel, subfamily J, member 11 (rs5219) Das KCNJ11 (potassium inwardly-rectifying channel, subfamily J, member 11) genen är kodad på Kir2.6-proteinet, en underavdelning till deATP-känsliga Kaliumkanalerna. Dessa kanaler är placerade i cell-membranet och kan med hjälp av Insulin-hormonet regleraglukoskoncentrationen i blodet. En defekt kan leda till en förhöjd glukosspegel och en ökad diabetesrisk.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 58% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2. medicinen Metformin är effektiv C/T 34% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.23) medicinen Metformin är mindre effektiv T/T 8% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.65) medicinen Metformin är mindre effektiv

Litteratur Florez et al. Type 2 Diabetes–Associated Missense Polymorphisms KCNJ11 E23K and ABCC8 A1369S Influence Progression to Diabetes and Response toInterventions in the Diabetes Prevention Program. Diabetes. Feb 2007, 56(2): 531–536.

Zhou et al. The E23K variation in the KCNJ11 gene is associated with type 2 diabetes in Chinese and East Asian population. J Hum Genet. 2009 Jul,54(7):433-5.

Omori et al. Association of CDKAL1, IGF2BP2, CDKN2A/B, HHEX, SLC30A8, and KCNJ11 with susceptibility to type 2 diabetes in a Japanese population. Diabetes.2008 Mar,57(3):791-5. Epub 2007 Dec 27.

Florez et al. Haplotype structure and genotype-phenotype correlations of the sulfonylurea receptor and the islet ATP-sensitive potassium channel generegion. Diabetes. 2004 May,53(5):1360-8.


AE Genotyp GF Resultat möjligheter T/T 30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektiv

dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektivdödskvoten med denna medicin är högre

X G/T 44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektivmedicinen Glimepirid är effektiv

G/G 26% medicinen Glibenclamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid är effektiv

Litteratur Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun15,55(24):2745-52.

Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J Physiol PathophysiolPharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014.

Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users of sulfonylurea.Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.

Sida 94 av 135

BONE HEALTH SENSOROsteoporos: förhinder av benskörhet och förbättring av behandlingen

• Genetisk utvärdering av medfödd Osteoporosrisk• Analys av de 4 relevanta genetiska variationerna• Bedömning av kalciumupptagningsförmåga ur kosten• Anpassad kost och vårdprogram för Osteoporos• Effektivitetsbedömning av diverse terapier (Bisphosphat, Raloxifen,Alendronat, Hortmoner)• Analys av 12+ genvariationer, som påverkar effekten av 18+ relevantamediciner• Större behandlingsframgång med anpassad terapi• Vårdprogram under läkares ledning


MOTION

OsteoporosOsteoporos, även känd som "benskörhet", är en sjukdom, som gör att fastheten ibenstommen minskar och benmassan och strukturen allmänt bryts ned. Detta leder medtilltagande ålder till risk för benbrott och frakturer. De flesta benbrotten rör höfter,underarmar och ryggraden. Vid normal utveckling byggs benstommen upp från barndomenoch uppnår sin maximala styrka ungefär vid 30-års åldern. Med tilltagande ålder avtar såsmåningom benmassan, som leder till något bräckligare ben. Om däremot generna ärdefekta, som har till uppgift att bygga upp benstommen, kan dessa inte fullgöra sin uppgift.Detta leder med tilltagande ålder till större minskning av benmassan och benskörhet.

De flesta benbrotten rör höftregionen,underarmarna och ryggraden. Vid en normalutveckling byggs benstommen upp frånbarndomen och når sin maximala styrka ungefäri 30-års åldern. Med tilltagande ålder minskarbenmassan så småningom, som medför någotbräckligare benstomme. Är däremot generna,som sköter benstommens uppbyggnad, defekta,klarar de inte helt sin uppgift. Detta medför med

stigande ålder benskörhet och benbrott. 80% avosteoporosfallen rör kvinnor efter menopausen,eftersom östrogenet - benskydds-hormonet - ejproduceras av kroppen längre. Sjukdomen ärockså mycket spridd. Därför får var tredje kvinnaöver 50 diagnosen osteoporos. Det kvinnligakönshormonet östrogen är hos kvinnoravgörande föruppbyggnaden av benstommenoch därför är kvinnor, som under sin levnadproducerat en låg östrogenspegel särskiltutsatta (t.ex. genom en försenad mens eller enför tidig menopaus).

För män är åldersosteoporos från 70-års åldernockså en ofta förekommande sjukdom. Även omkvinnor oftare är drabbade av osteoporos, gällerden här sjukdomen båda könen och påskyndasav riskfaktorer som t.ex. felaktig kost ochosunda levnadsvanor. För friska ben är framförallt kalcium ett viktigt näringsämne, som blanden lång rad andra funktioner bildar ämnet förbenuppbyggnad. Ben utgör också kroppensbenmagasin och bryts ned vid bristsjukdomar,för att förse kroppen med kalcium för andraviktiga processer. Vitamin D, som kroppenendast med hjälp av UV-strålningen frånsolljuset kan producera själv, är också viktigt fören effektiv upptagning av kalcium är kosten. Dåjust äldre går ut i solen allt mindre, uppstår oftaen brist på vitamin D, som får negativakonsekvenser för friskheten hos benstommen.Till en början visar sig inga symptom och hosmånga människor konstateras sjukdomen inteförrän de första benbrotten inträffar. Fram till

Sida 96 av 135

dess har emellertid bentätheten ofta minskatsåpass, att det redan vid ett mindre trauma elleren belastning, som t.ex. i samband med bugningeller lyft av en tung väska, uppstår ett benbrott.

Blir sjukdomen sen diagnostiserad, gårbehandlingsprincipen ut på, att i möjligaste månundvika fall och att möjligen öka bentätheten.Detta kan ske genom en kalcium- och vitamin-D-rik kost, tillräcklig motion och med medicin, sompåverkar benämnesomsättningen. Den bästahjälpen mot osteoporos är och förblir i alla fallförebyggande åtgärder. Ju tidigare sjukdomendiagnostiseras, desto bättre kan man ingripamot nedbrytningen av benstommen. Attförhindra benminskningen är alltid lättare änatt bygga upp förlorat ben igen. Just detta gördenna gentest så värdefull för friskhetensförebyggande åtgärder: Härigenom får man redapå sin personliga sjukdomsrisk och kan i mångafall helt förhindra utvecklingen av sjukdomenmed hjälp av ett skräddarsyttpreventionsprogram.

Sida 97 av 135

MOTION

Relevanta gener för OsteoporosHittills kunde vetenskapen identifiera 4 gener och polymorfer, som ökar den allmänna risken för attinsjukna i osteoporos. Genom analysen av alla 4 polymorfer kan vi fastställa den resulterandesjukdomsrisken, liksom några andra för sjukdomen relevanta genetiska egenskaper. Följande generpåverkar bevarandet av bentätheten.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK Col1A1 rs1800012 G/T Pos. 1546 (S/s) G/G 1 RESPOND - - VDR rs1544410 G/A IVS7 Pos.+283 G/G 0.61 RESPOND PROTEKTIV - ESR1 rs2234693 -397T>C C/C 1 RESPOND PROTEKTIV - LCT rs4988235 T>C T/T - - - -


Sida 98 av 135

Sammanfattning av effekternaI fall av osteoporos finns det polymorfer, som skyddar mot uppkomsten av sjukdomen och somliga,som främjar uppkomsten av den. Även polymorfer, som motarbetar upptagningsförmågan avkalcium, påverkar bentätheten. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationernahar på din hälsa och kropp:

➤ Osteoporosrisken är ej förhöjd (OR = 1)➤ BIS-fosfat är särskilt effektivt vid förebyggande av Osteoporos➤ Ditt typiska kalciumintag är normalt

Risk för Osteoporos SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Effektivitet med BIS-Phosphat-terapi HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Ditt typiska Kalciumintag NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Sida 99 av 135

MOTION

Prevention och vårdHos dig är de testade generna friska. Därför har du enligt dessa gener ingen förhöjdOsteoporosrisk och du behöver inte vidta några förebyggande vårdåtgärder, som går utöverde generella reglerna för ett sunt liv. Förutsatt, att sjukdomar eller mediciner, som följermed en förhöjd Osteoporosrisk, utesluts.Då benen emellertid med åldern även utan gendefekter förlorar massa, vill vi nämna deallmänna reglerna för ett hälsosamt liv för dig, som på bästa möjliga sätt förhindrarminskningen av benmassa. Livnär dig med balanserad kost och se till, att du intar tillräckligtmed mjölkprodukter (såvida du inte lider av mjölkintolerans) som kalciumkälla.

➤ Sörj för tillräckligt intag av vitamin D. Kroppens egna produktion av denna vitamin kräver solljus. Alltsåbör du vara mycket ute i det fria. Men vitamin D finns också i livsmedel som fiskprodukter och i ringamängder i mjölk liksom i en mängd näringstillskott (fiskoljor). Vid behov kan det också intas som medicin. ➤ Sportaktivitet råder vi naturligtvis alla. Sport i alla former, som t.ex. jogging eller gång, särskilt den sombelastar benstommen och muskler, kommer att hjälpa dig stärka benstommen.

Sida 100 av 135

MOTION

Effekt av relevant medicineringVissa mediciner kan ofta skrivas ut i samband med osteoporos, men är till sin effekt beroende avnågra gener. Om det föreligger bestämda genetiska variationer bör vissa mediciner ej skrivas ut i denvanliga dosen. P.g.a. dina gener rekommenderar vi följande dos:




Sida 101 av 135

VETENSKAP

Bone Health Sensor Col1A1 - Collagen, type I, alpha 1 (rs1800012) Det av COL1A1 kodade proteinet (Kollager Typ 1, Alpha 1) föreställer huvud-proteinkomponenterna i ben-matrixen. Defekter i COL1A1strukturen leder till en förändring i benmatrixen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 81% Ingen förhöjd risk för Osteoporos

BIS- Fosfonat-Terapi är effektiv G/T 17% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv T/T 2% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jin et al. Polymorphisms in the 5' flank of COL1A1 gene and osteoporosis: meta-analysis of published studies. Osteoporos Int. 2011 Mar,22(3):911-21.

Qureshi et al. COLIA1 Sp1 polymorphism predicts response of femoral neck bone density to cyclical etidronate therapy. Calcif Tissue Int. 2002 Mar,70(3):158-63.Epub 2002 Feb 19.

VDR - Vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs1544410) Vitamin Ds receptorprotein (VDR) är den viktigaste regulatorn av kalcium- och omsättningen av benämne. Vitamiun D kontrollerardessutom ett flertal av viktiga funktioner som kalciumupptagning, bentillväxt och hormonproduktion. En defekt i denna gen leder bl.a.till en förändring i bentätheten.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 35% Skydd mot osteoporos (OR:0.61)

hormonbehandling är effektiv för osteoporos preventionRaloxifen är mindre effektivt för osteoporosbehandling

A/G 43% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv A/A 22% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jia et al. Vitamin D receptor BsmI polymorphism and osteoporosis risk: a meta-analysis from 26 studies. Genet Test Mol Biomarkers. 2013 Jan,17(1):30-4.

Palomba et al. BsmI vitamin D receptor genotypes influence the efficacy of antiresorptive treatments in postmenopausal osteoporotic women. A 1-yearmulticenter, randomized and controlled trial. Osteoporos Int. 2005 Aug,16(8):943-52.

Palomba et al. Raloxifene administration in post-menopausal women with osteoporosis: effect of different BsmI vitamin D receptor genotypes. Hum Reprod.2003 Jan,18(1):192-8.

Sida 102 av 135

ESR1 - Estrogen receptor 1 (rs2234693) Östrogener har genom regleringen av benämnes- omstättningen, styrningen av den optimala benmassan och en begränsning avbenförlusten en positiv effekt på den mänskliga benstommen. Defekter i denna gen kan påverka dessa effekter negativt.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X C/C 15% Ingen förhöjd risk för Osteoporos Hormon tillskottsterapi är effektiv som förebyggande vård mot

Osteoporos C/T 51% Förhöjd risk för Osteoporos (OR:2) Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot

Osteoporos T/T 34% Förhöjd risk för Osteoporos(OR:4)

Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos Litteratur Sonoda et al. Interaction between ESRα polymorphisms and environmental factors in osteoporosis. J Orthop Res. 2012 Oct,30(10):1529-34.

Wang et al. Susceptibility genes for osteoporotic fracture in postmenopausal Chinese women. J Bone Miner Res. 2012 Dec,27(12):2582-91

van Meurs JB et al. Association of 5' estrogen receptor alpha gene polymorphisms with bone mineral density, vertebral bone area and fracture risk. Hum MolGenet. 2003 Jul 15,12(14):1745-54.

LCT - lactase (rs4988235) LCT-genen är kodad på Protein Laktase, ett enzym, som klyver mjölksockret (Laktos) i tunntarmen, så att det kan upptas. Om en defektföreligger i LCT-genen, kan den ur näringen upptagna Laktosen ej eller enbart otillräckligt brytas ned. Man talar om en Laktosintolerans.Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels ett reducerat kalciumintag.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 55% Normal kalciumupptagning ur kosten T/C 36% Normal kalciumupptagning ur kosten C/C 9% Begränsad kalciumupptagning ur kosten

Litteratur Koek et al. The T-13910C polymorphism in the lactase phlorizin hydrolase gene is associated with differences in serum calcium levels and calcium intake.

Sida 103 av 135

GLUTEN SENSORTidig diagnos & anpassad nutrition

• Klassindelning som "riskgrupp" eller "grupp utan risk"• Omedelbar diagnos av de första symptomen• Analys av HLA DQ 2.5 och DQ 8 genvariationer som påverkar sjukdomsrisken• Anpassning av kosten till fullständig besvärsfrihet• Skydd mot dödliga följdsjukdomar• Handlingsprogram under läkares ledning


MATSMÄLTNING

GlutenintoleransGlutenintolerans, även lokalt kallad "Sprue" eller "Zöliaki", är en ofta förekommandenäringsmedelsintolerans, som i Europa drabbar ca. en person på 120. Glutenintolerans kansom regel förekomma i varje livsålder, men är särskilt aggressiv i två livsfaser: Den förstafasen uppträder i spädbarnsstadiet under avvänjningsperioden från mjölk till fast föda, denandra utvecklas ungefär vid 40-års åldern. Påfallande är att kvinnor är mer drabbade änmän.

95% av fall med glutenintolerans utlöses av ennedärvd defekt i två bestämda gener, somhjälper till så att immunsystemet fungerar. Omdessa gener är defekta, utlöser Gluten(spannmålsäggvitan), som återfinns i mångalivsmedel, en reaktion hos immunsystemet: Detförsöker att bekämpa gluten som enbakterieinfektion. Detta leder mestadels till enkronisk infektion liksom slutligen till en skadapå tunntarmsvävnaden och därmed till ettflertal ytterligare symptom som diarréer,aptitlöshet och viktförlust och i slutändan tillundernäring, trötthet och ibland kräkningar.Hos spädbarn och småbarn kan detta även ledatill växtrubbningar. Symptomen kan vara såomfattande (t.ex. kliande, hudutslag med blåsor= "Dermatitis Herpetiformis") att de vid förstapåseende inte alls har att göra medmatsmältningsregionen längre, vilket avsevärtförsvårar en diagnos som glutenintolerans.

Det förekommer även ofta följdsjukdomar somDiabetes mellitus Typ-1, Anemi och Osteoporosliksom följdsjukdomen Laktosintolerans. Omman under flera år ej får en diagnos omsjukdomen eller för man inte någon glutenfridiet, kan detta medföra allt större skador påtarmen och i värsta fall leda till tumörer i olikadelar av kroppen. Om sjukdomen ej fastställsoch förblir obehandlad, slutar den för 12% meddöden, en risk som vid riktig behandling ochprevention i de flesta fallen återgår till detnormala. Genom skador på tarmens flimmerhårupptas dessutom ej viktiga näringsämnen, vilketkan leda till vitamin- och mineralbrist.Därför är det viktigt för drabbade att följa en

avvägd glutenfri diet och i vissa fall användamotsvarande näringsersättningsmedel.

Glutenintolerans är enligt dagens medicinskaståndpunkt ej botbar och behandlingsprincipenbestår av en livslång glutenfri diet, varigenomtarmslemhinnan i regel återbildas igen ochsymptomen mestadels försvinner helt ochhållet. Drabbade bör därför bekanta sig medlistan på näringsmedel, som innehåller gluten,och se på innehållslistan på näringsmedlensförpackningar. I sällsynta fall har dieten ingenframgång hos de drabbade. I sådana fall är detmöjligt att ingripa medicinskt. Fastänglutenintolerans är ett mycket utbrett problem,ställs bara sällan en riktig diagnos p.g.a. dessringa kännedom och omfattande symptom ochbetraktas i regel för allmännamatsmältningsproblem. Därför är denna gentestså värdefull, eftersom den hjälper dig attidentifiera din förhöjda risk och i vissa fall attställa om din kost, så att ytterligare besvär kanundvikas och särskilt svåra följdsjukdomarförhindras.

Sida 105 av 135

MATSMÄLTNING

Glutenintoleransens genetikUtvecklingen av Glutenintolerans/Zöliaki är till stor del beroende på förekomsten av bestämdapolymorfer. Analysen av dessa polymorfer kom till följande slutsats:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK HLA DQ2.5 rs2187668 HLA DQ2.5 G/G - - PROTEKTIV - HLA DQ8 rs7454108 HLA DQ8 T/T - - PROTEKTIV -


Sammanfattning av effekternaI fall av glutenintolerans krävs en bestämd gensammansättning, för att sjukdomen skall kunnauppstå. Personer utan någon genetisk risk är därmed med stor sannolikhet skyddade motuppkomsten av sjukdomen. Har du däremot en genetisk disposition för sjukdomen, betyder dettatrots allt inte, att det föreligger en glutenintolerans, utan bara att du tillhör en riskgrupp.Om detta skulle vara fallet, måste man vara observant på symptom, för att genast kunna identifieraen möjlig början till sjukdomen och för att genom en anpassad kost förhindra den. Här ser du enresumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp:

➤ Den genetiska förutsättning för glutenintolerans förekommer ej➤ Risken för glutenintolerans är ej förhöjd

Risk för Glutenintolerans MYCKET LÅG/LITEN

ÖKAD

▲

Sida 106 av 135

MATSMÄLTNING

Prevention och vårdHos dig är de båda testade generna friska och därmed är du till följd av denna gentest ejutsatt för någon förhöjd risk, att lida av glutenkänslighet. Du behöver m.a.o. inte vidtanågra särskilda vårdåtgärder eller glutenfria dieter och följande områden gäller enbart somdin information.

För personer med denna gendefekt är en medveten kost mycket viktig, för att i möjligaste månundvika besvär, som härrör från glutenhaltiga livsmedel.Genom att hålla sig till en glutenfri diet, kan drabbade som regel uppnå fullständig besvärsfrihet.Dessutom kan redan inträffade skador på tarmvävnaden läka med hjälp av en kontrollerad dietoch tunntarmens normala tillstånd återupprättas samt ytterligare komplikationer undvikas. Vid derekommenderade kostplanerna handlar det i första hand om, att reducera konsumtionen avsädesäggvita (Gluten) och om möjligt t.o.m. helt slopa den.Därför är det viktigt för drabbade, att ta reda på alla potentiella glutenkällor. Uppkomsten ochomfattningen av symptomen på en glutenkänslighet varierar från person till person och beror oftastpå, hur skadad tunntarmen redan är. Personer, som redan får problem vid mycket små mängder,måste som regel hålla sig till en livslång glutenfri diet.För dessa personer är det särskilt viktigt att göra sig förtrogna med en detaljerad lista påglutenhaltiga livsmedel. Om tunntarmen blir irriterad av gluten i kosten, kan viktiga näringsämnensom vitaminer och mineraler inte absorberas riktigt. Därför är det viktigt för glutenkänsligapersoner, att de tillför kroppen tillräckligt med vitaminer och mineraler (i form av en balanseradglutenfri kost eller genom kosttillskott). Mestadels möjliggör en glutenfri kost snabbt en lindring avbesvären, som försvinner helt, om man strikt följer kostplanen. Personer, hos vilka dieten inte görnågon verkan, måste gå i läkarbehandling, eftersom en annan sjukdom kan vara orsaken och måstedessutom följas av en medicinsk behandling.Som en biföreteelse till glutenkänslighet kan även tillkomma en laktoskänslighet (dvs.mjölksockerkänslighet), då man helst bör undvika mjölk och mjölkprodukter.Visserligen kan vid längre glutenfri diet tarmvävnaden oftast återhämta sig så bra, att man tål mjölkoch mjölkprodukter igen. Vid misstanke om glutenkänslighet, bör man låta undersöka detta avläkare. Det finns då olika möjligheter , som undersökning av tarmen och förekomsten av bestämdaantikroppar i blodet. Tala därför vid uppkomsten av de första symptomen med en läkare.

Sida 107 av 135

VETENSKAP

Gluten Sensor HLA DQ 2.5 (rs2187668) Det humana Leukozytenantigen-System (HLA System) är en grupp av gener, som spelar en central roll för immunsystemet. Det visade sig,att vissa Polymorfismer förekommer hos alla människor med Zöliakie.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 84% Glutenintolerans/Zöliakie är praktiskt taget utesluten, om inte andra genvarianter med risk föreligger. A/G 15% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given A/A 1% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

Litteratur Monsuur et al. Effective Detection of Human Leukocyte Antigen Risk Alleles in Celiac Disease Using Tag Single Nucleotide Polymorphisms. PLoS One. 2008May 28.3(5):e2270.

Wolters et al. Genetic background of celiac disease and its clinical implications. Am J Gastroenterol. 2008 Jan,103(1):190-5.

Louka et al. A collaborative European search for non-DQA1*05-DQB1*02 celiac disease loci on HLA-DR3 haplotypes: analysis of transmission from homozygousparents. Hum Immunol. 2003 Mar,64(3):350-8.

HLA DQ 8 (rs7454108) Det humana Leukozytenantigen-System (HLA System) är en grupp av gener, som spelar en central roll för immunsystemet. Det visade sig,att vissa Polymorfismer förekommer hos alla människor med Zöliakie.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 67% Glutenintolerans/Zöliakie är praktiskt taget utesluten, om inte andra genvarianter med risk föreligger. C/T 30% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given C/C 3% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

Litteratur Monsuur et al. Effective Detection of Human Leukocyte Antigen Risk Alleles in Celiac Disease Using Tag Single Nucleotide Polymorphisms. PLoS One. 2008May 28.3(5):e2270

Wolters et al. Genetic background of celiac disease and its clinical implications. Am J Gastroenterol. 2008 Jan,103(1):190-5.

Louka et al. A collaborative European search for non-DQA1*05-DQB1*02 celiac disease loci on HLA-DR3 haplotypes: analysis of transmission from homozygousparents. Hum Immunol. 2003 Mar,64(3):350-8.

Sida 108 av 135

LACTOSE SENSORTidig diagnos & anpassad nutrition

• Genetisk bedömning av medfödda risker• Analys av den relevanta genvariationen• Omedelbar diagnos av de första symptomen• Anpassning av kosten till fullkomlig besvärsfrihet• Handlingsprogram under läkares ledning


MATSMÄLTNING

LaktosintoleransMjölksockerintolerans även kallat laktosintolerans, är den hos den europeiska befolkningenden mest utbredda näringsmedelsintoleransen - ungefär var 4:e till 6:e är drabbad.Mjölksocker måste efter intag brytas ned av ett bestämt enzym i tarmen, innan det kanupptas i blodet. Detta enzym produceras från barndomen i tarmen, därför att nyfödda ärhänvisade till att kunna utnyttja och smälta den. Med tilltagande ålder ställer barnenskroppar in sig på att smälta andra livsmedel och generna, som har som uppgift att produceraenzymet, stängs så småningom av.

Härigenom blir ett spädbarn, som kan smältamjölksocker, med åren allt intolerantare motlaktos (mjölksocker), tills kroppen slutligen intekan tillgodogöra sig mjölksockret längre och detuppstår ett flertal besvär vid laktoskonsumtion.Mjölksocker som ej kunnat utnyttjas bildarnämligen en utmärkt grogrund förtarmbakterier, som snabbt förökar sig ochomvandlar sockret till fett-, mjölk- och ättiksyrorliksom olika gaser. Denna process leder till enrad olika symptom, som kan vara olika starktutpräglade från person till person. Till dessa hörmatsmältningsproblem som gaser, kramper ochdiarrér liksom en rad av ospecificerade besvärsom trötthet och hudproblem.

Från början var laktosintoleransnormaltillståndet och härstammar från en tid,då människorna ännu inte hade någon tillgångtill lantbruk eller boskapsskötsel. Medtilltagande djurhållning bredde gendefekter utsig alltmer, som förhindrade avstängningen avgenerna, som sköter enzymproduktionen. Dettaledde till, att även vuxna kan smältamjölksocker: Idag kan ca. 5 av 6 européer drickamjölk utan problem. Eftersom så mångaeuropéer tål mjölksocker, utgår man numeraifrån att det i det här fallet rör sig om ettnormaltillstånd, medan personerna, som inte tålmjölksocker anses vara drabbade avnäringsintolerans. Därför talar vi i den härrådgivningen om en gendefekt, när det gällermjölkintolerans.

Principen för behandling vidmjölksockerintolerans grundar sig på enmjölksockerfri diet, med vilken man kan blifullständigt symptomfri. Därför rekommenderaslaktosintoleranta personer att ta reda pålivsmedlen, som innehåller mjölksocker. Tyvärrfår man i åratal ingen riktig diagnos, eftersomtyngdpunkten i symptomen beror på mängdenav det konsumerade mjölksockret och besvärenofta tolkas felaktigt sommatsmältningsproblem. Därför underlättar engentest för identifieringen av en eventuelllaktosintolerans för att avhjälpa en personligintolerans och undvika ytterligarekomplikationer.

Sida 110 av 135

MATSMÄLTNING

Relevanta gener för LaktosintoleransMer än 99% av laktosintoleransfall utlöses av en variation i LCT/MCM6-genen. Om den genetiskavariationen av laktosintolerans förekommer i dubbel uppsättning, kommer man med högsannolikhet att utveckla en laktosintolerans under sin livscykel. När och hur intensivt symptomenger sig till känna är emellertid beroende av andra faktorer i omgivningen. Analysen av de relevantapolymorferna gav följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK LCT rs4988235 T>C T/T - - - -


Sammanfattning av effekterna➤ Risken för laktosintolerans är inte högre➤ Den dagliga kalciumupptagningen är genomsnittlig

Risk för en Laktosintolerans LÅG

MYCKET HÖG

▲

Ditt typiska Kalciumintag NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Sida 111 av 135

MATSMÄLTNING

Prevention och vårdHos dig är de testade generna friska och därmed föreligger ingen förhöjd risk för intoleransbeträffande mjölksocker: Laktos. För dig är det inte nödvändigt med några särskildaförebyggande åtgärder eller en laktosfri kost.

Skulle du ändå lida av besvär, är det bra, att diskutera detta med din läkare, för att möjliggöra endiagnos av orsaken.

Sida 112 av 135

VETENSKAP

Lactose Sensor LCT - lactase (rs4988235) LCT-genen är kodad på Protein Laktase, ett enzym, som klyver mjölksockret (Laktos) i tunntarmen, så att det kan upptas. Om en defektföreligger i LCT-genen, kan den ur näringen upptagna Laktosen ej eller enbart otillräckligt brytas ned. Man talar om en Laktosintolerans.Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels ett reducerat kalciumintag.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 55% Ingen förhöjd risk för Laktos-intolerans

Normal kalciumupptagning ur kosten C/T 36% Ingen förhöjd risk för Laktos-intolerans

Normal kalciumupptagning ur kosten C/C 9% Mycket hög risk för Laktos-intolerans under livets gång

Reducerat kalcium upptagning ur kosten Litteratur Enattah et al. Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nat Genet. 2002 Feb,30(2):233-7.

Rasinperä et al. Transcriptional downregulation of the lactase (LCT) gene during childhood. Gut. Nov 2005, 54(11): 1660–1661.

Sida 113 av 135

GLAUCOMA SENSORTidig upptäckt av ögonsjukdomen Glaukom (Grön Starr) och riktigbehandling

• Genetisk uppskattning av medfödd risk för Glaukom• Viktig hänvisning till tidig diagnos för de drabbade• Analys av den genetiska variationen, som förorsakar sjukdomen• Enkel och effektiv behandling vid tidig diagnos• Ökat skydd mot en av de vanligaste blindhetsorsakerna


OPHTALMOLOGI

Grön starrGrön Starr, även kallad Öppen-vinkel-glaukom eller helt enkelt Glaukom. Det är en oftaförekommande ögonsjukdom och hör till de vanligaste orsakerna i världen, som leder tillblindhet. Man uppskattar, att f.n. 500.000 personer delvis ovetande lider av denna sjukdomi Tyskland och att ca. 10% kommer att bli blinda av den.

Även om sjukdomen lätt och effektivt kanbehandlas med ögondroppar, vet de flestamänniskorna ingenting om sin sjukdom,eftersom symptomen utvecklas smygande ochmestadels först i framskriden ålder ger sig tillkänna. På så vis förblir de flesta fallen underlång tid obehandlade och leder till skador påsynnerven och i värsta fall till fullständigblindhet.

I det inre av människans öga rör sig en ständigström av klar vätska. Denna produceras i denbakre delen av ögongloben och leds ut i denfrämre delen genom ventiler. Genom regleringenmellan produktion och utflöde uppstår trycket iögat, som är viktig för ögats form och funktion.

För en tid sen upptäckte man en gen, som spelaren viktig roll för avloppsventilerna.Ogynnsamma genetiska variationer kan störaventilerna, så att den producerade vätskan intelängre kan flyta ut obehindrat. Detta leder såsmåningom till ökat ögontryck, som pressar alltmer på de fina blodkärlen, som förser synnervenmed syre och näringsämnen, och härigenom meroch mer hindrar blodflödet. Om det härtillståndet får pågå, börjar ögonnerven först atttvina bort i det yttre synfältet, tills det i värstafall slutar i fullständighet blindhet.

Hjärnan kombinerar bilden av båda ögonen ochutjämnar på det här sättet de förstasynfältsrubbningarna framgångsrikt. Omdäremot synfältet på båda ögonen redan är såbegränsat, att man t.ex. missar enstakatrappsteg eller delar av lästa ord eller det

uppstår svårigheter vid bilkörningen, får man imånga fall den första diagnosen på sjukdomen.Vid den här tidpunkten är synnervernaemellertid ofta redan mycket skadade, vilket i deflesta fall leder till en varaktig begränsning avsynfältet eller till fullständig blindhet.

Efter diagnosen koncentreras behandlingen påatt sänka ögontrycket och att förhindraytterligare död av nervcellerna och därmedsjukdomens vidare förlopp. Men härigenom blirinte redan skadade nervceller återställda.

Förebyggande gentester för Grön Starr är därförså viktiga, därför att den personliga risken attinsjukna i Grön Starr härigenom fastställs. Vidbehov kan du därefter påbörja ettkontrollprogram under läkares ledning, somgaranterar, att de första tecknen på sjukdomenomgående fastställs och får riktig behandling.

Sida 115 av 135

OPHTALMOLOGI

Relevanta gener vid grön starrInom vetenskapen har hittills en gen identifierats, som påverkar avloppsventiler i ögat. Dåsjukdomen kommer smygande och fram till att de första synrubbningarna inträffar redan upp till95% av syncellerna förstörts, är det särskilt viktigt, att få sjukdomen fastställd i god tid. Denhuvudsakliga nyttan med denna genanalys är därför att få den egna risken fastställd med tidigareoch noggrannare ögonkonstroller, för att genast fastställa uppkomsten av sjukdomen och omgåendelåta behandla den.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK LOXL1 rs3825942 T>C T/T 1 - - -


Sammanfattning av effekternaHär ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa ochkropp:

➤ Risken för Grön Starr/Open-angle Glaucoma➤ Normala ögonkontroller är tillräckliga för dig

Risk för Grön Starr NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 116 av 135

OPHTALMOLOGI

Prevention och vårdP.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att insjukna i glaukom. Du behöverm.a.o. ingen ytterligare förebyggande vård, som sträcker sig utöver de allmänna reglerna förett sunt liv, då din risk enligt gentestet motsvarar motsvarar den allmänna befolkningens.Skulle du trots allt lida av besvär, vore det klokt, att diskutera det med din läkare, för attkunna möjliggöra en diagnos till orsaken.

Då personer utan gendefekt i sällsynta fall utvecklar Grön Starr, bör du fr.o.m. 40-års ålderngenomgå en ögonundersökning hos läkare vart andra eller tredje år. Då kan man fastställa möjligaförsta tecken på Grön Starr liksom alla andra synförändringar och behandla dem omgående rätt.

Sida 117 av 135

VETENSKAP

Glaucoma Sensor LOXL1 - lysyl oxidase-like 1 (rs3825942) Lysyl oxidase-like 1(LOXL1) är ett koppar-beroende protein, som spelar en viktig roll "Elastogenesen". En genetisk defekt i LOXL1-genen ärförknippad med en förhöjd risk för uppkomsten av Glaukom.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter C/C 73% Förhöjd risk för ett "Öppenvinkel-Glaukom" (OR: 40) C/T 25% Förhöjd risk för ett "Öppenvinkel-Glaukom" (OR: 20) X T/T 2% Ingen förhöjd risk för ett "Öppenvinkel-Glaukom"

Litteratur Thorleifsson et al. Common sequence variants in the LOXL1 gene confer susceptibility to exfoliation glaucoma. Science. 2007 Sep 7,317(5843):1397-400. Epub2007 Aug 9.

Sida 118 av 135

AMD SENSORMakuladegeneration: Vård och tidig diagnos för bästa ögonhälsa

• Genetisk bedömning av risken för Makuladegeneration• Analys av 3 relevanta genvariationer• Genetiskt anpassat vårdprogram• Självtest för tidig diagnos• Anpassad kost för prevention• Mikronäringsämnes-rekommendation för prevention• Handlingsprogram under läkares ledning


OPHTALMOLOGI

MakuladegenerationMakuladegeneration är en smärtlös sjukdom på näthinnan i det mänskliga ögat, sommestadels utvecklas långsamt från 50-års åldern och endast påverkar synfältets område, därsynen är som skarpast.

Detta medför en störande fläck i mitten avsynfältet, som försvårar eller omöjliggör läsningoch urskiljningen av detaljer, medan synfältetrunt denna fläck ofta förblir opåverkat.Makuladegenerationen är största anledningentill blindhet i industriländerna och detuppskattas, att ca. 30 milj. människor i världenredan är drabbade av sjukdomen. Det är likamånga kvinnor som män som drabbas.

Ytan av ljuskänsliga celler i ögat är den s.k.näthinnan och området, där ljuset är starkastkoncentrerat, m.a.o. punkten, där man urskiljerskarpast, kallas makula. Vidmakuladegenerationen börjar cellerna i makulamed stigande ålder att brytas ned, eller detbildas nya blodceller eller avfallsprodukter iämnesomsättningen, som inverkar påfunktionen inom detta område. Dessa processerpåskyndas genom särskilda riskfaktorer i våromgivning och det är därför viktigt att minskadessa riskfaktorer så bra som möjligt. Dit hörrökning, sjukdomar i hjärta och blodomlopp,högt blodtryck, felaktig kost och starkljuspåverkan. Förebyggande åtgärder skall iförsta hand koncentreras på att minskariskfaktorerna och på så vis fördröja sjukdomensutveckling eller kanske t.o.m. helt stoppa den.

Makuladegenerationen utvecklas långsamt överen längre tidsrymd, då symptomen förstknappast utvecklas och sen så småningomförsämras. Först märker man av lässvårigheter,då bokstäver helt enkelt försvinner. Raka linjeroch kanter som fönsterramar uppfattas då oftasom vågiga, som kan fastställas och mätas meden enkel test ("Amslersnät" i nästa avsnitt avredogörelsen.)Sen visar sig en allmän förlust av synskärpan,läsförmågan, en avtagande förmåga till

kontrastuppfattning och anpassningen till ljus-och mörkerförhållanden liksom en ökadljuskänslighet. I det fortskridna stadiet kännerman ofta bara igen grå skuggor i synfältets mitt,som också försvinner under vidareutvecklingen.Då sjukdomen bara rör Makula och därmedregionen för den skarpaste synförmågan, lederdenna sjukdom inte till fullständig blindhet,eftersom det yttre synfältet liksom färgseendetoch därmed även orienteringsförmågan förblirintakt. Behandlingsmöjligheterna av enframskriden Makuladegeneration är begränsadeoch kan ofta bara fördröja försämringen avsymptomen och inte bota dem. Därför ärprevention och tidig diagnos avMakuladegeneration så viktig, för att kunnareagera och behandla sjukdomen vid de förstasymptomen.

Sida 120 av 135

OPHTALMOLOGI

Relevanta gener vid MakuladegenerationHittills har vetenskapen identifierat 3 gener och polymorfer, som kan öka den allmänna risken attinsjukna i Makuladegeneration. Genom analysen av alla 3 polymorfer kan man fastställa den slutligasjukdomsrisken. Följande gener påverkar uppkomsten av Makuladegeneration.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK HTRA1 rs11200638 G>A G/G 1 - - - CFH rs1061170 Y402H, T>C T/T 1 - - - LOC387715 rs10490924 G>T G/G 1 - - -


Sammanfattning av effekterna➤ Risken för en Makuladegeneration är ej förhöjd➤ Behovet av antioxidanter är genomsnittlig med denna sjukdomsbild som bas

Risk för Makuladegeneration NORMAL

ÖKAD

▲

Behov av Antioxidanter NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 121 av 135

OPHTALMOLOGI

Prevention och vårdHos dig är alla testade gener friska och du är därför inte utsatt för en förhöjd risk attinsjukna i Makuladegeneration enligt den här gentesten. Du behöver följaktligen inte vidtasärskilda vårdåtgärder, då din risk motsvarar ungefär den hos den allmänna befolkningen.Skulle du ändå lida av besvär, råder vi dig, att diskutera detta med din läkare, för attmöjliggöra en diagnos av orsaken.

Då även personer utan genetisk riskfaktor kan drabbas av denna sjukdom, vill vi ge dig någraallmänna och ospecifika förebyggande råd, som generellt gäller som riktlinje för en hälsosamsynförmåga. Fr.o.m. 40:e levnadsåret bör man minst en gång om året uppsöka ögonläkaren för enförebyggande undersökning, för att fastställa sjukliga förändringar på ett tidigt stadium ochmöjliggöra en behandling vid rätt tidpunkt.

➤ Högt blodtryck är en riskfaktor, som ökar utvecklingen av synförsämringen. Kontrollera därför, att dittblodtryck befinner sig inom normal nivå och tala med din läkare vid behov om en möjlig blodtryckssänkandeterapi. En sådan kan bestå av ökad kroppslig träning, en ändring av kosten eller blodtryckssänkandemediciner. ➤ Rökandet är en avgörande riskfaktor för en synförsämring och borde i varje fall undvikas. ➤ Skydda dina ögon för direkt solljus med att bära solglasögon eller hatt. Se till att solglasögonen har UV-skydd. ➤ Du bör vara noggrann att din kost innehåller tillräckligt med antioxidanter, som vitaminer. Dessa finns inaturlig form i frukt och grönsaker eller i koncentrerad form i näringsmedelstillskott.

Följande rekommenderar vi:➤ Antioxidanter, som vitamin E (α-Tocopherol) t.ex. ur vegetabilisk olja➤ Vitamin C ur paprika och citrusfrukter➤ Karoten ur gröna grönsaker som spenat och grönkål➤ Näringsmedelstillskott med en kombination av vitamin E (α-Tocopherol),C,Beta-Karoten, zink och koppar.

En tidig diagnos av försvagad syn (makuladegeneration) är mycket viktig för möjligheten tillbehandling och eftersom sjukdomen utvecklas långsamt och smärtlöst, måste man vara särskiltuppmärksam på vissa symptom. Dessa rör bl.a. skuggor eller förvrängd syn (t.ex. fönsterramarupplevs som vågiga), eller också svårigheter vid läsning (t.ex. när enstaka bokstäver försvinner).Använd därför för en tidig diagnos regelbundet "Amslers-nät" - testen, för att genast varseblistörningar i blickfånget. Testen och en handledning, hittar du på nästa sida. Om du med hjälp avtesten skulle märka av de första tecknen på symtom, bör du genast uppsöka din ögonläkare.

Sida 122 av 135

Anvisningar för en egen undersökning av Makuladegeneration➤ Håll Amsler-nätet inom bekvämt läsavstånd. ➤ Täck över ett öga (sätt på dig läsglasögon, om du har). ➤ Fixera exakt i mittpunkten med det andra ögat. ➤ Ser du vågformiga eller simmiga linjer. ➤ Dessa skulle kunna tyda på åldersberoende symptom på makuladegeneration (försämring av synen). ➤ Upprepa testen med det andra ögat!➤ Om de beskrivna oregelbundenheterna inträffar, kontakta omgående din ögonläkare. ➤ Upprepa denna självtest en gång i veckan.

Hos dig är alla testade gener friska och du är därför inte utsatt för en förhöjd risk attinsjukna i Makuladegeneration enligt den här gentesten. Du behöver följaktligen inte vidtasärskilda vårdåtgärder, då din risk motsvarar ungefär den hos den allmänna befolkningen.Skulle du ändå lida av besvär, råder vi dig, att diskutera detta med din läkare, för attmöjliggöra en diagnos av orsaken.

Sida 123 av 135

VETENSKAP

AMD Sensor HTRA1 - HtrA serine peptidase 1 (rs11200638) Polymorfismen rs11200638 på HTRA1-genen (protein A1, som kräver hög temperatur) är förknippad med en förhöjd risk att insjukna i enåldersbetingad Makuladegeneration. Det kodade proteinet, ett "Serinproteas", spelar en viktig roll i kvalitetskontrollen avExtracellulärmatrix-proteiner. Mutationen i genens promotor område leder till en "överexpression" i Pigmentepitelet och till en förhöjdsjukdomsrisk.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter A/A 8% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR:8.6) A/G 41% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR:2.2) X G/G 51% Ingen förhöjd risk för Makuladegeneration

Litteratur Yang et al. A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to age-related macular degeneration. Science. 2006 Nov 10,314(5801):992-3.

Chen et al. Meta-analysis of the association of the HTRA1 polymorphisms with the risk of age-related macular degeneration. Exp Eye Res. 2009Sep,89(3):292-300.

Dewan et al. HTRA1 promoter polymorphism in wet age-related macular degeneration. Science. 2006 Nov 10,314(5801):989-92.

LOC387715 - Age-related maculopathy susceptibility 2 (rs10490924) Genlocus LOC387715 befinner sig på Kromosom 10. Polymorfismen rs10490924 står i samband med en förhöjd risk för utvecklingen av enålders betingad Makuladegeneration.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X G/G 61% Ingen förhöjd risk för Makuladegeneration G/T 38% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR:2.69) T/T 1% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR:8.21)

Litteratur Fritsche et al. Age-related macular degeneration is associated with an unstable ARMS2 (LOC387715) mRNA. Nat Genet. 2008 Jul,40(7):892-6.

Rivera et al. Hypothetical LOC387715 is a second major susceptibility gene for age-related macular degeneration, contributing independently of complementfactor H to disease risk. Hum Mol Genet. 2005 Nov 1, 14(21):3227-36.

Ross et al. The LOC387715 and age-related macular degeneration: replication in three case-control samples. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2007,48:1128–1132.

CFH - Complement factor H (rs1061170) I studier anses en defekt i CFH ("Komplement-Faktor H")-genen utgöra en primär risk för upp-komsten av AMD. Komplement-Faktorn Hstyr immunitetens svar på olika sjukdomsalstrare.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter X T/T 15% Ingen förhöjd risk för Makuladegeneration T/C 50% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR: 4) C/C 35% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR: 12)

Litteratur Klein et al. Complement Factor H Polymorphism in Age-Related Macular Degeneration. Science. Apr 15, 2005, 308(5720): 385–389.

Haines et al. Complement factor H variant increases the risk of age-related macular degeneration. Science. 2005 Apr 15,308(5720):419-21.

Sida 124 av 135

KUNDSERVICE

KundserviceDu har frågor eller kommentarer?

Vår kundservice står gärna till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Det finnsskilda vägar, hur du kan ta kontakt med vår kundservicegrupp. Medicinska frågor rörande dinaanalysresultat kan bara besvaras av våra experter och därför ber vi dig att skicka oss en e-post angåendefrågor av detta slag.

➤ Office: 0046 (0) 31-30 99 111 ➤ [email protected]

Vår vänliga grupp gläder sig åt ditt telefonsamtal.Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss vid ev. brister.Vårt team kommer att ta hand om ditt ärende och bemöda sig om en tillfredsställande lösning påproblemet.

Kontakt / ForumDNA MEDIC SCANDINAVIA ABOLOF ASKLUNDS GATA 1S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDASWEDEN

Sida 125 av 135

CERTIFIERINGAR

CertifieringarNovogenias labb hör till de modernaste och mest automatiserade laboratorierna i Europa och hartalrika certifieringar och kvalitetssäkerhets-system, som motsvarar internationell standard elleröverträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika och enligt högstakvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna avlivsstilen

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189laboratorium

Utförande av den medicinska genanalysen

Certifierat genom analysen i ett ISO 17025laboratorium

Medicinsk bedömning av genanalysresultat

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinskgenetikforskning

Godkänd av den federala hälsoministerietÖsterrike

Firmaledning och kontor

Certifierat genom ISO 9001

Sida 126 av 135

TEKNISKA DETALJER

Tekniska uppgifter om din analys

AdressOlof Asklundsgata 142130 Västra FrölundaSWEDEN

BeställningsnummerDEMO_DNAMEDIC

Födelsedatum01/01/1985

Ansvarigt företagDNA MEDIC SCANDINAVIA ABOLOF ASKLUNDS GATA 1S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDASWEDEN

LaboratoriumNovogenia GmbHSaalachstrasse 925020 SalzburgAUSTRIA

Ansvarig för laboratorietDr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

AnalysmetodAutomatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys,Mass-spektrometri och TaqMANrealtids PCR

Detektion~99%

Prov typSalivprov ur munhålan

BeställningsnummerProv mottagen: 01/06/2014Analys började: 02/06/2014Detektion: 04/06/2014Laboratoriet som gör analyserna: 04/06/2014

Versionv225HOME

Sida 127 av 135

REFERENS

Alla våra resultat och processer rättar sig efter vetenskapens och teknikens senastelandvinning och har anpassats optimalt enligt lagliga föreskrifter.

Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin)➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.;Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. :Mutation in blood coagulation factor V associated with resistanceto activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.;Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks ofrecurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92:2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe undTherapie, 2000, S.45-49, S.150-158➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High riskof thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden(activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen undVenenerkrankungen, 2003, S.37-82➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose,3.Auflage, 2001, S.69-132➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199,362-404➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor VLeiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated withoral contraceptives containing a third-generation progestagen.Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR,Vandenbroucke JP.➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994.PubMed ID : 8164730➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. :Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in theadult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004.PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of theG1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V genethat is associated with resistance to activated protein C. Hum.Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967 ➤ Gomes, M. P. V., Deitcher, S. R. (2004). Risk of VenousThromboembolic Disease Associated With HormonalContraceptives and Hormone Replacement Therapy: A ClinicalReview. Arch Intern Med 164: 1965-1976 ➤ Higher risk of venous thrombosis during early use of oralcontraceptives in women with inherited clotting defects; Kitty W,Arch Intern Med, Vol 160, Jan 10, 2000.➤ Anderson J.L. et al., 2007; PMID 17989110➤ Flockhart D.A. et al., 2008; PMID 18281922➤ Herrington D., 2008; www.theheart.org/article/924397.do➤ The International Warfarin Pharmacogenetics Consortium, 2009;PMID 19228618

Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer)➤ S. Lilly Zheng et al. Cumulative Association of Five GeneticVariants with Prostate Cancer, N Engl J Med 2008;358:910-9➤ Holick CN, Stanford JL, Kwon EM, Ostrander EA, Nejentsev S,Peters U. Comprehensive association analysis of the vitamin Dpathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer.Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2007 Oct;16(10):1990-9.➤ S. Lilly Zheng et al. Association Between Two Unlinked Loci at8q24 and Prostate Cancer Risk Among European Americans. JNCIJournal of the National Cancer Institute 2007 99(20):1525-1533➤ Zhiyong Ma et al, Polymorphisms of fibroblast growth factorreceptor 4 have association with the development of prostatecancer and benign prostatic hyperplasia and the progression ofprostate cancer in a Japanese population. Int. J. Cancer: 123,

2574–2579 (2008)➤ H. Nguyen et al.:Normal Human Ejaculatory Duct Anatomy: AStudy of Cadaveric and Surgical Specimens In: The Journal ofUrology, Volume 155, Issue 5, Pages 1639-1642➤ www.krebshilfe.net➤ Barry MJ, Fowler FJ, O'Leary MP, et al. (November 1992). "TheAmerican Urological Association symptom index for benignprostatic hyperplasia. The Measurement Committee of theAmerican Urological Association". ➤ eMedicine - Transurethral Microwave Thermotherapy of theProstate (TUMT) : Article by Jonathan Rubenstein➤ www.urologielehrbuch.de➤ PreventProstateCancer.info: A Brief Overview of BenignProstatic Hyperplasia (BPH)➤ MacDonald R; Wilt TJ; Howe RW (December 2004). "Doxazosin fortreating lower urinary tract symptoms compatible with benignprostatic obstruction: a systematic review of efficacy and adverseeffects". BJU International 94 (9): 1263–70. ➤ MacDonald R; Wilt TJ (October 2005). "Alfuzosin for treatment oflower urinary tract symptoms compatible with benign prostatichyperplasia: a systematic review of efficacy and adverse effects".Urology 66 (4): 780–8. ➤ Roehrborn CG (December 2001). "Efficacy and safety of once-daily alfuzosin in the treatment of lower urinary tract symptomsand clinical benign prostatic hyperplasia: a randomized, placebo-controlled trial". Urology 58 (6): 953–9.➤ Holmium Laser Enucleation of the Prostate; Results at 6 Years,Gilling PJ, Aho, TF, Frampton CM, et al. Eur Urol 2008 Apr:53(4):744-9➤ Bundesministerium für Gesundheit➤ http://www.bccancer.bc.ca➤ Jemal A, Murray T, Ward E, Samuels A, Tiwari RC, Ghafoor A,Feuer EJ, Thun MJ (2005). "Cancer statistics, 2005". CA Cancer J Clin55 (1): 10–30.➤ Miller DC, Hafez KS, Stewart A, Montie JE, Wei JT (September2003). "Prostate carcinoma presentation, diagnosis, and staging: anupdate form the National Cancer Data Base". Cancer 98 (6): 1169–78➤ Mongiat-Artus P, Peyromaure M, Richaud P, Droz JP, Rainfray M,Jeandel C, Rebillard X, Moreau JL, Davin JL, Salomon L, Soulié M(December 2009). "[Recommendations for the treatment ofprostate cancer in the elderly man: A study by the oncologycommittee of the French association of urology]" (in French). Prog.Urol. 19 (11): 810–7➤ Picard JC, Golshayan AR, Marshall DT, Opfermann KJ, Keane TE(November 2009). "The multi-disciplinary management of high-riskprostate cancer". Urol. Oncol➤ Prostatakrebs-Kodierhilfe. Tumorzentrum Freiburg 2007➤ UICC: What are the changes between the 6th and 7th editions?➤ Christian Wittekind, Hans-Joachim Meyer (Hrsg.): TNM:Klassifikation maligner Tumoren. Wiley-VCH Verlag, 7. Auflage 2010➤ Ronald J. Zagoria, Glenn A. Tung: Genitourinary Radiology.Mosby, St. Louis 1997➤ Poon KS, McVary KT. Curr Urol Rep. 2009 Jul;10(4):279-86. Dietarypatterns, supplement use, and the risk of benign prostatichyperplasia.➤ C.M. Yablon, M.P. Banner, P. Ramchandani, E.S. Rovner:Complications of prostate cancer treatment: spectrum of imagingfindings. Radiographics (2004) 24(Suppl 1):S181-S194➤ G. L. Lu-Yao u. a.: Survival following primary androgendeprivation therapy among men with localized prostate cancer. In:JAMA 300, 2008, S. 173–181➤ I. F. Tannock u. a.: Docetaxel plus prednisone or mitoxantroneplus prednisone for advanced prostate cancer. In: NEJM 351, 2004, S.1502–1512.➤ C.R. Porter et al.: 25-year prostate cancer control and survivaloutcomes: a 40-year radical prostatectomy single institution series.

Sida 128 av 135

J Urol. (2006) 176(2):569-74➤ American Cancer Society➤ Deutsche Gesellschaft für Urologie➤ Berkow SE et al.: Diet and survival after prostate cancerdiagnosis. Nutr Rev. (2007) 65(9):391-403➤ Kolonel LN: Fat, meat, and prostate cancer. Epidemiol Rev (2001)23(1):72-81➤ Michaud et al.: A prospective study on intake of animal productsand risk of prostate cancer. Cancer Causes Control. (2001)12(6):557-67.➤ Skinner HG, Schwartz GG: Serum calcium and incident and fatalprostate cancer in the National Health and Nutrition ExaminationSurvey. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. (2008) 17: 2302-5➤ Sonnenmangel fördert Krebs!, Medical Tribune, 42. Jg., Nr. 23, 8.Juni 2007, S. 21➤ Wigle DT, Turner MC, Gomes J, Parent ME (March 2008). "Role ofhormonal and other factors in human prostate cancer". Journal ofToxicology and Environmental Health. Part B, Critical Reviews 11(3-4): 242–59➤ Kirsh VA, Peters U, Mayne ST, Subar AF, Chatterjee N, JohnsonCC, Hayes RB (August 2007). "Prospective study of fruit andvegetable intake and risk of prostate cancer". J. Natl. Cancer Inst. 99(15): 1200–9➤ Shannon J, Phoutrides E, Palma A, Farris P, Peters L, Forester A,Tillotson CJ, Garzotto M (2009). "Folate intake and prostate cancerrisk: a case-control study". Nutr Cancer 61 (5): 617–28➤ Herschman JD, Smith DS, Catalona WJ (August 1997). "Effect ofejaculation on serum total and free prostate-specific antigenconcentrations". Urology 50 (2): 239–43

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom)➤ Herold, Innere Medizin 2008➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, Goldmann, 2.Auflage➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung vonFettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krankmacht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The CholesterolSkeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: AcademicPress.➤ Philips et al. Gene-nutrient interaction and gender maymodulate the association between ApoA1 And ApoB genepolymorphisms and metabolic syndrom risk. Atherosclerosis2011.214(2):408-14 American Heart Association➤ Olson RE (February 1998). ""Discovery of the lipoproteins, theirrole in fat transport and their significance as risk factors"". J. Nutr.128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). ""Bloodcholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: ameta-analysis of individual data from 61 prospective studies with55,000 vascular deaths"". Lancet 370 (9602): 1829–39.➤ National Cholesterol Education Program (NCEP)➤ Atherosclerosis. 2011 Feb:214(2):397-403. Epub 2010 Nov 16.Strong association of the APOA5-1131T>C gene variant and early-onset acute myocardial infarction. De Caterina R, Talmud PJ, MerliniPA, Foco L, Pastorino R, Altshuler D, Mauri F, Peyvandi F, Lina D,Kathiresan S, Bernardinelli L, Ardissino D: Gruppo ItalianoAterosclerosi➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology offamilial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998➤ Redeker et al. 1998 EAS 98➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431➤ Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis inmen and women, the framingham Heart Study: Roberto Elosua etal. The journal of lipid research 45, 1868-1875, 2004"➤ Bilguvar K. et al., 2008; PMID 18997786➤ Helgadottir A. et al., 2008; PMID 18176561➤ Helgadottir A. et al., 2007; PMID 17478679➤ Karvanen J. et al., 2009; PMID 18979498➤ Samani N.J. et al., 2007; PMID 17634449➤ Schunkert H. et al., 2008; PMID 18362232➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300➤ Aarnoudse A.J. et al., 2007; PMID 17576865➤ Arking D.E. et al., 2006; PMID 16648850➤ Eijgelsheim M. et al., 2009; PMID 18927126➤ Kao W.H. et al., 2009; PMID 19204306➤ Lehtinen A.B. et al, 2008; PMID 18235038

➤ Newton-Cheh C. et al., 2007; PMID 17903306➤ Raitakari O.T. et al., 2009; PMID 18785031➤ Ashfield-Watt P.A. et al., 2002; PMID 12081832➤ Bonaa K.H. et al.; 2006; PMID 16531614➤ Khandanpour N. et al., 2009; PMID 19157768➤ Lewis S.J. et al., 2005; PMID 16216822➤ Lichtenstein A.H., 2009; PMID 18997166➤ Lonn E. et al., 2006; PMID 16531613➤ McNulty H. et al., 2008; PMID 18412997➤ Ruiz J.R. et al., 2007; PMID 17298693➤ Wald D.S. et al., 2006; PMID 17124224➤ Wang X. et al., 2007; PMID 17544768➤ Angotti E. et al., 1994; PMID 8021234➤ Juo S.H. et al., 1999; PMID 10215547➤ Ordovas J.M. et al., 2002; PMID 11756058➤ Ordovas J.M., 2004; PMID 15070444➤ Subbiah M.T., 2007; PMID 17240315➤ Tuteja R. et al., 1992; PMID 1618307➤ Angelopoulos T.J. et al., 2008; PMID 18806463➤ Bennet A.M. et al., 2007; PMID 17878422➤ Caslake M.J. et al., 2008; PMID 18779276➤ Jofre-Monseny L. et al., 2008; PMID 18203129➤ Lovegrove J.A. et al., 2008; PMID 18412994 and PMID 18721398➤ Masson L.F. et al., 2003; 12716659➤ Minihane A.M. et al., 2007; PMID 17466101➤ Minihane A.M. et al., 2000; PMID 10938022➤ Aberle J. et al., 2005; PMID 15996212➤ Aouizerat B.E. et al., 2003; PMID 12671030➤ Dorfmeister B. et al., 2007; PMID 17197160➤ Evans D. et al., 2003; PMID 12937897➤ Grallert H. et al., 2007; PMID 17768309➤ Klos K.L. et al., 2005; PMID 15604515➤ Lai C.Q. et al., 2007; PMID 17431185➤ Lai C.Q. et al., 2006; PMID 16636175➤ Maász A. et al., 2007; PMID 17922054➤ Szalai C. et al., 2004; PMID 15177130➤ Vaessen S.F. et al., 2006; PMID 16769999➤ Wang J. et al., 2008; PMID 18779834➤ Yamada Y. et al., 2007; PMID 16806226

Thrombo Sensor (Trombos)➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.;Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. :Mutation in blood coagulation factor V associated with resistanceto activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.;Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks ofrecurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92:2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe undTherapie, 2000, S.45-49, S.150-158➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High riskof thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden(activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen undVenenerkrankungen, 2003, S.37-82➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose,3.Auflage, 2001, S.69-132➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199,362-404➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor VLeiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated withoral contraceptives containing a third-generation progestagen.Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR,Vandenbroucke JP.➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994.PubMed ID : 8164730➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. :Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in theadult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004.PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of theG1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V genethat is associated with resistance to activated protein C. Hum.Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967➤ Corsetti J.P. et al., 2008; PMID 18096824➤ Gardemann A. et al., 1999; PMID 10494775➤ Martinelli N. et al., 2008; PMID 18253477➤ Roest M. et al., 2000; PMID 10618306➤ Saely C.H. et al., 2008; PMID 18619429➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17581326

Sida 129 av 135

➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17549286➤ Ye Z. et al., 2006; PMID 16503463➤ Burzotta F. et al., 2004; PMID 14676252➤ Casas J. P. et al., 2004; PMID 15534175➤ Cushman M. et al., 2004; PMID 15467059➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440➤ Psaty B.M. et al., 2001; PMID 11180734➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131➤ Juul K. et al., 2004; PMID 14996674➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440➤ Mohllajee A.P. et al., 2006; PMID 16413847➤ Rosendaal F.R. et al., 2002; PMID 11886391➤ Rossouw J.E. et al., 2002; PMID 12117397➤ Scarabin P.Y. et al. 2003; PMID 12927428➤ Seed M.; 2004; PMID 15243220➤ Smith N.L. et al. 2004; PMID 15467060➤ Weischer M. et al., 2009; PMID 19524925

Hypertension Sensor (Högt blodtryck)➤ Ling Lin et al, Angiotensin-converting Enzyme, Sleep-disorderedBreathing, and Hypertension, Am J Respir Crit Care Med Vol 170. pp1349–1353, 2004➤ Amar A et al, Angiotensinogen Polymorphisms and ElevatedBlood Pressure in the General Population, Hypertension.2001;37:875.➤ Kristina Bengtsson et al, Polymorphism in the ß1-AdrenergicReceptor Gene and Hypertension, Circulation. 2001;104:187➤ Chobanian AV, Bakris GL, Black HR, et al. (December 2003)."Seventh report of the Joint National Committee on Prevention,Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure".Hypertension 42 (6): 1206–52. ➤ Burt VL, Cutler JA, Higgins M, et al. (July 1995). "Trends in theprevalence, awareness, treatment, and control of hypertension inthe adult US population. Data from the health examinationsurveys, 1960 to 1991". Hypertension 26 (1): 60–9. ➤ Ostchega Y, Dillon CF, Hughes JP, Carroll M, Yoon S (July 2007)."Trends in hypertension prevalence, awareness, treatment, andcontrol in older U.S. adults: data from the National Health andNutrition Examination Survey 1988 to 2004". Journal of theAmerican eriatrics Society 55 (7): 1056–65.➤ Chockalingam A (May 2007). "Impact of World HypertensionDay". The Canadian Journal of Cardiology 23 (7): 517–9.➤ Pitts SR, Adams RP (February 1998). "Emergency departmenthypertension and regression to the mean". Annals of EmergencyMedicine 31 (2): 214–8. ➤ Papadakis, Maxine A.; McPhee, Stephen J. (2008). CurrentMedical Diagnosis and Treatment 2009 (Current Medical Diagnosisand Treatment). McGraw-Hill Professional. ISBN 0-07-159124-9.➤ Riccioni G (2009). "The effect of antihypertensive drugs oncarotid intima media thickness: an up-to-date review". CurrentMedicinal Chemistry 16 (8): 988–96. ➤ Agabiti-Rosei E (September 2008). "From macro- tomicrocirculation: benefits in Hypertension and diabetes". Journal ofHypertension 26 Suppl 3: S15–21. ➤ Singer DR, Kite A (June 2008). "Management of hypertension inperipheral arterial disease: does the choice of drugs matter?".European Journal of Vascular and Endovascular Surgery 35 (6): ➤ White WB (May 2009). "Defining the problem of treating thepatient with hypertension and arthritis pain". The American Journalof Medicine 122 (5 Suppl): S3–9. ➤ Pedrinelli R, Dell'Omo G, Talini E, Canale ML, Di Bello V (February2009). "Systemic hypertension and the right-sided cardiovascularsystem: a review of the available evidence". Journal ofCardiovascular Medicine (Hagerstown, Md.) 10 (2): 115–21. ➤ Giacchetti G, Turchi F, Boscaro M, Ronconi V (April 2009)."Management of primary aldosteronism: its complications andtheir outcomes after treatment". Current Vascular Pharmacology 7(2): 244–49. ➤ Deutsche Hochdruck Liga: http://www.hochdruckliga.info/➤ He J; Ogden LG; Bazzano LA; Vupputuri S, et al. (2001). "Riskfactors for congestive heart failure in US men and women: NHANESI epidemiologic follow-up study.". Arch. Intern. Med. 161 (7):996–1002. ➤ Rodríguez NA, Zurutuza A (2008). "[Ophthalmologicalmanifestations of arterial hypertension"] (in Spanish; Castilian).Anales Del Sistema Sanitario De Navarra 31 Suppl 3: 13–22.➤ Zeng C, Villar VA, Yu P, Zhou L, Jose PA (April 2009). "Reactiveoxygen species and dopamine receptor function in essentialhypertension". Clinical and Experimental Hypertension 31 (2):156–78➤ R. Doll, R. Peto, J. Boreham, I. Sutherland: Mortality in relation tosmoking. 50 years' observations on male British doctors. In: BMJ.

328.2004, 7455 (Jun 26), 1519➤ IB Puddey, LJ Beilin, V Rakic: Alcohol, hypertension and thecardiovascular system, a critical appraisal. In: Addict Biol.2.1997,159–170➤ Chobanian AV u a: The Seventh Report of the Joint NationalCommittee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment ofHigh Blood Pressure, the JNC 7 report. In: JAMA. 289.2003,19 (May21),2560-2572➤ Leitlinien zur Behandlung der arteriellen Hypertonie. DeutscheHochdruckliga e. V. DHL - Deutsche Hypertonie Gesellschaft. 2007.➤ RH Fagard: Exercise characteristics and the blood pressureresponse to dynamic physical training. In: Med Sci Sports Exerc.33.2001, 6(Jun), S. 484-492; discussion S. 493-494➤ L. Sandvik u.a.: Physical fitness as a predictor of mortality amonghealthy, middle-aged Norwegian men. In: N Engl J Med. 25.1993, 328(Feb 25),533-537➤ MR Law: Epidemiologic evidence on salt and blood pressure. In:Am J Hypertens. 10.1997,5 Pt 2 (May),42S-45S➤ Bao DQ, Mori TA, Burke V, Puddey IB, Beilin LJ: Effects of dietaryfish and weight reduction on ambulatory blood pressure inoverweight hypertensives. Hypertension. 1998 Oct;32(4):710-7➤ Sacks FM et al; DASH-Sodium Collaborative Research Group:Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and theDietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet. N Engl JMed. 2001 Jan 4;344(1):3-10➤ WHO/ISH-Guidelines-Subcommittee: 1999 World HealthOrganization-International Society of Hypertension Guidelines forthe Management of Hypertension. Guidelines Subcommittee. In:Journal Hypertens. 17.1999,151-183➤ "CG34 Hypertension - quick reference guide" (PDF). NationalInstitute for Health and Clinical Excellence. 28 June 2006.http://www.nice.org.uk/nicemedia/pdf/cg034quickrefguide.pdf.Retrieved 2009-03-04

Toxo Sensor (Avgiftning)➤ García-Closas M et al. NAT2 slow acetylation, GSTM1 nullgenotype, and risk of bladder cancer: results from the SpanishBladder Cancer Study and meta-analyses. Lancet. 2005 Aug20-26;366(9486):649-59.➤ Dufour C et al. Genetic polymorphisms of CYP3A4, GSTT1, GSTM1,GSTP1 and NQO1 and the risk of acquired idiopathic aplastic anemiain Caucasian patients. Haematologica. 2005 Aug;90(8):1027-31.➤ Kyoung-Mu Lee et al. CYP1A1, GSTM1, and GSTT1 Polymorphisms,Smoking, and Lung Cancer Risk in a Pooled Analysis among AsianPopulations. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention May2008 17; 1120 ➤ Luch, A. (2005). The Carcinogenic Effects of Polycyclic AromaticHydrocarbons. London: Imperial College Press. ISBN 1-86094-417-5.➤ Bundesinstitut für Risikobewertung: Polyzyklische aromatischeKohlenwasserstoffe (PAK) in Spielzeug. AktualisierteStellungnahme Nr. 051/2009 des BfR vom 14. Oktober 2009,Abschnitt 3.1.3 „Exposition“.➤ Carcinogenesis. 2005 Dec;26(12):2207-12. Epub 2005 Jul 28.CYP1A1 and CYP1B1 polymorphisms and risk of lung cancer amongnever smokers: a population-based study. Wenzlaff AS,➤ Gao Y, Cao Y, Tan A, Liao C, Mo Z, Gao F.Glutathione S-transferaseM1 polymorphism and sporadic colorectal cancer risk: An updatingmeta-analysis and HuGE review of 36 case-control studies. AnnEpidemiol. 2010 Feb;20(2):108-21.➤ S.W. Baxter, E.J. Thomas and I.G. Campbell. GSTM1 nullpolymorphism and susceptibility to endometriosis and ovariancancer. Carcinogenesis, Vol. 22, No. 1, 63-66, January 2001➤ Tamer L, Calikoğlu M, Ates NA, Yildirim H, Ercan B, Saritas E, UnlüA, Atik U. Glutathione-S-transferase gene polymorphisms (GSTT1,GSTM1, GSTP1) as increased risk factors for asthma. Respirology.2004 Nov;9(4):493-8.➤ Lee SA, Fowke JH, Lu W, Ye C, Zheng Y, Cai Q, Gu K, Gao YT, ShuXO, Zheng W. Cruciferous vegetables, the GSTP1 Ile105Val geneticpolymorphism, and breast cancer risk. Am J Clin Nutr. 2008Mar;87(3):753-60.➤ Nebert, D.W., Dalton, T.P. 2006. The role of cytochrome P450enzymes in endogenous signalling pathways and environmentalcarcinogenesis. Nat. Rev. Cancer. 6:947-960. ➤ Lee BE, Hong YC, Park H, Ha M, Koo BS, Chang N, Roh YM, Kim BN,Kim YJ, Kim BM, Jo SJ, Ha EH.Interaction between GSTM1/GSTT1polymorphism and blood mercury on birth weight.Environ HealthPerspect. 2010 Mar;118(3):437-43.➤ Gundacker C, Komarnicki G, Jagiello P, Gencikova A, Dahmen N,Wittmann KJ, Gencik M. Glutathione-S-transferase polymorphism,metallothionein expression, and mercury levels among students inAustria. Sci Total Environ. 2007 Oct 15;385(1-3):37-47. Epub 2007 Aug22.➤ Kiyohara C, Miyake Y, Koyanagi M, Fujimoto T, Shirasawa S,

Sida 130 av 135

Tanaka K, Fukushima W, Sasaki S, Tsuboi Y, Yamada T, Oeda T, MikiT, Kawamura N, Sakae N, Fukuyama H, Hirota Y, Nagai M.GSTpolymorphisms, interaction with smoking and pesticide use, andrisk for Parkinson's disease in a Japanese population.ParkinsonismRelat Disord. 2010 May 14. ➤ Furst A. Can nutrition affect chemical toxicity? Int J Toxicol. 2002Sep-Oct;21(5):419-24.➤ Am J Hypertens. 2009 Jan;22(1):87-91. Epub 2008 Nov 20. COMTgenotype influences the effect of alcohol on blood pressure: resultsfrom the COMBINE study. Stewart SH, Oroszi G, Randall PK, AntonRF.➤ Neuro Endocrinol Lett. 2006 Feb-Apr;27(1-2):231-5. Theassociation between high-activity COMT allele and alcoholism. SerýO, Didden W, Mikes V, Pitelová R, Znojil V, Zvolský P.➤ Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb;24(2):135-9. Association betweenthe functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase geneand alcohol consumption among social drinkers. Kauhanen J,Hallikainen T, Tuomainen TP, Koulu M, Karvonen MK, Salonen JT,Tiihonen J. Source Department of Public Health and GeneralPractice, University of Kuopio, Finland. ➤ Bradlow H.L. et al., 1996; PMID 8943806➤ Firozi P.F. et al., 2002; PMID 11872636➤ Lee A.J. et al., 2003; PMID 12865317➤ Vineis P. et al., 2003; PMID 12594823➤ Hanna I.H. et al., 2000; PMID 10910054➤ Tang Y.M., 2000; PMID 11221602➤ Miller D.P. et al., 2006; PMID 16933328➤ Sreeja L. et al., 2008; PMID 18472644➤ Sreeja L. et al., 2005; PMID 16228113➤ Stücker I. et al., 2002; PMID 12189190➤ Chen J. et al., 2004; PMID 15457404➤ Mier D. et al., 2009; PMID 19417742➤ Williams-Gray C.H. et al., 2008; PMID 18178571

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2)➤ Fehmann, Hans-Christoph; Strowski, Mathias Z.; Göke, Burkhard➤ Diabetes mellitus mit monogen determinierter Störung der Beta-Zell-Funktion: Maturity-onset Diabetes of the Young➤ Dtsch Arztebl 2004; 101: A 860–867 [Heft 13]➤ www.deutsche-diabetes-gesellschaft.de;Jahres-/Tätigkeitsbericht 2002 der AG Molekularbiologie undGenetik des Diabetes der DDG ➤ Herold, Gerd und Mitarbeiter; Innere Medizin➤ Greten, Heiner,Innere Medizin, 11. Auflage Thieme Verlag➤ Matthaei S, Häring HU. Behandlung des Diabetes mellitus Typ 2.Diabetologie 2008; 3 Suppl 2: S157–S161➤ MDS Manual, Handbuch der Gesundheit, 2.Auflage➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanismsand clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of theyoung. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001.➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for thecollection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (noninsulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685only, 1991➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel,M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.;Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R.W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutationsassociated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitushave decreased enzymatic activity: implications forstructure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936,1993➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha)mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat.16: 377-385, 2000➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B;Association between TCF7L2 gene polymorphisms andsusceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human GenomeEpidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet.2009 Feb 19;10:15➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*,Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1,➤ Philippe Boutin5, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, SamyHadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7,➤ Guillaume Charpentier8, Thomas J. Hudson4,9, AlexandreMontpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11,➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, ConstantinPolychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wideassociation study identifies novel risk loci for type 2 diabetes;Nature, Vol 445|22 February 2007➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.;Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A.U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide

association study of type 2 diabetes in Finns detects multiplesusceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T.W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.;Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : HHEX gene polymorphisms areassociated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Europ. J.Hum. Genet. 16: 652-656, 2008➤ Wellcome Trust Case Control Consortium. Nature. 2007 Jun7;447(7145):661-78.Genome-wide association study of 14,000 casesof seven common diseases and 3,000 shared controls. ➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genome-wide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes.Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P,Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier G,Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI,Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P.➤ Andersen G. et al., 2006; PMID 16284746➤ Bagos P.G. et al., 2007; PMID 17278960➤ Casiglia E. et al., 2008; PMID 18192837➤ Rosskopf D. et al., 2000; PMID 10904009➤ Siffert W. et al., 1999-A; PMID 10477144➤ Siffert W. et al., 1999-B; PMID 10466464➤ Siffert W. et al., 1998; PMID 9425898➤ Siffert W. et al., 1995; PMID 7635969➤ Young J.H. et al., 2005; PMID 16429165➤ Cardellini M. et al., 2005; PMID 16043746➤ Fishman D. et al., 1998; PMID 9769329➤ Hamid Y.H. et al., 2005; PMID 15645209➤ Halverstadt A. et al., 2005; PMID 15904871➤ Huth C. et al., 2006; PMID 17003362➤ Illig T. et al., 2004; PMID 15472205➤ Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274➤ McKenzie J.A. et al., 2004; PMID 15180970➤ Shoelson S.E. et al., 2006; PMID 16823477➤ Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958➤ Wellen K.E. et al., 2005; PMID 15864338➤ Willer C.J. et al., 2007; PMID 17192490➤ Crawley E. et al., 1999; PMID 10366102➤ De Craen A.J. et al., 2005; PMID 15674372➤ Gibson A.W. et al., 2001; PMID 11238636➤ Howell W. M. et al., 2007; PMID 17182825➤ Kim H.J. et al., 2004; PMID 15047622➤ Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274➤ Lin M. T. et al., 2003; PMID 14657427➤ Oberbach A. et al., 2006; PMID 16556721➤ Scarpelli D. et al., 2006; PMID 16644716➤ Trompet S. et al., 2007; PMID 17460178➤ Van Exel E. et al., 2002; PMID 11916930➤ Weger M. et al., 2007; PMID 17438520➤ Cauchi S. et al., 2008; PMID 18445358➤ Florez J.C. et al., 2006; PMID 16855264➤ Florez J.C., 2007; PMID 17563454➤ Grant S.F.A. et al., 2006; PMID 16415884➤ Lyssenko V. et al., 2007; PMID 17671651➤ Scott L.J. et al., 2006; PMID 16936217➤ Shaat N. et al., 2007; PMID 17342473➤ Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300➤ Altshuler D. et al., 2000; PMID 10973253➤ Cauchi S. et al., 2008; PMID 18498634➤ Ek J. et al., 2001; PMID 11596673➤ Frederiksen L. et al., 2002; PMID 12161548➤ Goraya T.Y. et al., 2002; PMID 12225721➤ Jaziri R. et al., 2006; PMID 16567542➤ Lohmueller K.E. et al., 2003; PMID 12524541➤ Ludovico O. et al., 2007; PMID 17495182➤ Memisoglu A. et al. 2003; PMID 14514601➤ Paracchini V. et al., 2005; PMID 15972940➤ Scott L.J. et al., 2007; PMID 17463248➤ Tönjes A. et al., 2007; PMID 17563457➤ Yen C.J. et al., 1997; PMID 9425261➤ Zeggini E. et al., 2007; PMID 17463249➤ Florez J.C. et al., 2004; PMID 15111507➤ Florez J.C. et al., 2007; PMID 17259403➤ Hansen S.K. et al., 2005; PMID 15797964➤ Moore A.F. et al., 2008; PMID 17937592➤ Nielsen E.M. et al., 2003; PMID 12540638➤ Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958➤ Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404

Ben Hälso Sensor (Osteoporos)➤ Herold, Innere Medizin 2008➤ MSD Manual, 2.Auflage

Sida 131 av 135

➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.;McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of womenwith osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.;Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateralpseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connectivetissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum.Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts,conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause undMänner über 60 Jahren", 2006➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fracturesof the spine; current options and considerations for treatment".The spine journal : official journal of the North American SpineSociety 6 (5): 479–87➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will mypatient fall?". JAMA 297 (1): 77–86➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007)Protein and amino acid requirements in human nutrition,pp224-226➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002),Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular eventsin healthy older women receiving calcium supplementation:randomised controlled trial". BMJ 336: 262➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plusvitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J.Med. 354 (7): 669–83➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour,J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. :Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-relatedprotein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebralbone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum.Genet. 74: 866-875, 2004➤ MacDonald H.M. et al., 2001; PMID 11547832➤ Mann V. et al., 2003; PMID 12810179➤ Qureshi A.M. et al., 2002; PMID 11907712➤ Palomba S. et al., 2005; PMID 15739035➤ Palomba S. et al., 2003; PMID 12525466➤ Thakkinstian A. et al., 2004; PMID 15040830

Glutenintolerans➤ Innere Medizin, Gerd Herold und Mitarbeiter, 2008➤ Curione M, Barbato M, Viola F, Francia P, De Biase L, Cucchiara S.Idiopathic dilated cardiomyopathy associated with coeliac disease:the effect of a gluten-free diet on cardiac performance. Dig LiverDis. 2002;34:866 –869.➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische ArbeitsgemeinschaftZöliakie➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8.➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation forceliac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7.➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Humanrecombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovativediagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5):1253–7. ➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912➤ Gut 1989; 30: 333-338➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939;14:279.➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles inceliac disease using tag single nucleotide polymorphisms. MonsuurAJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J,Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoSOne. 2008 May 28.3(5):e2270.

Lactos Sensor (Laktosintolerans)➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O.C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.;Ferrand, N.; Erhardt, G. : ➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes andhuman lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note:Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003. ➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of theAmerican College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000)➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactoseabsorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of thelactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia".Brazilian Journal of Medical and Biological Research.

➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes andDigestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health. ➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Managementand treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12(2): 187–91. PMID 16482616.http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp. ➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.;Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-typehypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002. ➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhanceslactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatoryelement. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003. ➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.;Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutationsin the translated region of the lactase gene (LCT) underliecongenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006.

Glaucoma Sensor (Grönstarr)➤ Augenheilkunde, Grehn, 30.Auflage, Springer ➤ Medikamentöse Augentherapie, Paul U. Fechner ➤ Das MSD Manual der Diagnostik und Therapie, Mark H Beers,MSD Sharp & Dohme GmbH, 7.Auflage➤ Stone, E. M.; Fingert, J. H.; Alward, W. L. M.; Nguyen, T. D.;Polansky, J. R.; Sunden, S. L. F.; Nishimura, D.; Clark, A. F.; Nystuen,A.; Nichols, B. E.; Mackey, D. A.; Ritch, R.; Kalenak, J. W.; Craven, E. R.;Sheffield, V. C. : ➤ Identification of a gene that causes primary open angleglaucoma. Science 275: 668-670, 1997. ➤ National Insstitute of Health (NIH) - National Eye Institute➤ J. Flammer: Glaukom. Ein Handbuch für Betroffene. EineEinführung für Interessierte. Ein Nachschlagewerk für Eilige. HansHuber Verlag ➤ "Global data on visual impairment in the year 2002" Bulletin ofthe World Health Organization Volume 82, Number 11, November2004, 811-890 ➤ Morissette, J.; Cote, G.; Anctil, J.-L.; Plante, M.; Amyot, M.; Heon,E.; Trope, G. E.; Weissenbach, J.; Raymond, V. : A common gene forjuvenile and adult-onset primary open-angle glaucomas confined onchromosome 1q. Am. J. Hum. Genet. 56: 1431-1442, 1995. ➤ Kwon, Y. H.; Fingert, J. H.; Kuehn, M. H.; Alward, W. L. M. : Primaryopen-angle glaucoma. New Eng. J. Med. 360: 1113-1124, 2009. ➤ Rezaie, T.; Child, A.; Hitchings, R.; Brice, G.; Miller, L.; Coca-Prados,M.; Heon, E.; Krupin, T.; Ritch, R.; Kreutzer, D.; Crick, R. P.; Sarfarazi,M. : Adult-onset primary open-angle glaucoma caused by mutationsin optineurin. Science 295: 1077-1079, 2002.

AMD Sensor (Syndegeneration)➤ Augenheilkunde, Franz Grehn, 30.Auflage, 2008➤ MDS Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.;Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.;Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. :Complement factor H variant increases the risk of age-relatedmacular degeneration. Science 308: 419-421, 2005➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof,Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl JMed. 355 (14): 1474–1485. ➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison'sPrinciples of Internal Medicine, 16th ed. ➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there aprevention and treatment strategy for macular degeneration?➤ Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron DJ, Chen H,Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, Bernstein PS,Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K. "A variant of theHTRA1 gene increases susceptibility to age-related maculardegeneration." ➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG)➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes,C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.;Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. :Complement factor H polymorphism in age-related maculardegeneration. Science 308: 385-389, 2005➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly,M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including anoncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-relatedmacular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006➤ Wegscheider BJ, Weger M, Renner W, et al. Association ofcomplement factor H Y402H gene polymorphism with differentsubtypes of exudative age-related macular degeneration.Ophthalmology. 2007.114:738-42.

Sida 132 av 135

➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in agerelated macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40.➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to age-related macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3.Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, CameronDJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J,Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K.

Nutrition Sensor➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to age-related macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3.Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, CameronDJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J,Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K.➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD,Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C,Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P.,Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diversepopulation. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78.➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditaryhemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30.➤ Alpha-tocopherol supplementation prevents the exercise-induced reduction of serum paraoxonase 1/arylesterase activities inhealthy individuals.➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912➤ American Heart Association➤ Antioxidant micronutrients and biomarkers of oxidative stressand inflammation in colorectal adenoma patients: results from arandomized, controlled clinical trial.➤ Association between decreased vitamin levels and MTHFR, MTRand MTRR gene polymorphisms as determinants for elevated totalhomocysteine concentrations in pregnant women.➤ Association of MTRRA66G polymorphism (but not of MTHFRC677T and A1298C, MTRA2756G, TCN C776G) with homocysteine andcoronary artery disease in the French population.➤ Barbosa PR: Eur J Clin Nutr. 2008 Aug;62(8):1010-21. Epub 2007May 23.➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, ConstantinPolychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wideassociation study➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O.C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.;Ferrand, N.; Erhardt, G. : Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.;Maroteaux, P.; Frezal, J.; Harrison, H. E. : Generalized osteoporosiswith bilateral pseudoglioma-an autosomal recessive disorder ofconnective tissue: report of three families-review of the literature.Am. J. Hum. Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular eventsin healthy older women receiving calcium supplementation:randomised controlled trial". BMJ 336: 262➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Populationscreening for haemochromatosis: expectations based on a study ofrelatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7.➤ Bundeslebensmittelschlüssel (BLS)➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactoseabsorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of thelactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia".Brazilian Journal of Medical and Biological Research. ➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis genemutations in the general population: implications for screening.Gut, 1998. 43(6): p. 830-6.➤ Calcium plus vitamin D supplementation and the risk offractures.N Engl J Med. 2006 Feb 16;354(7):669-83. Jackson RD➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention ➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison'sPrinciples of Internal Medicine, 16th ed. ➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krankmacht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann➤ Collins, D. R.; Knott, T. J.; Pease, R. J.; Powell, L. M.; Wallis, S. C.;Robertson, S.; Pullinger, C. R.; Milne, R. W. Marcel, Y. L.; Humphries,S. E.; Talmud, P. J.; Lloyd, J. K.; Miller, N. E.; Muller, D.; Scott, J.Truncated variants of apolipoprotein B causehypobetalipoproteinaemia. Nucleic Acids Res. 16: 8361-8375, 1988➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The CholesterolSkeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: AcademicPress.➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl JMed. 355 (14): 1474–1485. ➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology offamilial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von

Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG)➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof,Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause undMänner über 60 Jahren", 2006➤ Effect of B vitamin supplementation on plasma homocysteinelevels in celiac disease. Effect of calcium and vitamin Dsupplementation on bone density in men and women 65 years ofage or older. Dawson-Hughes B: N Engl J Med. 1997 Sep4;337(10):670-6.➤ Effect of supplementation of calcium and vitamin D on bonemineral density and bone mineral content in peri- and post-menopause women; a double-blind, randomized, controlled trial.DiDaniele N,Pharmacol Res. 2004 Dec;50(6):637-41.➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles inceliac disease using tag single nucleotide polymorphisms. MonsuurAJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J,Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoSOne. 2008 May 28.3(5):e2270.➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha)mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat.16: 377-385, 2000➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.;Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-typehypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002. ➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanismsand clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of theyoung. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001.➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8.➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour,J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. :Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-relatedprotein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebralbone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum.Genet. 74: 866-875, 2004➤ Fracture prevention with vitamin D supplementation: a meta-analysis of randomized controlled trials.JAMA. 2005 May11;293(18):2257-64: Bischoff-Ferrari HA➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for thecollection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (noninsulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685only, 1991➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will mypatient fall?". JAMA 297 (1): 77–86➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes andhuman lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note:Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003. ➤ GeneticHealth.com.➤ GFHEV-Leitlinien.➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel,M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.;Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R.W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutationsassociated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitushave decreased enzymatic activity: implications forstructure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936,1993➤ Guéant-Rodriguez RM: Thromb Haemost. 2005 Sep;94(3):510-5➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003➤ Guillaume Charpentier, Thomas J. Hudson4,9, AlexandreMontpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11,➤ Gut 1989; 30: 333-338➤ Hadithi M: World J Gastroenterol. 2009 Feb 28;15(8):955-60.➤ Haemochromatose.org.➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.;Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.;Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. :Complement factor H variant increases the risk of age-relatedmacular degeneration. Science 308: 419-421, 2005➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische ArbeitsgemeinschaftZöliakie➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939;14:279.➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases InformationClearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department ofHealth and Human Services ➤ Hemochromatosis: Symptoms. Mayo Foundation for MedicalEducation and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2.➤ Hemochromatosis: Treatments and drugs. Mayo Foundation forMedical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.c

Sida 133 av 135

om/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440➤ HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetesin the Dutch Breda cohort. Europ. J. Hum. Genet. 16: 652-656, 2008➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445➤ Hobbs, H. H.; Brown, M. S.. Russell, D. W.; Davignon, J.. Goldstein,J. L. : Deletion in the gene for the low-density-lipoprotein receptor ina majority of French Canadians with familial hypercholesterolemia.New Eng. J. Med. 317: 734-737, 1987➤ Hopkins MH: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010Mar;19(3):850-8. Epub 2010 Mar 3.➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/omim/125860➤ identifies novel risk loci for type 2 diabetes; Nature, Vol 445|22February 2007➤ Inter-individual variation in DNA damage and base excisionrepair in young, healthy non-smokers: effects of dietarysupplementation and genotype.Caple F: Br J Nutr. 2010 Jan 19:1-9.➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plusvitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J.Med. 354 (7): 669–83➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fracturesof the spine; current options and considerations for treatment".The spine journal : official journal of the North American SpineSociety 6 (5): 479–87➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes,C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.;Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. :Complement factor H polymorphism in age-related maculardegeneration. Science 308: 385-389, 2005➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.;Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutationsin the translated region of the lactase gene (LCT) underliecongenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006.➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation forceliac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7.➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite.➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). "Bloodcholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: ameta-analysis of individual data from 61 prospective studies with55,000 vascular deaths". Lancet 370 (9602): 1829–39.➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998➤ Lowering blood homocysteine with folic acid basedsupplements: meta-analysis of randomised trials. HomocysteineLowering Trialists' Collaboration.BMJ. 1998 Mar 21;316(7135):894-8➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly,M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including anoncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-relatedmacular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006➤ Manganese superoxide dismutase polymorphism and risk ofgastric lesions, and its effects on chemoprevention in a Chinesepopulation.Tu HK: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010Apr;19(4):1089-97. Epub 2010 Mar 16.➤ Maternal MTHFR 677C>T genotype and dietary intake of folateand vitamin B(12): their impact on child neurodevelopment.del RíoGarcia C: Nutr Neurosci. 2009 Feb;12(1):13-20.➤ Medicoconsult-Datenbank.➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research.➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Managementand treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12(2): 187–91. PMID 16482616.http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp. ➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in agerelated macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40.➤ National Cholesterol Education Program (NCEP)➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes andDigestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health. ➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genome-wide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes.Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P,Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, CharpentierG,Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI,Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P.➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse.➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D,Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditaryhemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119.➤ NIH, Institutes of Health.➤ ÖGTG – Österreichisches Gentechnik Gesetz

➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhanceslactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatoryelement. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003. ➤ Olson RE (February 1998). "Discovery of the lipoproteins, theirrole in fat transport and their significance as risk factors". J. Nutr.128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044➤ Philippe Boutin, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, SamyHadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7,➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts,conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25➤ Rayman MP: Proc Nutr Soc. 2005 Nov;64(4):527-42➤ Redeker et al. 1998 EAS 98➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002),Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007)Protein and amino acid requirements in human nutrition,pp224-226➤ Responsiveness of selenoproteins to dietary selenium.Allan CB:Annu Rev Nutr. 1999;19:1-16➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there aprevention and treatment strategy for macular degeneration?➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*,Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1,➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene(HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62.➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Humanrecombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovativediagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5):1253–7. ➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.;Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A.U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wideassociation study of type 2 diabetes in Finns detects multiplesusceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.;McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of womenwith osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989➤ Selenium in cancer prevention: a review of the evidence andmechanism of action.➤ Selenium supplementation increases liver MnSOD expression:molecular mechanism for hepato-protection.Shilo S: J InorgBiochem. 2008 Jan;102(1):110-8. Epub 2007 Aug 1.➤ Selenium supplementation restores the antioxidative capacityand prevents cell damage in bone marrow stromal cells invitro.Ebert R: Stem Cells. 2006 May;24(5):1226-35. Epub 2006 Jan 19.➤ Study on safety and bioavailability of ubiquinol (Kaneka QH)after single and 4-week multiple oral administration to healthyvolunteers.Hosoe K, Regul Toxicol Pharmacol. 2007 Feb;47(1):19-28.Epub 2006 Aug 21➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B;Association between TCF7L2 gene polymorphisms andsusceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human GenomeEpidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet.2009 Feb 19;10:15➤ Tsakiris S: Eur J Clin Nutr. 2009 Feb;63(2):215-21. Epub 2007 Sep19.➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of theAmerican College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000)➤ Tybjaerg-Hansen A, Humphries SE. Familial defectiveapolipoprotein B-100: a single mutation that causeshypercholesterolemia and premature coronary artery disease.Atherosclerosis 1992.96:91-107➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T.W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.;Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : ➤ Varret, M.; Rabes, J.-P.; Collod-Beroud, G.; Junien, C.; Boileau, C.;Beroud, C. : Software and database for the analysis of mutations inthe human LDL receptor gene. Nucleic Acids Res. 25: 172-180, 1997rM, Renner W, et al. Association of complement factor H Y402H geneorgy.

Sida 134 av 135

ANTECKNINGAR

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

http://www.tcpdf.org

Documents

DNA TEST - PREMIUM SENSOR MAN