7/17/2019 Brand issue 4 2012

1/43

1

7/17/2019 Brand issue 4 2012

2/43

3

Vi storknar. Varje vecka en nykulturdebatt. Alla ska ta stll-ning. Alla ska twittra. Vi drunk-nar i sikter. Och med debat-terna kommer metadebatterna.Om kulturvnstern som hartagit universitet och tidningsre-daktioner till sin bastion. Varfrr kulturdebatten s viktig frhgern idag? Kanske r det fratt det r det enda forum dr dekan vara populister: de har redanden ekonomiska och politiskamakten. Men i kulturdebat-ten kan de utmla en bild av sigsjlva som vanligt folk, skildrasig sjlva som underdogs, mot enstatsfeministisk kulturmarxis-tisk kulturvnster. En myt sompassar dem perfekt. I sitt raseriver den politiska korrekthetenmts den etablerade hgern ochextremhgern, antifeministeroch flyktingmotstndare. Kan

vi vinna dessa debatter - ellerhar vi redan frlorat om vi frs-ker diskutera med dem p derasgrundpremisser?

Vi oroas.Hgerpopulismen i sig

skulle inte vara s orovckande

om det inte var fr att den flyt-tar hela den politiska debattent hger, rycker bort den frn ensocioekonomisk diskussion ochstyr ver den p en kulturell-moralisk. Den skulle inte heller

vara s orovckande om den intebildade ett block med en reaktio-nr hgermobilisering p gator-na. I krisens klvatten framstrfascismen terigen som ett alter-nativ. Och som ett dubbelt hotfr vnstern: dels ett fysiskt hotmot oss, vra lokaler, vr mj-lighet att mtas och organisera.Och dels ett politiskt och socialthot, genom att frska trnga ini arbetarklassen och erstta vrorganisering, ta ver ett socialtmissnje och rikta mot ett annathll, mot syndabockar i samhl-lets utkant.

Vi rasar.Vi r frbannade och vetatt vi inte kan backa mer. Vi strredan med ryggen mot vggen.Vi har inget annat val n att gramotstnd mot en auktoritr kris-politik ovanifrn och reaktionrmobilisering underifrn. Och vi

vet att vr lsning i nte kan vara

reaktiv och bara svara p derasprovokationer. Utan mste bliaktiv, mste ta formen av en egenpolitik, egen social organiseringoch att ge egna svar p den orosom alla knner i samhlletidag. Vi mste bemta fascismensom det dubbla hotet, fysisktoch politiskt. Det politiska sva-ret r att bedriva en intressan-tare klasspolitik, som klarar avatt sammanfra gemensammaintressen, oavsett arbetar-klassens kn, hudfrg ellersexualitet. En klasspolitik sominte bortser frn maktstruktu-rer som drabbar icke-vita ochicke-heterosexuella, utan skaparutrymmen fr dessa som trngerin i, och tar kampen med, denofficiella socioekonomiska poli-tiken frn hgerhll och inteseparerar kultur frn ekonomi.Vi fr varken blunda fr den delsom faller utanfr samhllsnor-men - eller den del, de vita man-liga fabriksarbetare i bruksorter,som hgerextremismen frskerfnga upp. Vi mste bde varadr hgerextremisterna r - och

dr de inte r. Nyckeln till vr

framgng r att skapa en ny uni-versell politik, dr vra olikheterblir en styrka och frbinds igemensamma projekt snarare nen erknnandets och representa-tionens politik. Det handlar omen kamp om samhllsekonomin- men den kampen r i grundoch botten alltid materiell, inteenbart kulturell.

Bild: Anton Ingvarsson

Trtt p gamla klassiska fanor och

plakat? Osker p hur du kan organi-

sera en politisk aktion som inte r en

klassisk demonstration till det lokala

statshuset? Beautiful Trouble r en

handbok som ger phittiga frslag

p bde utseende och innehll p

de sociala rrelsernas politiska ut-

tryck. Boken har samlat en lng tids

erfarenheter frn aktivister, konstnrer

och mnniskor dremellan, som alla

frsker att bredda hur vi tnker att en

politisk aktion kan se ut och gras. Bo-

ken erbjuder bde teoretiska, taktiska

och kommunikativa underlag, fokus

r p hur den politiska praktiken mest

effektivt fr ut sina budskap inom

offentligheten. De ville helt enkelt ge

redskap och tips fr den kommande

generationen av samhllsfrndrare.

Fr tjugo r sedan kom Susan Faludis

Backlash p svenska, om bakslaget

mot den feministiska rrelsen. Reagan

och knskonservatismen ville driva

tillbaka kvinnorna till spisen efter

60- och 70-talets andra feministiska

vg. Till 15rsutgvan av Backlash

skrev Faludi ett nytt frord, om hur

90-talets antifeminism frndrats

och istllet blivit liberal. Det liberala

motstndet riktade in sina kanoner

mot knkvotering, genusstudier och

statsfeminism i valfrihetens namn.

I Sverige ndde denna vg Sverige

1995, som bakslag p Stdstrumpor-

nas framgngar att infra jmstllds-

planer inom statlig administration och

akademi. Tio r senare var det dags fr

en tredje antifeministisk vg i Sverige,

nr Pr Strm och hans antifeminister

brjade blogga runt 2007. Om de

tidigare tv bakslagen frnekat exis-

tensen av en knsmaktsordning, hll

Strm istllet med om att det fanns ett

strukturellt frtryck - men riktat mot

mn. Nu kastar Strm in handduken i

jmstlldhetsdebatten. Mannen som

gav feministhatet bloggutrymme hv-

dar att han utsatts fr hrskartekniker.

Bakslag kan ven drabba feminismens

belackare.

REVOLT REAK-TION

7/17/2019 Brand issue 4 2012

3/43

5

Hur r situationen fr mnga kulturar-

betare idag?

Kulturarbetaren, s som arbetare,

r nog den som frst ifrgastts nr

hgervindar blser och prekarisering

breder ur sig.

Varfr och hur ska kulturen/konsten

finansieras och p vilket stt r kul-

turarbetaren/konstnren nyttig fr

samhllet?

Drfr r det ocks bttre att satsa

p att skapa allmnningar som till-

fredsstller behov av sdant som kul-

turarbetare behver fr att leva och

skapa, snarare n projektanstllningar

och lite hgre arvoden fr dem f som

fr stlla ut.

Tror ni den oskra arbetssituationen

skapar gemensamma intressen mellan

dessa annars smtt isolerade arbets-

branscher?

Det finns en chans att de allmnna

prekra arbetsvillkoren leder till ge-

mensamma intressen som kan leda till

en politisk strategi, men frgan r fort-

farande vad det skulle vara och i vilken

form. Utan ngon slags ordentligt fack

eller annan form av organisation som

fungerar och talar emot det prekra ar-

betets frhllanden och konsekvenser,

liksom ptvingat entreprenrskap och

outsourcing, kommer konkurrens och

splittring mellan arbetare frn olika

sektorer bara att fortstta.

P vilket stt kan kulturarbetares kun-

skaper vvas in i det politiska?

Organiserade och politiserade kul-

turarbetare har alla potential att berika

politisk aktivism genom att frvandla

torra abstraktioner ver maktens, ex-

ploateringen och frtryckets natur till

mer attraktiva beskrivningar. Om vra

sm och tunna rrelser kunde tala till

folk p ett stt som bde berr hjrta

och hjrna, kanske vi har ngot att

vxa ur. Det r rtt sjlvklart att affekt

r avgrande i det politiska arbetet.

Kreativa personers kunskap och frm-

gor tillsammans med viljan att experi-

mentera skulle kunna bidra till taktiska

uppfinningar inom rrelser och strate-

gier.

Samira Ariadad

Bild: Anja-Lisa Rudka

HUR GR DET, PREKARIATET STOCKHOLM

KULTURARBETARE FRENEN EDER

Du var p det internationella anarkist-

mtet i S:t Imier i Schweiz i augusti.Vad var det fr mte?

Mtet arrangerades p grund av att

et var i S:t Imier som den s kallade

Antiauktoritra internationalen grun-

ades fr 140 r sedan, efter att Baku-

in och hans kamrater hade uteslutits

rn den marxistiskt dominerade Fr-

ta internationalen.

Som en tysk journalist ppekade r

n 140:e rsdag kanske inte det mest

ppenbara tillfllet fr ett stort mte,

men det terspeglar vl den relativa

tyrka som den anarkistiska rrelsen

ar idag.

Vad var det fr folk dr och vad

diskuterades?Arrangrerna var praktiskt taget alla

sociala anarkister, det vill sga fr-

ankrade i den anarkokommunistiska

och anarkosyndikalistiska historien.

Detta prglade ocks programmet och

deltagarna, allt som allt ngra tusen.

Det hlls historiska fredrag och l-

gesrapporter, diskuterades anarkafe-

minism och ekologi. Allt som allt blev

det kanske lite fr mycket smrgsbord

och sprkproblematiken kunde heller

inte lsas. Det var ju folk frn hela vrl-

den dr och professionella versttare

fanns inte p plats.

Lever anarkismen och vart r den

p vg?Javisst lever anarkismen! Frgan r

vl snarare hur den ser ut och vad den

kan uppn. Som en radikal rst som

driver den politiska debatten framt

har anarkismen varit viktig sedan mit-

ten av 1800-talet. Sjlvklarheter som

tta timmars arbetsdag, yttrandefrihet

och jmstlldhet var frgor som en

gng i tiden framfr allt drevs av anar-

kister. Denna roll kommer anarkismen

ocks att spela framver. En klart str-

re utmaning r att bli en politisk kraft

som verkligen kan pverka samhllets

grundlggande ekonomiska och poli-

tiska strukturer. Fr att verhuvudtaget

kunna tnka sig det behvs betydligtmer enhet och hngivenhet samt be-

tydligt fler djupgende analyser och

strategiska diskussioner. Men i den

ena eller andra formen kommer anar-

kismen att finnas kvar, det behver

man inte oroa sig fr.

Kajsa Ekis Ekman

Bild: Anja-Lisa Rudka

HUR GR DET, GABRIEL KUHN, FRFATTARE TILL BCKER OM ANARKISM

ANARKISTISKA INTERNATIONALEN

7/17/2019 Brand issue 4 2012

4/43

6

Amsterdam!Husockupanterna, skallade Kraakers, har varit ryggradeni hollndska aktivismen. Vad hnderefter frbudet?Ls mer p sid. 10

Kulturdebatttill dds. Kan vi verkligenvinna kulturdebatterna, eller har vifrlorat bara vi ger oss in i dem? Hurfr vi tillbaka fokuset p ekonomi?Ls mer p sid. 54

Slja sin sjlutan att f ett re till-baka. Nu ska vi alla bli entreprenrer- och konstnren str som modell frhur vi ska slja oss sjlva.Ls mer p sid. 68

Tecknad sprngkraft.Seriesverige harpolitiserats. Idag r serietecknarna enviktigare opposition mot borgarna nvad vnsterpartiet r.Ls mer p sid. 60

OM MNNISKAN VORE FRNUFTIG SKULLE HONFR LNGE SEDAN HA TAGIT TILL VAPEN.NR KLIMATRRELSEN BLIR BRUN. SID 48.

Okej, han r en enerverandeperson. nd kan jag inte slutayssna. Markus Birro intervjuas

p radion. Fr sjuttioelfte gng-n. Nu vill han starta ett nytt

kristdemokratiskt parti. Frragngen var det om hans frsta-majtal p temat Upp till kampfr familjen . Gngen innan atthan ville stlla upp som ny par-iledare fr Kristdemokraterna.

P1:s programMnniskor och t ror han debattera med Kristde-

mokraterna. Vad kommer hanskluvna instllning till dem ur?Birro menar att Kristdemokra-erna svikit sina ideal. De har

blivit ett Moderaterna light,om bryr sig mer om plnbo-

ken och skatterna n att knnaolidaritet med samhllets bot-enskrap.

Det finns en potential somnte utnyttjas, menar Birro.

Eftersom vnstern tappat sinagrundlggande vrderingar.Det finns ett utrymme fr enocial hger, som betonar vl-

grenhet, solidaritet och fr-oning: som arbetar praktiskt

ute i samhllet. Den sidanfinns hos de kristna, men intehos Kristdemokraterna.

Vilka r det som r ute pgatorna och tar hand om ute-liggare hr dr jag bor? Det rinte vnsterrrelsen och Soci-aldemokraterna. De sitter ju pandra stllen, p Sdermalm ochdricker te och kkar surdegsbrd.Det r kristna organisationer,Frlsningsarmn och Livets ordi Uppsala som gr ett arbete iGottsunda med uteliggare. Den populistiska kritikensvider. Vnstern utmlas sometablisemang och verklighets-frnvnd. Han vill ha en hgersom tar ver vnsterns socialaengagemang. Lsningen finnsi religionen och familjen somen solidarisk och antiegoistiskkraft, menar Birro. Jag var nogfamiljefascist rtt tidigt, sgerhan. Fascist?

Birrofascismen. Jo, det finns ensn. En fascism som r social,som inte r homofob eller rasis-tisk. Ngonstans glmmer viofta det, vad fascismen somreaktionr mobilisering bestodav. Reaktionen som vld, somgatukamp och terror, den ser vii extremhgern idag. Men fas-cismen hade ett annat ben frsin mobilisering. Det som kallas

den sociala hgern. Med kom-binationen vld och social verk-samhet frskte de bli en stat istaten, skapa sin massbas, bdegenom att krossa arbetarrrel-sen och utmana den p derasegna mark. Fascismen som enrrelse som gav brd och takver huvudet fr sitt folk. NrBloc Identitaire serverar flsk-soppa till franska medborgare,Casa Pound kmpar fr rn-tefria bostadsln t italienskafattiga familjer, Svenskarnas

parti frsker samla in kldert svenska hemlsa, GylleneGryning ppnar arbetsfrmed-lingar fr grekiska arbetare ochdessutom brjar erstta polisensfunktion i vissa av Atens kvar-ter eller nr islamistiska fun-damentalister str fr sjukvrdoch utbildning i utsatta kvarter- d ser vi fascismens socialasida. Voluntarism och familjenska ta ver statens funktioneroch absorbera smllen frn enekonomisk nyliberal chockpo-litik. En selektiv vlfrdsstati staten. Bara fr de utvalda ifolkgemenskapen.

Stormtrupper p gatan r ettfysiskt hot. Birrofascismen ett

socialt. Nr fascismen terigenandas morgonluft i eurokrisensEuropa s gr den inte bara utsom stormtrupper fr att jagasyndabockar. Den str ocksdr som Markus Birro och ser-

verar soppa till uteliggare.

Mathias Wg

Ls Tema fascism p sid. 18-53.

R som i Reaktion 52

Abe Bergegrdh, Mattias Pettersson Vnstern mste prata ekonomi 54

America Vera-Zavala Kulturkrig 56

Mattias Elftorp Tecknad sprngkra ft 60

Ana Betancour Kommunikationsgerillan och torgen 64

Rasmus Fleischer Kulturens ekonomi 66

Michele Masucci Faust som entreprenr 69

Kajsa Ekis Ekman Grnsland i ruiner 74

Elliot Baron Cyber mter hyper 75

Nicole Montn Viktigt men torrt om de osynliga 76

Klara Meer Obeknade kroppar 77

Ragni Svensson Sorgsen fascists uppvxt 77

Jakob Kaee Nr medelklassen rker grs med Hitler 78

Moa Candil Inte tillrcklig dissektion 79

Henrik Bromander Gula faran 80

My Vingren Kvinnor vid sprrlinjen 83

TEMA KULTURKAMPNNEHLLBRAND NR. 4 2012 TEMA FASCISM

BIRROFASCISMENFASCISMEN HAR EN ANDRA SIDA, EN SOCIAL DRA MED SELEKTIV SOLIDARITET

randtal - Hegemoni 3

Kajsa Ekis Ekman anarkistiska internationalen 4

amira Ariadad - Kulturarbetare, frenen eder 5

Mathias Wg Birrofascismen 6

Miranda Rudkling, Love Kllman Leenden p bestllning 9

Kajsa Philipsson Kraakers 10

adim Fetalh Jag kommer att minnas 13

elao Carvallo - Paraguay efter kuppen 16

hora Esmailian - Iransk fascism 16

Lovisa Brostrm Hgerextremismens ekonomi 19

Mathias Wg Plantskolan 22

Jessica Svensson Fem feministiska lrdomar 27

Andreas Malm Tre nyanser av brungrnt 30

Mikael Brunila Finsk metapolitik 36

Pernilla Marcos Mantrarrelsen 39

Anna-Klara Bratt Nthat och annat hat 41

Spyros Marchetos En gryende fascism 44

Antifa Negative Varken euro eller drachmer 49

7/17/2019 Brand issue 4 2012

5/43

98

Det har blivit tyst p scen.Ngra sekunder gr innan duhar frskrat dig om att det inter en konstpaus eller ytterligarett scenskifte. En diskret men

omissknnlig uppmaning tillppld. Varfr klappar du med,gentligen? Pbjuden respons,nte p reflex utan av vana. Du

klappar antingen fr att sig-nalera ngonting eller ljudlstr syns skull. Visar respekt frtt de har jobbat, tagit sig tid,nstrngt sig.

I foajn, sllskapsrummet,obbyn, the greenroom vljer duedan den roll som passar just

dig bst: den exalterade, dendistanserade, den reflekterande,den insatta, den tvlingsinrik-ade. Du cirkulerar runt runt in bekrftelsens legitimerings-oop: snygga konster som visas

upp fr att behlla publikensntresse fr det som bert-as, en berttelse som i sin tur

finns dr fr att legitimera attngon hoppar runt helt osam-manhngande infr hundratalstillasittande. Denna ngonom r underhllande, rent avolklig, just genom att inte tro

p det den gr. Leenden at yourervice, p bestllning, av rutin.

Sjlvutlmnande och sjlvut-plnande p samma stt som duill vardags.

Kultur blir inte folklig fr attdet finns en igenknningsfak-or i dess tema eller innehll.

Det r snarare positivt om det

du knner igen i de frestlldakaraktrerna bara r smsaker.r det d teatern, folkparken,kllarlokalen som inrymmerolket? Inte enbart. Det r sna-are produktionsfrhllandenom skapar folklighet: om ut-

varen r lika a lienerad frn detden framfr, som de flesta rrn det som de gnar sina liv t, blir det folkligt. Ngontingom inte r eller inte ser ut att

vara sv rt, det blir provoceran-de. Det dr skulle ju vem somhelst kunna gra om det inte r

sjlvutlmnande det vill sgafrnedrande: det dr skulle jagaldrig vilja gra. Det r folkligtatt bara gra sitt jobb.

S vad r det egentligen somhar hnt bakom kulisserna?Utvarens fokus har frkjutitsfrn verksamheter till projekt,

vilka definieras snvare (Allalokaler som gs av staten skaunder detta r tillgnas Man-lig Frfattare) och har kortareperspektiv. Detta motverkarbland annat lngsiktiga kollek-

tiv som kan vara svra att styra.Pongen med offentliga stdtill kultur frsvinner i och medanskningsblanketterna somspecificerar varfr du ska grangot, hur du ska gra det, vilkaresultat detta kommer att ge,samt hur du ska frvalta dessaresultat = en affrsplan.

Medel har blivit ml: eko-nomisk effektivisering och till-

vxt fr folkbildningsprojektetSverige. Kulturen prioriterasom den bidrar till ngot annatomrdes (ekonomiska) upp-sving eller effektivisering, ochd som bihang. Konkurrens-kraft uppns genom likriktningsom uppns genom utlokali-serad och/eller internaliseradmyndighetsstyrning. Om en grsig av med eventuella illusionerom det konstnrliga fltets sr-skilda karaktr, blir det tydligtatt Kulturen r bra underhllfr Sverige.

Din person r freml fr

underhll. Kulturen r dinavkoppling och det finns inte

tid, energi eller mentalt utrym-me att ta in ngonting som du

inte vet att du tycker om. Mel-lanmnskliga relationer harverhuvudtaget blivit ngontingatt unna sig, att ta sig tid fr, enlyx du kostar p dig. Dina mj-ligheter att uppleva r begrn-sade. Knslosystemet r reglerats att vi hindras frn att dela

verklighet med varandra. Detleder till avskaffandet av detgemensamma, av gemenskapsom sdan inte bara solidari-tet utan ocks tillit; av mjlig-heten att verhuvudtaget lita pngon.

Nu orkar du nsta vecka; duhar blivit tillrckligt distrahe-rad.

Miranda Rudkling

och Love Kllman

Bild: Joanna Ekstrm

Love Kllman r frilansande dansare

och aktiv i Ingen mnniska r illegal.

Miranda Rudklint r kommunikations-

vetare, skribent, queeraktivist.

Citaten r hmtade ur Lyra Ekstrm

Lindbcks bok Tillhr Lyra Ekstrm

Lindbck (Modernista, 2012)

SOM OM JAG SKULLE UNDERHLLA ER...SKRUVA ISR ER BIT FR BIT OCH SMRJAIN ALLA DELAR MED PIKANT BEKRFTELSE.SOM OM MIN AVSIKT VAR ATT GRA DENHR KAMPEN ROLIG FR ER. ROLIG!

FR ER SPELAR DET INGEN ROLL HURSTARK KOMMUNIKATIONEN R. HUR MYCKETDET BRNNS. FR ER HANDLAR DET OMTYDLIGA, R IGIDA FACK AV TIMMAR, PLATSEROCH NAMN. VEM SOM SAGT VAD. NR, VAROCH HUR LNGE.

POPULARITETENS GRUNDFORMEL: I ALIENATIONEN KNNER VI IGEN OSS.

LEENDEN P BESTLLNING

7/17/2019 Brand issue 4 2012

6/43

110

Red Light District, rka p och Van Gogh-museet. I denna ordningbockar vanligtvis beskare i Amsterdam av sin to do-lista. yvrr...

Jag har bott i den hr staden i tv r. Bortom det tur istiga, rAmsterdam ocks en stad som i r haft en imponerande ockupa-ionsrrelse. Rrelsen som jag nu har glidit in i lever dock p bde

gamla och tynande meriter. Den frsta oktober kom det hrdalaget, ett lagfrslag trdde i kraft som gjorde det olagligt att ocku-

pera. Jag tror att den lnga ockupationstraditionen som funnits hr,bde p gott och ont, har satt sin djupa prgel p den radikala vn-tern i Amsterdam. Hr finns till exempel int ressanta jmfrelser att

gra med den svenska aktivistrrelsen.

Lng historia av ockupationerOckuperandet brjade redan p sjuttiotalet. Det var en blandningv politiskt medvetna ockupanter som satte sig emot en omjlig

bostadsmarknad och mnniskor som bara ville ha ngonstans att bo.Men framfrallt var tomma hus lttillgngliga. P ttiotalet brjadepolitiker se ockupationsrrelsen, med tusentals o ckuperade hus, somtt problem. yngre polisrepression fljde. Men hrd milit ant kampkapade framgngar som frdelaktiga lagar och hyreskontrakt.nterna konflikter och allt tyngre polisvld ledde dock till sist till attntalet ockupanter, och ockuperade hus, dalade successivt till dr

vi r idag, med ett fyrtiotal hus och slls ynta ockupationsaktioner.Fram till den frsta oktober var det delvis lagligt att ocku-

pera ett hus. En vanlig aktion gick till s hr: en person med kun-kap om hur man bryter upp en drr brt, med assi stans av en annan

person, upp lset till huset och satte samtidigt in ett nytt ls. Dettavar olagligt. Drfr behvdes en strre grupp mnniskor som skyddmot polisvld och fr att skymma sikten s att brytaren inte skullekunna identifieras. Sedan gick en grupp mnniskor in i huset medanresten och en poliskommunikatr stannade utanfr. v poliser ficksedan komma in i huset och se att det inte hade bebotts eller varitunder reparation p minst ett r. D var ockupationen laglig. Hademan kommit s lngt som ett okej frn polisen, d var det bara vldoch hot om vld frn husgaren kvar att se upp fr. En research-grupp kollade fr skerhetens skull upp lite bakgrundsfakta omhusgaren innan ockupationen fr att minska risken fr allvarligaattacker. Det hnde bland annat att husgare betalade mnniskorfr att med till exempel basebolltrn spa skiten ur ockupanterna.

Drfr slutade man ocks ockupera i Red Light District och andrastllen dr det var hg sannolikhet att garen var en del av den orga-niserade brottsligheten. Bara genom en rttegng kunde husgarenf det ockuperade huset tillbaka, om denne kunde bevisa att husetskulle bebos eller renoveras.

Kriminaliserandet av ockupationer

Idag r det helt olagligt att ockupera, med en straffskala p upp tillfyra r som dock aldrig anvnts. En ockupation gr i princip till psamma vis som frut, med skillnaden att polisen inte kommer in ihuset och kollar. Alla hus som r ockuperade ska vrkas, var tredjemnad vrks upp emot tjugo hus p samma dag. Och de hus somockuperas efter den nya lagen vrks ofta tidigare n s, ven om det

KRAAKERS

fortfarande r betydligt lttare att ockupera i Holland n i Sverige.De stora stderna drabbas hrdast av vrkningar, medan de ockupe-rade husen i de mindre stderna och byarna fortfarande str orrda.Husen i Amsterdam som kommer att klara sig r de som lyckats flaglig status genom hyreskontrakt eller gande.

De ockuperade husen r inte bara lsningar p enskildas bostads-problem, utan de anvnds ven som cykelverkstder, cafer, bokaff-rer, fr sportverksamhet och p andra kollektiva vis. Mitt intryck ratt det ger den radikala vnstern sjlvfrtroende och sjlvstndighetatt ha en struktur som tillfredsstller ens vardagliga behov, utomrckhll fr statlig kontroll eller kapitalistiska intressen.

Inget snack, bara verkstadDen radikala vnstern r i Amsterdam vldigt praktiskt oriente-rad. En hollndsk kompis, som tillbringat en del tid i Gteborg, satill mig att han tycke att skillnaden mellan den radikala vnsterni Amsterdam och det han sg i Gteborg r att inom den senaresker aktivismen i given ordning. Frst teori, debattkvllar och stu-diecirklar, och om man verkligen har det under kontroll, d kanman gna sig t praktisk aktivism. Nstan som att det skulle varafult att gra ngot praktiskt om man inte kan rabbla vackra teorierom varfr man krossade det dr fnstret eller frskte bygga uppen alternativ infrastruktur fr vardagliga behov. Det r ocks minerfarenhet av Sverige, att den politiska allmnbildningen r vldigtakademiskt inriktad. Kanske har det att gra med att s mngakamrater i Sverige brjade sitt politiska intresse i ngot parlamen-

tariskt ungdomsfrbund. Och kanske att det r s mnga, jmfrel-sevis, som i Sverige ngon gng har pluggat p universitetet, och attdet i sin tur har pverkat den akademiska nivn inom den radikala

vnstern. I Holland r det nstan t vrt om. Politiken utgr frn detpraktiska. Min kompis svarade avslutningsvis, efter att ha tnktlnge p frgan om han kunde komma med ett praktiskt exempel p

vr analys, att det r en vld igt stor skilln ad p att ha en diskussioni ett ockuperat hus och att ha den i en hyrd lokal.

I Holland har mjligheten att ockupera sin bostad varit mngaaktivisters frsta mte med radikal politik. Nstan varje sndag harman trffats runt -tiden fr att tillsammans g till det hus som skaockuperas. De frberedelser och frdigheter som krvs fr att frst

vlja hus, mobilisera, planera och till sist bygga upp det snderslag-

na huset, r vldigt praktiskt utbildande. Och det skapar en kulturav att hantera polis och att kunna bygga sin egen bostad nstanalla hollndska aktivister jag knner r typ lssmeder, rrmokareoch hantverkare.

Men fokusen p bostder har sklart sina nackdelar. Nr jag pratademed en kompis som varit aktiv i Amsterdam i mnga r, sa hon atthon ibland kan titta sig omkring under en aktion och tnka att detenda hon har gemensamt med merparten av mnniskorna r att deockuperar ett hus ihop. Att mnga bara vill ha en bostad eller tyckerom atmosfren. Att om de skulle prata om mat, feminism eller andra

viktiga mnen s skul le de ha fga gemensamt. Hon berttade venatt det fr tio r sedan hnde att det ockuperades fyra hus i veckan,men att det p djurrttsdemonstrationen ngra gator bort var nstantomt. Men hon tycker att det har blivit bttre de senaste ren.

Det r mycket praktik och lite snack inom den hollndska anarkistrrelsen. Mens har de ocks en 30 rig historia av husockupationer i Amsterdam.En tradition som nu kriminaliseras.

7/17/2019 Brand issue 4 2012

7/43

132

Fngelser fr asylskande

No nations! No borders! Fuck deportations!, skriker vi till andra sidankanalen, till det lokala fngelse som hller ttahundra papperslsangslade. Det r den rliga solidaritetsdemonstrationen p nyrs-fton med cirka femtio personen p vr sida av kanalen som dan-ar, sklar och tnder ljus. ill skillnad frn i Sverige, dr jag harn knsla av att man fokuserar mer p asylskande och hjlp med

bostad, s gr mycket av energin i Amsterdam t till att kmpa motde specialbyggda fngelserna fr papperslsa. Dr sitter mnniskorutan rttegng i officiellt max nio mnader, men ibland lngre. Pap-perslsas rttigheter och aktivismen mot deportationerna r viktigargor som jag skulle sga r p agendan i Amsterdam.

Den slocknade feministiska lgan

Ngot som dremot inte r p agendan i Amsterdam r femin ismen.Nr jag flyttade till Amsterdam blev jag chockad ver hur okunnigaoch ointresserade folk var av detta. I min omgivning blev mngaprovocerade av feminism. P sjuttiotalet fanns en grupp som hetteDolle Mina, de var arga och ockuperade ett universitet dr kvinnornekades utbildning. De lyckades ven slopa den lag som tidigarerbjd kvinnor rtten att p pappret ga ngot om de var gifta.

Dolle Minas framgng ansgs bland annat bero p att de var bra ptt hantera media och p s vis skapa debatt.

Men sedan r det tomt i historieboken och i m in omgivning berrsmnet knappt. Jag har ftt frklarat fr mig att nr Dolle Mina och

den tidens feminister vann framgng i olika sakfrgor, d dog deneministiska lgan. Idag r feminism ett skllsord och socialt r denadikala vnstern vldigt mansnormativ och macho. Man fr ome-

delbart lgre status om man har fr vana att ha p sig rosa och kjolunder en aktion (vnners vittnesml och egna observationer). Minrfarenhet r att de f feministiska infokvllar som jag tagit del av,

handlar om sexism p distans. Sdant som alla kan komma verensom och peka p, p avstnd.

Men vgar man sig p att prata om maskulinitet och mns priv ile-gier... ojoj, d r man ute p bde hal och ensam is. Ett seminarium

om jag och ngra andra arrangerade fr ngra mnader sedan, om

prostitution, var vlbeskt men mnga blev ocks otroligt provo-cerade. Jag tror att de starka reaktionerna handlar om motstndetmot feminism i strsta allmnhet, det queera stllningstagandet tillprostitution (som vi inte presenterade), men ocks den hollndskakulturen i sig. Och hr kommer vi till ngot som jag har tnkt pmnga gnger; varfr feminism r ett skllsord i Amsterdam. Attgra en social djupdykning r otacksamt i den hollndska kulturen,enligt mig, och det blir inte enklare om man lgger till det vanligamotstndet som feminismen mter. Hollndsk kultur handlar vl-digt mycket om principen att alla ska skta sitt. Det r ett verbe-folkat land med ett uppenbart dligt frflutet (kolonialism). Manska vara normal, hlla kften och absolut inte lgga sig i andrasbestyr. Kanske stmmer min beskrivning allra bst in p hamnsta-den Amsterdam. Amsterdam har ju ett rykte om si g att vara liberalt,tilltande och ppet. I praktiken betyder det att horder av mn, ialla ldrar och samhllsklasser, vallfrdar till Amsterdam. I hamn-staden betyder liberal att tillta allt s lnge det inte handlar om ensjlv. Och fr att st ut med dessa pruttfulla mn som gr runt i gngoch vrlar (grna med likadana fotbollstrjor) s orkar man kanskeinte med feminismen s som jag knner den i Sverige. Att frskastrunta i den blir som en slags frsvarsmekanism. Men sklart finnsdet systrar i den radikala vnstern som kanske inte kallar sig femi-nister, men som likvl str p sig i alla vder och inte accepterar sex-istisk skit. De tar plats socialt och bryter alla slags knsnormer, men

jag ser inte att det sker kollektivt och med ett medvetet systerskap!rkigt nog har ocks ockupationerna tagit uppmrksamheten

frn mnga andra politiska frgor. Och d kommer ju feminismensist p prioriteringslistan i vanlig historisk ordning.

Kajsa PhilipssonBild: Anja-Lisa Rudka

Kajsa Philipsson bor och r aktivist i Amsterdam, gr fanzines och arbetar som

stderska.

JAG KOMMERATT MINNAS

Efter mnader av aktivism p Montrals gator str nu studentstrej-ken infr sin hittills strsta fiende. Ja, den regionala Montralpoli-sen (SPVM) och den lokala polisen r knda fr sin brutalitet motdemonstranter. Och ja, studenterna har gjort stora uppoffringar, treav dem har frlorat ett ga och en blev s slagen att hen hamnade ikoma. Men strejkvgens tuffaste motstndare har nu visat sitt fulaansikte: valet, systemets inneboende frmga att ta kampen frngatorna och anvnda den som vallfte.

Vi har tidigare sett liknande fall i Kanada, dr kampen fr frisjukvrd r det mest knda exemplet. Liberalerna tog frgan frnprotesterna p gatorna och anvnde den fr egen politisk vinning. Ihistoriebckerna framstr det som om det var liberalerna som drevigenom den vrd vi alla lskar, ngot som skrade liberala valse-grar under mnga r och frsvagade den radikala mobiliseringen pgatorna. Nu ser vi samma teknik anvndas i Montral och Qubec.

Detta system r svrt att bekmpa. Det krossar inte aktioner motsystemet, utan infrlivar kampen och gr om den till ett vallfte.Rrelsen dr nr mnga tror sig ha vunnit en seger, eftersom detpolitiska systemet lyssnat p folkets nskeml. Men vad r det fren seger om den fr alltid kommer att bli ihgkommen som syste-mets seger, samma system som var emot folket? Nr en sdan segeruppntts r det inte du som har frndrat systemet, utan systemetsom har frndrat ditt stt att betrakta dina egna handlingar, ochdrmed allt du r.

ValkampanjJust nu pgr valkampanjen infr regionalvalen som utsetts till ettperfekt tillflle fr den politiska eliten att bryta ner studenternassolidaritet. De senaste veckorna har det genomfrts omrstningarp varje universitet och hgskola i Qubec, fr att besluta om stu-denterna ska fortstta strejka eller gra uppehll i strejken i vn-tan p valresultatet. Om Qubecs premirminister, liberalen JeanCharest, blir tervald kommer strejken att ta fart som aldrig frr.Men sannolikheten r strre att Parti Qubcois (PQ ) kommer att

vinna tac k vare vallftet att frysa studieavgifterna. Detta kommeratt lngsiktigt skada den rrelse som ursprungligen gick ut i strejkmed krav p helt avgiftsbefriad utbildning.

Fr mnga studenter framstr det som bra att andra tar vid och frkampen vidare. Sjlv kan de g tillbaka till skolan och slippa ytter-

ligare skador eller allvarliga psykiska trauman frn polisbrutalitet.Mnga studenter som inte radikaliserats stter fortfarande sitt hopptill den representativa demokratin. Men detta hopp hnger sammanmed en bristande frstelse av studentstrejkens egentliga betydelse.Nr kampen pgick brukade mnniskor unga och gamla lutasig ut frn balkongerna lngs demonstrationsvgen och stdjanderopa a de jvlarna till ungdomarna som slogs mot polisen. Detingt mod hos dem som tog konfrontationen. Detta mod vxte framur solidariteten och en inbrdes hjlp mnniskor emellan. Stdet

visade att det inte bara handlade om en studentfrga, utan var ettproblem som berrde samhllet i stort. Att partipolitiskt kidnappakampen bde frn dem som strejkar och dem som visat sitt stdbetyder drfr ocks att den direkta frbindelsen mellan dessa tvgrupper bryts.

Solidaritet i strejken

Den augusti reste vi, en grupp Ontariostudenter, till en hgskolai Qubec fr att visa vrt std till dem som rstade fr att fortsttastrejken. Vr banderoll sa allt, tudiants Ontariens en solidaritavec La Grve eller Ontariostudenterna i solidar itet med strejkenVi mttes med glada nickar, folk som gjorde tummen upp samt enoch annan solidarisk nve i luften frn frbipasserande. Men nr

vi satt oc h vntade p att s tormtet skulle ta s lut kom vr oro k ry-pande. Sm, halvhjrtade konversationer inleddes i syfte att drnka

den ronbedvande tystnaden, medan tiden krp fram. Molnenoch den kyliga temperaturen sammanfattade stmningen som allaanhngare utanfr hgskolan knde. Det verkar som om Montralr det enda fstet dr skolorna fortfarande vill fortstta strejka. Iresten av Qubec har alla rstat emot en fortsatt strejk tminstonefram tills valet r ver.

Men vi vntade med solidaritet och frhoppning i vra hjrtan.Detta r en stor kamp fr studenterna och deras anhngare. Oavsett

vad som hnder under de kom mande veckorna finns det en sak jagr sker p: Je me souviens Jag kommer att minnas. Denna lillamening finns p plakaten i Qubec och nu mer n ngonsin blidet en ndvndig pminnelse om styrkan som studenterna hade pgatorna och mjligheten till en folkligt genomdriven samhllsfr-ndring.

Rrelselrdomar bygger inte p en

samling fakta, utan p kommande

hndelser. Deras vrde finns inte i

hndelserna som de beskriver, utan

i chockeffekten av de hndelser som

de frebdar. (Johan Sjerpstra). Det

r efterordet i boken Cracking the

movement - Squatting beyond media

av hollndska gruppen Adilkno

(Advancement of illegal knowledge). I

boken skildras ockupationsrrelsens

(s kallade Kraakers) framvxt och

vldsamma kollaps dr olika ocku-

pantfraktioner drabbade samman i ett

stort intern slag p 80-talet. Och de

fantastiska kravaller som gav den nytt

liv, som en vlsignelse frn ovan. Hr

skildras bakgrunden till Amsterdams

knda squats, som OT301, Vrankrk

och Binnenpret. Ockupationskunskap

r till fr att spridas och fras vidare,

tur nog finns hela boken upplagd

gratis p ntet.UPPGNG& FALL

Jag kommer att minnas det som hnde. Jag kommer att minnas vad jag rkapabel till. Jag kommer lra frn mina tidigare misstag och kommer att verkafr en bttre framtid.

7/17/2019 Brand issue 4 2012

8/43

154

v timmar senare var den lnga vntan ver. Strejkmandatet fr-nyades inte, trots att detta var den radikalaste hgskolan i Montral studentstrejkens sista fste bland hgskolorna. Folk jublade ochpplderade nr rsterna hade rknats, men bland alla som std-

de strejken och som hade hoppats att den skulle fortstta fanns enknsla av frtvivlan. Det verkade som om taktiken med hot och tra-kasserier frn polisen, regeringen och skolledningen pverkat valut-gngen det sista hade varit var ett mejl frn skolstyrelsen med hotom att underknna alla studenter som strejkade.

Universiteten strejkar fortfarande och studenterna tergr till lek-ionerna frst den augusti, men att hgskolorna gav upp var ett

hrt slag mot den studentrrelse som spridit hopp och inspiration itt land dr sdant lnge varit en bristvara. Det ryktas att tminsto-

ne ett av universiteten kommer att hlla en ny omrstning om strej-ken. Det kan mycket vl vara brjan p slutet fr studentrrelsen, illa fall den rrelse som har den numera vlknda rda fyrkanten,Carre Rouge, som sin symbol.

Vi gick i vg med snkta huvuden nr vi fick hra resultatet. Detvar svrt att h lla tillbaka trarna. Jag kunde inte lta bli att knnaom om ngot hade dtt. Det var en sorgens dag. Men vi mste dra

rdomar ur det hr fr att kunna fortstta framt.

Reaktiv rrelse

Rrelsen var reaktiv frn frsta brjan, kanske sg vi redan i dessbegynnelse slutet p detta vackra revolutionra gonblick. De regio-nala politikerna frskte infra en hjning av undervisningsavgiftenp procent inom tre r, och ven om mobiliseringen vuxit framredan fre strejken, och det finns en lng historia av studentstrejker,s var det hotet om avgiftshjning som blev den frmsta anledning-en fr mnga studenter att g ut p gatorna.

Detta, i kombination med en fascistisk lag som sger att personersom strejkar kan gripas, btfllas och till och med riskera fngelse,gjorde att det blev en vldigt defensivt militant rrelse, srskilt efteratt denna speciella lag antogs i maj. Med lagen blev det ltt att kros-sa rrelsen. Sedan var det bara att dra tillbaka frslaget om avgifts-hjning och i stllet utlysa nyval, vilket gav politikerna mjlighet attputsa systemets fasad. Ett lysande drag, om jag fr sga.

S vad kan vi lra av detta? Helt enkelt att en reaktiv rrelse kom-mer att d i samma gonblick som de hot som provocerade framkampen dras tillbaka. Folket blidkas och normaliteten i systemetkan terinfras. Det vi kan ta med oss frn detta r att vi mste blimer framtblickande i vr mobilisering och vra direkta aktioner. I

stllet fr att mobilisera efter elitens beslut mste vi g ut p gatorna

innan det blir vrre.ven om det kan lta enkelt r det en otroligt svr uppgift.

Mnga vill inte riskera liv, framtid och livsuppehlle fr ngot somligger i framtiden. De flesta gr bara ut p gatorna som en reaktionp ett tydligt uppfattat och omedelbart upplevt problem. Detta rnaturligtvis frsteligt. Men vi mste hja rsterna och ge exempelp tillfllen d folklig kamp faktiskt har frndrat saker och ting.Qubec r terigen det perfekta exemplet.

Hur sprider man kampen?

Jo, studenterna i Qubec kunde ha fortsatt at t kmpa, med stdet isamhllet och en rekordstor mobilisering kunde de ltt ha uppnttfri utbildning fr alla, och drefter fortsatt kmpa fr arbetarna,migranterna och hela befolkningen. Vad studenterna trots allt lyck-ades med genom att g ut i massor p gatorna var att stoppa ett kata-strofalt politiskt frslag och tvinga regeringen att lyssna och bytaspr. Studenterna hrdes. De var fruktade. Det syns genom instif-tandet av den speciallag s om frbjuder protester. Det r en seger, detkan ingen frneka.

Nsta steg i Kanada r att mobilisera studenter utanfr Qu-

bec genom exemplets makt: itta vad som gick att gra i Qu-bec, lt oss gra detsamma och uppn ngot stort!. Kravet mste

vara radikalt gratis utbildn ing fr alla. Qubec har visat att det rmjligt. De kmpande studenterna lyckades uppn sitt frsta krav,och det kan vi ocks. Det kommer att bli svrt, srskilt med tankep att strejken brjar nrmar sig sitt slut, men det r fortfarandegenomfrbart.

Kampen har blivit mycket strre, den rr inte bara Qubecs stu-denter. Detta r mer n bara nnu en studentrrelse. Vi r skyldigarrelsens ideal och dess framgng, samt alla dem som skadades ikampen, att st upp fr vr gemensamma sak.

Je me souviens. Jag kommer att m innas allt som har hnt. Jagkommer att minnas allt vi r kapabla att gra. Jag kommer att lramig av misstagen och jag kommer att verka fr en bttre framtid.Det r den lxa vi alla mste lra oss. Hr i Kanada. I Nordamerika.Och ver hela vrlden.

Nadim FetaihBild: Anja-Lisa Rudka

Nadim Fetaih r kanadensisk student och deltog i strejkvgen.

till en samhllsstrejk. I april och maj

deltog flera fackfreningar i gemen-

samma protester med studenterna och

kritiken mot regeringen vxte.

Det andra misstaget var att reger-

ingen frskte bemta rrelsen med

repression, vilket enade studentorga-

nisationerna n mer. Under maj kade

polisattackerna och flera demonstra-

tioner vergick i kravaller. P Classe:s

initiativ brjade studenterna hlla

nattliga skrammeldemonstrationer,

chilenskinspirerade caserolazos, i

varje stadsdel i Montreal. Den 18 maj

genomdrev regeringen Bill 78, en

lag som kraftigt inskrnkte demon-

strationsrtten och som innehll

maskeringsfrbud, frbud mot demon-

strationer, mten och strejkvakter i

nrheten av universitetsomrden samt

begrnsade universitetspersonalens

mjlighet att strejka. Justitieministern

Jean-Marc Fournier frklarade att den

kritiserade lagen skulle terge lugnet

till samhllet. 2 500 studenter greps

under protesterna. Svaret blev en

massiv studentmanifestation, med

en halvmiljon deltagare - den strsta

civilolydnadsaktionen i Kanadas

historia. Utbildningsministern Line

Beauchamp valde att avg. I slutet av

maj befann sig fortfarande 150 000

studenter i strejk.

Den 4 september 2012 hlls nyval

i Kanada och avgiftshjningen lades

p is, vilket fick studentrrelsen att av-

blsa strejken och rrelsen ebbade ut.

Nr det liberala partiet i Kanada gick ut

med att universitetsavgifterna skulle

hjas med 82 procent exploderade en

vg av studentprotester i hela Qubec.

Kanada har tre strre studentfe-

derationer och de fick nu sllskap

av en fj rde, den vnsterradikala

studentfreningen Coalition large

de lAssociation pour une solidarit

syndicale tudiante (CLASSE). Classe

bildades i december 2011 och fick p

kort tid 100 000 medlemmar.

Studentrrelsen organiserade

ppna direktdemokratiska stormten

och gick i februari ut i strejk. Strejken

spred sig snabbt i hela Quebec. I mars

2012 deltog 300 000 i strejken och

lika mnga studenter demonstrerade.

Nu brjade mnatliga massdemon-

strationer hllas. Strejkrrelsen tog en

rd fyrkant i filt som sin symbol.

Regeringen lyckades beg tv

taktiska misstag i sina frsk att

splittra studentrrelsen. Det frsta var

att utesluta Classe ur strejkfrhand-

lingarna, vilket fick motsatt effekt.

De vriga studentfacken lmnade

d frhandlingarna och stod enade.

Classe fick dessutom genhr p sitt

upprop fr att generalisera protesten

CARREROUGE

7/17/2019 Brand issue 4 2012

9/43

176

Den juni , i Marina Cue, Curuguaty, Paraguay, ddades elvabnder och sex poliser i en vldsam avhysning av en jordockupation.Massakern, som skulle visa sig vara inledningen till den parlamen-ariska statskuppen, har sedan dess hljts i glmskans och straff-rihetens dunkel av myndigheterna. Fortfarande sitter elva personer

orttfrdigt fngslade fr sex av de mord som skedde den dagen:morden p sex poliser. De elva jordlsa bnder som ocks frloradeivet har inte tillmtts ngot intresse i utredningen. vrtom; kla-

garnas frmsta syf ta med att utreda polismorden verkar vara att f dedda bnderna att framst som grningsmn. Men i den undersk-ning som de fngslades frsvarare har gjort framkommer en annanbild. En bild dr bnder dtt fr att de frvgrats hjlp och d r bdeortyr och omotiverade fngslanden frekommit. De mrdade bn-

derna, liksom deras slktingar och kamrater, har inte bemtts medngot annat n orttvisa, partiskhet, godtycklighet, vergrepp ochrnekelse. Att slktingar till de elva fngarna sedan flera veckor

genomfr en hungerstrejk har till exempel totalt ignorerats av dehgerdominerade mainstreammedierna i Paraguay.

Hgern frsker ocks garantera straffrihet fr sin parlamen-ariska kupp och dess politiska, sociala och ekonomiska konse-

kvenser i Paraguay. Det handlar inte bara om statskuppens direktaljder: avskedanden, frfljelse, hot, censur och avskaffande avtatliga trygghetssystem som upprtthll livet fr mnga fattigaamiljer. Det handlar ocks om en kraftig svng i landets socio-

politiska kultur, genom att man har gjort allt som str i ens vg

r att strka militren, polisen, de partier som lg bakom kup-

pen samt de nationella och multinationella fretag som aggressivtattackerar milj och landsbygdsbefolkning. Detta framgr med allnskvrd tydlighet genom stdet till Rio intoAlcans miljskadligaaluminiumbearbetning.

I protest mot denna straffrihet och glmska har olika samhlls-grupperingar gtt samman i en etisk rttegng. Dr stlls landetskongress infr rtta fr de vergrepp som begtts mot den para-guayanska befolkningen, varav statskuppen den juni barar ett exempel. Den etiska rttegngen kommer att erbjuda kon-gressen alla de rttigheter som den samma inte brukar bry sig omnr politiska rttegngar genomfrs. Motstnd har allts tagit nyauttryck sedan den frsta tidens gatuprotester. Utver escraches(offentlig uthngning av de ansvariga bakom kuppen) s pgr idagslget bde sociala och fackliga manifestationer och strejker.

yvrr har de mest autonoma och oberoende init iativen, de utan

pverkan av partipolitiska intressen, blivit allt sllsyntare. Storadelar av vnstern, som tills nyligen var aktivt nrvarande i motstn-det, har nu skiftat intresse. De allmnna valen som ska genomfrasunder konsumerar alla deras energi och kraft. rots att hela

valsystemet r styrt av kuppmakarna r den paraguayanska vnsterni dagslget mer intresserad av det egna valdeltagandet n att gramotstnd mot kuppen.

Men motstndet framhrdar nd och andra aktrer synliggrdet. Den paraguayanska HBQ-rrelsen kallade till exempel sinnionde Prideparad fr Stolthet och motstnd. Anarkistiska grup-per fortstter att kmpa och organisera sig, och ngra av dessa harbildad en federation. De planerar nu motstndsaktioner infr attresterna av diktator Alfredo Stroessner ska hmtas frn Brasilien,

dr han begravdes efter sin dd i den guldkantade exil som olika

brasilianska regeringar frskrade honom. Hmtningen av dikta-torns kvarlevor har planerats av de vidrigaste delarna av kupphgern som en hyllning till diktaturen och ett hn av dess offer.

Allt praktiskt och solidariskt std vlkomnas varmt. P ett interna-tionellt plan r det viktigt att sprida information om den kuppaderegeringens attacker mot befolkningen liksom de olika motstnds-handlingarna. Srskilt s i kampen mot straffrihet gllande mordeni Curuguaty och fr att de fngslade ska slppas.

Pelao CarvalloBild: Emma Tryti

Pelao Carvallo r anarkist, aktivist och journalist med hemvist i Asuncin, Para-

guay. Engagerad i bland annat den antimilitaristiska rrelsen och skribent fr flera

olika oberoende medier i Latinamerika. Ls mer om Rio TintoAlcans miljskadliga

verksamhet p elpueblodecide.wordpress.com

PARAGUAYEFTER KUPPEN

frstrt hela vrlden och har ruinerat

alla islamiska lnders ekonomi, sger

en annan. Jag vill visa mitt motstnd

mot religionen islam, sger en tredje.

Antirasister beskrivs som aggres-

siva, bundsfrvanter med islam

och socialister.

Det r, vid nrmare eftertanke, fga

frvnande att denna grupp exiliranier

deltar p en sdan tillstllning. Enkelt

kan man beskriva dem som fascister

som ser som sin frmsta uppgift att

terinfra monarkin i Iran och instal-

lera shahens son som ny kung. Skratt-

retande r det att se deras rapporte-

ring frn Norra Bantorget dr stora ord

som demokrati och yttrandefrihet

p ett mantraliknande stt upprepas,

och dr de tackar den svenska polisen

fr det beskydd EDL fick. Fr hur var

det nu igen i Iran innan revolutionen

1979, a.k.a. drmsamhllet fr dem

som stolt br upp fanan med lejonet

och svrdet? Rdde det demokrati och

yttrandefrihet mnntro?

Blodet kokade och svordomar p

persiska skreks frn den antirasistiska

sidan. De uppfattades, men vad de

iranska fascisterna argt ropade tillba-

ka hrdes inte deras ord drunknade

i havet av Royal Swedish Vuvuzela

Orchestras fabulsa konsert.

Shora Esmailian

Iranier hand i hand med islamofober?

Ja, s sg det ut i somras i Stockholm.

Men vad gjorde en bunt svartskallar

inne i fascistdemon?

Den iranska rojalistiska fanan den

med lejonet och svrdet hlls upp

p Norra bantorget i Stockholm i som-

ras. Nrmare bestmt den 4 augusti,

d antirasister hade samlats fr att

protestera mot det tafatta frsket att

etablera English Defence League, EDL,

i Sverige. Skaran av antirasister var

varierande, men det var inte dr som

rojalistfanan som under mnga r

har gtt att beskda p Iran-demon-

strationer runt om i landet vajade

i vinden. Den var p andra sidan

polisavsprrningen, i sllskap med

de norska, australienska, israeliska,

engelska och EDL-fanorna vid podiet.

I flera Youtube-klipp visade rojalis-

terna stolt upp bilder dr de poserar

sida vid sida med hardcore-islamo-

fober som Pamela Geller och Robert

Spencer. Under intervjuer frklarar de

varfr de deltar p EDL-arrangemang-

et: Islam har tagit ifrn oss [iranier]

vr ariska identitet, jag r hr fr att

protestera mot islam, sger en man.

Den islamiska kulturen har i 1400 r

IRANSKFASCISM

juni 2012 flimrar det lilla, sydamerikanska landet Paraguay pltsligt frbi i detnternationella nyhetsfldet. President Fernando Lugo, den frsta att bryta ett

sex decennier lngt maktmonopol i landet, har avsatts genom en politiskrttegng i expressfart. Stora delar av befolkningen gr ut p gatorna i protestmot det som kommer att kallas en parlamentarisk statskupp. Aktivisten PelaoCarvallo berttar vad som hnde sen.

DE MRDADE BNDERNA, LIKSOM DERASSLKTINGAR OCH KAMRATER, HARINTE BEMTT S MED NGOT ANNAT NORTTVISA, PARTISKHET, GODTYCKLIGHET,

VERGREPP OCH FRNEKELSE

TROTS ATT HELA VALSYSTEMET R STYRTAV KUPPMAKARNA R DEN PARAGUAYANSKAVNSTERN I DAGSLGET MER INTRESSERADAV DET EGNA VALDELTAGANDET N ATTGRA MOTSTND MOT KUPPEN.

7/17/2019 Brand issue 4 2012

10/43

198

Den hgerextrema rrelsen i Sverige rdominerad av mn. Unga mn som vndersin vrede mot invandrare, kvi nnor och hbtq-personer. Personer som enligt dem har fr-strt samhllet, underminerat sanna vrdensamt bervat de vita mnnen deras naturligaposition. Kulturella frndringar brukarav hgerextrema ofta framstllas som detfrmsta hotet mot samhllet; kultureliten,mngkulturalismen och kulturrelativismenhvdas ofta vara anledningarna till samhl-lets frflackning och till den egna gruppenshotade position. Att det ekonomiska sys-temet genomgtt en total frndring sompverkat mn i stor utstrckning negligerasofta.

Rdsla att falla

Nr Sverigedemokraterna kom in i riksda-gen gjorde de det med ett opropor-tionerligt starkt std bland mn i ldrarna- r. Unga mn fdda i Sverige r ocks

den grupp som kanske ftt den mest fr-ndrade positionen i samhllet jmfrt medbara fr en generation sedan, och det r veni denna grupp som stdet fr hgerextremarrelser r strst och vxande.

Det har historiskt sett visat sig att fat-tigdom och ekonomiska kriser har varit enbra grogrund fr hgerextrema ider. Detbehver inte ens vara s att man sjlv drab-bas ekonomiskt, men att den grupp somman identifierar sig med pverkas. Grup-pens position verkar hotad och det utveck-las en rdsla fr att frlora status och makt,

vad som ibland k allas a fear of falling, enrdsla fr att falla.

Maktlshet fder fruktan

Hotet om fattigdom och maktlshet fderfruktan. Unga mn i Sverige har de senaste ren ftt se bde sin ekonomiska sk erhetoch position p arbetsmarknaden frsmrasradikalt. P arbetsmarknaden har det sedan-talet frsvunnit arbeten inom manligtdominerade sektorer ssom industrin ochbyggbranschen. Frmst genom utflyttningav fretag, men ocks genom teknologiskutveckling som ersatt det manuella arbetetmed maskiner. ypiskt kvinnliga arbeteninom service- och tjnstesektorn har dre-mot blivit fler.

Sverige har sedan -talet gtt frn ettindustri- till ett tjnstesamhlle. P min-dre orter eller i fre detta brukssamhllen,dominerade av ett strre fretag, har indu-strinedlggningar och outsourcing haftstor pverkan p hela samhllsstrukturen.Ett tydligt exempel p denna utveckling rLandskrona som drabbades hrt av varvs-krisen. r hade resundsvarvet

anstllda och var drmed den strsta arbets-kparen p orten. I brjan av -taletvarslades de sista arbetarna och Sverigesstrsta enskilda industrinedlggning var ettfaktum. Denna form av ekonomisk utveck-ling har terkommande drabbat mngamindre orter som varit uppbyggda kring ettenda fretag.

De ekonomiska satsningarna har frmstskett i stderna och varit riktade mot enprivilegierad grupp, medelklassen, eller vad

vissa vill ka lla den kreativa klass en. Genomtjnstesubventionering och teknologi hararbeten skapats i stderna. Det har byggtsinspirerande miljer och skattesubventione-

rade fretagskluster dr framtidens tillvxtska skapas. Landsbygden och mindre orterhar lmnats drhn, att frtvina i tysthet.

Landsbygdspartiet

Sverigedemokraterna tnjuter ocks ettstarkare std p landsbygden ver lag; treav sju sverigedemokrater sger att de vuxitupp p landsbygden, vilket r lngt vergenomsnittet. P mindre orter som Bor-lnge, Svedala och relleborg har hgernocks ett starkt std. Smstaden Lands-krona, med sina drygt invnare, rett av de starkaste fsten fr extremhgerni Sverige. Dr fick SD ver procent i

valet och dr har Nationaldemokra-terna aktivt propagerat p gatorna. Mindrestder och landsbygden har inte ftt ta delav stdernas vlstndskning, och refere-ras ofta till som ekonomiska problem somlever p bidrag frn Stockholm. En ny kartaritas med nrande och trande regioner, drlandsbygden drar det kortaste stret. Mngamindre orter prglas inte bara av en utflytt-ning av fretag, det sker ocks en avfolkn ingav i synnerhet unga kvinnor. I jakt p bttremjligheter och hgskoleutbildningar lm-nar de smorterna, medan de unga mnnenstannar kvar utan strre chans att f arbete.

Mancession

Sverige har sen -talskrisen haft en hgarbetslshet och framfr allt en hg ung-domsarbetslshet. Om man tar en nrmaretitt p hur ungdomsarbetslsheten frdelarsig s r den hgre bland unga mn n ungakvinnor: unga mn och ungakvinnor rapporterades arbetslsa .Generellt sett brukar arbetslsheten varahgre hos kvinnor n hos mn, men mndrabbas ofta mer direkt vid ekonomiska kri-ser d de i strre utstrckning arbetar inom

HgerextremismensekonomiFascismen har ett kn - det r en manlig rrelse. Men varfr lockas fler mn nkvinnor till hgerextrema rrelser? Hur ser den ekonomiska situationen ochklassbasen ut fr dagens hgerextrema organisationer? Fascismen har sinegna politiska ekonomi, blundar vi fr den kommer vi aldrig frst var extrem-

hgern fr sin massbas ifrn och aldrig n de som r i riskzonen.

7/17/2019 Brand issue 4 2012

11/43

210

exportsektorn och andra branscher som rmer direkt utsatta fr marknadens snabbasvngningar. Detta r ett internationelltterkommande mnster. I England har detgtt s lngt att man inte bara talar om enrecession utan om en mancession. Enlgkonjunktur som drabbar mn.

Fr dem som har blivit arbetslsa har f r-utsttningarna ocks frndrats. Sedan detborgerliga vertagandet har det blivitsvrare att kvalificera sig fr arbetslshets-kassorna. Avgifterna fr a-kassan hjdes

kraftigt, bland annat fr att finansiera jobb-skatteavdraget, vilket gr att mnga intelngre har rd med medlemskap. Det stllsocks hrdare krav p de arbetslsa oc h manhar sedan regeringsskiftet rtt till a-kassaunder en kortare tid n tidigare. De tydligafrsmringarna mrks i synnerhet blandunga, som har tillflliga anstllningar ellerarbetat fr kort tid fr att kvalificera sigfr a-kassan. Istllet blir unga mnniskortvungna att vnda sig till socialtjnsten fratt be om frsrjningsstd (tidigare kallatsocialbidrag), vilket r en helt annan sak natt f a-kassa. A-kassa fr man oberoendeav om man har en bil eller besparingar; den

beror p vad man betalat in och hur lngeman varit medlem. Fr att f ut a-kasseer-sttning stlls inga frgor om hur pengarnaspenderas eller om hur man tidigare levt.Frsrjningsstd dremot r behovsprvat,

vilket i nnebr att socialtjnsten kan tv ingafolk att uttmma alla sina ekonomiskaresurser, det vill sga att slja en eventuellbil eller bostad, innan de fr rtt till hjlp.De som fr hjlp via frsrjningsstd frocks betydligt mindre pengar och de rocks skyldiga att p ett identitetskrnkan-de stt redogra fr sin ekonomi in i minstadetalj. I gruppen som fr frsrjningsstd runga mn fdda i Sverige numerrt strst,strre n motsvarande grupp kvinnor ochstrre n invandrade mn i samma lder.Unga mn r allts inte bara arbetslsa istrre utstrckning n unga kvinnor utan der ocks oftare hnvisade till de lga erstt-ningarna och till stigmatiseringen som fl-

jer av att ta emot frsrjningsstd.

Det obildade knet

Fr mnga unga som varit arbetslsa ellerlpt risk att bli det, har hgre utbildning

varit en lsning. Sedan -talet har detvarit ett uttalat ml att hlften av alla ungaska g vidare till en hgskoleutbildning. Al laregeringar sedan dess har starkt betonat attSverige r ett samhlle som krver en vlut-bildad befolkning och i Sverige har unge-fr procent en hgre utbildning. BlandSverigedemokraternas vljare har endast

I GRUPPEN SOM FR F RSRJNINGSSTDR UNGA MN FDDA I SVERIGESNUMERRT FLEST, STRRE NMOTSVARANDE GRUPP KVINNOR.

procent examen frn en hgskola. P hg-skoleutbildningarna r kvinnor i majoritet,ungefr procent av de som lser p hg-skola r kvinnor. Flickor har i regel hgrebetyg och hoppar av gymnasiet i mindreutstrckning n pojkar och har sledes ltt-are att ta sig in p hgre utbildningar. Poj-kar dremot fr allt smre betyg frn skolanoch nedskrningar och minskad lrartthethar drabbat dem hrdare. Avsaknaden avutbildning skapar smre frutsttningar attkunna f ett arbete i framtiden. Det r flj-aktligen flera parallellt lpande processersom frsmrat unga mns levnadssituationoch ligger till grund fr ett liv utanfr sam-hllets uppsatta ml. Frre arbeten inomtypiskt manliga sektorer, frsmringarnaav socialfrskringarna och skolan samten efterslpning p landsbygden har skapatett lgutbildat manligt proletariat. Att fljamns frsmrade situation ver tid skapar

ocks viss insikt om varfr s mnga av deunga mnnen intar en konservativ hllningoch br p idn att det var bttre frr.

Sveriges utveckling mot att unga, i syn-

nerhet unga mn, ansluter sig till och rstarp hgerextrema rrelser r en del av ett meromfattande europeiskt mnster. I nordstraUngern, prglat av en snabb de-industria-lisering, har fascistiska Jobbik sitt absolutstarkaste fste. Grekiska Gyllene Gryningfick fotfste i ett krisande Grekland, i syn-nerhet hos den unga manliga polisstyrkan.Infr valet i Frankrike var hgerextremaFront National frhandstippat att f pro-

cent av de ungas rster. Fascistiska EnglishDefence Leagues rekryteringsmilj harfrmst varit den manligt dominerade fot-bollshuligankulturen. Unga mn utgr kr-nan i de hgerextrema rrelserna i Europa.Men unga mn r en sdan grupp som sl-lan framstlls som frlorare i den rdandeekonomin. Deras politiska stllningstagan-de brukar ofta analyseras utifrn idealistis-ka principer och kulturella frestllningar,snarare n utifrn de knnbart ekonomiskafrutsttningarna. De ekonomiska premis-

serna r fundamentet som samhllet rbyggt p, och den vxande hgerextremis-men hos unga mn r svaret p den liberalaekonomiska politikens verkningar.

Lovisa BrostrmBild: Jamila Drott

Lovisa Brostrm r doktorand i Ekonomisk historia p

Gteborgs universitet.

DE EKONOMISKA PREMISSERNA RFUNDAMENTET SOM SAMHLLET R BYGGTP OCH DEN VXANDE HGEREXTREMISMENHOS UNGA MN, R SVARET P DEN.

7/17/2019 Brand issue 4 2012

12/43

232

Flyktingfrlggningarna brinner igen. Rsterhjs p att kriminalisera romer, utvisa dem frnlandet. Namnlistor och protestmten organiserasmot moskbyggen. Ett rasistiskt parti har kommitin i riksdagen och krver att grnserna ska stng-as. En laserman har dmts fr att ha skjutit ihjltre personer och mordfrsk p personer medinvandrarbakgrund p gatorna. En valutakris ska-kar Europa. Den demokratirrelse som sknkteen strimma hopp har brjat g ver i sin motsats,med en konservativ hgerfalang som griper mak-ten. Europeiska lnder tvingas genomdriva Inter-nationella valutafondens strukturanpassningaroch nedskrningar.

Dejavu. Det har hnt frut. Fr tjugo r sedan.

Hsten komNy Demokratiin i riksdagen, pett valprogram dr huvudfrgan var att skrpainvandringspolitiken. Berlinermuren och st-blocket hade fallit. Men jublet ver demokratir-relsernas bedrift tystnade snart. Med en ekono-misk chockdoktrin infrdes nyliberalismen i detforna stblocket. Nationalismen svepte fram verEuropa i valutakrisens spr. I yskland skedde defrsta rasistiska pogromerna sen andra vrldskri-get och spred sig snabbt ver hela landet - och tillSverige. Nyheterna om lasermannen och bildernap det svartkldda nynazistiska ntverket Vitt

Ariskt Motstnd spred fruktan bland invandrareoch frgade svenskar. var en kalldusch.

r ett bra r att ta som startdatum fr attbeskriva den svenska hgerextremismens utveck-ling. Visst fanns det organisationer och nyna-zistiska ntverk tidigare - d var de marginellafenomen som inte syntes. Men - med NyDemokrati i riksdagen och den ekonomiska kri-sens utbrott - klev de ut i rampljuset.

Om -talet var uppvaknandet rtionde frden rasistiska extremhgern - den period dSverigedemokraterna och den nynazistiska rrel-sen grundades - s var -talet den period d defrskte etablera en plattform genom gatorna.Genom torgmten, Engelbrektsmarscher och novemberdemonstrationer frskte Sverigedemo-kraterna bli synliga som organisation. Men fr attgenomfra dessa organisationer krvde en kon-fliktvan gatukader. En hel generation aktivisterfick sin grundskolning inom Sverigedemokraternaoch dess ungdomsfrbund under dessa r - erfa-renheter som de sedan tog med sig vidare.

Bcker om Sverigedemokraterna frsker oftavisa p partiets urspr ung i fascistiska organ isatio-ner, vilka bruna kopplingar som finns inom par-tiet. Det perspektivet missar den centrala funk-tion Sverigedemokraterna haft fr den svenska

extremhgern, genom att bara se till dess rtter.Snarare br man se dem som extremhgernsplantskola, dr alla viktiga aktrer inom dennyfascistiska miljn ftt sin grundskolning. Om

vi ser den svenska extremhgerns stamtrd r Sve-rigedemokraterna dess stam som de nya skottenoch grenarna skjutit ut ifrn.

Under andra hlften av -talet brjade Sveri-gedemokraterna sin upprensning inom partiet, fratt utesluta de extremaste elementen. Hela ung-domsfrbundet upplstes och blev det nynazistis-kaInfo-ntverket(senare Fria nationalister). Ettnytt fristende ungdomsfrbund bildades, mendet gled ivg och blev Nationell Ungdom(sedmeraSvenska Motstndsrrelsen). uteslts en stor

Sverigedemokraterna har inte bara fascistiska rtter - de r vendet trd som alla fascistiska grenar skjutit ut frn. Det r iSverigedemokraterna som flera nya generationer gatufascister fttsin skolning och organisatoriska utbildning. Varje utrensning iSverigedemokraterna fr kadern utanfr partiet att vxa. Varjeutesluten sverigedemokrat tar vgen ngonstans - och mngafortstter sin politiska verksamhet. I radikalare form.

PLANTSKOLANdel av partiets organisatrer, som istllet bildade

Nationaldemokraterna.Vikingarocken och vitmaktmusiken slog ige-

nom p -talet och spred det nationella budska-pet till ungdomar - berknade Brottsfre-byggade rdet att procent av alla skolungdomarlyssnade p vitmaktmusik. Sverigedemokraternahjlpte till att lgga grunden, genom att betalafr Ultima Tulesfrsta skiva. Redaktren fr vit-maktmusikscenens flaggskepp, tidningen Nord-land, kom ven han ur Sverigedemokraterna.

Gatorna, musiken och konserter var forumenfr den nya extremhgern. Och med dem komgatuvldet, attackerna p vnsterlokaler, brn-derna mot flyktingfrlggningar, morden phomosexuella. Den militanta antifascismen upp-stod som reaktion p detta, under devisen Ingen

plattform t fascismen. Huvudstrategin blev attblockera marscherna, stra torgmtena, stnganer vitmaktbutikerna och angripa konserterna.De militanta antifascistiska grupperna, frmstorganiserade inomAntifascistisk aktion , utveckla-de en stark kontinuitet. En andra reaktion var destora antirasistiska manifestationer mot vld somorganiserades efter varje brutalt nazistiskt vlds-dd. Men denna organisering skedde oftast baraefter en moralstorm i media och ebbade ut s forten kraftfull markering gjorts.

Det antifascistiska arbetet hade effekt. De stn-diga motdemonstrationerna tvingade Sverigede-mokraterna att byta strategi och verge gatorna.Granskningarna av extremhgern, frnExpoochmedia, blev allt mer besvrande fr dem. De storaprotesterna vid varje vldsdd och nazikopplatmord tvingade Sverigedemokraterna att sjlvsa-nera och satte igng upprensningsprocessen dren stor del av deras medlemskader kte ut. Densnderfallande vitmaktscenen reagerade p sinallt mer pressade situation genom att frskatrappa upp vldet och g underjorden i en terroris-tisk verksamhet - med mordet p Bjrn Sderberg,polismorden i Malexander och bilbomben motett journalistpar som kulmen. Samhllsreaktio-

nen blev massiv: fackliga massdemonstrationer,uthngningar av toppnazisterna i kvllstidningar,polisingripanden mot vitmaktscenen och hrdafngelsedomar.

Svenskfientlighet

Antifascisterna vann slaget. Fr stunden. Extrem-hgern bytte arena. I brjan av -talet skeddeen kupp inom Sverigedemokraterna. De gamlanationalisterna tappade kontrollen ver partietoch en yngre grupp skningar, de fyras gngkring Jimmy kesson tog ver partiet. I fortstt-ningen satsade partiet mer p reklam, media och

internet n gatumanifestationer. Partiet professio-naliserades, med Dansk folkeparti som frebild,och blev strikt toppstyrt. Sverigedemokraternadrabbades av vxtvrk, de steg i opinionsunder-skningarna och gick under -talet fram i valen- men organisationen kunde inte vxa och utveck-las i samma takt. Steg fr steg brjade den poli-tiska inriktningen sls om, bort frn en allmninvandringskritik till att allt mer riktas mot mus-limer. Den nationalistiska retoriken tonades ner.

Den antifascistiska rrelsen hade svrt attfrndra sin strategi nr Sverigedemokraternaslppte slaget om gatorna och enbart tog stegetin i politiken. Kampen mot Sverigedemokraternaverlts t Expo, media och de etablerade parti-erna. De konstanta granskningarna av Sverigede-mokraternas medlemmar och lokala utspel leddetill att ledningen uteslt fler och fler fr att frs-ka hlla partiet flckfritt och driva en nolltoleransmot avvikelser frn partilinjen.

Den kader som skolats i Sverigedemokraternaoch nu fanns utanfr partiet hade drabbats hrt av

vitmaktscenens kollaps i slutet av -talet. Mendet hmtade sig vldigt snabbt. Info- blev ensamlande faktor, i ett ttt samarbete med Natio-naldemokraterna. Mordet p den unge skinnskal-len Daniel Wretstrmi Stockholmsfrorten Salemi december gav dem den mjlighet de behv-de: att samla alla nationella i en manifestationmot svenskfientligheten. Salemmanifestationerna

vitaliserade hela extremhgern igen och gav gatu-rrelsen en gemensam enande form utanfr Sve-rigedemokraterna. Fr att mobilisera krvdes attf kontroll ver gatuutrymmet, kampen om ter-ritoriet blev allt viktigare. De tre organisationerna

Nationalsocialistisk front, Svenska motstndsrrelsenoch Info-/Fria Nationalisterfokuserade allt merp torgmten - varje helg hll de en manifestationi ngon stad. orgmtena var inte utannonserade,skedde snabbt, med en kommandoliknande struk-tur - in, ta platsen, genomfra sitt mte, snabbtskingras. Strategin inbegrep att bli ett normali-serat inslag i gatubilden. Ju strre sjlvfrtroendet

blev, desto provokativare platser kunde de vljaoch ska konfrontation med antifascister. Influ-ensen frn den kraftigt vxande fotbollsfirmakul-turen fick sitt genomslag. -talets antifascismkom drfr i al lt hgre grad behva bemta dennagaturrelse genom att vara sm sammansvetsadegng som klarade av att snabbt konfrontera dem.Den massmilitans som frekommit under -taletblev allt ovanligare, med undantag av frsken att

varje r blockera Sa lemmarschen. Istllet kadegatukonfrontationerna.

Den nationella ideologin i Salemrrelsen fr-ndrades frn -talets rasbiologiska white supre-macy-ideologi inom vitmaktrrelsen. Retorikenlnades istllet frn antirasismen och identitets-

Sverigedemokra-ternaBildades ur BevaraSverige Svenskt 1988.Partiet har vuxit framsom en folkrrelsemen r starkt toppstyrtav de fyras gng.I partiet finns tvminoritetsfalanger;islammotstndarna ochetno-nationalisterna.De frstnmnda harkontakt med bloggenAvpixlat och tidningenDispatch. De senaremed tidningen Fria Ti-der och kontrollerarSverigedemokraternasungdomsfrbund.

Vit maktRasideologisk sub-kultur. Ett av de frstapolitiska vitmakt-nt-verken i Sverige var Vittariskt motstnd 1991.Svenska musikscenenvar vrldsledandeunder 90-talet, kringde tv konkurrerandeskivbolagen Nordlandoch Ragnarock. Scenenfrsvagades kraftigt islutet av 90-talet.

7/17/2019 Brand issue 4 2012

13/43

254

politiken. -talets nationella rrelse brjadellt mer prata om svenskfientlighet, omvndasism, etnopluralism, mngfald och ett fr-var av kulturell srprgel. Snarare n raslig ver-

hghet pratade man om svenskarna som offer ochdrabbade, att de var diskriminerade. Underdog-perspektivet blev allt viktigare. Salemmarschernavnde sig till etniskt svenska skolungdomar ochvdjade till en knsla av utsatthet fr mngkultu-ens misslyckande. Wretstrm fick bli den sam-ande martyren och mordet symbolen fr svensk-

hatet. Retoriken om svenskfientlighet sippradenda in i Sverigedemokraterna frn gaturrel-erna.

Som mest samlade Salemmarscherna deltagare, vilket r en europeiskt sett oerhrt hgiffra fr en nynazistisk manifestation. De anti-ascistiska motdemonstrationerna lyckades aldrigtoppa marschen, men genom en utmattningstak-ik att r efter r vara dr och stra, hja risknivnr att delta, frsena och skapa rubriker, frhin-

drades nyrekryteringen och Salemmarschen br-ade dala med frre och f rre deltagare r efter rr att till slut stllas in .

Nr Sverigedemokraterna fick sitt riksdagsge-nombrott i september hade partiet fullfljtin transformation och lyft det antimuslimska

budskapet som sin huvudideologi. Partiets anti-muslimska falang hade frt dem i en mer proisrae-isk linje, vilket underlttade brottet med dess his-oria. Runt Sverigedemokraterna brjade en allttrre antimuslimsk diaspora vxa fram, ditt de

uteslutna medlemmarna eller personer som intevar redo att ansluta sig til l partiet kunde ska sig.Bloggarna Politiskt Inkorrekt/Avpixlat, Fria ideroch Sweden Confidential/Exponerat, alla i Sve-igedemokraternas periferi och som drevs i nraamarbete med sverigedemokrater, vxte fram och

blev ngra av Sveriges mest vlbeskta bloggar.Dessa bloggar inriktade sig frmst p blljus-ournalistik i Efterlysts anda, med uthngning arv brottslingar med invandrarbakgrund. Sveri-

gedemokraterna deltog initialt i framvxten avden internationella s kallade counterjihadrrelsen,ntverken av antimuslimska bloggare och frfat-are. Brderna Kent och ed Ekeroth organise-ade antiislamkonferenser och bjd ver counter-ihadrrelsens toppnamn att tala. Ur denna m ilj

vxte s venska ryckfrihetssllskapet, deras tidningDispatch Internationaloch Swedish Defence Leagueram. Miljn runt omkring och utanfr Sveri-

gedemokraterna har nu blivit en egen maktfaktorom partiet mste ta hnsyn till - och varken kan

slppa fr nra eller avlgsna sig fr lngt ifrn.Sverigedemokraterna gr inte lngre att se som et tparti som enbart str p egna ben, utan existerar iett antiislamskt block med hgerextrema krafter.

Den nationella Salemrrelsen hoppades attSverigedemokraternas intrde i riksdagen skullefra med sig ett allmnt nationellt intresse och enmedlemstillstrmning till alla nationella grupperoch aktiviteter. S blev det inte. Efter fiaskot medSalem , bara mnaderna efter riksdagsvalet,lade Info-/Fria Nationalister ner. Nationalde-mokraterna och Svenska motstndsrrelsen ska-kades bda tv av interna stridigheter och redu-cerades till bara en spillra av vad de varit under-talet. terigen tvingades den nyfascistiskamiljn byta strategi - en omstllning som denfortfarande r mitt i. Nationalsocialistisk front,som nu omorganiserats till Svenskarnas parti, rden organisationsstruktur som lyckas plocka uppalla spillror ur den nationella rrelsen och infr-liva delar av Info- samt de avhoppade natio-naldemokraterna och motstndsmnnen i sig.Svenskarnas parti ser till tyska NPD, italienskaForza Nuova och grekiska Gyllene Gryning frinspiration och frsker kopiera deras metoder -en gatukader som frsker upptrda som politisktparti, ett gatans parti och gra en inbrytning pden parlamentariska arenan.

Den territoriella kampen som var s central p-talet har tappat betydelse. Med sociala mediasgenombrott lggs istllet allt strre fokus p ettiscensttande av politik. Symboliska aktioner grsfr att spridas p Youtube, Facebook har ftt enallt mer betydande roll fr all form av organise-ring. Nationella skvallerbloggar somNationell.nuhar ersatt Info-s nyhetsajt. Det extremhgernkallar metapolitik, en kulturkamp om sikter,

vrderingar och agendasttande, har blivit allt

viktigare - och med det har de allt mer brjatomdefiniera sin fiende som kulturvnstern, kul-turmarxisterna som formar det politiskt korrektaoch ses som samhllets verkliga makthavare.

En antifascism fr 10-talet

Ett vanligt misstag r att betrakta extremhgernsorganisationer isolerade, smgrupp fr smgrupp,parti fr parti. Istllet mste vi se till deras sam-manhang, de historiska block de bildar med andraliknande krafter, och hur de fungerar som hybri-der med en arbetsdelning emellan sig. D ser vihur extremhgern i Sverige idag kommit att bilda

CounterJihadAmerikanskt-europeisktntverk av islamofobabloggare och aktivistersom vxte fram 2007.Bestr av partier(frihetspartier), media(bloggar, tryckfrihets-sllskap), gaturrelse(defence leagues) .Inspirerade AndersBehring Breivik.

Fria nationalister

Aktionsinriktat Auto-nom ntverksstrukturmed nationella kamrat-grupper. Byggdes uppkring sajten Info-14 ochorganiserade Salem-marscherna. Inspireradeav den tyska nynazist-scenen av freie kame-radschaften.

Svenskarnas partiBildades 2008 somfortsttning pNationalsocialistiskFront (1994-2008).Partiet samlar resternaav 90-talets vitmakt-rrelse och 00-taletsFria nationalist-ntverk.Partiet hmtar sininspiration frn tyskaNationaldemokratischePartei Deutschland,italienska Forza Nuovaoch grekiska GylleneGryning.

7/17/2019 Brand issue 4 2012

14/43

276

Idag anvnds ordet fascism sllan, utan mananvnder luddiga begrepp som frmlingsfientlig-het eller islamofobi. Detta osynliggr ideologinsom finns under ytan. Fascisternas kvinnosyn rett centralt tema i fascistiska ideologin och det harbring p hur den antifascistisk kampen br se ut.

Fascistiska grupper har frskjutit grnsernafr det allmnna politiska samtalet: de r inklu-derade i det och kan drmed sjlva benmnasig vilket gr att de hellre kallar sig kritiska tillmngkultur eller massinvandring n fascister/rasister. I Agendas partiledardebatt den okto-ber i r stlldes frgan av programledarna: Hurmycket invandring tl Sverige (varfr inte disku-tera Hur mycket rasism/sexism tl Sverige? ellerHur stora klasskil lnader tl Sverige?) och nrAktuellt den oktober rapporterade om att abort-rtten hotas i Spanien och i andra europeiska ln-der bjds ordfranden i Ja till Livet in. Detta rsignaler p att fascistiska sikter har legitimerats.En utmaning fr den antifascistiska rrelsen r attavslja den fascistiska ideologin bakom grupperoch utsagor. Och att bekmpa den. Hr kommerfem feministiska lrdomar frn en granskning avden fascistiska ideologins roll:

Lrdom#1 Lr av historien och olikagruppers erfarenheter

Fascismen dyrkar makt. Makt r rtt. Makt gerrtt. Maktlshet r svaghet och fraktas. Livet ren kamp dr den starke vinner. P s stt lyfterfascismen bara fram ett grundlggande frakt frsvaghet som finns i vr kultur. Maktstrukturerkring kn, etnicitet, hudfrg, funktionshinder,sexualitet, klass r som ett tungt klibbigt kul-

turellt bagage, ett bakgrundsbrus, som luften viandas, en kuliss till alla institutioner och hand-lingar. De pverkar vra personliga mten, eko-nomiska frutsttningar och vra livsval. Dessafrdomar och maktstrukturer spelar fascismenknslomssigt hela tiden p. Eftersom dessastrukturer r det vi andas och har i ryggmrgen, i

vr kultur, r det inte alltid ltt att se igenom dem.Frtrycket kan ta sig olika uttryck beroende

p hur de olika positionerna gr ihop. Just nu rde fascistiska grupperna i Europa mycket inne panti-islamism och muslimer str i skottgluggenmedan hatet mot judar inte r lika framtrdandeidag i deras retorik. De vrderingar som fascismenhar om kvinnor, icke-vita, invandrare, funktions-hindrade, homosexuella med mera skiljer sig alltsinte s mycket frn den mnniskosyn som prglar

vrt samhlle idag. Den r bara tydligare och merextrem. Precis som att vld mot kvinnor befin-ner sig p samma skala som hrskartekniker ochobjektifiering av kvinnor. Fraktet fr svaghet, ibetydelsen fr dem utan maktpositioner, genom-syrar samhllet.

Lrdom #2 Ifrgastt auktoriteteroch maskulinitetsdyrkan och lyftfram kvinnor och feminism iantifascistiska grupper

Militra institutioner och symboler som kngor,vapen och uniformer glorifieras. I det militrahyllas ocks den (heterosexuella) maskulinitetenoch auktoritetstnkandet. Dyrkan av makt fljaav lydnadskrav och brutalitet. Auktoriteter skalydas och inte ifrgasttas. Mannen ska vara stark,

Fem feministiskalrdomar

v konkurrerande block; ett antimuslimskt somr proisraeliskt, europeiskt, betonar civilisa-ionernas kamp och draperar sitt budskap i eniberal rttighetsretorik - och ett nationellt somr antisemitiskt och etnocentristiskt. Men vi frnte heller missa de gemensamma drag som fr-nar dem.

En annat misstag vi vanligen stter p i anti-asistisk diskussion r att se extremhgern somtt spektrum, dr det finns en rumsren sida med

Sverigedemokraterna och ryckfrihetssllskapetoch en extrem/vldsam sida med Svenska mot-tndsrrelsen. Att det finns de med slipsar och

de med batonger. Drfr lgger Skerhetspolisenll sin uppmrksamhet p Svenska motstnds-relsen, den gruppering som det ligger nrmastill hands att utvecklas i en terroristisk riktning,

men missade totalt lasermannen Peter MangsochAnders Behring Breivik - trots bda varit aktivap hgerextrema webbforum och inte dolt sinaadikala sikter. Mangs och Breiviks vrldsbildigger nrmare Sverigedemokraterna n Svenska

motstndsrrelsens gammalmodiga nationalso-ialism. Krigsretoriken i counterjihadrrelsen nrnda in i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp:

det utmlas med stora gester en civilisationer-nas konflikt mellan vstvrlden och islam, ettpgende krig som frs med barnvagnar snararen pansarvagnar. Skillnaden i perspektiv mellaneformistiska och radikala hgerextrema grupperr en frga om temporalitet, hur lngt detta krig

gtt - om det finns tid att stoppa det genom riks-dagsarbete fr att stnga grnserna och repatrieraandet, eller om konflikten gtt s lngt och mak-en korrumperats till den grad att bara gatornaller vapnen terstr. Det r ingen artskillnad,

utan en gradskillnad p samma argumentation,amma delade vrldsbild.

Att betrakta extremhgern som ett block inne-br att se arbetsdelning mellan olika hgerpro-ekt: hur den parlamentariska flygeln samexisterar

och samverkar med de grupperingar som frskerbedriva en kulturkamp via bloggar och bokfrlag,

de ntverk som frsker mobilisera p gatorna ochverka i civilsamhl let. Och de personer som tarill terroristiska metoder. De existerar i ett sam-

manhang, deltar i en diskussion, delar en vrlds-bild. Sverigedemokraterna har inte ett ansvar frBreiviks grningar - men de har spelat en aktivoll i att skapa de counterjihadistiska forum ochansera den islamofoba gaturrelse av defenceeagues som Breivik skolades i och hmtade sin

vrldsbild ifrn.Den militanta antifascistiska rrelsen har byggt

p grundprincipen ingen plattform t fascismen.Man har bemtt en gaturrelse p torgen, kro-garna och p fotbollsarenorna. Dr har man varitramgngsrik. Men den antifascistiska rrelsen

har haft svrt att flja med nr extremhgern byttstrategier - och utveckla effektiva motstrategiermot de fascistiska rrelser som frsker etablerasig i parlament, bedriva kulturkamp via ntakti-

vism och s eminarier eller bed riva social kamp iform av etniskt riktad solidaritet och vlgrenhet.Av sloganen bemta fascismen bde ideologisktoch fysiskt har allt fr stor tyngdpunkt lagtsp det sistnmnda. En antifascism vrd nam-net mste kunna hantera hela den hgerextremarrelsen som block. Den antifascistiska politikenkan inte bara vara reaktiv, utan mste inrikta sigp orsakerna, att dra undan mattan fr hgerex-trema organisationer. Vad r det som lockar deras

vljare, vilka sociala problem ger de svar p (om ngenom att de pekar ut syndabockar), vilka behovfyller de. Fascismen kan inte bara bekmpas - denmste ersttas. Dr mste antifascismen passerabortom sin egen grns.

Mathias WgBild: Joanna Ekstrm

Mathias Wg r ansvarig utgivare fr tidningen Brand och

ingr i grvarkollektivet Researchgruppen som granskar

extremhgern.

Fem feministiska lrdomar frn en ideologisk granskning av fascismen.Fascismens patriarkala rtter glmst ofta bort att lyfta fram. En feministiskrrelse kommer automatiskt att vara antifascistisk.

Kinder, Kche,

Kirche

Barn, Kk och Kyrka.

Nr nazisterna kom till

makten 1933 utestng-

des kvinnorna frn

arbetsplatserna. Gifta

kvinnor fick inte ha stat-

liga tjnster. Kvinnornas

mjligheter att studera

vid universiteten togs

nstan bort.

7/17/2019 Brand issue 4 2012

15/43

298

ydig, aggressiv och hans lydnad belnas med attdet finns andra grupper som han fr sparka p.Mn r norm och makt i fascismen, ven omvissa typer av man lighet ses som otillrck liga (tillxempel funktionshindrade) och andra som hot-ulla (till exempel invandrare). Vissa r bde otill-ckliga och hotfulla, som bgar. Det r hos vitarbetarklasskillar, bde i Sverige, och andra delarv Europa, som fascismen vxt snabbast. Kanskeungerar fascismens maskulinitetsideal som en

upprttelse av deras maktlshet? Arbetarrrelsenr en internationell rrelse som kampar fr demo-

krati och jmlikhet direkta motsatser till fascis-mens ideal. Det gr rekryteringen av arbetarklassill fascistiska organisationer extra tragisk och

hotfull eftersom det frsvagar arbetarrrelsen ochmjligheterna att bilda starka vnsterallianser.

Under -talet fick feminismen stor plats inomAntifascistisk aktion: dels i plattformen, sedan varmnga kvinnor aktiva, militanta aktioner rik-ades ven mot kvinnofientliga aktiviteter som

porr, det hlls kurser i feministiska frgor ochhrskartekniker. De feministiska frgorna sgsom en viktig del i den antifascistiska kampen,

kvinnor organiserade sig bde separatistiskt ochblandad i grupperna och killarna i miljn fick stillbaka och ifrgastta sin egen roll och masku-initeten generellt.

Grabbiga beteenden och strukturer finns detgott om i de flesta blandade organisationer. Detkan vara utmaning fr grupper som AFA att intealla in i machoprglade mnster d information

och ppenhet inte kan fungera p samma stt somorganisationer som inte agerar utanfr lagen. I

AFA mste vi hela tiden tnka p att skydda var-ndra och aktionerna. Det ppnar fr informellatrukturer dr mn kommunicerar med mn och

kvinnor fr svrt att f information. Anvndandetv militans kan ppna upp fr ett klimat dr vld,isktagande och farlighet ger status, egenskaperom traditionellt r kopplade till maskulinitet.

Enstaka kvinnor kan ltt, som i andra mansdomi-nerade organisationer, hamna i maskotstllning

ller f plats som undantag p osynliga villkor attvi inte solidariserar sig med andra kvinnor ellerkritiserar mansdominansen eller maskulinitet.

Kvinnor som aktiverar sig i militanta grupperbryter automatiskt mot den fascistiska kvinnosy-nen (och i enl ighet med det den kvinnosyn somfinns generellt) medan killarna i samma grup-per inte per automatik utmanar normerna. Menom killarna i rrelsen solidariserar sig med deneministiska kampen, agerar demokratiskt, inklu-

derar kvinnor p ett sjlvklart stt och str uppr jmlikhet mellan knen och mot homofobi fr

vi en anti fascistisk rrelse vrd namnet och somp allvar kan utmana bde det fysiska och ideolo-giska hotet frn fascismen. Att feminismen hotar

fascismens intresse r tydligt. Hanna Wigh i Sve-rigedemokraternas kvinnofrbund, SD-kvinnor,sger: Det [jmstlldheten, min anmrkning]har gtt fr lngt. Vi r biologiska kn och detger oss vissa frutsttningar. Genuspedagoger

vill beg vergrepp p bar ns identitet. Vi r emothela genuspedagogiken som r ett obligatorium ifrskolan idag. Idag diskriminerar man mnnen.Vi vill ha sann jmstlldhet.

Lrdom#3: Fascism r inte bara ettinformationsproblem

Fascismen r inte rationell. Den r helt knslo-driven och faller tillbaka p alla frdomar somfinns i vr kultur. Antiintellekt ualismen i fascis-men gr det r svrt att komma fram med sakligaargument. Vi mste frsvara den sakliga debatten,motverka frenkling och frdumning, samtidigtsom det inte rcker fr att hindra fascisternasframgngar. Parallellen till kvinnors rttigheterr tydlig: om det bara gllde att ha rtt i sakskulle vi varit jmstllda fr lnge sen utifrnde enorma bevisen p mns frtryck av kvinnor.Utan det gller att i praktisk handling trycka till-baka fascismen, inte ge dem utry mme i debatt ochp gatan.No pasaran!

Lrdom #4: Bemt fascismen medfeminism i teori och praktik

Kvinnosynen i fascistiska rrelser prglas av tvsaker: ) nationen som central symbol som kopp-las ihop med en kvinnlighet som ska frsvaras avnationens sner och ) av synen p rollfrdelningmellan mn och kvinnor. Fascismens syn p kns-roller bygger p konventionella uppfattningar,men tar sig extrema uttryck. Kvinnor ska st frmoderskap och omsorg, det tre k:na: Kinder,Kche und Kirche.

Nationalismen i Vsteuropa anvnder sig avknsstereotyper fr sitt budskap. Nationen perso-

nifieras ofta av en kvinna, som till exempelModerSvea, medan staten r den manliga principen,aktren som ska beskydda och frsvara kvinnan.Kvinnor anvnds som ideolog iska slagtrn i pro-pagandan. Den utlndske mannen (den svarta,

juden, eller den som r populr just fr tillf llet atthacka p; den muslimska mannen) hotar Kvinnan/Nationen. Hgerextremister ondgr sig allts vertill exempel muslimers kvinnosyn samtidigt somde sjlva str fr en fundamentalistisk konservativfamiljepolitik.

Den vite mannen/svensken mste frsvaraKvinnan och Nationen. Men det kan han inte graom feminiseringen av mn fortstter. Vi kvinnorr s korkade att vi inte frstr att det r de patri-arkala utlndska mnnen som hotar oss. Den vitamannen mste d slss fr det som r hans: deneuropeiska hgerextremismen r en hederskultur.Det r krig om kvinnokroppen. Och feminismenfrsvagar mn, gr kvinnor sjlvstndiga ochhotar drmed nationen.

Detta mste vi bemta genom att visa i hand-ling att mn och kvinnor har samma inflytande,mjligheter och roller i de sammanhang vi rr ossi. Vi mste visa jmstlldhet i praktiken och fr-svara kvinnors rttigheter och positioner, samti-digt som vi ska bemta det ideologiska kvinnoha-tet och antifeminismen med kunskap och fakta.

Lrdom #5: Bekmpa homofobin

Mannen ska vara stark och kan inte ha kamratligarelationer till kvinnor som bara r kroppar i natio-nens tjnst. Verkliga mn kan bara ha kontakt medandra mn och r bundna till varandra i tvlande

kamratskap och i lojalitet mot ledaren. Det r inteheller ngot som r i grunden skiljer sig frn hurmn och kvinnor frvntas frhlla sig till var-andra idag. Mn och kvinnor ska hllas isr ochkomplettera varandra. Mn refererar och identi-fierar sig med andra mn, medan kvinnor fr vn-tas vara heterosociala och kan identifiera sig medbde mn och kvinnor (men vara lojal med mn).I klvattnet av male-bonding och brdraskapan-det uppstr ett behov av att dra en kraftfull grnsmot homosexualitet. SS infrde ddstraff frhomosexualitet. Bde hos Nationaldemokraternasoch hos Sverigedemokraterna terfinns hatet mothomosexuella. Partisekreteraren Bjrn Sder harflera gnger jmfrt homosexualitet med tidelag.

illsammans med KD r de numera ensamma omatt stdja tvngssteri liseringen av transsexuella.Ur SD:s partiprogram:

Familjen r samhllets innersta krna och