TIDEVARVET N:r I I : 1930

S t o e k h o l ma Arbetarek0.c man bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api<iiai& pr Aditorim mol b r ö d 1 6 r d y r l n f i h r ö d f ö r $ a m r i n g o c h i t l r p t s o c k e r

de tö- höllos: av Frökm E l i s , beth T i m m om J o r d b r i t i r . UI- v e c k l i n g .J iider * ami . o c h n y a l i a n d i r a I l s f o r m e r . vilket lm pvei i M helbu i T i d m r t -I .I h. A n d e r , O r n e om P o l i f i i t pitentmccticin. Ta vilk* n hop py f l Itertommr

' Dr, G u m h i l d Be r *h , a f i ~ bok om M o d e r n i,. l ien ik l i f f e r a t n r d u av ~ 1 . 1 W P I L ~ ~ S undcc mhnkeo En o k ä n d "är id - .. ,,: , ~ ~ ' ~ m o ; ~ , : , ~ ; n l ~ " d ~ >rmlde ., i r k i t C k , Wallinder i K s. B ,iu sillu fm a lit- mnik a 2 dm du k t d s p ~ tiken i Bladen Wtea . a ~ ~ , ' : . w ~ ~ f : " , ~ m m ~ dinhmoch-

LLaze hor1sont.r ;

.k . t f M inimurit. odi uppi-

. , - ,

Ordinarie veckovaktm har t&t

Vad har hänt? sig ledigt och rest Pa landet, var. för det blev X-Ray som PI 161. dag forniddag gick UPP PA ritsdagsliktarea Sockerdebatten skdie g i av stapeln och d i tmd- de mm, art dörn- tidningodebaner, an andarna skul- le drabba samman. Men der

_.. I~___ * _ . .A_ -~

Auditorium

Ar 1990 nr da Ii d3 Pm-. m timeui etn>omisi. qdrunim skulk pr Mrju mdcr D-di cpia Alm ckria ii by *it rn hogkonjunkrur lbr pmb rianimm, m Licdail i p m r m l m u l i ~ upnntinii plitik. Under dm nu pc Oradc intemtianiih tultlrCd~ltml~c~ sen konsmeridc, an R~ICIIY i -&Ii 16, m majtir t u l l l d d v b I in Mji .im tilllmunr.

J O R D B R ~ ~ T S UT.VI$CK,LING

,

under gamla och nya/ äganderätisformeii

A~ ELISABETH TAMM rm Ir med lnlk mm #Ed nmi,

htliprn hrr d m tid kOmmi4 var f ö r d 'för ägandenn. .Mar- -inte? Dm fdgan var föranal .för w, - vet in du t m uidömt när det allmänna intresset samlar kerna omkring vaf allmänning. olika meningar, men slui~igen lyc. a h 1-W '*m Mm e dn. mm

sig kring jordfragul Allas upp Efter hand lade bralaget sig till kader kyrkan genomdriva hanr mm *NU kn1' Och m& 't~ ly'Q 'Ir

märksamhel är riktad pä jordbni- med anirränsande skogs. och hag. likställighet med självägande och E :;FndTc- h<r nccn ket. Men det är ett scnomzaen- mark, det blev byplagets allmän. att de xsom bo p i allminningr- de d a g bos dem, som tala om ning. Där bortom.läg den stora jord och taga son efter fader ske ~ n f r l ( k ~ och &be h k l n n jordbrukets nödläge att de skil- allmänningm, som plltj&,,t var in. la kallas bönder och ej landbori. 1 I c h n d c för rfu cumpia. plkik. Dn d n detta i & ijwa färger. Och g e n % egendom. Men b&lkning. visserligen kunde här spela in ligger Upnick ö m rum- hlcn det

under den stora diskussionen om en ökadep och odlingarna utvid- att endast bönderna (utom i un- lin'' ju dack uinu i '" rir1drl'1 "I-

de atgärder samhället skall vidta. gadc.. landet delades upp i hä. dantagrfall) vom skyldiga an ge ~ ~ ~ d ~ m & ? ? ~ ~ ~ $ ~ $ m ~ ~ F för an bringa hjälp bör def rader och landskap rom avgrän. buvudtionde till kyrkan, men be. It ..bua dir a d b pm DC m aven be&=, om i n te orra. sadm f h varandk. Sa lhgt slämmelren godtogs i alla fall och hur &ii de AP mominddöm dr- k e r n a är0 a v m e r a d j u p s a - hade utvecklingen kommit, närde blev gällande. med i ug"isn Y en hinkmdr i ~ l m

e n d e a r t ä n a t t d e k u n n a d a landskapslag- nedrkrc de "n'

I i I I f ä I I i g a b i d r a g . i Värtpötalagen. att nybypgare jord. Dc ha förändrats under ut- rnmtidLnr id& - ,ck* p dg

Hur har det nuvarande läm fmgo rätt till I. k. intaga pä all- ud ingens lopp. men de ha be. "(101 tuap msd &.W-S OJ - UPPtAtt? Har det uteslutande männingama. som humen tillhör- varats. det är d m n bygga Pa, &u- dr framkallats av väder och vind och de häraderna (eller landskapen). och rünlin~em för jordägaandc utl;indsk spannmal. dumping m. De fingo odla UPP ett visor om- rättens natur ha medvetet eller I fl* d Ln sadm ''. @

m. sidantl Jordbruket är ber& d d e och erhölla ärftlig besittning, omedvetet utforman dter den upp A<iditmum Repm .Ni1wJ'i* ende av sin produktion Mm p m rätt till sina ny&lingar. Den kurr fattningen, an brukande bör ge ~ d c ~ ~ % & d ~ ~ ? / ~ r 3 dukrianen är beroende av de for- de odaa fördjas med svin och besinnin&4n. Men jordägande ummULL.uat. Dock gjorde dm 16-

aa- m & e c a n - pYt di- d e r dq spE iLL r 10-

därför att beröra det omdder. annan odaljord. fast föMljning. inrkränkninp och cn rätt an h i d a :g,2rrn2 ~~~~~~~~ 2 Jag Par tillbaka till den tid, dd en bara omfattade besinningrrät- det allmänna3 intresse i avseen. ~"~ ,,:yaiinsa O-U som a t ~ ~ a i i ~ r a t

vira förfider började odla jor. ten. byggnaderna och det arbete de pä jorden vare sig den menig- en Iitent kni. Den hinger -mitim

ofipt Mm icke h K~ mm m.n s c ~ en sdfz Hon är jmdcns f ö n w m mvt ikuld.ltming, ufnpning och nilhivil

s För ul r del m' 6 fdnl+r in om m m i i n i k m iIr mfmsom.nrran,pmm

Las och berin;a. Jag dlram ml skulk da rafnbbi%i flmt s-03

den i Sveriges land. De bosatte som nedlagts pä jorden. or d- het som representerat det allman. med fdr h w jmdGm'Cn a h onkik sig först i byalag och jorden de dan jord erlade$ f. t &ri&skyld. na Utgjort, ay haradet, Stptcn el. b-katrning. m- b m w d+W' i Lm

odlade upp blev byalagets g e Var da den E. k. allmänningskar- ler samhället. Vi kunna även tala ":g ~ ~ ~ ~ ~ ~ ö ~ d ~ ~ ~ ~ ~ $ ~ ~ ~ mensamma egendom. Endast den len an betrakta 50m äirare eller

~~~ ~~ ~

I

Detta var de ursprungliga for- ning, mm 'rot' de'a nlJa I l t a s i g a v f ä r d a s g e n o m "os. Där framgär kanske tydligaarr merna för att bruka och besima $ $ ~ $ ~ , g ~ ~ G2d '"

mer under Alka inr4-n $4. hni. ui<hirir ...- Ai r 4,- -. i.,--, rättenE -(ur har ocu a(,tid im i n b i b i - I M h i T- m - (Forts. A sid. 6.) r 1

b * a d IB **d K Borde da inte alls. Kamtam VP

tomma till laagr A... ,i A.... Vai och en talte meEt för nig duv, Under cti möte om rcligiw, i dema kaut som & ocM iick förnekar icke själv in den vill ut* och fl höde vad de =dra sade. fÖr fÖl idPema i Rpsland pä SN.1 Un mordiska d o a rota religionen. Den förnekar ic.

Mac Donald har yttrat Sig aver. ke heller an den berlutat sig för Le ga- Dcr enda 5om intresserade ?kom bestämda lvivel om an vi raskande tydligt ö- &&al. an säna en kortare frist för G u l vu cn teknisk Mk: Hur ocb när I VästniroW ha en riktig bild av ten i de uppgifter vi f a i ~ c ny- existens än som frän början var rhille h~$ern r>cb bonddö~~un- vad som sker. En dinsk journalist heter som komma fdn ~ i p . Mr meningen. Detta hänaer munan

reagerade mol detta och yttrade: man icke tro förr än de blivit med det feberalttiga tempo som ~ r ~ ~ ~ ~ ~ l ~ ~ v ~ ~ ~ ~ ~ n f W>m hela världspreoscn enstäm- konnollender, räper han. Frank. överhuvud nu rider i Ryssland. ~ e f , iom hide mhängare bäde migt skulle iiuga, sa är det en funer Zeitung utirycker sip ännu Förut hette det: efter 1938 ingen bluid rocinldmokrater och frisin Pmssrek~rkt mycket inlrcssant f& mera rakt pa 5ak: . ~ i ~ är den Gud mera. Nu skall han vara

Det är gi. nade. Förra Aret var högern stand. refeeken' iktig nb ville inte ga pä rubveo- Hur kan u> immalist i d i i pä Bukarest och Kovno som god arr vet att detta betyder hansynslö- fron SocLernäringen fick nöja lig den id& att det skulle stöta pä dra mh tredje.. säger tidningen. sam Atgärder. Man Iär icke Van

med det tulirkydd den redan ba. pmsstekniska svarigheter an ljw De anförda auktoriteterna, Mar mildare mot bow=n= Gud än de, FöUden borde ha blivit starkt .. Det firn inga tekniska svi. Donald och Frankfurter Zeitung mol nAgon 8%' den nyP ord& reducerad sockeradling. Men Iik. ngheter för pmsen. ej heller den ha emellertid varken förnekat Sov- genr moisthdare. H>m kaninema i gamla fcstamen. na. Under världskriget M m allt medan man bombar-

tet säg=as idissla i hemlighct, rA lära betodlarna fortsatt med sin

hemlighet.

To dalin bsitta. lhma bl". ro erna aramasows ro e p

Man visiite tydligen hur det rlrul. dentersamfundet i Köknhamn fö.

stöna Iopnlabfikem i Europa med avklarad d a n 1932.

genom- jet, religionsfientlighet eller för. gick p r e s w en avslutande kurs svarat den. Vad mera är: Soviel (Forts. I sid. 5.)

förlwtbnngande näring ock& i

j o r d l g i n d a r l r t e n s mu? , i n+

mm epringtr hdi igdcrairmi lw

~ ~ t t D ~ ~ ~ ~ t "E,: ~~~~~~

dom. w c l g aofloi, konsivert hindjur, v a n d i l l , oljdm4ghuer dkx värdrprp p'.

Ik Md. tahm iomplmondo .y

me^^ m& ?id. i blirr det denar: tuilliydd och undmod ir Iihydig med fd*k bokfönng. Om a alf* g" med 'Öc. i"s'' knn m0 möjüm "pp.t.'"'̂ i.'s. .Em mmm att 'ö.1.Li. mlir<iru. "

Ahö- h i e Unn* in del t hYcke' mäMkli@ "' uPP'kju'a IM u en frmC1.C ut n etl nioriayler

i rmig .N11e ar 'O' det pn ej e och nu dcn nndlUurri' sakm viade 'la hi,Cime med mlngz cxmpi. Oilpn- tioaen p, hmom OrM stsmlig "?* tililiLa under dehtten .n ah - Pldluee

keru m=n .n dp. er yw w tdd

Men Svnieer bästa jord &te ju fP sin understöd Och det fick des: d m gamla nillen och ninub. vcntion, summa nära 22 millioner kronor. Undra ~4 att riksdagen n r föga munter. Regeringen. rom mest I-t med sin fränvan. Uppmbam.de sig a l s dn ingm, lutade huvudena i händerna - det gör regeringen när dc1 är I& hgt i riksdagen - och l i t e r oh* baget g& över sig.

X-Ray. - i

~n m~ h m i t m . 8 ~ an ah I& dm pubEk .om fylldc Audiwium et *Y m msm vakm i s r n u n d publik huwdutligen k l e n d c at' ni. @ udra arkam N i y>m iiiiid im!- mendi d m Mark S1 d n p Iii. Lga m d k t a i gar humr i inblluh Mrn l u l l c bin vclot bi deras hrbia h l d Irntbdol*ningm dir ock& Dai .om lio d e m naiurSg. d g i n i adarm ocb v ä n d -dom.

De I i n e L

Försent. ? I Sveriges Riksdag har ännu

en gäng debatterats sexualhygie- niska frågor av stor räckvidd.

Man måste dock fråga sig om ej ett upprepande år efter It av dessa ofruktbara debatter är till mera skada än nytta, då resultatet ändå med Riksdagens nuvaran- de sammansättning är givet.

Riksdagens majoritet vill ej se vad som sker runt omkring oss. Riksdagens majoritet fasthåller krampaktigt vid en lag. som på det mest flagranta sätt trampas under fötterna. Titta i en så kal- lad hälsovårdsaffärs skyltfönster. i fönstrets min en bukett av mord- vapen sonder, ämnade till fos- tetfördrivning äro lekfullt in- stuckna i en blomstervas och flan- keras runt om av mer eller min- dre otillförlitliga' preventivmedel. alla dock utlovande full »säker- het» Detta är den sexuella upp- lysning» felaktig i anda och san-

ning. som meddelas svenska fol- ket. Och den hindras ej av pre- ventivlagen.

Men när det gäller att ge fat-

tiga och sjuka mödrar vederhäf- tiga råd icke endast den bru- tala tillsägelsen att nästa barn kostar Er livet så reser sig preventivlagen som ett hindrande spöke!

Och fosterfördrivningen Riks- dagen är nöjd med att fastslå grundsatsen om fosterfördrivning som en principiellt. otillåten hand- V a d gör det sedan Riksda- gen. att eländet snart växer oss

över huvudet. Men debatterna äro ej nyttiga. De befästa ytter- ligare människornas felaktiga in- ställning: att upplysning i sexu- ella ting uteslutande gäller kun- skap i preventiva medel. Foster- fördrivning visserligen principiellt förbjuden, men i realiteten både lätt och riskfri bara man har pengar.

Skall de maktägande någonsin vakna til l insikt om de stora krav, som ovillkorligen ställes på den äldre generationen i en tid som vår med sin skarpa brytning mel- lan gammal och ny fortplantnings- typ. Det finns ett ord som heter f ö r s e n t .

Längs H orisonten Kelloggpa inarbetande i För-

bundspakten tullfred på två år och en Kellogspaketens för ord. nande av tulfrågan - dessa tre förslag fram es av engelska de- legationen Nationernas för- bunds församling förra hösten.

Kolkonferensen har redan sam- lats och upplösts utan att ha kom- mit till några gemensamma be- slut, annat än i någon liten de- talj rörande arbetstiden.

Tullfredskonferensen som just nu ar samlad har I dagarna bli- vit klar över att den icke kan besluta om någon tullfred. Frank- rikes ombud har tydligt sagt ifrån,

,att hanr land icke vill vara med om någon sådan. Det vore att stabilisera nuvarande proportioner i tulltaxor, vilket Frankrike an- ser orättvist. Då emellertid den franska avvisande hållningen väck- te förstämning. har Frankrike kommit med alternativa förslag bland vilka märkas förslaget om ett pemanent förliknings- och skil- jedomsorgan inom folkförbundet för reglering av de olika länder- nas ekonomiska skiljaktigheter. Likaså föreslår Frankrike att pla- nen om en europeisk organisa- tion av Europa utan dröjsmål skall utarbetas Frankrike erkänner teoretiskt att Europa är en eko- nomisk enhet. men tvekar inför att ta konsekvenserna i handling. när det gäller tullpolitik.

Arbetet att mordernisera folkför- bundspakten kan sägas ha haft större framgång Som vi veta medgav pakten tidigare rätt för stater inom förbundet att under vissa omständigheter börja krig Man tänkte sig att en tvist uppsto- de som ej kunde hänskjutas till Fasta Domstolen i Haag, och som de tvistande parterna e. vil- le lämna till skiljedom. Om inte heller Folkförbundets råd efter ett halvt års funderingar kunde enas om ett medlingsförslag medgav 'pakten sina anslutna stater rätt att efter ännu tre månader börja krlg

Enligt ändringsförslaget får det icke hända att medlings- och för- likningsproceduren nånsin avslutas och krigsmöjligthet inträder. Rå- det skall helt enkelt fortsatta med sina ansträngningar tills dess att det lyckas Enligt det förslag som nu antogs på konferensen skall rå- det förpliktas att på den ena av de tvistande parternas önskan in. hämta Fasta Domstolens utlåtan- de om konfliktens rättsliga inne- börd. Detta är viktigt därför, att det just varit enhällighetsregeln som gett en enskild stat i rådet möjlighet att stoppa alla åtgärder. ilen regeln är nu bruten om rå- det förpliktas handla på förslag av en part. Den enskilda statens vetorätt har betytt den enskilda statens oinskränkta möjlighet att hävda sin suveränitet inom för- bundet. Det är ett tidens tecken att man börjar rucka på den. När den nya formuleringen kommer under debatt i parlamenten. kan man vänta att den nya och gamla tidens representanter komma att stöta ihop om riskerna och för- delarna av att slappa kravet på enhälliga beslut även i en detalj som denna.

Intresset för Indiens vapenlösa frihetskamp når oss i de förfråg- ningar vi mottaga om »hur det i verkligheten går för Gandhi». D e som fråga oss tro tydligen att vi sitta inne med underrättel- ser som ge mera än telegrammen från London eller Delhi i dags. pressen. Visserligen ha v i indiska tidningar att hämta stoff ur, men det tar ju sin tid, innan de komma hit. och för de senaste dagarnas

händelser få även vi använda oss av telegrammen. Situationen är stadd i förvandling dag för dag, och det som skrives andra vec- kan i mars, kan komma att mot. sägas absolut av händelserna i veckan därpå

Den indiska frihetsrörelsen står alldeles icke enad kring Gandhi. vare sig rörande hanr mål, full självständighet eller hanr metod. det vapenlösa upproret och boj- kotten. Andra grupper önska un- derhandla med engelsmännen och sluta fred på grundval av f r i lik- ställighet för Indien inom imperiet.

Innan Gandhi började sin kam- panj, sände han ett sista erbjudan- de om fred till vice konungen. Han uppställde sina fordringar i i l punkter Däribland totalförbud (för sprit och opium). borttagan- de av saltskatten. minskande av jordskatten till hälften. nedskär- ning av militärbudgeten med 50 procent till en början, reduktion av de högre ämbetsmännens lö- ner med hälften. skyddstull mot utländska bomullsvaror, frigivande av politiska fångar Om dessa önskningar uppfylldes skulle han inställda sin kampanj.

Lord Irwin har. som man kun- de vänta, icke velat diskutera det- ta förslag och följden är den att Gandhi startat sitt planerade fri- hetståg Det påminner mycket om hans metoder från Sydafrika. Han vandrar till fots från sin sko- la sin Ashram till en plats 25 mil därifrån. följd av sina anhän- garskaror. Hans förnämsta vapen ar. nu som i Sydafrika, hans och hans anhängares villighet att off- ra frihet och liv Förutom detta demonstrationståg har han orga- niserat skattestrejk inom vissa sär- skilt väl preparerade distrikt. Hans motståndare göra allt för att fram. hålla att hanr utsikter att lyckas äro små och hans politik osäker och vacklande. i len Gandhi har i sin personliga ,makt över massor- na en tillgång som gör att det är klokast att icke räkna med hans företags utsikter som med vanliga politiska ledare.. Här kommer en mystisk kraft till. som är svår att värdera

I ett tal i Lacknow under fe bruari framställde Lord Irwin de alternativ som ligga framför in- dien på följande sätt: a ena sidan fritt medlemskap i det brittiska brödraförbundet av nationer. d i r varje part med sina särskilda gå- vor knyter samman med de andra för det helas bästa På andra sidan fullt oberoende avslitande av de band som förenar Indien med im. periet. Det skulle betyda att när anarkiens eldsvåda förtärt allt den kunde. Indien slutligen skulle upp- nå ett tillstånd av bekymmersam och maktlös isolering.

Vice konungens vädjan till sam- manhållning och moderation är i och for sig förnuftig. Men Orien- ten står för närvarande mot Occi- denten i ett trots och en upprors- stamning som gör att sådana ord få svårt att göra sig hörda

Bättre lycka än med Indien har emellertid England haft med Egypten Ett förslag till fördrag mellan England och Egypten fö- religger nu. som ger Egypten rang som självständigt kungarike, dock förpliktat till vissa prestationer gent emot England. Den tidiga- re antibrittiska oppositionen är nu rid makten i Egypten, och om den går med på fördraget som det är utsikter till, synes den ang- lo-egyptiska konflikten löst enligt engelska arbetarregeringens for. sonliga linje.

De våldsamma översvämnin- gama i Sydfrankrike som förstört tusentals människoliv och spolie- .rat landskapet. ge anledning att åter ta fram den pacifistiska tan- ken om organisation av en inter- nationell hjälpkår an gripa in vid olyckor och naturkatastrofer. I en sådan hjälpkår som skulle va- ra ett uttryck för folkens solida. ritet med varandra ser pacifisten det positiva komplementet till av-

rustning, Troligen kan Frankrike siälv klara upp följderna av kata- strofen. Men man behöver bara tänka på vilken skräckpsykos Frankrike lider av. för att för- stå vad ett kraftigt och påtagligt uttryck för internationell hjälpsam- het och deltagande skulle ha kun- nat betyda. Kondoleanstelegram göra det icke.

Hungerdistrikten i Kina kunna däremot icke själva reda upp sitt nödläge eller avvärja ytterligare katastrofer. Den internationella hjälpkommissionens sekreterare har avgivit en uppskakande rap- port om tillståndet i det särskilt svårt hemsökta området, provin- sen Shensi. Under 1929 dogo där icke mindre än 2,000,000 män niskor av hunger, och sam- ma öde väntar ännu 2,000,000 innan nästa skörd Orsaker äro upprepade missväxter och inbör- deskrig tillsammantagna. Därtill kommer en ovanligt stark kyla. De döda äro så många att de ej ens kunna begravas. utan li- ken ätas av hundarna.

Av rapporten framgår att det ic- ke vore otänkbart att bispringa åt- minstone en del av de till hungers- döden dömda Järnvägarna äro nu blockerande for militära ända. mål Om de överantvardades I t hjälpkommisionen så att utsäde och livsmedel kunde transporteras under behövligt skydd, så funnes möjligheter att göra något. Sek- reteraren tror på möjligheter att samarbeta i detta syfte med de kinesiska auktoriteterna. men frå- gar sig om den övriga världen är villig att försträcka nödiga medel for att organisera hjälpen. Vissa ansatser ha gjorts men icke full- bordats. För narvarande ser det mest ut rom om vi i en tid av överprodukiion på livsmedel och låga priser. skulle låta hungers- döden fritt fullborda sin hemska verk bland människor som dock kunde nås av hjälp

Det är i sanning ett stort an. svar som pålägges oss i och med att kunskapen når oss om vad som sker. Vår tid som blottar klyftorna

och motsatsera mellan falk och världsdelar, är också rik på till. fällen att slå bro över dem.

Tävling om kortfattad skrift angående sexuell

upplysning under barnaåren

Enlig vår tids uppfattning böra barnen II förnuftiga och ärliga svar på sina frågor om sin egen tillblivelse. Men de flesta föräl- drar ha svårt att finna en lämp- lig form och lämpliga uttryck att

använda i sina svår.

Därför ha de svenska, norska och danska avdelningarna av kvinn- liga läkares internationella sam- mansluting på ett möte i Göte-

borg den 17 nov. 1929 beslutat att utlysa en tävlan om en kort- fattad skrift angående sexuell upp- lysning under barnaåldern, att tjä- na som ledning för föräldrar och uppfostrare.

Tävlingen står öppen ej endast för läkare och pedagoger utan

även för övriga intresserade.

Tävlingstiden utgår den 1 sept, 1930

Tävlingsskrifterna insändas till och upplysningar meddelas av Dr. A D A NILSSON, Trie- w a l d s g r ä n d 2, STOCKHOLM

TIDEVARVET

d Öppna ord

I DEN DOLDA STRIDEN OM HYRORNA Hyrorna i i Stockholm äro d a lämnar staden redan tomter Nej, må staden först till expro-

för närvarande 33 eller 38 pro till billigare pris - eller har rent. priationspris köpa marken och se cent h ö g r e ä n de b o r d e eller av skänkt bort tomter - om de dan på sin agandes mark lagga b e h ö v d e varal! - Det är ar- under stadens kontroll vill ga- Ut sina öppna platser och breda k i t e k t W a l l a n d e r . förgrunds- r a n t e r a a t t h y r o r n a stan- gator! Och därvid tänker. man figuren i den kooperativa bygg. n a u n g e f ä r v i d s i ä l vkos t - antagligen. som tomt- och hus- nadsverksamheten som slungat n ads n i v å . Kan dessa förenin- ägare tydligen bruka tänka, att fram dessa ohöljda och anklagan- gars verksamhet utvidgas måste staden först skall beta l a för

e siffror i en intervju i Dagens de också kunna inverka på bo- marken d e t pris, som betingar Nyheter. stadsspekulationen, och därmed på av att fina och breda gator kom-

Orsakerna till den o n ö d i g a hyresnivån i allmänhet. Och jag m a att dragas fram Och redan hyreshöjden ligger på fyra har just - Säger hr Sandberg - skall husägarna få stoppa i sin punkter, säger hr. Wallander skrivit en promemoria till stad, ficka de fina gatornas höga hy.

Bostadskomplex uppförda av staden Wien.

I. T o m t p r i s e n , 7 procent. kollegiet och framhållit deras väl- ror, som visserligen inga »fattiga» Ty om v i inte ta ut vad vi kunna signelsebringande verksamhet.

Vi återgå till arkitekt Wallan- Man kan mot dessa överallt på våra tomter, så mycket större för- ders uttalanden. Han har också sig lika fastighetsägare-beräknin- tjänst på dem vid försäljningen, påpekat att hyrorna hos de gar inte låta bli att engång dra- säger Stockholms s tad . kooperativa byggnadsföreningarna ga fram bostadspolitiken i staden

2. A r b e t s k o s t n a d e r , 6 pro- verkligen äro cirka 30 proc. lä- Wien. Ty sannolikt har där radi- cent. Ty om vi inte ta ut vad ar- gre än i andra hus bredvid. kalare än någon annan stans i betsbrist och riv efter folk möj- Men vi hyresfolk v ä n t a r m e r världen den satsen ställts upp: liggör, så är vi dumma, säger av dem i prisbillighet och vi tyc- L j u s . luft och bekvämligheter b y g g n a d s a r b e t a r n a . Bygg- ker det går l å n g s a m t med den o c k s å och i n t e t i l l sist - mästarna förtjäna ju bara så myc- allmänna hyressänkningen Det är i »de fattigas" bostäder. ket mer om vi hålla lönerna nere. inte så nådigt att hålla ut med Om också bara från avbildnin-

3. Försäljningssumman att aldrig komma under att 25- gar känner vi dem. Wiens väldiga 10 procent Ty om man inte säljer 30 procent av en lägre lönein- nya genheter, bostadskomplex kring blomster- med och smålä- träd-

är man naturligtvis en idiot, säga Men det gäller förvisso e n planterade öppna gårdar med b y g g m ä s t a r n a stor och djupgående strid - som plaskdammar och gräsmattor for

4. Hyrorna 10-15 procent. förresten utkämpas över hela barnen - och i takvåningen Kin- Om vi inte hålla hyrorna uppe, världen G å r m a n t i l l g run - dergarten för de små, som på så vore vi väl inte kloka. saga d e n med den striden, uttryckes kvällen kan förvandlas till sam- k a p i t a l ä g a r n a - h us äga r - den väl bäst så: h u r h ö g t upp lingsrum för de stora. - Precis n a. på inkomstskalan skall man stå, som våra nyaste H . S. B.-hus.

S u m m a 33-38 procent upp for att få del av ljus, luft och säger man har. Ja. det kan vi skruvningshyror. bekvämligheter. Hur stor skall med stolthet gå med på och kan

B o t e m e d l e t , som arkitekt den skaran av »mindre bemedla. också tillägga, att H. S. B..husen Wallander rekommenderar är att de» vara som ännu för mycket är b ä t t r e i n r e d d a med gar- hyresfolket självt genom koope- lång framtid skall stä utanför? derober och duschrum. Och v i rativorganisation Det är frågan h o p p a r , att de svenska koope- na garantera staden att om den 'Det är synd om de fattiga! De rativa bostadihuren också engång ger Iägre tomtpr i s e r skall få snart inte någonstans att bo skall kunna ta upp konkurrensen dessa verkligen förvandlas i lä- då alla »billiga» bostäder rivas med Wien på det ömtåligaste om- gre h y r o r Dessutom kan en och bara »fina» byggas upp', så rådet: b i l l i g h e t e n s . Men d e t

kan betala! våra tomter så ta byggmäs-

sitt hur till högsta möjliga pris, komst går till hyran.

Från H. s B:s lekstugor i Kvarteret Färjan på Kungsholmen.

sådan kooperativ organisation ver- ungefär säger Stockholms fastig- k a n d e i n t e än. ka uppfostrande inom byggnadsar- hetsägareförening - och många TY en standardvåning i ett av betarnas dugliga men bortskämda med den. Men det är särskilt i dessa Gemeinde Wiens hus.d.v.s. kår och få fason på vår sämst en nyligen gjord framställning till av d e n m i n s t a och mes t organiserade industri, byggnads stadsfullmäktige, som Stockholms g ä n g s e t y p e n , som består av industin. Fastighetsägareförening framhållit rum o c h b o s t a d s k ö k med

Detta botemedel verkar redan dessa synpunkter. Den klagar gasspis och vattenledning, tam- ifråga om stadens tomtpolitik, for. däri också över, att stadsfull- b u r a h w. c. kostar i svenskt klarar borgarrådet Sandberg vid mäktige beslutat att med några mynt cirka 3 kr. 78 öre pr må- förfrågan för D. N. Inte bara till penndrag framtvinga öppna plat- nad. - Vansinnigt och orättfär- H, s, B, (Hyresgästernas spar. ser iius och luft i Gamla sta'" digt lagt tycker VI. I Wien rak- kasre och byggnadsförening) som och iatatomt. och husögarna helt nar manbinte sa, utan anser att 2 mrkitek wallander företrider, enkelt avstå fran st" vinst p5 proc. av en kroppsarbetare- eller utpII rill andra koopratiua bo- trångboddheten - och derrutam tjinstemannalön är lagom ti:l hy. stadsföreningar Och t i l ] enski l . fa de fattiga bli husviur. I m . och s i visar man på att med

3

Modernt från. 1887 emot, Föreningen eller gamla åkrars upphjälpande medelst bland dess uppsatser och meddelanden ett genom något som helst arbete - utom litet häfte med rubriken Den stora möjligen kringbärande ~. petitionslistor presenten. Detta häfte vilket såldes och små agitationer på kommunalstäm- som särtryck för 15 öre hade författats mor och andra sammanträden av Ernst Beckman Uppsatsen Och en ny ägare har ju i förhål- hade till underrubrik Korta betraktelser lande till egendomens genom tullen höj- över sädestull. Den var skriven med an- da värde där fastlåst lika mycket kapi- ledning av den skrapa tullstrid, som då tal som företrädaren Han börjar så- pågick och det förhållandet att ”det sven- ledes från början med lika tunga bör- ska jordbruket¨ lider under en kris, som dor som denne. redan bragt det till branten av undergång”. Om åter egendomen brukas av ar-

Fastän utgiven för mer än 40 år sedan rendator blir förhållandet liknande Den tycks oss den lilla skriften av så aktu- arrendator som vid tullens införande är i ellt intresse att den ännu i dag bör läsas besittning av kontrakt på längre tid har

visserligen fördel av tullen så länge arendetiden vi återge härnedan brottstycke

rendetiden varar. Men när kontraktet är En herr B. har en egendom som i slut lär väl antingen han eller en ny

Vanliga år givit en inkomst av 5,000 kr arrendator II foga sig i att till ägaren

kr. Därefter utvecklar sig saken på föl motsvarande just den ökade inkomst jande sätt: egendomen ger efter tullens införande

B., som länge varit hågad att flytta till Resultatet blir således i själva ver- närmaste stad, har förut hållit gården i ket det samma: tullen verkar som en pris av 100,000 kr. Nu begär han 120,000 kapitalgåva en present i penningar, villken kr. och får det av en ny B., som vi ken för tillfället håller några större jor- vilja kalla B. den yngre Han måste dagods uppe i värde för den som råkar nu förränta ett högre inköpspris, och vara dess ägare vid en viss tidpunkt. g e n o m t a x e r i n g s v ä r d e t s höj- Men för nya ägare och nya arren- ning till i samma belopp som datorer - vad återstår för dem att göra? k ö p e s u m m a n har ban även fått Uppenbarligen inget annat än att ropa

ökade skatter till stat och kommun. Vad pa på förhöjning g i tulsatserna. gör nu B. den yngre? Jo han begär Ty införseln av spannmål hejdas icke ytterligare ö k a t t u l l s k y d d genom s. k. måttliga tullar...Den ut- Vi antaga att han även lyckas. Ånyo ländska jätteproduktionen av brödsädes-

stiger egendomen, men icke på naturlig slagen fortfar-- Redan nu gives det och en ökad produktion, utan den får tolv månader, som icke inom en eller ett ännu mera konstlat värde och vad annan trakt inom jordklotet ser sädes- som fattas i de nödiga inkomsterna fyl- fält bärgas, vilkas gröda tack vare nu- ler han ej sällan med överdriva skogs- tidens snabba och billiga kommunika-

tioner med lätthet kastas in på den avverkning. yngre tröttnar efter hand europeiska marknaden. vid att ständigt känna oket på nacken Om således sädestullen allt framgent - Han flyttar till en stad även han skall hålla uppe jordvärdet och åt jor- och lyckas verkligen finna någon B. n:r dens innehavare garantera ränta å nedlagt 3. som samlat pengar i sagda stad, som kapital, ersättning för använd arbetskraft, icke tror PI lantmännens »jämna klago- samt skäligt underhåll och skälig vinst, visor» och nu vill »slå sig i ro på lan- så kan en sådan tull icke antagas bliva det». - Även dennes öde är givet, även övergående. han skall stupa dignande av bördor. Tvärtom alldeles som det nu ropas i vad vinner väl i dylika fall det »sven- Tyskland och Frankrike så kommer ro-

ska jordbruket»därpå att lagstiftningen pet att ljuda här:höjda tullar! En slags nom en statssocialistisk åtgärd skaffat en med sjunkande pris ute på världsmark- kapitalgåva

Egendomens värde har ju endast hål- dande tullbommen, som oupphörligt hö- lits uppe på konstlad väg, icke genom jes, ända till dess den blir detsamma förbättringar nedlagda på jorden, icke som - portförbud? genom nya fälts erövrade åt plogen

några oväsentliga undantag beta- många andra områden ha lar i n g e n I Wien proportionsvis makalöst handlingsdugliga högre hyra. T Y man har sin hy. demokratiska regering gjort r e s s k y d d s l a g från 1922. Då got monumentalt, (Låt o s s hade man försökt råda bot på ma ihåg att vad beträffar folk- den fruktansvärda bastadsnöden mängd och betydelse förhåller genom alt ta bort alla skatter på staden Wien till det övriga Öster- nybyggnader och hoppades på så rike som Preussen till Tyska ri- sätt få liv i den privata bygg. ket!) Men det måste ju också er- nadsverksamheten. Klenaste re- kännas, att sådana åtgärder hängt sultat. samman med de revolutionära för- Med hyresskyddslagen pick man hållandena efter kriget.

då en annan väg Utgick däri- vår stolthet är med rätta de

nen hade praktiskt taget allt kapi- städerna och tomträttens tal i Wien smält bon, u t o m hus- hem i förstäderna Men de ha ägarnas.Varför skulle de ensam- ju. ännu på långt när ej n i a den ockra i bostadsnöd. Hyres - prisbillighet. varmed de skulle nå

också »mindre bemedlade». Att skyddet tog b o r t alla hy- det allvarligt arbetas i den rikt. ror.Kvar står endast en en avgift ningen finns tecken just nu som

tyder på. Glädjande är också fördel som husägare är att han borgarrådet Sandbergs anförda Ut- är säker om en bostad - för hu- talande om riktningar inom sta- sets underhåll och omkostnader. dens tomtpolitik Men att striden Därtill har lagts en bostads - är hård, vet vi Det behövs myc- skatt,som går till staden Wien ken god vilja och mycket coda uppförande av nya bostäder Sta- krafter för att vi utan revolutio- den Wien har alltså i stort sett nära förutsättningar som i Wien

Den har också bedrivits med fart: t r e vand åt alla. sedan 1923 ha 60,000 nya bo- städer - huvudsakligen av ovan- nämnda typ - kommit till. Men vill någon bygga privat - vil- ket sker - så har han eller hon också rätt att taga hur hög hyra som helst. Det lägger sig kom- munen inte på något sätt i. Men i alla gamla hus, liksom i sta- den Wiens nya, står månadshyran på kr. 3,78-nivån. Därav utgör un- derhållsavgiften c:a kr. 3.28 och bostadsskatten 50 öre.

Wien måste ju sägas ha drab- bat bostadsspekulationen i dess rot. Och har därmed nått längst i att också i d e f a t t i g a s bo- s t ä d e r skaffa ljus, luft och be- kvämligheter. Här liksom på så

Genom tullarna ökas inkomsterna till 6,000 utgöra en förhöjning i arrendesumman

naden gång på gång spränger den skyd-

från, att genom efterkrigsinflatio- kooperativa bostadshusen inom egna

åtagit sig all byggnadsverksamhet. skall n å til l luft, ljus och hem-

S.E.F:s Stockholmsavdelning

Eldbegängelsebyrån SVEAVÄGEN 25, 2 tr., hiss Öppen 10--4, Fredagar även 5,30 --6,30 e. m. Lördagar och helg-

dagsaftnar 10—2.

urnor och kolumbarienischer.

medlemsanmälningar

gravningsförsäkrad 5 kr.

borg, Örebro och Hälsingborg

Norr 2200 för eldbegängelser

Norr 2280 för upplysningar och

Engångsavgift 10 kr., för be-

Krematorier¨ i Stockholm Göte-

G U D S R;I K2E

En ok:b%d väp-l& Inta land har vll i s in -dar i I w r . o l r ~ ~ e p d s v & r W r . d

blivit utmalat efter turistschablon makt, i dkt italiemh folklynhc<.. som Italien. Det var som en tyst Man reagerade mot D'AnnuMm överenskommelse mellan alla Ita- retoriska ordkaskader och mot Iiafarare att bedöma desr land. hano senstidii uppfattning nv till: folk efter vad som för ögonen vamm Blind opponenterna kimu var: sol. färger. konst, ilstvsrda, vi bäst Giovanni Papini. Men vi opätitliga och lata människor. SA prmnreras också för en läng rad

I kom Mussolini rom ett fenomen, nskymningspoctcm vars försynta O,++ a,udr,*b ~ omstridd. hatad eller älskad men röster synas oss lm mer sym- I idlafallistand att väcka intresse patiska än den bullrande Papini. för der in= Italien, för dess folk, Vi förmtA ging p i g b g hur en owtbar wOM war tMkc.kanur, för dess själ. Psykologernainseatt tillfälliz konjunktur slungat ut ett '?fWbo? dem ou mrnihr fenomenet inte kan stä isolerat; namn bland de mänga, hur detta det mäste ha en förhistoria, en namn tagits fasta pä i Europa förutsatming i italienskt tankeliv, och av en händelse nätt andra politik, littentur under de Sinn folk i ömrsämiing. Det SäfTer Pa-

'Om *"' scd i Iiami f'28u

irtiandma. Man börjar SNdera !ta- pini, det gäller C-a Deledda. Och a- rivmm ypp mw 'kF* lien p2 ett annat sätt. Bildade män. Efter gcnomlioandet av Gunhild d4 h m ~ t 1 ' ~ ~ ~ a betwo.

nirkor börja rakna italienskan till Berghs bok undrar man lite smdtt kur vikldm dolts f& rnYlishr r p . de spräk som äro nödvindiga an om inte Akademien bon arsccie kunna. Men ännu äro nor de ra sig med henne innan de delat

När viäida sig i d n h k t röm svenskar iätt räknade som kmma ut Nohelprisetl njuta den itdienika lifteramren tt särskilt roligt kapitel haau. arh d,,,,,kM i ~ ,nikn d> dr*, PS orisinalspraket 1 alla deis ny- Im om den italienska futurismen,

vilken eftrr vad man kunde vänta 'kol' 'vmn, OldnS u*& hö*a Att detta är en smr njotning fatt w hejdlöst utlopp i det it=: sm d d r mol hjärtotr d o n oy i a d .

förstär man &er gmomläsandet av lienska tempramentet. D~~~ ra. en mumme rrreoarbn s im bäte,,, tillägeplati is, än här. doktor GunhiId Ber& lika sakrika der wannetti blickar o11 överme

närmar sig en främmande storstad omdagen, s2 lojalt häller hon sig som entusiastiska handbok Över digt till m ö t e f r h bokens por. 6ub. d e b a i grdnnvgn<ndni erfar en ssrdeles trygghet om han till statsbanorna och firjan. 1 hen.' den nyare italienska litteraturen. trätt oeh vi tro honom om att yrnk bmt m olock orh fien hau ,iu, vet sig väntad av vanner. För all nei rallrkap lär man sig att lägga Hät öppnar sig en okänd Mrld, uvilja riva ned Fimuer medeltids E, brck h b!ott fo, , i o , ~ del. man kan hitta själv till sitt märke till den nyarte fasonen pd tjusande, pittorerk, väl värd an Evarter Iör att i stället bygga hotell. man kan läsa p i gatrkyl. lokomotiv och tredjeklassvagnar tar och trassla sig iram med i& och tiU Kystbanenr fyrsparighet. Fra kä"na för sin =gen skuU och fabriker och anendem odi doda ON *a i Hrnoahu. gor. man kan besöka bodar, tea- Att detta kommunikationsverk är Inte m'nsl för de I>ersFktiv d m d u oför&tande romantiska män. trar. restauranter och m u r k pä en intressant vadd för sig. borjar öppnar att första det italienska rkeneh vid ColasWm. hied fris& egen hand. M e n ett bekant an- man fatta. när man blir initierad folkets själ. Gunhild &wh visar mod kastar han bon madiiianm Mw-ldt ej-.-.+

sig som den ideale föraren i der. och vill skap en ny konst 5om Y, k,,,,rM !fltes f;, di" ryl hamn, gör hela skillnaden. Om nar. vaxlat, klattrat upp i stall- ta Itaha - a1drig sku1le en in. bättre st-mer med flygmaski- ~ ) 1 J.,k.,branJci ,- ,w + det ansiktet tillhör rinna Wester- verk och utfort a ~ ~ a en sationa- född italienare kunnat höja sig riil nens tidevarv. gaard - Tidevarvets lärare kän. res h=ndgrepp.Detfordradesmsc. denna opartiskha, denna förma. Att PirandeUo ej beller är nl i lirs '* cM0 clorrmot '5.. na henne som en av d-sr vanner ken energi for att dels tilltvinga ga att se det goda i de dika rikt- gon mn3tamde fÖmekutan har och medarberare - d i har man sig ritten an la g l igenom denna ,,ingama och bedhma författarr manga föregdngarr inhämta vi

~ ~ ~ ~ a ~ i n~,ade,,so~n~ä\$~ zs ,$: ~ , o I $ ~ ~ ~ e ~ ~ ~ { ~ ! och böcker var efter sin art occn Sven, lihom "i fa kännedom om CiAt. sidr & d m w , d- Mnm. dirfor att hon känner adresser kontorstjinsten. Men nu har ock- sh tid. enstaka föregangan till fascismen. snart k du hi& hrd brtrnti och kombinationer överallt. Utan sl belöningen kommit. d i Anna

öppnar porten till stadens väsen, hundra män blev utnämnd n11 pa rhemrcn, r j Cncswtth, dirför 'tt hon med 'ht gemyt '''estergaard i 'avlan med ett par ögonen vid bedömandet av Itali. gensvar Mussdini mnnit inom

t i l l detta obeskrivliga rom är sa Fuldmaktig i jamvaEsstyrelien, ens litteratur är dess brist p i en- m h g a läger. Det sista kapitlet tksande i sin blanrlning av nsr- en post som hon 5jiliy orerritter hetlighet. Författareperronlighc visar oss de försök rom göras till het och Grhet, välbekant och med andre byrkhcf. Hennes upp ter uppsta i Sicilien, Sardhien. en ny fascistisk litteratur. Denna. CARL ELOF SVEnNING. 0k'i"t. Napoli. och hakriva var i sin bygger i själva verket @ den

stad siit folk och dess karaktär. gamla prpinsidirmen. B i rn idm

Bv en-,van fähare fra" p,,iifiska riat urföra. am han icke si=lv gart Verga skriver om Sicilien p& 80- lilla byn finns det italienska folk. och kommunala möten. din grund. i der pralcnska arbetet ute pa sta. talet liksom Deledda om Sardi- lynnet. ännu oförstbrt i all sin murade allvarliga livsuppfattning- tionerna. njen @ 18CUtalet. Rriaen p l ma. sunda kraft. Men det är hela It=. en'bakom skrattrynkorna och de Det var naturlignio ynerst tionalkänrla ar iögonm fallande lien, d a nyi Italim. som rkaH ge- tillbehören: ciparretten. cykeln med ett enda stort undantag: "omsylas darav och där ha dik- muntra infallen. de orkiliakti~a oviw om detta prov verkligen

skulle ,,,edföra avancmang och gmhnsmannaponfdljcn-ailt om det gjofi. Snarasr genoia D'Annumio. Denne stare indivi- tarna sin stora uppgift *ven. detta star för den svenska vännen farde froken wertergaard det för d d s t med den överströmmande Efter genomläpandet av Gun. som en speciell dansk blandning. att visa att hon tog konsekvenser. livskänslan bröt på ett avgörande hiid Rerghs bok delas man mel. Om vi finge en kvinnlig byråchef i K. ,ärnvagsrtyrclsen, skul,e hon

na av sin agitation fer rost- a t t med dni detaljrika realisti. lan tva kändar. ~m a är tack. kanske ha ,,issa drag, gemensam. ~ & b ~ " ~ ~ ~ t h ~ ~ 2:". ::i +a folkdddrinm. han ~ P P S u w samhet för att hon har förstatt ma med sin kollega 1 Danmark. lojets och logikms "apen ss länge 1 Sig strömmar frän Europas alla alt i ett iiviim och omväxlande Den självr1änd:ga ämbetrkv.nnan for kvinnorna$ &ning, att det hörn och proklamerar Sig Stolt spräk framlägga d värdefulla hrr av i dag. med eget hem. saker. ligger en dubbel rättvis i belö- Mm överminniskan. for vilken allt skaper pa ett inmEs,ant miäde

är tillatet. En glödande fascine- av mänrkiigt sjalsliv, nrn =,,dra " r i ~ ~ a , , P i " " e ~ " , ~ ~ ~ f$; ningen. när den kom. politiska liv, fercter vi55a likhe- .,, Flon har nu sitt tjänstemm i lande sprak. en stomande hänfö- är ledsnad över att ej kunna mer ter over hela varldcn, hlen Anna !arnväpsstyrelsen som är inrymd r e k en vid bildning och alltom. italienska än att man behöver Ilta. Westergaard som kan fa folk att I en fördetta karern. Det Passr fattande intelligens pör honom till va sig fram geno,,, allz söver.

satta italienska boktitlar och imak- skratta och hundar att g r h a!ltef- henne ock'a i hennes egenskap Italiens störsra prydnad.

Hur har nimonvägatuppresasig proc p i italiensk poesi varav bo. ar av ritt register ir och förblir 'PIakare fär aVNStning. i =ila fall en enastaende uppenbu. 1 Charlottenlund där hon har mot denne gud? Hur har n2gon Len Överflödar. Kanske hade det Tell& I sitt hem tillsammans med sin van författare kunnatgöra sig gällande ilarit lämpligt att till svmska över- A- werter-d rCYT ofla till I fröken Mathiasen i Telegrafver- bredvid hanom? Gunhild Beigh m t a titlarna p i fiminstone de

viktigaste verken av varje färfat. Sverige för rekreation odi $kan. ket härskar ro och fred elter da. dinavisk -arbete, hon gör det gens arbete. Men icke bara TO. ehuru hon i Jin epniskap a" pn. ~ n n a \vVestergaad i r radikal exempel an kommunen vilie av. <are. Som det nu är häste den dre byrachef i jainvägertyrelren medlm av stadsfu:lmäkti~e och hysa nägra arbetarfamiljer frän I som är alldelca obevandrad i ila. reser frirt över hela E ~ ~ ~ ~ ~ . T~~~~ dar hinder itskilligt rom kräver deras hem, emedan dessa siälv- liensks känna sig skäligen utarr detta hade hon aldrig sett Maimö- ingripande. Nyligen hände till byggda hus nominellt icke upp för, ven for ma,,gtn blir nog

fyllde byggnadstadgans fordrin- gar. Anna Westergaard stillde sig (;unhi'* Berghs bok en sPo*e td' genast som deras riddare, i borjan, okat studium i det adla soriket., ensam. sedan med stod av en ZD Man kanner att här ligger rikc- cialdemokratirk stadsfullmaktig. domar inom räckMII som r w ~ ej Med tal och skrift har hon n v d har rid o tt lita liggn, upp en sädan uppmärksamhet am- kring denna rak, att maloriteten börjar ria till retritt i sin far- -- dran p i att de smä anspr.3krlöoa hemmen skala utrymmas. Det är en för Anna Westergaard typirk historia, ty hon ir stridbar och oforskräckt och full av skoj men Gunhild Bngh! M*rm im'ienak också öm och barmhärtig. litteratur. NLNI och kultur.

1 Efter Fwmcis T w m .

ar*iiri !

am'b'*'d i M m *'

1

1 , !

anser. 1 I

$kr pk ~ ~ ; p ~ ~ h ~ ~ ~ ~ + ~ ~ ~ ~ : ~ ~ ~ r u ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ $ 1 ~ ~ ' ' ' ' ' [

i , Ett dmg 4.m ~IIMI faller i mm ge 011s nyckeln on fönti d a se, .y&,,,, @, )r "~ unh

o,";l,;l"dFy~b;)pt;b ,

telSom hon Lpelar pi ol.ka Sträng- av varm pacifist och krig före

E. W-.

u-L--

- E. W. Kr.5:-. -

4 T I D E V A R V E T

--. - 5.. r- " - - - ' - - Y

. . B R ~ D E R N A KARAMASOW I M ö t e s p l a t s e n ( F O ~ . fr. sid. i.) Ler men inte vem eller när. B&-

deras ' a v skräck~kildr inDi Över net inser att det finnes en viss SwjeB att Siina d e m .itt Plan i Kckernas u~pstäl lni i4 en program 'ïenom Initt i den mystisk ordning som den icke b e maktlöshet man erfar över att in- griper men anar.))

veta' si fr'gar man sia cudsu~pfattningen har Om det 'vrkligen vara men den tron har jet' att den ha en egen väl- känslan Cenom att d@ dia wdsdarenhet . andra ha b a n ligiÖsa miinni5k~rna? ICllcr oiil det trott dessas vittnesbord, men rät- ar sant att bolsjevikerna stnlla de kristna i att sin tro manyrer

' skadespelet f r in kristen- domens genomförallde eller refor-

a mationens nu atemp~repa sig. fran den tid da man offrade motsidans troende som en giva if Gud och ett tecken P% sitt eget nit? säger man sig, det nr inte moj- iigt .

M & ~ ~ ~ icke kan Sovjets uppfostringsdogm som en ledtrad genom alla förvirradc UPP- gifter 0111 vad som sl:er? Dess tes ä r den att miinniskan kan fiillkom- iigt omskapas i bestamd önskan, blott man tar im Ilog cdigt me:, hynne. ['ad kommunisterna än tvivla p&. inte ar det p5 männi- skans bildbarliet. De iiro överty- gade att tro p i en Gud och en himmel, liksom kärleken till pen-

chiiingen. lusten att äga mer i n an- dra och att hävda sig på andras bekostnad. kan utrotas blott maii på ett tillrädtligt tidim stadium tar itu' med den blivande skan. Alldeles som förbrytares och vagabonders barn. kunna vänjas till ärlighet och bofasthet. om man

$ ~ ~ ~ g ~ d o ~ :.ii tio.

aiab'$:sau:::?t " . Feligiösa inflytelser. De it- *ärder som ske ha itminstone u r

' $ ~ ~ ~ ; D ~ ~ ~ / ~ ~ ~~~~~ 'Orn isternar fönamling vill ':z: neri i sig r*n som spiida och

UPP dem efter formaga. Det a r en stamping-out-metod

man följer. Y ' kyrkornas. kloc- ' komas och helgonbildernas för-

störande vill man förhindra smitt* ämnets överförande p5 de ännu obesmittade, om det kunde kas att de kri;tna

tat s ig rffer drm och tröstat sig deni efter fattig fömsga.

Det är detta Som Sovjet nu skall utrota Människan far icke längre sträcka sig mot Gud eller längta hinsides. iion skall tvingas med vald att koncentrera sig p5 denna jord. Människan skall bs- rövas Gud och givas bröd och skådespel. Regementsmusik skall vid begravningar ersätta uppstan- delselöftena. De och nöjda behöva ingen himmel,

De människor som nu plötsligt väckas upp ur sin fäderneärvda fistendorn för att att guds- förnekarna vilja rycka deras barn till sig, <rh som nej, ha f5tt sig en "aldig tilldelad i hi-

kunna fra,, en syn- sett vara beklagansvärda

men de äro ocksa Valdim kompensationer ha vantar dem som statt upp för sin tro. De ha som Stefanus sett him- len öppnad. ha stundom fatt se Saulus över Da sin sida och vad större kan handa en fat- tig människa,

man icke pa att tvangs- atgärder lyckas mot människor, behhe. man icke frukta för att [le skola lyckas mot Gud.

Ocll man behöver Iieller icke hjälpa Gud medrls samina sorts atgarder, som de som nu anlandas

mge:;;;; som om i I ' i~te~r0pa mot vad som sker i Ryssland, a h mot vad man brin- gats att tro sker i Ryssland. allt ~ m ~ ; , " ~ a d f ö n a n d l a t s just i

ligF2 2 börja indi.nera sig a Guds väg- nar och gripa honom som en fö- rev:indning att komma det kom- munistiska systemet till Iivs?

vara, s k d e bolsjevikerna troligen inte bry sig om dem.

Sen kan det naturligtvis mycket ~l tänkas an religiösa och kontra- revolutionära liksom religions- fientliga ah plitista fil- tras ihop, ty människorna följa aldrig klara linjer.

Det fantastiska och. oerhörda i vad som sker ä r jätteförsöket att

, metodiskt utrota det Gudsmedve- tande föijt g e nom hela Iicnnc$ Ilisioria. Min- niskan har alltid känt närvaron av en en skapare, upph(tl- lare, lyssiiare ocli bön-

";:"o, " "T;;; som belyses av hennes egen.över. blick. Som Einstein de t t m som ett litet barn som

in i ett bibliotek vars hyllor finnas böcker på all dens tungomal. Vi först& att ni.

ha skrivit dessa böt-

inte napot tvivel om a n de bli missförstadda pa andra sidan.

M,, ska man da inte fa sjunga ut med sin sorg över den fara som hotar de kristna, det m c k och samvetstv&ng som övas mot

sini skd iu ia läsare att ~ y s s l a r d lh~örb-s av &U för jorfiNkets svariihrnu. vd- infallit i Bessarabien d v S över de K ~ , , , , ~ ~ ~ ,svitiMu ,& jd- I *C m. fallit Rumiinien, d i ' dan& den den a f eb r rrSwR i Nonk+ng, Fru turlifl nog i pnuunlr,rdcts en sorglig dans efter den där rim. N ~ ~ ~ ~ ~ , L ~ ~ ~ ~ * ~ ~ , till sLLr nu i av i Iömcentralens i Riga pipa. ordförande. Till styrelsemedlemmar Lm.' 1&gkonj*knu. rörn bar jord- v i skulle uppriktigt önska att vddri frnkn- ett^ Olwn ,,ch bruko, 1 o,,* Du Okats

oron inom de religiösa s a d u n - Hickner, Agda Bcn@sm och di^ h y d l i n , konsumtionen av ven . den Över vad som vederfares de Nilsson, umt fruarna ~ r ~ ~ ~ l d , 611 f"r a n i m ~ s b , fMr , k n s m i i Rysstand inte ps d p p t n p u , : ~ & f i ~ . ~ ~ ~ l i ~ ~ , *n,,i swku,lu srtt kmde anVän&s att tjäna *l«*,ing och K, s&n, nmlda .mvrndighet ikad

politiska syfte, Amla fmkta fru Benner-Andersson, duktion p i en omriide, där (inrpmduk. Pr* vi att det ä r sa. Det hjälper inte n l l c e n r ~ * y r d r n i ~ ~ h n ~ ~ 1 d - fnl. [ini ,- vari att alla ord av hämnd och veder- m a r n Y w l l L. crönr4d A u en s,,,,,,erliga oklok pU6k. g?illning varit bannlysta frh de nerllng ,,,,h El;a Amt offentliga protest-ochbönemötena. Taiam B. obson och E. ~ a ~ k ~ ~ ~ , att w>,

sadant läget är, tro ,,i att de Efter rrsmötnförhuid6p mera skadat än *gagnat. ~~t är Rar redogjor<le ordföranden cemnl

, det att anta att den har där dödmr vindar mumla ö m Md Eljest skall 1%. sjav bdriad UPP *l- fr- om F"- - som skriver sa, gama skall höra och óde hed, 'gräsa m i h ?A& kvinnon framtida rrbcre och uppgiiter. En

hämndens timme SIS? Ryser hen ~j för cd ,,, inför dr min medan I med röda synder dömda dör C"ycket livlig och

verkligen så mycket över kommu- utspann mg, och nun beslöt all forisätis

nisternas uppförande? Ar hela hans kindi mö Utna @a densamme pi m extn länsmöte i hört.

själ med de t e n g d a och bedrö- och jag tackar er av bjm.t 1

vade? Gläder han sig inte över mig an dö. -

att kommunisterna givit sina fien- -a'., &wa, der en lösen att förena sig om- rj,&domu, mildra, roabbi kring? Skulle han inte gärna se Svagt i k ~ e k VU min hjärta inför mina

K v i n n l S g a Medborgar- #b'Stcrt med de kristna staterna i attack mot' kvJ 'Ryssland sasom Guds och de skolan vid Fogelstad,

NEvRoSII\I E kristna d r t y r e m s hämnare? mina m* Edq bdeq är

Om det inte a r s%, blir i var- *j- 181. KURSER I MEDBORGARKUN SKAP:

(~~"pmrcoir d -odtcum., je fall verkan sadan av dessa och ~jätiskhetens ande bar mig i min mg- Historia med statskunskap, 'psgk ok&, kommunalhunkap, .mötes-

' 8dljm endut d apotek. Begär hos

Rektor HONORINE HERMBLIN, som mycket väl veta vad de vil- jag dem ja yppnå. När aet ganska neg- Och Onda dc< adress: Fogelstad, JULITA matiska .Sydsvenskan meddelar , e j av VU,

det oftast vore en s lok pditik, a stafen icke blandade sig iiiii'buirigslivet

stywlsem*tet dm l och I febr, och di, kutades det där framlagda fönhget Om F, K , utveckling till ett svenska kviruiors vanne*örbund.

Ordf. höll därdter förrdrng om för. daget till lag om moderslapsskydd och

by. fröken Oka Herrlin. Karlshamn. och fröken Ebba Hdtqnst, Solvesborg. Vice ,ordförande bkv fröken Hedvig Falck och sekreterare fröken Maja Iiiikansson. Till arbetsutskott utsigos ordföranden, v. ord- foranden, **meram och f r ö k a Magda Thulin. Revisorer blevo fröken Josefina '~jel lherg~ och Lik Thulin, Johannishus. I Ortiiöramim 1-e M* ea c

P&;:;",;";tz;ena" ,

.olik anordningar hjälpte jordbruket in - pa vägen t111 alud proddction av at$ malier' samt det kvalitets. pdulrtion alla En sänk.

Det finns i Sverige en mycket oss, då skall resultaten visa sig i

last och citerad tidning som är dtörre än ett vältaligt mö- kand för att ha sorgartiklar

te och en - förvanansvärt liten

digt på lager. Den gör allt för - Da ska vi Oss'

decou,ge, ,_ varför vi uppskjutit försöken att

kraft och mal och mening. införa himmelriket pil jorden m e d

O1n nigon försökt ta tron ur män- Gud, d länge till dess vi uppväckt niskorna sa är det den. Den upp motstandare som försöka p& sitt

nu som en frimodig be- satt genomföra det utan Gud. Da av (;,,ds makt att rida ut ska vi glömma andras

brott för

Nng av indumitullnia, som med 36 milj. kr. mera belasta jordbmter. vore .n en god hjälp At detta och ett steg ' "

Till avslutning erinnde k- 'orni an det är d e o+Jdade i n d u n r i m lom skapat Snrigcs-rykte @ värld, w h u d e n och uttal.de en f ö ~ s r n i n g om. att Swrigc, som no stode i en sälbynt g>an~am situation, sh l i e hiiv& sin wälining gmom an SM sig igenom man ut ge sig in @ hPaddipoliti&a i w l e n n ~ g i r .

* . B l e k i n . l t l i n s f ó r b u n d iv Fr.&

s i n n a d e k v i n n o r s r i k s f ö r b u n d W d m Q a Arr*. i Hotell h r - 'käiiarms '*lurig i Kulskmaa. An- "u Vu tiW<t odi o r d f ö m d m f d m Ebba H o l e n m *tR*u ock4 i s i a halsaingal sin &dje ö m d" "Uilumingcn -ui@ som

hJanligt.*omna.

" "<. " m"""~m föredr@ts och

'l1 "' ordidanude Holgerssoq

hannishus. Ovriga ledamöter av styreha äro automPaskt de olika förenio ga rns ordförlode, Gml iga frölcm Hed- vig Falck, Karlskrona, fröken. ~ u h i b i a Nilsson, Rödeby, fröken Maja HLLaPssoi5 Nättraby, fröken Magda Thulin, R o m e

Jag w feg och tordes sällan i en bro- ders ögp

,h , när '9" Ir

Nu min "kt är " och hröders

jag- k sak till d t l Och j* g i r mot döden gurp d r aii,,

Mer d befallt.

hrdema Karamasovs Skola vi utan en bön till Gud ase

att avsjala A'joschka? P5 den fdgan ville vi svan

med e? annan: vilket ä r farligare för kmenheten att förtäras av perniciös anemi som i västeuro- pa' att sättas pa eldprov som i Ryssland? Sedan när ä r den ljumma vanedyrkan av Gud bittre an den fiendskapen? Det "kfics att ]nötet. i Stockholm OPP- nade de närvarandes blickar för lyckan att äga religionsfrihet och f5 leva utan samvetstryck. Hov. predikanten Clemens Ahfeldt har uttryckt en annan mening om den saken. »K r i s t u s t j a n a r j a g inte,. han, l a n g j a g m a s t e m ö r d a , m e n i e 1 a n d e t s v i r1 d , h a r m a p s t ä l l t s P t i l l a t t j a g m 5 s t e t j ä n a S a t a n. G u d m a f ö r- 5 t a m i g, j a g ä r i n t e k r i s- e n m e n G d s 6 m a a d a r

a l l i, s k a l l f ö r l t a, t H a n v e t a t t m a n h a r s t ä l l t t i I 1 s a a t t j a g f r, i n- t e S 0 m S t a t. b o r g a r e l e v a e f t e r N y a T e s t a m e n t e t s k r i s t e n d o m.n

Nar handeiserqa i ~ y s s l k d v e r k l i a e n riva-.- vara hjar-

nar 'lar över

sig den reda<iOn antagim ,+d det av F, R, R, och

~ , + , , & ~ b , , , , ~ ~ ~ i i stOckhdrn den möt".

. No*opng den 4 man 1830.

B e t t y O I S S on. '

*

Lidorneavdehiinpen av ~ridnnade hinnon riksförbund fortmm M onda- pm sin födragswrie i Andatorp. F& r*rwhallare var denna gang redaktör H ~ Y Hjijme. som talade över ämnet "Jodbmk och indu&*.

m. rcdogjordr too< för h h w m s mörka spadomar 1921 'om följdema av ~hstemsti1lbakasl8ende av h-3 milaimon slagit ra. I ~e nr a r b löshet och tillbakagSng har rests en kon. kunenshf t PA v ä r l d s m k n d n som lm till världx>msp!innande indusnier, vilka gjort det svenska namnet känt i en utsträckning som ddrig förr

NU är det jordbrukets tur. Ater m& ter högern upp med försiag om tullar av olika dag jämte inmalningstvhg m. m

b.r jsg f- Wr er för- i m bli& , &j&het,

'len ateistiska stomen. Den b e varar inte ens skenet a r nitälskan

la: öga för öga, tand för tand.» .jPmt Idla k r o ~ p w 4. Dirde distut& den f& d-

"'" ma' Och Om vara

:: ~ $ ! ~ , " ~ ~ ~ i ttt förlig d o g i n a b e för det förslag tiil mo

Bindm8d3rfÖr med en trasa mim skygga

. bon Om - bly som - j* d* -

- kom1...

Dock m ord, a t enda litet. Aten* att

hören, hören min predikm h m ur skym- 'I män

'

sko le^ jag tya har *örtat mot d m kära jorden ned,

dmU&dd. i i hat- över- lämnades till riksdagen. Mötet beitit s+ sluta sig till den radotiop som m

togs cialdemokrati.lo pd det av ~ i inmförbmd F. K. R. och SV. de ~ o . 20 nov. lem i K o n ~ r t h u M i i k h o l m anddnade mötet.

Med anledning av' det föreliggande för- shget till losdrivarlag antog mötet det uttalande. -m beslutatwvid det av SBm- lands distrikt av Soaaldemokratiska Knn- ndörbundet och Wcrmanlands LLidör- bund av F. K. R. den G nov. 1929 i Nyköping anordnade mötet. och som

och Den ligt högvatten av överväldigande strax sitt hemliga bimotiv <Icn religiösa indignationen. det Man i detta ~&u~mui.

aila mig med frid förlats. ingm 1%- &=' ontagim @ ett f l m a a d r a orter.

att komma det kommunistiska sy-

st$"'i;t;n";ysning anar mn vilka följder detta fälttag mot fromheten en g ing skall f%. De krafter vilka nu 10sgöi-as komma att slunga pendeln lika langt i motsatt riktning som den nu slar i denna; Den som griper till vapen och vUd, han frambesvärjer kraf-

hang o~ lkor l igen Dan Andersons dikt D c n d ö m d e. Med under- bart har han skrivit den psalm, 'Orn

kunna Iörena Oss den psalm Idar var 'jds hö- ras bakom Och

"Ora Ord:

ter vilkas inneboende natur ä r sa- dan, att deras lag blir den urgam- ',,I" eder, jln, nu jag

JORDBR UKE TS UTVE CKLING (Forts. fr. sid 1.) landbo. han ägde byggnaderna, pital är gott och väl, men låt oss

om hur Karl IX befallde sina fog- brukningsrätten och arbetet på tanka p i den »jordägare», som får förmånen av en sidan hjälp. vare dar att hos dem som illa »bru- jorden.

kade sina hemman och lät dem Äganderätt. arrenderätt, åborätt sig han hör till det fåtal, som ge- förfalla» - hålla husesyn »efter -äro de gängse formerna under nom skyddsåtgärder kan få nä. lagen och den ordning Vi däruppå vilka vi bruka jorden. Aborätten gra kronor-mer för sin spann- hava göra låtit». Earl XI:s re- det är en ny. eller snarare gam- mål t i l l avsalu eller han hör till duktion eller våra expropriations mal form av äganderätt, fast den det flertal, som därigenom enbart och vanhävdslagar m. fl. det inte har vunnit så stor utsträck- får utfodra sina djur med dyrare är samma grundåskådning. som ning. Men när man talar om kraftfoder. Han har sin för högt går igen. Den har alltid funnits jordbrukets utveckling i förhållan- taxerade jord högt intecknad. Han och finns. Men jordbruket är bero- de til l dess olika former är det kan inte komma ut med räntor. ende av, hur den tillämpas. en faktor. som inte kan förbigås. na. Han belånar sina inventarier,

Det är j o r d v är d e t. Vi veta al- levande och döda lånar för att ÄGANDERÄTT, ARRENDE- la, hur jordvardet steg under kris- betala räntor på lån och får redan

RÄTT, ÅBORÄTT: tiden d i penningvärdet sjönk. ännu högre räntor. Ar jordbruket Med den begränsning samhäl- Jordegendomarna - särskilt de så Iönande, att det kan förränta

lets befogenhet ger - och som är som hade skog - blevo föremål ett värde, som det inte ens har. självklar för oss alla - besittes för en hejdlös spekulation. De intill 100 proc.? Det återstår då jorden även statens - med gingo ur hand i hand. många av en utväg: han belånar sin skog vad vi kalla äganderätt. dem. Så kom vändpunkten. Pen- och sin säd. Vad har denne jord- jordägarna ha mera jord än de ningvärdet skulle stiga igen och ägare redan för rörelsekapital och själva kunna bruka. Och det finns jordvärdet skulle sjunka. Det rörelsefrihet? Hur skall han kun- de. som vilja bruka jord. men in- sjönk. men det kunde inte sjunka na sköta sin jord? te hava nog kapital att köpa den. normalt. d. v. s. i samma grad Darför ha pi arrendeinstitutionen. som penningvärdet steg. Det var JORDBRUKET ICKE D E Om man betänker att c:a 1/4 av för mycket jord, som var för högt all åkerjord är utarrenderad så betalad och dess köpeskilling ha. visar det att här föreligger ett de till stor del blivit täckt genom verkligt behov. H ä r mötas två inteckning. belåning. En del gick Jordbrukets nödläge är ofrån- intressen. Det finns givetvis män. över styr - men innehavarna av komligt, Samhället måste träda ga alldeles utomordentliga arren. alla dessa inteckningar, de kapi- emellan. Men v a r och hur? Först datorer, som sköta sina gårdar talstarka, hade intresse av att hål- bör det klargöras, om det är j o rd . som om det vore deras egna. men la jordvärdet uppe för att inte för- b r u k e t eller de tillfälliga inne- a r r e n d e f o r m e n i och för sig lora. Så kom dåliga år i följd. havarna av jorden, som det allmän- är inte sidan. att den ur samhällets 1929 gav bittre skörd men pri- na har intresse och skyldighet att synpunkt tillgodoser jordens bästa serna föllo genom inverkan av hjälpa. Det måste vara j ordbru- skötsel och i längden mesta produk- den utländska marknaden. Det är k e t . Staten kan inte utgå ifrån tion. Arrendatorn k a n sköta jor- att betala a l l a medborgares skul- den förträffligt och jordägaren om jordbrukets tryckta läge. Men der. Med jordbruket som utgångs- k a n få sitt arrende, sin säkra in. vad är den djupaste orsaken? In- punkt är det nödvändigaste a t t komst år efter år Kvar står att t e liga priser och sämre skördar lösgöra jordvärdet från det tvångs- det blir med arrendatorns ekono- utan: ett jordvärde för högt att läge, där det hållits av skuldsätt- miska fördel förenligt art suga ut kunna förräntas och en jord för ningen, och befria jorden från spe- jorden, att inte kosta på den skuldsatt att räntorna kunna beta- kulation. Det behöves skyndsam- mer än han själv har nytta av las av inkomst under dåliga år ma åtgärder. Därför vore det för att inte underhålla husen syste- och med fallande priser. Den ic- omständligt med en ny fastighets- matiskt - han har sin arrende- ke skuldsatte jordbrukaren betalar taxering. Låt oss i stället få taxe- tid. Ägaren har inte heller eko- icke mer, än den mycket skuld. ringsvärdena nedsatta genast med nomiskt intresse att lägga ut mer Satte. Därigenom sänkas arbets- en viss procent, vilken procent än det minsta möjliga i din mån lönerna. succesivt ökas årligen intill nästa det gäller hans skyldigheter. ny- fastighetstaxering blir. Det vore

Men

TILLFÄLLIGA INNEHA- VARNA - MÅSTE BE- FRIAS FRÅN SKULD.

därför med fullt skäl man talar

byggnader och sådant. Förr gyn- SAMHÄLLETS HJÄLPFOR- dessutom önskvärt både för jord. nade lagstiftningen jordägarna, nu MER HA ICKE VARIT ÄN- bruket och för det allmänna att har den övergått t i l l att skydda DAMÅLSENLIGA. skattesystemet uppmuntrade jord- arrendatorerna. M e n j ordb ru - Hur har samhället ställt sig till förbättringar i stället för att som ket! Ty vad hjälper alla bestäm- denna kris för jord och jordbruk nu skattlägga dem. Men en jämn melser. am själva formen ar fel- - som inte är ny, den har på och rätt tvis beskattning g i r inte aktig. gått många år --? Vad har sam- med självdeklaration. Och vida-

»I svenska folkmedvetandet lä- hället, staten, gjort for att hjäl- re - må samhället inlösa skuld- rer finnas en djupt rotad över- på jordbruket att organiskt av- satt jord, inte ge lån till nya skul- tygelse om äganderättens ovill- veckla kristidmr efterräkningar, der, genom de medel statsmak- korliga företräde framför varje an- det uppskruvade jordvardet och de terna nu vilja offra, genom utby- nan upplåtelseform» yttrade lag- obetalbara skulderna? - Vid 1928 te a v statsobligationer mot jord rådet för en del år sedan. Det är års fastighetstaxering höjder taxe- genom placering av fonder, särskilt otvivelaktigt att en sådan folkme- ringsvärdena i regel. Enligt sak- pensionsfondens medel, 1½ mil- ning finns. men vad har skapat kunniga, som skulle utreda fri. jard om 53 år i jord. V i l k e n den? Det kan inte endast vara gan om primär farstighetskredit, jord? Den, som är sämst ställd, ägodelssinnet - det vore större höjdes taxeringvärdet för åker- f ö r s t . I det förslag danska re. förtjänst att då placera sina pen- jord i genomsnitt 1 proc. men geringen framlade i höstas för gar I mera vinstgivande företag. i vissa fall. särskilt i större jord. folketinget am samhällets rätt att Biavsikterna kunna vara mänga- bruksdistrikt vida mer - i stället förvärva jord, finns en paragraf,. handa, men jag tror att det miste för att det naturliga varit att de. som går ut på att staten skall ha ligga något riktigt till grund för beroende på penningvärdets sti- förhandsrätt till jordegendomar det föreställningssättet. Jag tror, gande, blivit sänkta. Kronoom- med viss minimiareal, försålda på att. dir det är akta. är det; kär- buden yrkade på höjning. Att en. exekutiv auktion til l samma pris leken till jorden. till arbetet med skilda jordigare också ha gjort som högsta vid auktion avgivna den levande utvecklingen och en det för att ii låna mer, kan ju anbud såvida staten inom 14 da. önskan att när man själv går bort inte ha varit något avgörande skäl. gar gör denna sin ratt gallan- kunna lämna sin gärning att full- I en del fall. särskilt för mindre de. En sådan bestämmelse kan följas av dem som stått en när- gårdar, överstiger nu taxerings. inte vara beroende av skillnaden mast i livet och som ha fram- värdet t. o. m. försäljningsvärdet. på klimat och jordmån i Sveri- tiden för sig. Samhället har ge- F ö r att få skatteobjekt hjälper sta- ge och Danmark den kunde ge- nom den privata äganderätten er- ten till att hålla det konstlade jord. nomföras även här. Av den till kant och stadfäst att det ligger värdet uppe. Det är en orättvis årets riksdag avgivna k. propo- i dess intresse att tillfredsställa .beskattning. - Det ligger ock- sitionen framgår. att de erekuti- en sådan folkmening. Men därmed så en motsägelse i statens egna- va auktionerna på jordegendomar är inte sagt att d e n n a ägande- hemsrörelse, som avser att bere- väsentligt ökas här i landet. Med rättsform är den enda, som UPP da tillgång till jord på billiga vill-. sankta taxeringsvärden minskar fyller det berattigade i kravet på kor. Där lånar staten ut allmänna möjligheten att inteckna och jord- att besitta jord. Jag erinrar om medel för inköp av lord till vär- värdet sjunker. De exekutiva auk- det flertal. som kan ha ramma den. som staten själv varit med tionenas antal kan därigenom betingelser att väl förvalta jor- om att höja. och som aldrig kun- ökas, den invändningen kan gö- den, men saknar kapital till kö- na skäligt förräntas. Låt vara att ras från jordbrukarehåll. De kom- pesumman. Deras fråga -är inte räntorna äro jämförelsebevis låga ma ändå att ökas. Valet står nu helt löst med arrendeinstitutionen men det motväges ofta av att eg- mellan att med statrshjälp under- - oavsett samhället. Finns dir nahemsinnehavarna just på den hålla jordbruket under det att kra- ingen annan form än äganderätt grund anses kunna betala sin jord schen det oaktat hemsöker den

ena efter den andra - eller ock. som har dess företräden utan att dyrt. ha dess nackdelar. Jo - lagen Och när jordbrukskrisen nu så en naturlig avveckling snarast av 1926 om upplåtelse under åbo- kommit till en punkt. som är så möjligt. Krisen ä r oundgänglig, rätt av viss lord. som tillhör kro- allvarlig, att man begär statsmak- men en krasch tar inte borr or- nan, mot avgäld och med ärftlig ternas ingripande. vad blir svaret? sakerna. den har ingen förebyg- och förytterlig besittningsrätt för Är det att genom konstlade me- gande inverkan. vilket däremot en obegränsad tid. Det är en för- del ytterligare hålla jordvardet UP avveckling kan ha. Brukningsrät- nyad form av »intaga» på härads- pe. Är det att ytterligare under. ten till den jord samhället sålunda allmänningarna, som ägde rum lätta jordens skuldsättning. Att da övertar bör givetvis upplåtas förr i världen och där allmän- ordna jordbrukets kreditförhållan- med förhand för den förre inne tingskarlen var bonde och ej den och ge möjlighet till driftka- havaren, om han är duglig, under

Stackars N. F. Tio-årsdagen av Sveriges inträde i Na-

tionernas Förbund firades med en under- ligt stillsam fest i Stockholm Medan de båda talarna, F r i h e r r e M a r k s v o n Würtemberg och d i r e k t ö r Ven- nersten påpekade att tio-årsdagen - trots en del besvikelser och misslyckan- den - dock betecknade en viktig period och ett beydelsefullt steg för svenska att fira sutto på bänkarna framför dem föga mer än ett sextiotal av dessa sven- ska medborgare, som saken så nära an- gick. Och blind dem som kommit till städes voro säkert många flera redan väl införsatta i Nationernas Förbunds verk- samhet, än sådana som verkligen kunde ha nytta av den givna upplysningen.

Det finns ingenting som tyder på att allmänheten av slöhet eller avoghet nekat att infinna sig Den hade bara inte fått veta att din skulle gå dir. Felet var anordnarnas, S v e n s k a förening- e n s för Nationernas Förbund och Sveriges A k a d e m s i k a för - e n i n g f ö r Nationernas För- h u n d , som med sitt exklusiva uppträ- dande underlåtit att med bred och effek- tiv reklam göra mötet till ett verklligt upplysningsmöte. Detta hade naturligtvis varit dess enda berättigande istället för att det som nu blev en liten privat fest för de införsatta Föredragen kunde verkligen ha varit roliga att höra för dem. som inte visste det mesta förut.

AIIt detta kunde ju i nödfall ursäktas Om det inte vore ett sådant tydligt tec- ken på dessa föreningars liknöjdhet för den sak de bildas for att främja.

den nya äganderättsformen, med ärftlig och förytterlig besittning+ rätt. När det gäller större gir- dar med arrendegårdar - del dir- av i lämplig storlek för eget bruk. Och vad beträffar äganderätten - vilkendera är mest ägare - den som med lagfart och fastebrev är skuldsatt upp över öronen eller den som besitter jorden på obe- gränsad lid. kan sälja den och ge den i arv?

Samhället måste kunna inver- ka reglerande på jordvärdet för att t rygga jordbrukets lugna ut- veckling. Det kan inte g5 enbart genom taxeringen, beskattningen. Om inte staten behärskar en viss mängd jord. som är åtkomlig mot en årlig avgäld motsvarande rän- tan på normalt varde. blir det taxeringen, som i stallet följer jordvärdet, vilket vid inträffande konjunkturer springer i höjden. Spekulationen är fri. Kan sam- hället upplåta sin jord mot en av- gäld, rom rättar sig efter genom- snittspriset på lantbrukets produk- ter för den närmast föregående perioden av fastighetstaxeringen - så är det i Danmark - blir det avkastningen, som bestämmer jordvärdet. Men det måste äga rum i sidan utsträckning, att sam- hällets vikt i vågskålen blir av- görande.

ANSVAR OCH T R O H E T I ARBETET.

Det är inte min mening att sä- gå. att inte åtgärder för höjande

yrkesskicklighet och utbildning inom jordbruket äro behövliga. Jag har endast ve- lat framålla att vilka anslag som än beviljas, vilka åtgärder som an vidtagas, kommer aldrig vårt sven- ska jordbruk att resa sig ur sin nuvarande betryck utan en djup gående reform, en reform som återställer jordvärdet i normalt läge som ger jordbruket den trygghet en sund utveckling förut- sätter och samtidigt skapar ägan- derättsformer som möjliggöra brukningsrätt utan en skuldsätt- ning, som jorden ej kan bara. Det kan inte ske utan offervilja från samhällets sida. Men inte hel- ler utan offervilja från jord- ha vi haft troheten i arbetet för ägarna. Låt oss därför från vårt lands modernäring, inte bara stad och land samlas om en lös- i ord utan i girning, s i att vi ning av jordfrågan för det all- framför enskilda intressen vilja se männas bästa Vi skola stå till jordbrukets, då skulle vi också räkenskap för eftervärlden hur vi kunna bereda väg för ett bärkraf- förvaltat jordbruket. hur vi bidra. tigt jordbruk till gagn för hela git att lösa de svårigheter, som folket. förorsakats av förhållandena un- der vår tid. Ha vi kant ansvaret, Elisabeth Tamm