CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism

Sommarseminarium

The Making of Global CapitalismLeo Panitch och Sam Gindin

CMS Stockholm

Kafe Marx

24:e augusti 2013

CMS Stockholm (Kafe Marx) Sommarseminarium 24:e augusti 2013 1 / 26

Upplagg

1 Boken i korthet2 Tema:

StatImperialismFinansialisering


Boken i korthet

Huvudteser:

Stater ar inte offren utan forovarna till kapitalistisk globalisering.

Den amerikanska staten och dess informella imperium spelar encentral roll.

Perioden 1982-2007 var inte en nedgang utan en ny gyllene alderfor kapitalismen.


Boken i korthet

Dynamik:

Maktbalans mellan staterm

Maktbalans inom staters territorium


Boken i korthet

1865-1945: Amerikanska federala staten bygger upp kapaciteter foratt organisera en kapitalistisk ekonomi pa kontinental skala.

1914-1945: Samspelet mellan imperiella stater och nationelltorganiserade kapitalintressen leder till avglobalisering och forlustenav kapitalistiska ekonomier.

USA:s statsadministratorer anser att upprattandet av en globalpolitisk ekonomi med fri handel och investeringsmojligheter ar ennodvandighet for en vital ekonomi inom sitt territorium.


Boken i korthet

1945: Ateruppbyggnaden av en stabil kapitalism i Vasteuropa ochJapan blir central i detta amerikanska projekt.

Givet maktbalansen inom och mellan stater i Europa och Asienmaste ateruppbyggnaden ocksa ge eftergifter at arbetarrorelser.

Langsiktigt projekt, lett av bl.a. Federal Reserve och Treasury, garemot kortsiktiga kapitalintressen. (Jmfr. konkurrerande foretag,devalvering, Mellanosterns olja.)


Boken i korthet

1945-1971: Global kapitalistisk aterhamtning under Bretton Woodskoordinering av nationella ekonomier med dollar som reservvaluta.

Amerikanskt finanskapital som isolerats och skyddats meddepressionens regleringar vaxer i styrka och sin roll.

1968-1979: Stigande arbetarmilitans, lonsamhetsnedgang, inflationoch dollardevalvering skapar nya problem for de amerikanskastatsadministratorernas projekt.


Boken i korthet

1979: Chockhojning av realrantan i USA som en strategi att brytainflationstakten och arbetarmilitansen.

1982-1991: Finanscentrerad omstrukturering av kapitalistiskaekonomier rakar sammanfalla med politiska forandringar i Kinaoch Osteuropa.

1982-2007: Ny gyllene alder for kapitalismen men med okadfinansiell instabilitet. Integrering av amerikanska arbetarklassen ifinanssystemet omvandlar finanskris till global recession.


Stat

Vad ar en stat?

Vad driver dess ageranden?

Hur forhaller sig statsmakten till kapitalet?


Stat

Centrala teser i boken:

Globaliseringen har inte underminerat nationalstaternashandlingskraft

Tvartom sa att globaliseringen i mycket ar en produkt av denamerikanska staten


Stat

Centrala teser i boken:

Globaliseringen har inte underminerat nationalstaternashandlingskraft

Tvartom sa att globaliseringen i mycket ar en produkt av denamerikanska staten

Tre faser i marxistisk teoribildning om staten:

1 Instrumentalism

2 Relativ autonomi

3 Internationalisering av staten?


Stat

Instrumentalism:

The state is nothing but the most general organization of theruling classes, its basic function being to preserve and expandthe exploitation of the oppressed classes.N. Bukharin


Stat

Instrumentalism:

The state is nothing but the most general organization of theruling classes, its basic function being to preserve and expandthe exploitation of the oppressed classes.N. Bukharin

Relativ autonomi:

Fran ett instrument i klasskampen till ett moment i ettproduktionsforhallande.

Staten ej omedelbart i handerna pa borgerligheten. Daremot finnsett langsiktigt beroende av borgerligheten eller en fungerandekapitalackumulation, vilket satter vissa granser for statensautonomi.


Stat

Relativ autonomi enligt Panitch och Gindin:

In so far as states in capitalist societies are dependent fortheir own tax base on successful capitalist accumulation andgrowth, in so far as their legitimacy depends on the provisionof employments, in so far as their legitimacy is undermined bymass unemployment... these are the things that make statescapitalist states. It’s not because the Koch brothers tell themwhat to do, but because the states – for their own resourcesand their own legitimacy – needs successful capitalism.


Stat

Figur: Relationer mellan aktorer i en kapitalistisk ekonomi


Stat

Influenser fran Poulantzas:

Relativ autonomi

Staten som hierarkiskt ordnad ensemble av institutioner

Influenser fran Miliband:

Statseliten som strategisk aktor


Stat

Influenser fran Poulantzas:

Relativ autonomi

Staten som hierarkiskt ordnad ensemble av institutioner

Influenser fran Miliband:

Statseliten som strategisk aktor

Vidare efter Miliband ch Poulantzas:

Statens kapaciteter

”Internationaliseringen” av staten.

Internationaliseringen av (den amerikanska) staten:

Internationell juridisk ordning som sakrar kapitalackumulationen

Dock med bibehallen nationell statsmakt

Ett teoretiskt perspektiv som intar en stallning mellan realism(Harvey/Callinicos) och teorin om en transnationell stat(Hardt/Negri och Robinson)?


Imperialism

Vad ar imperialism?

Hur sarskiljer sig bokens imperialismteori

Vad blir konsekvenserna av olika teorier?


Imperialism

Arbetsdefinition:

Imperialism ar ett ojamlikt dominansforhallande dar en statutstracker sin kontroll utover sina granser och kontrollerar eneller flera andra stater eller folkgrupper.


Imperialism

De klassiska marxisterna (Bukharin/Lenin/Luxemburg): Ett ojamliktforhallande som har sin grund i en ojamn utveckling av kapitalistiskaproduktionsforhallanden

1 Den historiska kontexten: Intensifierad jakt pa kolonier ca 1870fram till 1:a varldskriget (jmfr. The Scramble for Africa).

2 Teorierna om imperialism syftade pa att forklarainter-imperalistisk rivalitet mellan utvecklade lander.

3 Centrala antaganden:

Produktionsprocessen och foretagen ar nationellt forankrade(sammansmaltning).De imperiella staterna agerar pa ett satt som varnar deras inhemska(”monopol”-)foretag.Drivkraften bakom kolonialismen ar en ansats att sakrakapitalexport, nagot som tillfalligt skulle losa en inhemskoverackumulation.Politisk riktning och strategi (Lenin vs. Kautsky).


Imperialism

Problem med den klassiska teorien efter 2:a varldskriget

1 Den historiska kontexten: Avkoloniseringen under efterkrigstiden

2 Om den klassiska teoren betonade inter-imperialistisk rivalitet satycks efterkrigstidens kalla krig snarare ha praglats avsammanhallning mellan de avancerade kapitalistiska staterna.

3 Angaende de centrala antagandena:

Produktionssprocessen och foretagen blir i allt storre utstrackningmultinationella.Mojligen inte langre lika tydlig koppling mellan speciika foretag ochspecifika stater.Visar sig att den stora andelen kapital export snarare sker mellanavancerade lander an fran utvecklade till utvecklingslander. Darmedundermineras argumentet att behovet av kapitalexport skulle varadrivkraften bakom imperialism.


Imperialism

Nya teorier slar igenom i denna nya historiska situation genom attforskjuta fokus fran inter-imperialistisk rivalitet till en motsattningmellan centrum och periferi.


Imperialism

Nya teorier slar igenom i denna nya historiska situation genom attforskjuta fokus fran inter-imperialistisk rivalitet till en motsattningmellan centrum och periferi.Beroendeteori (Gunder Frank, Bello) 1950:

Varlden ar uppdelad mellan lander i centrum, semiperiferi ochperiferi

Uppdelning gynnar centrumlanderna genom ojamnlikt utbyte

Periferins beroende av centrum reproduceras aktivt


Imperialism

Nya teorier slar igenom i denna nya historiska situation genom attforskjuta fokus fran inter-imperialistisk rivalitet till en motsattningmellan centrum och periferi.Beroendeteori (Gunder Frank, Bello) 1950:

Varlden ar uppdelad mellan lander i centrum, semiperiferi ochperiferi

Uppdelning gynnar centrumlanderna genom ojamnlikt utbyte

Periferins beroende av centrum reproduceras aktivt

Varldssystemsteori (Wallerstein, Arrighi, Gunder Frank) 1970:

Landerna ar inte ratt analysenhet – det ar globala transnationellastrukturer

Lander exploaterar inte lander – t.ex. exploaterade europeerslavarbetskraften i USA (ett centrumland).

Utga fran totaliteten – enskilda landerna och omraden bestams avden totaliteten


Imperialism

New imperialism (Harvey, Callinicos):

Overackumulation kraver spatial fix – expansion ellerkapitalforstoring

Accumulation by dispossession

Nyliberalism en reaktion pa krisen – geopolitisk konkurrenshardnar – ”American decline”

Imperialistiska krig fortfarande tankbara


Imperialism

New imperialism (Harvey, Callinicos):

Overackumulation kraver spatial fix – expansion ellerkapitalforstoring

Accumulation by dispossession

Nyliberalism en reaktion pa krisen – geopolitisk konkurrenshardnar – ”American decline”

Imperialistiska krig fortfarande tankbara

Imperiet (Hardt och Negri):

Imperialismen har overskridits av marknadskrafterna

Inte langre centrum periferi eller global hegemon – skillnad i grad,inte art

Monarki (USA, G8, IMF, Nato) – oligarki (MNC) – demokrati(NGO, FN)


Imperialism

Informal empire (Panitch och Gindin):

USA reglerar forutsattningarna for en framgangsrik globalackumulation och far darmed institutioner och stater att anpassasig for att darigenom tjana pa det. De vill bli en del i denimperiella strukturen.

Forutsattningarna for denna sorts imperialism byggs stegvis uppunder 1900-talet, accelererar efter andra varldskriget och nar sinfullkomning under 1900-talets sista decennier.


Imperialism

Mot klassikerna:

Landerna overskrids av kapital- och produktionsfloden hos MNC:s– upploser ”nationellt organiserade” bourgeoisier

Ingen nodvandighet i tendensen mot internationalisering – tvartom

Mot beroendeteori:

De starkaste ekonomiska flodena gar mellan de avanceradelanderna, inte Nord och Syd.

Den globala arbetsdelningen overskrider pa manga omradennumera uppdelningen Nord/Syd

Mot varldssystemsteori:

Under lang tid av kapitalismens utveckling tycktes enuniversell/global kapitalism i sjalva verket omojligt – forst senaste20 aren verkligt global arbetsdelning.


Imperialism

Mot New Imperialism:

Det finns ingen som kan eller vill utmana den amerikanskadominansen. De amerikanska interventionerna – t.ex. Gulfkriget –var inte for imperialistisk dominans.

1970-talskrisen ar overvunnen – ingen ”American decline”

Mot Hardt och Negri:

Staterna ar inte overspelade. Multinationella foretag ar beroendeav manga fler stater.

Den relativa autonomin tillater aven manga avvikelser ochanomalier inom ramen for det ”informella imperiet”.


Imperialism

Our book argues that capitalism will not be brought to itsknees by the external conflicts of inter-imperial rivalry(capitalism is too integrated across states), nor from internaldivisions among fractions of capital (their mutual dependenceis too strong), nor from mechanical laws of falling profits (aslong as we continue to accept its impositions, capitalism islikely to find ways to renew itself). It is out of a renewal ofclass struggles within each state – which will necessarily haveinternational implications – that the unmaking capitalism cancome about.


Finansialisering

Varfor, var och nar uppstar finanskapitalet?

Vad ar forhallandet mellan finanskapital och resten av aktorerna?

Vilken roll spelade finansialiseringen under 1970-talet respektivenuvarande kriser?


Finansialisering

Produktivt kapitalPenningkapital

Varukapital

Kapitalets cirkulation leder till mojligheten att lana ut tillproduktion mot extra betalning.

Finansiera investeringar: Kredit mot skuld + ranta, utdelningar,etc.


Finansialisering

hög avkastninglåg avkastning

hög skuldsättning

låg skuldsättning

Marknadens dynamik skapar ojamlik fordelning av kapital.

For vissa kapital ar det mer lonsamt att bara lana ut pengar anatt investera i produktion.


Finansialisering

hög avkastninglåg avkastning

hög skuldsättning

låg skuldsättning

Dynamik generar finansiella ”rentiarkapital”.

Inkomstflode via rantor, utdelningar, finansiella tjanster, etc.


Finansialisering

I moderna ekonomier har staten monopol pa pengar.

Ackumulerade reserver av statspengar mojliggor utlaning genombankkredit.


Finansialisering

I moderna ekonomier har staten monopol pa pengar.

Ackumulerade reserver av statspengar mojliggor utlaning genombankkredit.

Merparten av pengarna existerar bara som kredit/skuld skapade idet privata bankssystemet.

Reserv av statspengar

Kredit Skuld

Figur: Pengar i det privata bankssystemet.


Finansialisering

Finanssystemet reglerar floden av juridiska ansprak pa realekonomiskaresurser mellan kapital, stater och individer.

Stat

Hushåll Finanssystemet Företag

Resten avvärlden


Finansialisering

Instabilitet ar inbyggt i finanssystemet.

Kreditkris uppstar nar kreditorer uppfattar att riskerna ar forhoga och haller nere tillgangen pa kredit.

1 Depressiv effekt pa den reella ekonomin.2 Dominoeffekt pa kreditssystemet.


Finansialisering

Olika perspektiv pa finanskapitalet och ”finansialisering”:1 irrationellt

kortsiktigt och spekulativtoreglerat utlopp for overskottskapital


Finansialisering



2 parasitar fraktion

extrahering av rantor och utdelningar fran produktivt kapitalskuldsattning av aktorer utanfor territorium


Finansialisering





3 klasskonfiguration

juridisk separation av institionella agare och foretagny struktur av kapitalagare genom finansiella institutioner


Finansialisering





3 klasskonfiguration

juridisk separation av institionella agare och foretagny struktur av kapitalagare genom finansiella institutioner

4 funktionellt

riskstyrning och kapitalallokering i global ekonomidisciplineringsmekanism


Documents

CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism