Upload
naava
View
31
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Det svenska politiska systemet. Konstitution, partier och intressegrupper. Uppläggning av föreläsning: ”spelregler och spelare”. Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution) Dominerande spelare: Partier och intressegrupper. Vad är en konstitution?. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Det svenska politiska systemet
Konstitution, partier och intressegrupper
Uppläggning av föreläsning: ”spelregler och spelare”
Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution)
Dominerande spelare: Partier och intressegrupper
Vad är en konstitution?
”A constitution sets out the formal structure of the state, specifying the powers and institutions of central government, and its balance with other levels. In addition, constitutions express the rights of citizens and in so doing create limits and duties for the government” (Hague & Harrop 2004, s. 210)
Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner
Inledningssektion: med grundläggande principer och målsättningar
Organisationssektion: reglerar de centrala offentliga institutionernas makt
Rättighetskatalog: individuella och ev. kollektiva rättigheter
Procedurer för revidering: regler för att ändra i konstitutioner
Sveriges konstitution: fyra grundlagar
RegeringsformenSuccessionsordningenTryckfrihetsförordningenYttrandefrihetsgrundlagen
Statsskickets grunder: Regeringsformen ´”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska
folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF, 1 kap, 1 §).
”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet” (RF, 1 kap, 2§)
Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap)
Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)
Förändring av grundlag
Två likalydande beslut med mellanliggande val
Folkomröstning i samband med mellanliggande val (negativt beslutande)
Den konstitutionella monarkin
Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan styrande monark, råd och relativt stark bondeklass
1634 års regeringsform: reglering av de centrala statliga institutionernas och förvaltningens organisation
1809 års konstitution: maktdelningsprincip, monarken styrande och riksdagen lagstiftande
1974 års konstitution: monark med begränsade, i huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter
”Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själve för orygglig grundlag antaga, utan bjude och befalle jämväl i nåder, att alle de, som Oss och Våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äre, böra denna successionsordning erkänna, iakttaga, efterleva och hörsamma. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och bekräftat, samt Vårt kungl. insegel låtit veterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro, den tjugosjätte dagen i september månad, året efter Vår Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende åttahundrade och på det tionde” (Succesionssordningen, avslutning).
Vad är ett politiskt parti?
“A political group identified by an official label that presents at elections, and is capable of placing through elections candidates for public office”
Elitpartier, “masspartier” and “catch all”-partier
Olika arenor för partier: valarenan, parlamentsarenan, partiarenan
Det svenska fempartisystemet och nedfrysningteorin
Partisystemet antas vara resultat av långsamma historiska processer
Vilken roll spelar valsystemet? Proportionellt valsystem gynnar framväxten av fler partier
Det svenska fempartisystemet stabilt from 1930-tal tom 1980-talet
Socialdemokraterna och vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK) Socialdemokraterna (s) främst ett
folkrörelseparti men även idéparti: växt fram utanför riksdagen, rötter i arbetarrörelse
Vänsterpartiet (v) folkrörelseparti och idéparti
Socialdemokraterna (s) hade en dominerande ställning i svensk politik mellan 1930-tal och1970-tal (omkring 45% av rösterna)
Har (s) förlorat problemformuleringsprivilegiet?
De borgerliga partierna (tom 1991)(fp): heterogen bas i liberalism
(inomparlamentarisk) samt fri- och nykterhetsrörelser (utanför parlament). Idéinriktat parti.
(m): bas ursprungligen i valsamarbete mellan olika konservativa högergrupperingar, näringslivsintressen (främst inomparlamentariska)
(c): bas i jordbrukar- och lansbygdsintressen
Fempartistrukturen bryts: två nya partier
Miljöpartiet med rötter i miljörörelsen kommer in i riksdagen 1988
Kristen demokratisk samling (kds, numera kristdemokraterna), med rötter i frikyrkorörelsen, kommer in i riksdagen 1991
Utmanande partierNy demokratiFeministiskt initiativJunilistanPiratpartietSveriges pensionärers
intressepartiSverigedemokraterna[Kalle Anka-partiet]
Socialdemokraternas samarbetspartnersFrån 1930-talet tom 1950-tal starkt
samarbete med bondeförbundetFrom 1960-talet vänsterpartiet
centralt som stödparti till (s). På 1970- och 80-talen: ”Kamrat 4 %”
Under mitten av 90-talet (kristider): centerpartiet återigen
Under 1990- och 2000-talen: försök att institutionalisera samarbete med (mp) och (v).
Samarbete mellan de borgerliga partierna From 1970-talet har de borgerliga
partierna samverkan stärktsFrom 1990-talet ökad samverkanAllianssamarbetet det starkaste
försöket till borgerlig samverkan hitintills, men kommer det att hålla?
Ett av partierna har i allmänhet varit dominant:◦1940- och 50-tal: folkpartiet◦1970-talet: centerpartiet◦From 1980-talet: moderaterna
Intressegrupper och föreningslivVi tänker kanske främst på
◦Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer (fackföreningar, arbetsgivarföreningar, pensionärsorganisationer etc.)
◦Förespråkargrupper (miljöorganisationer, organisationer mot främlingsfientlighet)
Men det kan också handla om organisationer med sociala funktioner eller välgörenhetsorganisationer
Intressegruppers förändrade roll
Korporatism: det politiska systemet karaktäriseras av institutionaliserat samarbete mellan ett fåtal intressegrupper och stat
Pluralism: det politiska systemet karaktäriseras av ett stort antal intressegrupper är verksamma (”lobbyism”)
Intressegruppers roll i det svenska politiska systemet har förändrats: från korporatism till pluralism/lobbyism
Trender i svenskt föreningslivSvagare kopplingar mellan
partier och föreningslivMinskat antal medlemmar i
organisationer, men ingen radikal minskning
Konsekvenser för demokratin? Det sociala kapitalets betydelse?