BIM som Informationsbärare in i Förvaltningenuu.diva-portal.org/smash/get/diva2:600508/FULLTEXT01.pdf3D-models have already been produced. However, the ambition is to switch to Autodesk

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2013/03-SE

Examensarbete 15 hpJanuari 2013

BIM som Informationsbärare in i Förvaltningen En studie vid Forsmarks Kraftgrupp

Therése Svens

BIM SOM INFORMATIONSBÄRARE IN I FÖRVALTNINGEN

En studie vid Forsmarks Kraftgrupp

Therése Svens

Institutionen för teknikvetenskaper, Byggteknik, Uppsala Universitet Examensarbete 2013

II

Copyright©Therése Svens Institutionen för teknikvetenskaper, Byggteknik, Uppsala Universitet

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

BIM som Informationsbärare in i Förvaltningen - En studie vidForsmarks KraftgruppBIM as an Information Carrier Throughout theBuilding Process

Therése Svens

The process of BIM, Building Information Modeling, is gaining ground in the buildingconstruction industry in Sweden. Forsmarks Kraftgrupp, owner of Forsmark NuclearPower Plant, is facing both restoration work in the plant and construction of offices, aworkshop and a hotel. BIM now appears as an effective method to reduce expensesbut also to further bring order and structure to the volumes of documentation thathas accumulated during more than thirty years of operation.

The purpose of this bachelor thesis is to provide a basis for implementing BIM at thestructural engineering department at the Forsmark plant and to promote BIM to therest of the organization. The objective is to visualize the usefulness of BIM at theForsmark plant, specifically in property management. Interviews, a laboratoryexperiment, and an analysis of the routines at the Forsmark plant were chosen asempirical methodology.

Since the Forsmark plant consists of an extensive amount of buildings, a consensus isrequired regarding how BIM models for operations and facility management should bedesigned and managed. Currently, Autodesk AutoCAD™ is used and multiple3D-models have already been produced. However, the ambition is to switch toAutodesk Revit™ in the near future. This thesis shows that an export of a 3D-modelfrom AutoCAD™ to Revit™ is time-consuming, but achievable if required.

To employ the full capacity of BIM, it is vital to develop a requirements specificationearly on in the building project. Among other things, the specification should definethe requirements of the BIM-model for the purpose of using building informationduring operations and management. The specification should especially address thelevel of design and detail.

The interviews with purchasers at the Forsmark plant showed that BIM is a foreignconcept in other departments of the organization. Currently, it’s difficult to say inwhich way the BIM-models would facilitate the work of operations and maintenancestaff. Furthermore, implementation of new practices at the Forsmark plant is a lengthyprocess, due to the safety requirements. However, great gains are possible whenusing BIM in operations and management. In particular, the task of updating existingdocumentation is simplified when a modification only has to be made at one point,instead of multiple drawings.

Moreover, both the structural engineering department and the purchasers that wereinterviewed are in favour of a possible BIM pilot project. A pilot project could beused as a future reference to gain backing in other departments of ForsmarkKraftgrupp.

Sponsor: Forsmarks KraftgruppISRN UTH-INGUTB-EX-B-2013/03-SEExaminator: Patrice GodonouÄmnesgranskare: Zeev BohbotHandledare: Jonas Eklund

IV

SAMMANFATTNING

BIM, Building Information Modeling, börjar vinna mark inom byggbranschen i Sverige och är

en vedertagen process i vart och vartannat byggprojekt. Forsmarks Kraftgrupp står inför

både upprustningar av sina anläggningar och nyproduktion av bland annat kontor, verkstad

och hotell. BIM framstår nu som en lukrativ metod för att dra ner på projektkostnaderna,

men även för att få ytterligare ordning och struktur på den enorma mängd dokumentation

som ackumulerat under de dryga trettio åren av drift.

Syftet med detta arbete är att ta fram ett underlag för implementering av BIM på byggkon-

struktionskontoret på Forsmarks Kraftgrupp, som även ska kunna användas för att mark-

nadsföra BIM utåt i organisationen. Målet är att peka på nyttan av att tillämpa BIM på

Forsmark, med särskild fokus på förvaltning. Som undersökningsmetod har simulering, in-

tervjuer och platsanalys av Forsmark valts.

Då Forsmarks befintliga byggnadsbestånd är omfattande krävs konsensus kring hur fram-

tida förvaltningsmodeller bör se ut och hanteras. I dagsläget används AutoCAD och en an-

del 3D-modeller har redan producerats. På byggkontoret finns en önskan om att övergå till

Revit. Detta arbete visar att en export av 3D-modeller från AutoCAD till Revit är omständ-

ligt, men genomförbart om så krävs.

För att kapaciteten med BIM skall kunna utnyttjas är det av vikt att tidigt i projektet ta fram

en kravspecifikation. Bland annat bör kravspecifikationen definiera vilka krav som finns på

objektsmodellen för att byggnadsinformationen skall kunna tillämpas i förvaltningen. I syn-

nerhet bör specifikationen behandla frågan kring detaljeringsnivå och detaljutförande.

Intervjuerna som hölls med beställare på Forsmark visade att BIM är ett främmande be-

grepp inom andra avdelningar i organisationen. I dagsläget är det svårt att säga hur förvalt-

ningsmodeller skulle kunna underlätta arbetet för drifts- och underhållspersonal. Att im-

plementera nya metoder på Forsmark tar dessutom tid, då säkerhetsaspekten väger in i alla

sammanhang. Dock finns det andra stora vinster med BIM i förvaltningen. I synnerhet för-

enklas arbetet med uppdatering av dokumentation, då en ändring endast behöver införas

på en punkt i modellen istället för ett flertal ritningar.

Vidare är både byggkonstruktionskontoret och beställarna positiva till ett eventuellt pilot-

projekt i BIM. Ett pilotprojekt skulle kunna användas som referensprojekt i framtiden för att

vinna gehör på Forsmark i BIM-frågan.

V

FÖRORD

Detta examensarbete utgör den avslutande delen av Högskoleingenjörsprogrammet i Bygg-teknik om 180 hp vid Uppsala Universitet. Arbetet omfattar 15 hp och har utförts under tio veckor under vår/sommar 2012. Uppdragsgivare är kontoret för byggkonstruktion, Fors-marks Kraftgrupp.

Först och främst vill jag rikta en eloge till min handledare och chef Jonas Eklund för vägled-ning, inspiration och kunskap samt för tillgänglighet även under icke-arbetstid. Ett stort tack vill jag även ge till min ställföreträdande chef Maria Sjölander som har hoppat in och grans-kat mitt arbete och gett synpunkter trots sin tidsbrist.

Jag vill även tacka min ämnesgranskare Zeev Bohbot för vägledning i fråga om innehåll och struktur.

Ett särskilt tack vill jag ge till min kollega Therese Eriksson för ”tips från coachen” men även för stöd och uppmuntran när jag behövt det.

Slutligen vill jag tacka beställarna som har ställt upp på intervjuer, Richard Sjöström som delat med sig av sina Revit-kunskaper samt alla andra som orkat lyssna och ge synpunkter.

Uppsala i september 2012

Therése Svens

VI

BEGREPPSFÖRKLARING

4D 3D-CAD integrerad med tidplan

5D 3D-CAD integrerad med kostnadskalkyler och tidplan

BIM Building Information Modeling

CAD Computer Aided Design

Facilities Management Strategisk ledning och styrning av de resurser och tjänster som krävs för att en byggnad eller fastighet skall fungera effektivt. Exempelvis fastighetsskötsel, säkerhet och lokalvård.

Fi2xml Ett gemensamt språk – gränssnitt – som gör det möjligt att läsa information från olika databaser. Xml är en uppsättning standarder för att utbyta och pub-licera information på ett strukturerat sätt. Vanligt för förvaltningsinformation.

IFC Industry Foundation Classes. Neutralt filformat för överföring av objektsmodeller, även mellan andra system än CAD.

Förkortningar och begrepp på Forsmark

Block Reaktor med tillhörande byggnader och system. Forsmark har tre.

FKA Forsmarks Kraftgrupp AB

FT Avdelningen Forsmark Teknik

FTF Kontoret för Byggteknik

FTFB Arbetsgruppen Byggkonstruktion

FTFD Arbetsgruppen Byggdokumentation. Ansvarar bl.a. för CAD-samordning och för dokumentationsarbetet i projekt. Dessutom ansvariga för förvaltningshand-lingar inkl. –modeller.

FTPF Kontoret för Byggprojektledning

ISP Infrastrukturprojektet. Byggprojekt som innefattar bl.a. nybyggnation av verkstäder, kontor, korttids-boende och sporthall. Byggstart 2013.

Grundlayout Enkel planritning för respektive plan som används

som underlag/mall till övriga ritningar.

Huvudritning Visar byggnadens utförande och består av planer,

sektioner och fasader

Måttritning Visar detaljerad måttsättning av bjälklag, väggar i plan och väggar i elevation

VII

INNEHÅLL

1 INLEDNING .................................................................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND 1 1.2 MÅL OCH SYFTE 2 1.3 PROBLEMFORMULERING 2 1.4 METOD OCH MATERIAL 3

1.4.1 Informationskällor ................................................................................................................ 3 1.4.2 Förväntat resultat ................................................................................................................. 4

1.5 AVGRÄNSNING 4

2 TEORI ............................................................................................................................................ 5

2.1 DEFINITION AV BIM 5 2.2 AUTODESK REVIT SOM BIM-VERKTYG 6 2.3 BIM I FÖRVALTNINGEN 7

2.3.1 Hur BIM kan utnyttjas i förvaltningen .................................................................................. 7 2.3.2 Digitala verktyg för förvaltning ............................................................................................ 8 2.3.3 Metodik – Informationsöverföring och filformat ................................................................ 10

3 BAKGRUND OCH PLATSANALYS AV FORSMARK .......................................................................... 13

3.1 BYGGPROCESSEN PÅ FORSMARK 13 3.2 FÖRVALTNING PÅ FORSMARK 14 3.3 BIM PÅ FORSMARK 15 3.4 UPPDATERING AV DOKUMENTATION PÅ FTFD 15

4 GENOMFÖRANDE ........................................................................................................................ 17

4.1 EGNA OBSERVATIONER 17 4.2 INTERVJUER 17 4.3 DATORSIMULERING 17

4.3.1 Ansats ................................................................................................................................. 18 4.3.2 Indata ................................................................................................................................. 18 4.3.3 Export via IFC till Revit ........................................................................................................ 18 4.3.4 Anpassning - Justering av läge och återställning av objekt ................................................ 20 4.3.5 Import av 2D-grafik ............................................................................................................ 21 4.3.6 Symboler, parametrar och littera ....................................................................................... 21 4.3.7 Förteckningar med key schedules ....................................................................................... 22 4.3.8 Presentation - Ritningar och ritningsram ........................................................................... 24

5 RESULTAT .................................................................................................................................... 25

5.1 SAMMANFATTNING AV INTERVJUER 25 5.1.1 FGA – Beställare för ytterområdet ..................................................................................... 25 5.1.2 F3C – Beställare för Forsmark 3 .......................................................................................... 25

5.2 PRESENTATION AV SIMULERINGSMODELL 26 5.2.1 3D-modellen före och efter bearbetning ............................................................................ 26 5.2.2 Tillämpningar ...................................................................................................................... 27 5.2.3 Revit – Revise Instantly ....................................................................................................... 28 5.2.4 Export till IFC ....................................................................................................................... 29 5.2.4 Checklista ............................................................................................................................ 29

5.4 BIM-STRATEGI OCH BIM-MANUAL 30 5.4.1 Locums BIM-projekt ............................................................................................................ 30 5.4.2 Riktlinjer för BIM i projekt................................................................................................... 31

VIII

6 ANALYS OCH DISKUSSION ........................................................................................................... 35

6.1 VAD ÄR NYTTAN MED BIM PÅ FORSMARK OCH VILKA VINSTER KAN UPPNÅS? 35 6.2 HUR SKALL PROJEKTERING KRAVSTÄLLAS UT FÖRVALTNINGSSYNPUNKT? 36 6.3 HUR SKALL FÖRVALTNINGSMODELLER SKAPAS AV BEFINTLIGA BYGGNADER OCH HUR SKALL DE SE UT? 38

7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ................................................................................... 43

8 REFERENSER ................................................................................................................................ 45

BILAGA 1 – DATORSIMULERING: FÖRE EXPORTEN ......................................................................... B1

BILAGA 2 – DATORSIMULERING: EXEMPEL PÅ TILLÄMPNING ......................................................... B2

BILAGA 3 – DATORSIMULERING: EXPORT TILL SOLIBRI ................................................................... B3

BILAGA 4 – DATORSIMULERING: KONTROLL AV MODELL I SOLIBRI ................................................ B4

1

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund Sedan beslutet upphävdes att avveckla kärnkraften till 2010 pågår stora investeringspro-

gram för att effektivisera Sveriges kärnkraftverk och samtidigt höja reaktorsäkerheten. I

Forsmark satsas cirka tio miljarder kronor under de kommande fem åren på livstidsförläng-

ning av kraftverken. Arbetet med att byta ut åldrande komponenter och säkerställa anlägg-

ningens drift på längre sikt ingår i den s.k. Process Anläggningsförnyelse (Vattenfall 2012).

Dessutom planeras ett antal nybyggnationer och infrastrukturprojekt inom de närmsta

åren. Därigenom blir kraven på effektivisering av byggprocessen inom Forsmark allt högre.

Building Information Modeling är ett begrepp som innefattar processen att generera och

förvalta information som är knuten till en byggnadsmodell. Arbetsprocessen kan implemen-

teras i alla steg av en byggprocess, i allt ifrån förstudie med tidiga visualiseringar till förvalt-

ningen med intelligenta förvaltningsmodeller. BIM har under de senaste tio åren börjat få

fäste i byggbranschen och särskilt i projekteringsfasen. Detta har man börjat få upp ögonen

för inom FTF och BIM hägrar nu som ett alternativ för att effektivisera byggprocessen och

skära ner på kostnader, samtidigt som man kan få ett mångsidigt och informationsrikt un-

derlag för framtida ny- och ombyggnationer. I dagsläget är dock kunskapen och erfarenhet-

en inom BIM inte särskilt utbredd inom Forsmark så innan frågan kan väckas rent formellt

måste ett underlag tas fram.

Inom industrin, exempelvis bil- och flygplansindustrin ligger man åtminstone tio år före

byggindustrin inom BIM. Där kan man idag styra produktionen på en avancerad nivå (Lin-

ström och Jongeling 2010). Inom byggbranschen är man på god väg; idag arbetar de flesta

större entreprenörer och konsultföretag med att utveckla sina BIM-strategier (Granroth

2011). Inom fastighetsförvaltning börjar allt fler företag få upp ögonen för BIM i byggpro-

cessens sista och längsta skede. En pionjär inom förvaltning är Locum som enligt sig själva

tar täten inom BIM bland jämförbara fastighetsföretag (Locum 2012). Första fasen i deras

handlingsplan inbegriper att ta fram BIM-modeller över befintligt fastighetsbestånd. Där är

arbetet i full gång. Dock återstår en del arbete innan modellerna kan implementeras i själva

förvaltningen, d.v.s. i drift, underhåll och fastighetsskötsel. (Alfredsson 2012). Dit är det

idag inte många företag som nått, även om ansatsen finns hos vissa. Många fastighetsbolag

använder sig av olika typer av förvaltningssystem, som i vissa fall är integrerbara med

varandra, dock är de i flesta fall textbaserade utan någon grafisk visning över beståndet.

Beställaren ställer inte alltid krav på BIM, men ett flertal projektörer tar ändå fram bygg-

nadsmodeller för att de inser att det effektiviserar deras egen arbetsprocess. Därefter är

det upp till förvaltaren att välja vad informationen skall användas till (Larsson & Nae 2011).

I dessa modeller kan all tänkbar information om byggnaden samlas kontinuerligt under

projektets gång. Vid tidpunkten för överlämning finns då en mängd byggnadsteknisk in-

formation om byggnaden och därigenom ett omfattande underlag för framtida om- och

tillbyggnationer. Att inte ta denna information till vara måste anses som misshushållning. I

Examensarbete: BIM SOM INFORMATIONSBÄRARE IN I FÖRVALTNINGEN

2

synnerhet eftersom förvaltningen är den tyngsta delen av byggprocessen rent ekonomiskt

och tidsmässigt. Med lite framförhållning är det då möjligt att dessutom ställa krav på pro-

jektörerna ur förvaltningshänseende redan i upphandlingsskedet. Därigenom kan man sä-

kerställa att byggnadsmodellerna kan användas och uppdateras under hela byggnadens

livslängd. Med hjälp av lite handpåläggning kan då vald förvaltningsinformation länkas till

modellen så att även fastighetsförvaltarens vardagliga arbete förenklas (Lindström &

Jongeling 2011).

Vid projektering är alltså kravspecifikationen grundläggande ur BIM-synpunkt och på Fors-

mark kommer detta att realiseras i framtiden vid kommande nybyggnationer. Dock har

Forsmark ett befintligt byggnadsbestånd på en markarea av 97 ha, vilket också är en viktig

aspekt för detta arbete. En ansats mot BIM har tagits genom att ett arbete har initieras som

innefattar framtagandet av förvaltningsmodeller i AutoCAD MEP. Modellerna över block 3

är snart färdigställda med vissa brister och block 1 & 2 skall snart initieras. Dock utgörs

dessa av enkla A-modeller med generiska objekt, d.v.s. varken material eller ingående skikt

är redovisade. Vidare är den framtida användningen relativt oklar.

1.2 Mål och syfte BIM anses vara framtiden inom byggindustrin och en medvetenhet om detta börjar växa

fram inom FTF. Dock räcker inte detta, utan fördelarna och nyttan med BIM måste medve-

tandegöras och marknadsföras mot de andra kontoren på Forsmark och för ledningen. För

att ett beslut om en utredning av BIM på Forsmark skall kunna fattas måste alltså ett un-

derlag tas fram, vilket är vad denna rapport syftar till. Uppdragsgivare är cFTFD, chef för

Byggdokumentation, tillika handledare för detta arbete. Målet är att presentera BIM på ett

enkelt, koncist sätt och peka på nyttan av att tillämpa BIM på Forsmark, med särskild fokus

på förvaltning.

Dessutom skall rapporten även syfta till att visa hur det praktiska arbetet med förvalt-

ningsmodeller inom FTFD skulle förändras i och med BIM. Mitt mål är att på ett översiktigt

plan visa på den praktiska möjligheten i att på sikt uppgradera till nyare CAD-programvaror.

1.3 Problemformulering

För att uppnå syftet med arbetet har problemet spjälkats ner till tre huvudfrågor.

1. Vad är nyttan med BIM på Forsmark och vilka vinster kan fås?

Frågan kräver att flera aspekter beaktas. Att Forsmark är just ett kärnkraftverk

skapar speciella behov, jämfört med exempelvis bostadshus eller kontorsbygg-

nader även om det också finns. För att kunna besvara frågan krävs alltså mer än

att bara djupdyka i litteratur i ämnet BIM, - en platsanalys krävs. Förutom detta

finns ytterligare två aspekter som båda måste belysas; dels förfarandet kring

befintlig byggnation och dels vid nybyggnation. Internt på Forsmark är det i hu-

vudsak i förvaltningen och vid kommande ombyggnationer som vinster kan gö-

Kap. 1 Inledning

3

ras. Vid nybyggnationer sker en stor del av projekteringen externt. Följaktligen

kommer där kravställningen belysas snarare än arbetsmetodiken.

2. Hur skall projektering kravställas ur förvaltningssynpunkt?

För att en BIM-modell skall kunna tillgängliggöras för förvaltningen krävs att

rätt och tillräckligt med information har tillfogats modellen under projektering-

en. Detta ställer krav på en korrekt utformad kravspecifikation. Förutom vad för

information som skall levereras måste även definieras hur den skall levereras,

vilket beskrivs i en leveransspecifikation. Skall ett förvaltningsprogram använ-

das måste informationsöverföringen fungera. I dagsläget finns framtagna stan-

darder för detta, men de är fortfarande under utveckling.

3. Hur skall förvaltningsmodeller skapas av befintliga byggnader och hur skall de

se ut?

En utredning behöver göras för att ta reda på vad beställare och andra intres-

senter vill kunna använda en förvaltningsmodell till. Vad den skall användas till

definierar hur den skall se ut. För att besvara den första delen av frågan, krävs

experimentell laborering. Vilka programvaror krävs? Kan Revit Architecture an-

vändas istället för AutoCAD MEP? Finns integrerade lösningar i Revit för de

handlingar som FTF behöver? Kan de modeller som hittills är framtagna export-

eras till Revit på ett tillfredsställande sätt?

1.4 Metod och Material I val av vetenskaplig metod har fokus lagts på kvalitativa studier. Förutom litteraturstudie

har en fallstudie med intervjuer och ett experiment valts. Intervjuerna är av formen öppet

riktade då tillräcklig kunskap saknas om de som skall intervjuas. Formen medger även ett

mer kvalitativt underlag med utrymme för egen analys. Frågorna kommer med största san-

nolikhet att förändras under intervjuernas gång. Experimentet är av formen datorsimule-

ring.

1.4.1 Informationskällor

Litteraturstudie – ett urval

- En serie BIM-krönikor av R. Jongeling och M. Lindström i tidningen Byggindustrin

- Autodesk BIM Workshop – Using BIM för Operations and Facilities Management.

- BIM-manual, Kravspecifikation för BIM från Locum

- Interna instruktioner från Forsmarks Kraftgrupp

Intervjuer

- Beställare på FG (Ytterområdet)

- Beställare på F3 (Block 1, 2 och 3)

- Projektledare och konstruktör på FTPF respektive FTFB


4

Utbildningar

- BIM för byggherrens projektledare, BFAB, 15-16 februari 2012, Stockholm

- Grundkurs i Autodesk Revit Architecture, Doo IT, 27-28 mars 2012, Uppsala

Studiebesök

- Locum – Stockholm Landstings fastighetsförvaltare av framförallt sjukvård, 25

april 2012.

Datorsimulering

Datorsimulering i Revit Architecture och även en överblick av Solibri Model Checker. Revit

kommer att användas för att importera befintliga modeller via IFC från AutoCAD. Syftet är

att visa att detta är praktiskt möjligt, vilket skulle bespara FTFD arbetet att rita om mo-

dellerna, men även att lyfta fram vilka problem som behöver lösas i framtiden om Revit

skall ersätta AutoCAD. Syftet med datorsimuleringen är även att tillfoga modellen ett litet

urval information som kan vara intressant för facilities management, underhåll (FM) och

även FTFD i sitt arbete.

1.4.2 Förväntat resultat Förutom rapporten är den planerade simuleringen en stor del av produkten som detta ar-

bete skall generera. Det ger en fingervisning för hur en förvaltningsmodell skulle kunna se

ut i framtiden, eller åtminstone vilken potential som finns. Eftersom BIM är ett främmande

begrepp för en stor del av Forsmark krävs att en tydlig grafisk lösning kan presenteras som

förklarar idén.

För att få stoff till modellen förväntas intervjuerna ge önskemål på vad blockpersonalen skulle vilja se i en förvaltningsmodell.

Litteraturstudien förväntas ge svar på fråga 2 om kravspecifikationer. I praktiken sker det genom läsning och tolkning av Bygghandlingar 90 del 8 och externa BIM-manualer.

1.5 Avgränsning

Arbetet kommer i huvudsak att fokusera på BIM för förvaltningsnyttan. Vinster under pro-

duktion utelämnas. Projekteringsfasen kommer att behandlas, men då främst ur förvalt-

ningssynpunkt.

Kärntekniska anläggningsändringar kommer ej att innefattas, utan endast byggtekniska ändringar samt nybyggnationer.

Modellen som skall tas fram i Revit kommer vara av enkel natur utan konstruktionslösning-

ar eller installationer och kommer heller inte att överensstämma med verkligheten. Simule-

ringen är av experimentell karaktär utan tydlig hypotes och syftar endast till att visa att det

är möjligt att tillfoga relevant information till modellen i programvaran.

5

2 TEORI Detta avsnitt syftar ej till att ge en uttömmande bild av BIM-processen eller dess historia, då

mycket material redan har publicerats i detta ämne. Avsnittet syftar snarare till att kort-

fattat beskriva BIM och några tillämpningsområden för att ge den nödvändiga bakgrund

som krävs för fortsatt läsning av denna rapport.

2.1 Definition av BIM

Building Information Modeling kan snarast liknas vid en process. Även om vissa delade me-

ningar råder är BIM inte ett verktyg eller en metod. Rogier Jongeling (2008) skriver:

En vidare definition av BIM är all information som genereras och förvaltas under en

byggnads livscykel strukturerad och representerad med hjälp av (3D-)objekt där ob-

jekt kan vara byggdelar, men även mer abstrakta objekt såsom utrymmen. BIM-

modellering är själva processen att generera och förvalta denna information.

Processen implicerar ett nära samarbete mellan de olika disciplinerna, som fortgår under

hela byggprocessen. I programskedet tas en virtuell prototyp av byggnaden fram som sedan

kompletteras allt eftersom. Denna modell förfinas och och detaljeringsgraden ökar till dess

att en färdig produktionsmodell återstår. Modellen kan skapas i olika datasystem eller i ett

gemensamt (om än inte så vanligt i dagsläget). Oavsett tillvägagångssätt är tanken att de

olika disciplinernas delar skall kunna sammanfogas för samgranskning, kollisionskontroller,

simuleringar m.m. När produktionen är avslutat övergår relationsmodellen i en förvalt-

ningsmodell, med information som kan användas under hela förvaltningsfasen. På detta

sätt följer BIM med i hela byggnadens livscykel, se bild nedan. (Granroth 2011).

Figur 2.1 En byggnads livscykel i BIM-processen (Dispenza 2012)


6

Genom användandet av en BIM-modell kan man spara både tid, pengar och material.

Marko Granroth ger i BIM – Orientering i en modern arbetsmetod några exempel på hur

kostnaderna kan skäras ner:

- Tydligare visualisering i virtuell miljö. Detta medger bl.a. att processen för bygg-

lovsärenden snabbas på.

- Kompletterande verktyg för samordning, projektstyrning och kollisionskontroll.

- Möjligheten att söka fram byggnadsinformation förbättras.

- Kostnadsestimeringar kan göras i ett tidigare skede.

- Arbetet med mängdavtagning effektiviseras då objekten innehåller information

om sig själva.

- 4D – Visualisering av tidplan och montageordning. Logistik på byggarbets-

platsen kan planeras på ett enkelt och korrekt sätt.

- 5D – Kostnadsestimering. Uppskattningen blir mer korrekt då varje byggnad-

selement i modellen knyts till en kostnad.

- Simuleringar där bland annat energi-, solinstrålnings- och miljökonsekvens-

analyser kan göras.

- Produktionsstyrning av maskiner.

- Förvaltningsinformation som kan användas för drift och underhåll (Granroth

2011).

Resultatet av detta är en bättre förståelse för det färdiga produktionsresultatet. Ändringar

under projektering åtgärdas enkelt och effektivt och mängden ÄTA-arbeten minskar under

byggskedet. Detta leder till både högre kvalitet och produktivitet (Granroth 2011).

2.2 Autodesk Revit som BIM-verktyg I detta avsnitt avses att beskriva begrepp och nyckelfunktioner i Revit samt en del vitala

skillnader mellan densamma och AutoCAD. Avsnittet syftar framförallt till att tjäna som

bakgrund till simuleringen beskriven i kapitel 4.

Autodesk Revit är inte bara ett verktyg för att projektera 3D-modeller, utan även ett kraft-

full BIM-verktyg som i sin tur kan integreras både med andra Autodesk-programvaror, men

även med ett antal externa system. En av de huvudsakliga fördelarna med Revit är genom-

slagskraften vad gäller uppdatering. Revit är en sammansättning av orden ”Revise Instant-

ly”. När en detalj ändras någonstans i modellen slår ändringen igenom per automatik i alla

berörda ritningar, förteckningar m.m. Modellen kan dessutom delas av flera projektörer,

vilket medför att ändringen slår igenom i allas system vid synkronisering.

En väsentlig skillnad mot AutoCAD är att Revit inte använder sig av lagerhantering, utan är

objektsbaserat. Ett objekt är inte nödvändigtvis en byggdel såsom dörrar, väggar, bjälklag

etc. utan kan även vara mer abstrakta objekt. Till exempel rum, areor, 2D-symboler, håltag-

ningar samt annotativa objekt såsom littera och mått. Objekt kategoriseras i tre nivåer:

Family, Type och Instance. Family är den överordnade kategorin, exempelvis en dörr. Type

är en viss typ av dörr, exempelvis en pardörr av trä med måtten 1700x2300 mm. Instance är

den unika dörren. För alla val som görs för ett objekt väljs sålunda vilken nivå valet skall slå

Kap. 2 Teori

7

igenom på. Detsamma gäller när parametrar skall läggas till eller när objektet skall redigeras

på något sätt. Om hela familjen skall redigeras används Family Editor. Funktionen påminner

till viss del om Block Editor i AutoCAD. Om typen skall redigeras används Edit Type i proper-

ties-dialogen. Om det unika objektet, instance, skall redigeras används panelen Modify som

tänds när objektet markeras.

På alla nivåer definieras objekten av parametrar - Revits begrepp för egenskaper. Alla egen-

skaper som syns i propertiesdialogen är parametrar. Parametrarna är även underlag för

förteckningar, projektspecifik metadata (Project Information) samt labels. Labels fungerar

på liknande sätt som attribut i AutoCAD och de redigeras i Family Editor. Om ett objekt skall

kunna ändras i sin längdriktning lägger man till en label med en längdparameter. Om ett

textfält skall kunna fyllas i lägger man till en label med en textparameter.

I Revit finns två typer av parametrar; projektspecifika parametrar - Project Parameters, och

delade parametrar - Shared Parameters. Projektparametrarna sparas i projektfilen (.rvt)

eller i en template (.rte). De delade parametrarna sparas i en textfil och kan delas av flera

projekt. För vissa funktioner kan endast delade parametrar användas, exempelvis i littera,

labels och project information. Nackdelen med de delade parametrarna är att de är något

omständligare att skapa än de projektspecifika. När en parameter skapas placeras parame-

tern i en kategori, exempelvis väggar, fönster, rum, sheets (ritningar), project information,

vyer m.m. Dessutom väljs typ av parameter, om det skall vara en area, text, siffra, URL m.m.

När en parameter är definierad slår värdet igenom per automatik i tillhörande fält.

2.3 BIM i förvaltningen

2.3.1 Hur BIM kan utnyttjas i förvaltningen I slutet av ett byggprojekt skall relationshandlingar bearbetas till förvaltningshandlingar och

annan dokumentation sparas för framtida drift och underhåll. I dagsläget är det vanligt att

produkten av förvaltningshandlingarna blir ritningar i PDF-format och övrig drift-

dokumentation hamnar i pärmar. Detta trots att 3D- och BIM-modeller blir allt vanligare,

och trots att det förmodligen är i förvaltningsskedet som den största behållningen finns

med organiserad och digitaliserad information. I takt med att anläggningen brukas, repare-

ras och förnyas blir mängden dokumentation allt större, och kraven på ordning och struktur

ökar. Risken är att brist på ordning och uppdaterad dokumentation leder till merarbete och

t.o.m. felaktiga beslut (Lindström & Jongeling 2011).

Föreningen Byggherrarna (Johansson et al. 2009) sammanfattar i en förstudie hur BIM-

modellen skall användas efter överlämning till förvaltaren:

Efter avslutat projekt överlämnas BIM-modellen till förvaltning. Informationen skall

då ha en sådan struktur, definierad i levereransspecifikationer, att det långsiktigt

går att följa upp hur byggnaden uppfyller verksamhetens krav och behov. Genom

att fortlöpande uppdatera modellen med information från verksamheten kan

denna BIM-modell i sin tur ligga till grund för framtida förändringsarbete, […] och

stärka kopplingen mellan produktanvändning och produktbestämning.


8

I citatet nämns att BIM-modellen kan ligga till grund för framtida förändringsarbete. Detta

är ganska självklart; om modellen är aktuell och fullständig finns ett mer omfattande och

mer korrekt underlag för ombyggnationer, än om förvaltningshandlingarna skulle bestå av

traditionella 2D-ritningar. Dock finns det fler fördelar med att använda sig av BIM-modeller

i förvaltningen:

- Arbetet med renritning efter ombyggnation underlättas. Överhuvudtaget blir

uppdatering av dokumentation en kortlivad process då all byggnadsteknisk in-

formation finns samlad på ett ställe.

- Vid håltagningar, rördragningar o dyl kan samgranskning göras för att undvika

kollisioner och beräkna säkerhetsavstånd till närliggande komponenter.

- Misstag kan undvikas genom att kritisk information säkerställs i en BIM-modell,

exempelvis vilka väggar som är bärande.

- BIM-modellen kan användas som informationskälla för externa förvaltnings-

och underhållssystem. Finns en integration kan tillkommande information defi-

nieras i modellen för att sedan exporteras till relaterade system, för att undvika

dubbelregistrering.

- Sammanställning av städytor för upphandling av städentreprenad kan enkelt

utföras genom några få knapptryck.

- Informationssökning underlättas. Dokument såsom skötselråd och drift-

instruktioner kan länkas till respektive utrymme/komponent i BIM-modellen.

- Planerat underhåll kan integreras i BIM-modellen. Information såsom tidpunkt

för installation och förväntad livslängd kan specificeras för ytskikt och kompo-

nenter. Då är det enkelt att på ett systematiskt och planerat sätt under-

hålla/byta ut dessa komponenter samtidigt istället för att ta itu med en i taget i

takt med att problem dyker upp (Lindström & Jongeling 2011).

Detta är endast några få praktiska exempel. Beroende på typ av anläggning och verksamhet

finns åtskilliga fler.

2.3.2 Digitala verktyg för förvaltning Detta avsnitt avser inte att ge en komplett bild av verkligheten. Det finns ingen handbok

eller liknande över detta, utan uppgifterna härrör från författarens uppfattning vid inform-

ationssökning via sökmotor på internet.

Under det långa skede som förvaltningen utgör finns det många digitala verktyg på mark-

naden, - förvaltningssystem, även kallat CAFM-system (Computer Aided Facility Manage-

ment). Dessa är ofta inriktade på administrativ hantering av fastigheterna och ekonomiska

processer, såsom uthyrning, nyckelhantering, hyresgästinformation osv, men även system

för felanmälan och underhåll. Dock är detta inte tillräckligt om användning av BIM-modeller

skall kunna användas praktiskt under förvaltningen. För det första är det knappast realist-

iskt att kräva CAD-kunskaper av brukare och förvaltare. För det andra lämpar sig inte CAD-

system för daglig informationssökning och visualisering. Då krävs ett BIM-baserat förvalt-

ningssystem. Utgångspunkten i dessa system är att de skall ha ett enkelt grafiskt gränssnitt

där man lätt kan orientera sig i modellen och söka fram information om utrymmen, bygg-

Kap. 2 Teori

9

nadsdelar, komponenter m.m. Motorn i dessa program är en viewer, d.v.s. endast en ”vi-

sare” utan möjlighet till redigering.

I dagsläget är utbudet dock begränsat. Jan-Olof Edgar som är affärsutvecklare inom Lean

Design menar att programmet Pygthagoras är det enda förvaltningssystemet som bygger på

BIM-teknologi (Gustafsson & Mårtensson 2010). Pythagoras har, enligt de själva, en integ-

ration med Revit. Hur väl detta fungerar har ej hittats uppgifter om.

Pythagoras stödjer framförallt Facilites Management. Programpaketet innefattar ”allt från

ythantering med automatisk areamätning, […] människor och organisationer, städ-

planering, […] nycklar och lås, dokument och ritningar m.m.” Programmet bygger på en

grafisk modell men nackdelen, kan man tycka, är att modellen endast är i 2D och inte 3D

(Pythagoras 2012).

Ett annat program är Hyperdoc utvecklat av Tessel Systems. CAD-Q, som är återförsäljare av

programmet skriver att i Hyperdoc ”finns möjlighet att organisera sina dokument genom

att ansluta dem till objekt såsom fastighet, byggnad, plan, rum osv.” Hyperdoc är snarast

ett publiceringsarkiv och används i kombination med ett förvaltningssystem, exempelvis

Landlord. För Hyperdoc saknas dock plug-in för CAD-system, istället sker informations-

överföring via SQL eller Fi2xml. Detta har sina begränsningar vad gäller grafik. Dessutom

finns endast stöd för 2D-visualisering.

Naturligtvis finns det sk viewers som kan återge modellen i 3D, såsom Autodesk Navisworks

och Solibri Model Checker. Navisworks öppnar nästan alla filformat och Solibri läser IFC-

filer, vilket gör båda enkla att använda. Dessa program är ypperliga för visualisering,

mängdavtagning och kollisions- och strukturella kontroller av modellen. Dessutom följer

objektsegenskaper med, särskilt i Solibri. Det kan vara areor, material, littera, klassifikat-

ionskoder och andra parametrar som definierats i modellmiljön. Dessa program fungerar

bäst under projekteringen, men i förvaltningen är det mer begränsat. För visualisering är

det som sagt utmärkt, men andra funktioner i förvaltningssyfte saknas.

Det verkar alltså vara svårt att hitta ett heltäckande system för förvaltning. I dagsläget an-

vänds ofta flera system parallellt som mer eller mindre har en integration sinsemellan.

För att underlätta denna integration kan ett sk middleware användas, exempelvis FME.

FME står för Feature Manipulation Engine och är ett verktyg som konverterar data mellan

filformat och databaser. Verktyget hanterar data för raster, vektorer och tabeller för mer än

200 format (ULI Geoforum 2012). En BIM-modell skulle medge att information kan extrahe-

ras direkt ur CAD-programmet och in i ett förvaltnings- och eller underhållssystem via detta

verktyg.

Dock är mer heltäckande system under utveckling. Ytterligare ett system dök upp vid sök-

ning, som heter ArtrA. ArtrA är framtaget i Storbritannien och är en PLM-lösning (Plant

Lifecycle Management) för Olja & Gas-, och Process & Kraftanläggningar. Det är designat

som ett databasbaserat förvaltningssystem med ett grafiskt gränssnitt (ArtrA 2012). Åter-

försäljaren CADPipe menar att ArtrA är en unik lösning som länkar 3D-modeller, designdata

och annan dokumentation. Ägaren kan hantera all anläggningsinformation enkelt och kost-


10

nadseffektivt. 3D-modellen utgör navet, varpå dokumentation kan länkas direkt till sin re-

spektive komponent. Detta system är tänkt att även användas av drifts- och underhållsper-

sonal. ArtrA hjäler brukarna hantera, förstå och extrahera information om sin anläggning.

Vad som helst i modellen är sökbart, exempelvis rör och kanaler, instrument, utrustning,

komponenter etc (CADPIPE 2012). Ett exempel visas i bilden nedan, hämtat från ArtrAs

hemsida.

ArtrA verkar vara en optimal helhetslösning, men andrahandsuppgifterna är få vid en sök-

ning på nätet. Vid sökning på svenska hittas ingenting alls. Det är alltså svårt att veta hur

bra systemet fungerar i praktiken och hur bra det skulle lämpa sig för den svenska mark-

naden. Det kan dock finnas en poäng i att följa utveckligen. Om någon av de svenska åter-

försäljarna skulle introducera ArtrA på vår marknad är det onekligen intressant.

2.3.3 Metodik – Informationsöverföring och filformat För att effektivisera informationshanteringen i processen fram till förvaltning och minimera

omregistrering av data krävs en obruten informationskedja från början till slut. Detta kan

åstadkommas genom plug-ins eller olika öppna filformat samt standarder för klassificering

(OpenBIM 2011). En obruten informationskedja krävs överhuvudtaget för att kunna ut-

nyttja BIM till sin fulla potential. Pouriya Parsanezhad på Kungliga Tekniska Högskolan

(2012) skriver om utmaningarna med att implementera BIM idag:

The very eventual goal of BIM technologies is to realize an integrated design and

construction procedure, while practical problems hinder free flow of information

required for this purpose and limits the use of BIM to some secondary areas e.g.

conceptual massing and clash discovery.

Figur 2.2 Förvaltningsmodell i ArtrA Archiver (ArtrA 2012)

Kap. 2 Teori

11

För informationsöverföring mellan olika system krävs en utarbetad standard. Med standard

menas hur data representeras. Det finns ett fåtal standarder idag, men de är fortfarande

under utveckling och har sina begränsningar (Gustafsson & Mårtensson 2010). Dels finns

standarder för klassifikation, ex. BSAB 96 och dels finns standardiserade öppna filformat ex.

IFC och Fi2xml. När det gäller filformaten är begränsningen att inget av dem kan överföra

all typ av information. Daniel Monsén, Arkitekt SAR/MSA och BIM-rådgivare förklarar det

såhär:

Godkänt Underkänt

DWG Geometri Kompabilitet, Data

IFC Kompabilitet Geometri, Data

XML Data Geometri, Kompabilitet

RVT Geometri, Data Kompabilitet

Trots detta har de självfallet sina användningsområden. OpenBIM har tagit fram en rapport

som heter ”The Life Of A Space” som ger förslag på hur ett utrymmes information kan

skapas och förvaltas från byggnadsprogram till förvaltningshandling med hjälp av standar-

derna fi2xml, IFC och BSAB. Bakgrunden till detta beskrivs inledningsvis i rapporten:

”Det saknas gemensamma definitioner och standarder och en medve-

tenhet om möjligheterna att kunna använda informationen i tidiga

skeden för att förbereda den kommande driften och förvaltningen av

byggnadsverken” (The Life of a Space 2011).

I ett första steg definieras utrymmet i programskedet i ett dataprogram som heter dRofus

som har ett systematiserat rumsfunktionsprogram (RFP). Genom en dRofus-plugin i Revit

kan den informationen sedan direkt importeras till 3D-modellen. När modellen är färdig-

ställd och förvaltningshandlingarna skall tas fram föreslår arbetsgruppen att man använder

sig av fi2xml. Med detta filformat kan förvaltningsinformationen föras över från modellen

till ett förvaltningsprogram, exempelvis Landlord i kombination med Hyperdoc (The Life of a

Space 2011).

För att mappning av objekt mellan olika system skall fungera krävs att man använder sig av

en strukturerad kodning av objekten, i form av littera, exempelvis enligt BSABs byggdelsta-

beller och att koderna konsekvent appliceras på rätt parametrar.

En förutsättning för att detta skall fungera i projektet krävs att alla dessa krav specificeras

från början i en BIM-manual/kravspecifikation. Detsamma gäller om leverans vid något

tillfälle skall ske i IFC. Mer om IFC och tillämpningen av detta format hittas i kapitel 4 ff.

Figur 2.3 Överföringsegenskaper för olika filformat (Monsén 2010)


12

13

3 BAKGRUND OCH PLATSANALYS AV FORSMARK

3.1 Byggprocessen på Forsmark Detta avsnitt beskriver mycket kortfattat Forsmark organisatoriskt och hur en anläggnings-

ändring genomförs.

Forsmark består av fyra driftområden. Tre av dem är block, - Forsmark 1, Forsmark 2 och

Forsmark 3. Det fjärde området är ytterområdet, även kallat F0. Ytterområdet består bland

annat av administrativa byggnader, infocenter, personalbaracker, parkering, restaurang och

brandstation. Dessa områden förvaltas till viss del centralt och till viss del lokalt. Exempelvis

har FM, d.v.s. avdelningen för processunderhåll och montage, ansvar för alla tre blocken.

Däremot finns det flera beställarorganisationer. F12C för Forsmark 1 och 2, F3C för Fors-

mark 3 och FGA för ytterområdet.

När ett byggprojekt skall initieras skickar beställarorganisationen en förfrågan till det cen-

trala projektkontoret FTP. En vanlig form av byggprojekt är anläggningsändringar. Orsaker-

na till en anläggningsändring kan vara många. Det kan exempelvis vara förnyade krav från

myndigheter, åldrade komponenter som måste bytas ut, beslut om effekthöjning, organi-

sationsförändringar, avgörande händelser såsom Fukushima osv. Allt detta ingår i den så

kallade Process Anläggningsförnyelse. Även om detta är en stor del förekommer även då

och då nybyggnationer. Under de kommande åren skall både kontor, förråd, korttidsbo-

ende och sportanläggning uppföras. Bilden nedan visar översiktligt faserna i processen An-

läggningsförnyelse.

Projektkontoret tar i nästa steg fram en projektplan, som vid fastställande gäller som avtal,

d.v.s. beslut om genomförande. Beroende på resursbehov genomförs projekteringen an-

tingen internt eller externt. Vid nybyggnation oftast externt. Vid extern upphandling tas ett

förfrågningsunderlag fram med hjälp av berörda konstruktionskontor, bland annat kontoret

för byggkonstruktion, FTF. FTF utser därefter en konstruktionssamordnare för projektet

som fungerar som projekteringsledare. FTF ansvarar bland annat för att ta fram tekniskt

underlag för projektet, granska handlingarna ur konstruktionssynpunkt samt fungera som

Figur 3.1 Process Anläggningsförnyelse (Roth 2011)


14

dokument- och CAD-samordnare. Arbetsgången vid intern projektering är ungefär den-

samma med skillnaden att FTF även har det praktiska konstruktionsansvaret.

3.2 Förvaltning på Forsmark

Fastighetsförvaltning på Forsmark är uppdelat på flera avdelningar. Underhåll och montage

sköts, liksom nämnt, av FM. Driften sköts av driftsektionerna F1D, F2D och F3D, en sektion

per block. Fastighetsskötsel sköts av företaget ISS – Facility Services. Förvaltning och upp-

datering av dokumentation sköts av respektive konstruktionskontor samt av FGC som an-

svarar för arkiven.

Forsmarks dokumentation förvaltas i dokumenthanteringssystemet Arken. Arken fungerar

både som publicerings- och bevarandearkiv för digitala handlingar. Inom en snar framtid

kommer även en betydande del av de äldre pappersritningar som finns i arkiven, finnas i

Arken, då ett stort digitaliseringsarbete pågår. Värt att notera är dock att dessa ritningar är

handritade från åren omkring 1980, vilket leder till att de bara blir inskannade bilder – ras-

ter – och inte vektoriserade ritningar.

För underhåll används Fenix. Fenix är ett datoriserat underhållssystem som omfattar nöd-

vändiga funktioner och områden för att användare skall kunna hantera UH-frågor. Fenix

omfattar bland annat ett stort anläggningsregister sorterat i en trädstruktur, uppdelat på

block, via system, apparat och komponent ner till den minsta beståndsdelen artikel.

Dessutom finns register över alla rum i samtliga byggnader. Under varje rum finns informat-

ion om dörr- och låsdata, strålskyddsklassning, erforderlig skyddsutrustning, komponenter i

Figur 3.2 Underhållssystemet Fenix

Kap. 3 Bakgrund och platsanalys av Forsmark

15

rummet m.m. Användargränssnittet ser ut som i bilden ovan. Textbaserat utan grafisk re-

presentation. Med andra ord krävs att man vet vad man letar efter när sökningar görs.

Fenix är även ett system för förebyggande underhåll, som ger beskrivning av vilka typer av

UH-åtgärder som används och när, hur och varför de används. Slutligen finns arbetsorder-

hantering, som har funktioner för felanmälan och arbetsbeställning fram till avslutad åtgärd

med avrapportering.

Det finns en koppling mellan Arkens underhållsdel och Fenix. Mellan dessa skickas inform-

ation via en informationsväxel som heter Malte. Informationen innefattar bland annat an-

läggningsregister. I dagsläget finns brister i informationsöverföringen. Ritningarna är origi-

nalhandlingarna som byggnadsdelarnas information härrör från. Dock finns inga riktlinjer

för vilka uppgifter som är gällande när informationen är inkonsekvent mellan systemen.

3.3 BIM på Forsmark BIM i egentlig mening är obefintlig på FTF. Dock finns en ansats att 3D-modellera. Dels finns

ett projekt där alla befintliga byggnader på Forsmark 3 skall ritas upp i 3D och dels har nå-

got enstaka nytt projekt beställts externt i 3D. En första version av treans modeller ligger

för granskning, och övriga block kommer att initieras framöver.

Tillämpningen av dessa modeller är i det snaraste obefintlig än så länge. Modellerna har

tagits fram med endast A-ritningar samt till viss del K-ritningar som underlag, vilket resulte-

rat i enkla A-modeller. I dagsläget används dessa modeller endast som underlag för brand-

cellsritningar och utrymningsplaner. Då dessa är 2D-ritningar så kan man knappast hävda

att modellernas 3D- eller BIM-aspekter kommer till användning. Dock är ansatsen god och

vidareutveckling av modellerna är planerat.

3.4 Uppdatering av dokumentation på FTFD Anledningen till att en ansats mot BIM har initierats är bland annat att Forsmark idag lider

av bristande underlag vad gäller dokumentationen. Den börjar bli gammal och är ibland

svår att tyda. Ritningar kan emellanåt vara svåra att hitta eller går inte alls att få tag i. Oftast

är dock fallet att uppdateringen varit bristande under årens lopp. Detta leder till att inför

ombyggnationer och håltagningar krävs besök på plats för att studera det verkliga utföran-

det.

Eftersom all verksamhet på Forsmark fokuserar på säkerheten är det svårt och tar lång tid

att implementera nya rutiner, idéer och arbetssätt. Väl underbyggda beslutsunderlag krävs

för genomförande.

Efter en platsanalys på avdelningen för byggdokumentation har inblick erhållits i hur ar-

betsgången ser ut när det gäller uppdatering av dokumentation. Ett enkelt exempel är när

ett fel har upptäckts på en grundlayout (översiktlig A-ritning, planvy). Det kan vara en


16

mindre åtgärd/ombyggnation som måste införas på ritningen, exempelvis en vägg och en

dörr som tillkommit. För att åtgärda detta behöver CAD-ritningen naturligtvis ändras, men

det är den minst tidskrävande punkten. Första steget är att leta reda på andra ritningar

som också berörs av ändringen. Framförallt är det huvudritningar och måttritningar, både

planer och sektioner. Dessa kan uppgå till ett tiotal i vissa fall. De kan även vara problema-

tiska att hitta, då ritningsförteckningar inte alltid finns digitaliserade.

Ritningarna är generellt sett handritade, om än inskannade, från sent 70-tal eller tidigt 80-

tal (bortsett från grundlayouterna). Dessa skall då uppdateras, en efter en. Om ritningarna

är korrekta är detta inte särskilt tidsödande, men i vissa fall upptäcks att ritningarna inte

har uppdaterats på ett antal år. Det kan vara större eller mindre ombyggnationer som ge-

nomförts under årens lopp, men även om relationshandlingar finns så har förvaltningshand-

lingarna i dessa fall inte omarbetats. Att införa alla dessa ändringar är tidsödande, och frå-

gan som uppstår är om det överhuvudtaget är värt att lägga ner mödan på handritade

handlingar. Förhoppningen inom FTFD är att BIM-modeller i framtiden skall eliminera detta

problem.

17

4 GENOMFÖRANDE

4.1 Egna observationer

Informella samtal har hållits med bland annat projektledare, konstruktör och dokumentat-

ionsingenjör på Forsmark samt med CAD-ansvarig på Locum. Detta framförallt för att få

uppslag och vägledning i arbetet, varför genomförandet av dessa samtal inte kommer att

presenteras explicit. Locum är ett bolag inom Stockholms Landsting som går i spetsen vad

gäller BIM och har lagt stora resurser på att ta fram förvaltningsmodeller över sitt bygg-

nadsbestånd. Syftet med mötet hos Locum var att ta reda på deras ambition med förvalt-

ningsmodellerna; hur de har gått till väga och vad de skall användas till. Förutom muntlig

information erhölls även Locums kravspecifikation för BIM i projekt.

Dessutom har egna observationer gjorts på Forsmark, vad gäller arbetsrutiner och metoder.

Som anställd på byggdokumentationsavdelningen har insikter erhållits kring arbetet med

förvaltningshandlingar, uppdatering av dokumentation, arkivering m.m. Efterforskningar

har gjorts i dokumenthanteringssystemet Arken och underhållssystemet Fenix. Detta pre-

senteras framförallt i kapitel 3.

4.2 Intervjuer

För att få svar på andra delen av frågeställning två; hur en eventuell förvaltningsmodell bör

se ut, har två intervjuer hållits med beställarrepresentanter för Forsmark 3 (F3C) och Ytter-

området (FGA). Intervjuerna syftade till att dels presentera konceptet BIM för beställarna,

väcka ett intresse och dels för att höra vilken nytta de skulle se med en förvaltningsmodell.

Intervjuerna har hållits i dialogform, dels för att det medger informationsutbyte åt båda

håll, men också för att tillräcklig kunskap saknades om personernas bakgrund och kunskap.

Istället har kontexten styrt samtalet och följdfrågor dykt upp under samtalets gång.

4.3 Datorsimulering

På FTF har frågan lyfts huruvida Autodesks Revit Suite skulle kunna vara ett alternativ, eller

åtminstone komplement till de nuvarande CAD-program som används. FTF har ett stort

behov av modernare CAD-programvaror. Det som används i dagsläget hämmar produktivi-

teten. Dessutom är det av vikt att hålla sig à jour i förhållande till den övriga marknaden i

landet, då FTF annars riskerar att inte kunna möta förväntade krav. (Forsmarks Kraftgrupp,

2011)

Det program som generellt används i dagsläget inom FTF (för konstruktion, installation

samt dokumentation) är AutoCAD MEP 2011. I och med ansatsen att arbeta mot en BIM-

process hägrar Revit som ett lockande alternativ/komplement.


18

4.3.1 Ansats I och med en övergång till Revit uppstår dock vissa problem, vilket främst gäller själva ex-

porten av FTFs befintliga modeller, men även när det gäller integrationen med andra pro-

gramvaror, såsom Arken. Frågan är också huruvida det är möjligt att knyta de önskvärda

egenskaperna till objekten. Revit är ett BIM-verktyg, men hur anpassningsbart är det i jäm-

förelse med AutoCAD?

Ansatsen är att exportera två plan ur en byggnad från AutoCAD 2011 till Revit 2013. En hel

byggnad skulle vara optimalt, men p.g.a. tidsbristen har endast två plan valts. Resultatet

skall vara en fullt fungerande 3D-modell utan ”död” geometri. Detta innebär i praktiken att

alla objekt som importeras till Revit måste kategoriseras i Revit-familjer med undertyper.

När modellen är anpassad skall exempel skapas på användningsområden. Egenskaper (pa-

rametrar i Revit) skall tillfogas objekten och information genereras i form av ritningar och

förteckningar. Omfattningen av detta beror i hög grad på tidsåtgång. Finns tid och möjlighet

skall även modellen exporteras till ett externt granskningsprogram, såsom Navisworks och

Solibri Model Checker.

4.3.2 Indata Modellen som valdes är en dieselbyggnad från block 3, se bild B1.1 i bilaga 1. Anledningen

till detta är att byggnaden är relativt liten och planlösningen enkel. Dessutom är modellen

komplett med alla bjälklag, vilket på grund av bristande underlag saknas i vissa andra mo-

deller.

Dock är modellen en relativt enkelt utförd A-modell. Väggar, bjälklag och andra objekt är

generiska, vilket innebär att varken material eller skikt är redovisade. Inga installationer

eller andra system är inritade. Bjälklaget är dock oerhört ”skräddarsytt”. Det består av flera

stycken då tjockleken varierar mellan utrymmena. Dessutom finns hål på flera platser p.g.a.

schakt, trappor och dylikt.

Modellen är kompletterad med viss 2D-grafik såsom block för schakt och hiss. Trappor är

modellerade med trappverktyget, dock schematiskt och inte enligt tillhörande ritningar.

Vidare är modellen inpassad på verklig plushöjd och i ett lokalt koordinatsystem.

Ursprungligen är modellen uppförd i två separata filer, ett per plan. De två planen motsva-

rar i verkligheten plan 3 och 4 med en plushöjd på +111,30 respektive +115,10 m. Skillna-

den i plushöjd mellan planen är alltså 3800 mm.

4.3.3 Export via IFC till Revit Det kan tyckas att en export mellan AutoCAD och Revit inte borde vara något problem, då

de skapats av samma tillverkare – Autodesk. Förvånande nog finns det inte något inbyggt

verktyg för import av objekt till Revit. Verktyget för import av DWG i Revit fungerar endast

för död geometri, vilket leder till att endast 2D-grafik samt solider importeras, och då som

ett raster. Detta leder till att inte ens 2D-block följer med.

Kap 4. Genomförande

19

Lösningen blir att exportera DWG-filen till IFC och sedan importera IFC-filen in i Revit. Dock

är detta inte gjort i en handvändning utan erforderlig handpåläggning krävs både före och

efter. Arbetsgången var som följer:

1. 2D-grafik klipptes ur och lades i två separata DWG-filer, en per plan.

2. Som brukligt användes kommandot purge för att inget skräp skall följa med vid ex-

porten.

3. Anslutningar mellan vägg/vägg och bjälklag/vägg justerades då det upptäcktes att

planen inte helt passade ihop. Om något överlappar/glappar är risken att IFC-

mappningen inte fungerar och vissa objekt riskerar att blir solider istället för objekt.

4. Båda planen ”nollades” i plushöjd i sina respektive originalfiler. Plan 3 lades på

plushöjd 0 och plan 4 på 3800 mm.

5. En ny DWG-fil skapades, varpå de två planen x-reffades1 in. DWG-filen med endast

externa referenser2 användes därefter för att exportera till IFC. Före själva exporten

kommer en dialogruta upp. Den ifylldes enligt bilden nedan. Förinställt var Level (1)

för båda planen. Dock förmodades det som viktigt att separera dessa.

1 Ung: Länkades 2 Länkarna

Figur 5.1 Export till IFC i AutoCAD 2011


20

6. En svenskanpassad template användes för Revit.

7. Vid import av IFC i Revit visades ett antal varningsmeddelanden. Kortfattat stod där

att vissa polylinjer var för korta och skulle kasseras. Detta bedömdes dock inte vara

något problem.

8. Analys av modellen:

a. Vid en första anblick på modellen i Revit sågs att alla objekt (till synes) har

lagt sig på rätt plan. Dock upptäcktes snart att både plan 1 och plan 2 låg på

plushöjd 0. Objekten på plan 2 hade fått en Base Offset på 3800 mm, vilket

medförde att det såg ut att stämma fastän det egentligen inte gjorde det.

b. De flesta objekt hamnade i rätt familj, exempelvis Revit-familjen Vägg.

Dock hade väggarna delat upp sig i fem olika typer, delvis beroende på

tjocklek. Dessa objekt hade inte mappats till någon existerande Revit-typ,

utan nya typer hade skapats i och med importen med namnen Basic Wall:

Standard 1-10. Tre av väggarna hade inte mappats som objekt överhuvud-

taget utan följde endast med som solider, d.v.s. 3D-geometri, utan några

parametrar bortsett från elevation. Exempel syns i bilden nedan. Övriga ob-

jekt som endast hade blivit solider var bjälklag, balkar och trappor.

4.3.4 Anpassning - Justering av läge och återställning av objekt

1. När en ny modell skapas i Revit bör man inledningsvis definiera elevationerna för

planen. Detsamma gäller i detta fall, - plan 1 fick plushöjden 0 och plan 2 3800 mm.

Dock hade objekten på plan två en base offset på 3800 mm vilket medförde att ett

glapp uppstod mellan de båda planen. Objekten måste sålunda flyttas ned i z-led,

men när försök gjordes att ändra base offset, på exempelvis en dörr, till 0 visades

ett felmeddelande. Meddelandet löd exempelvis: ”Instance of PD 15x23 not cutting

Figur 5.2 Tillhörande egenskaper för importerad vägg.


21

anything”. En dörr kan alltså inte existera utan en vägg. Efter en del besvär löstes

dock detta.

2. Väggar definierades med rätt väggtyper. Alla väggar ansågs vara bärande och av be-

tong. De tre väggar som blivit solider fick ritas om helt och hållet.

3. Dörrar definierades med rätt dörrtyper. Dock syntes inte måtten i properties-

dialogen, vilket medförde att originalritningarna fick användas som referens.

4. Det befintliga bjälklaget togs bort, då det inte gick att göra något med. Ett nytt

bjälklag fick skapas, men p.g.a. dess komplexitet och uppdelning uppstod frågan

hur bjälklagen skall anslutas till väggar, särskilt om två bjälklag möter varandra un-

der en gemensam vägg. Lösningen blev att bjälklag alltid skall skära väggar mellan

två våningsplan, och de skall mötas på ”mitten”, d.v.s. bjälklaget skär igenom halva

väggen. Detsamma gäller även för bjälklag som möter ytterväggar. I det första ste-

get fick bjälklagen spänna över hela planet, och i ett andra steg användes Edit

Boundary för att skapa hål för schakt m.m. När detta var klart upptäcktes en mängd

felaktiga anslutningar mellan vägg/vägg, bjälklag/vägg och bjälklag/bjälklag som

yttrade sig som både överlappningar och glapp. De flesta av dessa syntes inte för-

rän 3D-sektionsvyn användes. För att åtgärda detta användes verktygen Attach

Top/Base och Join.

4.3.5 Import av 2D-grafik Eftersom 2D-grafik inte följer med vid import av en IFC-fil gjordes ett försök till att impor-

tera detta med hjälp av verktyget Import CAD. DWG-filen lägger sig som ett sammanhäng-

ande raster i vyn. Endast geometri finns kvar - inga CAD-block. Dessutom försvinner all lit-

tera, i detta fall utrymmeslittera och brandcellslittera. Bland geometrin fanns polylinjer,

schaktblock, hissblock, pilar, hatchning, gallerdurk, brandcellgräns och brandzon (anpas-

sade polylinjer). Detta fanns fortfarande representerat, med undantaget att bitar av grafi-

ken ”klipptes ur” om ett littera har legat ovanpå, vilket var fallet på många ställen.

Enligt bedömning var ingenting värt att bevara. All 2D-grafik kasserades slutligen. Dock be-

slutades att en del av 2D-grafiken skulle återskapas.

4.3.6 Symboler, parametrar och littera

• Gallerdurk - En familj med gallerdurkar laddades ner från RevitCity.com. I utzoo-

mat läge såg dock gallren väldigt svarta och kompakta ut, vilket medför att ovanlig-

gande littera inte syns. För visualiseringens skull ökades därför mellanrummen mel-

lan stängerna och färgen för presentation ändrades från svart till grå.

• Schaktsymbol - I AutoCAD kan symboler enkelt skapas i Block Editor, som sedan kan

ändras i storlek beroende på vilka riktningar man har definierat. I Revit måste en ny

familj skapas. Som nybörjare tar det en god stund innan man kommer underfund


22

med tekniken. Familjen skapas i Family Editor och för att ange att storleken på

symbolen skall kunna ändras i vissa riktningar måste man lägga till Labels. Labels

fungerar till viss del som attribut. För varje label anges en parameter, i detta fall

width och depth. När symbolen är klar sparas den ner som en separat familjefil

(.rfa) varpå man klickar på Load into project för att infoga den i sitt projekt. I schak-

tets properties-dialog angavs sedan i fritext om schaktet gick upp, ner eller var ge-

nomgående.

• Utrymmen med littera – För att skapa utrymmen valdes i detta fall som ett första

steg att ta fram en rumsförteckning. För att definiera rummen skapades paramet-

rarna Rumsnummer, Rumsbenämning och Beskrivning. Areor tas automatiskt fram

och summeras ihop. När detta var klart gick det smidigt att applicera de definierade

rummen i planvyn. För tillhörande littera fanns bara en typ, som visade både rum-

snummer, benämning och area. I vissa fall kan det vara lämpligt att endast visa

rumsnummer och därför användes Family Editor för att redigera familjen Rumslit-

tera. Efter att helt enkelt ha raderat labels för benämning och area såg litterat ut

som det skulle.

• Dörrar med littera – Dörrlittera med förteckning togs fram på motsvarande sätt

som utrymmen. Dock är litterat definierat på typnivå, så att alla dörrar av samma

typ får samma littera. På huvudritningarna för byggnaden betecknas varje dörr med

ett unikt ID. Detta medförde att även denna familj fick redigeras. Till skillnad från

utrymmeslitterat var tillhörande label tvunget att bytas ut helt och hållet. Då upp-

täcktes att till littera kan endast shared parameters användas. Som label valdes då

den delade parametern Mark som medger visning på objektsnivå, d.v.s. alla objekt

(instances) får unika värden.

Parametern branddörr skapades som är av typen yes/no, vilket medger att en

checkbox kan ikryssas om egenskapen skall appliceras på objektet.

• BSAB – För att exemplifiera hur BSAB-systemet kan användas i en sådan här miljö

applicerades både kod och benämning enligt BSAB:s klassifikation på utvalda väggar

och utrymmen. De placerades under Identity Data.

4.3.7 Förteckningar med key schedules Slutligen gjordes ett experiment med att knyta ytterligare parametrar till objekten, i syn-

nerhet utrymmen och dörrar. Denna information hämtades ur underhållssystemet Fenix.

Även om Revit inte är en miljö som skulle användas för att botanisera bland anläggnings-

knuten information så återstår frågan om en del information kan definieras där. Dels för att

kunna ta ut ritningar med färgscheman till driften eller för exempelvis mängdning. Strål-

skyddsklassningar, behörighetszoner och kontrollerad/ej kontrollerad area är exempel på

data som kan färgkodas på planritningar. En annan typ av data som hittas i Fenix är dörr-

och låsdata samt tillhörande komponenter och artiklar per rum. För detta experiment val-

des strålskyddsklassning och dörr-/låsdata. I dessa fall skulle det vara önskvärt att hårdkoda


23

de olika strålskyddsklasserna, dörrtyperna osv. så att de kan väljas ur en lista. Detta för att

minimera risken för fel när allt fylls i manuellt. Ett stavfel eller ett mellanslag för mycket kan

leda till att parametrarna inte mappas som de skall vid en export till exempelvis IFC.

Efter en del efterforskningar var slutsatsen att den här typen av ”underparametrar” inte går

att hårdkoda. Den enda lösningen är att göra nyckelförteckningar, sk Key Schedules. Syftet

med en nyckelförteckning är att skapa ett antal olika klasser av en parameter med tillhö-

rande lämpliga underparametrar. Exempelvis under parametern Dörr/-låsdata har första

klassen fått nummer 1, med en viss dörrtyp, viss låstyp och en viss nyckeltyp. Andra para-

metrar kan vara material, dörrstängare (ja/nej), tröskel osv. Nyckelförteckningen över strål-

skyddsklasser består endast av färgkod och beskrivning, se bild nedan.

Nästa steg är att välja klass i den överordnade förteckningen. Under rumsförteckningen läggs parametern Strålskyddsklassning till. I fälten för respektive rum kan sedan ett värde på 1-5 väljas, beroende på vald klass. Egentligen krävs inget mer, men önskas en tydligare förteckning kan kolumnen Strålskyddklassning döljas, då en siffra ändå inte är meningsfullt. Istället kan en kolumn med en eller flera underparametrar läggas till. I detta fall Färgkod

Strålskyddsklass, se bild nedan.

Slutligen utforskades möjligheten att exportera förteckningar. Förhoppningen var att en export till Excel skulle kunna göras, men det visade sig att det enda möjliga formatet var TXT. Dock fanns valmöjligheten att exportera även tabbar, vilket medgav att all text kunde kopieras från textfilen och klistras direkt in i Excel. All data hamnade i rätt kolumner.

Tabell 4.1 Key schedule Strålskyddsklassning

Tabell 4.2 Rumsförteckning med nyckelparametrar


24

4.3.8 Presentation - Ritningar och ritningsram I Revit finns en funktion för metadata som heter Project Information. Exempel på paramet-

rar kan vara projektör, handlingsstatus, disciplin, datum, byggnad o dyl. Dessa användes för

att skapa ett ritningshuvud. Föresatsen var att använda den befintliga ritningsramen som är

praxis på Forsmark. Till att börja med valdes en befintlig ritningsram, varpå familjeeditorn

öppnades. Ramen togs bort och med hjälp av Import CAD infogades Forsmark-ramen. Lik-

som tidigare konstaterat blev filen ett raster. Attributen som fanns i originalfilen kan inte

läsas av Revit. För att kunna redigera i fälten måste labels lägga till. Labels väljs utifrån de

delade parametrarna, ur kategorierna project information eller sheets.

En del projektgemensamma parametrar såsom handlingsstatus och konstruktör valdes.

Resten var ritningsbaserade och hämtades sålunda ur sheets, exempelvis skala, plushöjd,

ritningsnummer m.m. Detta leder till att de projektgemensamma parametrarna slår igenom

automatiskt i alla ritningshuvuden i projektet, medan de ritningsspecifika får definieras var

för sig.

25

5 RESULTAT I detta avsnitt presenteras resultatet av intervjuerna, simuleringen och studiebesöket hos

Locum.

5.1 Sammanfattning av intervjuer

De båda intervjuerna som hölls med FGA och F3C inleddes med en presentation av BIM,

dels generellt och dels vinster under förvaltningen. Då båda beställarna var obekanta med

begreppet BIM fick ganska mycket tid läggas på att förklara begreppet och vad en förvalt-

ningsmodell kan ha för nytta. Båda tyckte dock genast att konceptet i sig lät intressant. I

första intervjun fick FGA kärnfrågan ganska snart; vad de skulle vilja se i en förvaltningmo-

dell. Svaret blev snart att de undrade vad man kan få.

Av båda beställarna fick jag veta att de själva knappt hanterar någon information om bygg-

naderna. Även om de kan plocka fram ritningar ur Arken så är det inte de som använder

handlingarna, då beställarna inte är förvaltare i den meningen. Förvaltare är snarare ISS

som sköter stor del av fastighetsskötseln, FM som har ansvar för underhåll och driftsektion-

erna som sköter driften.

5.1.1 FGA – Beställare för ytterområdet För FGA nämndes programmet Pythagoras som ett exempel, och då visade det sig att FGA

faktiskt köpte in Pythagoras tidigare. Dock lades projektet ned efter en tid då det inte an-

vändes i tillräckligt stor utsträckning. FGA fick frågan om det inte skulle vara intressant att

enkelt kunna ta fram exempelvis städytor, men det visade sig att städning inte (åtminstone

inte längre) upphandlas per m2. Däremot instämde de om att det kan finnas vinster med

BIM under projektering och att det skulle vara intressant att se om samordningen under

projektering kan bli bättre. Efter att de fick förklarat för sig hur FTFD hanterar dokumentat-

ionen förstod de att även FTFDs arbete skulle underlättas i och med förvaltningsmodeller.

Mot slutet av mötet visade de ett ganska stort intresse av att initiera ett pilotprojekt inom

en ganska snar framtid. Dessutom blev de intresserade av att få veta vad en BIM-manual

innehåller och de uttryckte också önskan om att få se lite mer konkreta exempel på pro-

gramvaror som kan vara intressanta för deras del och vad man kan använda dem till.

5.1.2 F3C – Beställare för Forsmark 3 F3C hade något större förståelse för vad en förvaltningsmodell skulle kunna innefatta, då

de finansierar projektet där FTFD tar fram 3D-modeller över F3. De förstod ganska snart att

dessa 3D-modeller är första steget in i en BIM-process. De fick sedan förklarat för sig att

med dessa modeller kan man sedan ta steget längre, och rent teoretiskt går det att tillfoga

både olika installationer, men även komponenter och apparater. F3C kunde förstå tanken

med det, särskilt om det skulle kunna ersätta Fenix, men menade att det inte är praktiskt

möjligt på ett gammalt kärnkraftverk. Särskilt inte när livslängden är (bara) ca 20 år till. Det

instämdes och förklarades att detta visserligen inte är praktiskt möjligt just nu, men kapa-

citeten med BIM finns och vid framtida nybyggnationer är det i högsta grad möjligt, och


26

förmodligen önskvärt. Men även om enklare modeller tas fram, över befintligt bestånd, kan

F3C se möjligheter. De påpekade först att de inte ser några direkta fördelar i sitt eget ar-

bete, då de inte själva hanterar byggnadsinformation explicit, men att de kan se förbätt-

ringsmöjligheter runt omkring sig. Framförallt menade de att det skulle underlätta doku-

mentationsarbetet för FTFD om modellerna skulle ersätta grundlayouter och ett par andra

dokumenttyper. Även för FG skulle hanteringen av byggnadsinformation underlättas. Ex-

empelvis, berättade F3C, arbetar de (FG) nu inför ISP med att försöka kartlägga hur många

verkstäder som används i dagsläget, var de ligger osv. och det tar tid. Skulle den informat-

ionen finnas i en modell (eller i ett vidare perspektiv - ett GIS-system) skulle det vara lät-

tare. Ett annat problem som finns överallt på Forsmark är att hitta till konferensrummen,

menade F3C. Förvaltningsmodeller skulle kunna ge olika typer av layouter som underlättar

orienteringen för alla anställda. Detta kan förstås utvecklas vidare så att även personal och

kontorsplatser inkluderas. En ytterligare användargrupp är brukarna på blocken. För dem

skulle visualiseringen och orienteringen underlättas. I dagsläget används framförallt bygg-

nadslayouter3 men naturligtvis har det sina begränsningar. För människor som kanske inte

är så vana att läsa ritningar skulle det vara en enorm fördel att få bättre visualisering, - en

3D-bild som F3C uttryckte det. Skiftlagen söker själva inte fram byggnadsinformation ur

Arken, utan byggnadslayouterna, som idag finns utskrivet i pärmar, är det som framförallt

används. Brukarna använder dessa layouter till att orientera sig, till att gå från en punkt till

en annan utan att behöva passera kontrollerat område (vilket kräver säkerhetskontroller

och ombyte) eller för att hitta till en viss pump eller annan komponent.

Dock menade F3C att det finns ett par svårigheter. Den första frågan är vilken detaljerings-

nivå som är lämpligast för att legitimera att lägga tid och resurser på att ta fram dessa mo-

deller. Vidare måste det beaktas att förändringar på Forsmark tar tid, och nya saker motar-

betas ofta till en början.

Mot slutet nämndes frågan om ett pilotprojekt och huruvida det skulle vara intressant. F3C

nickade genast och menade att vid nybyggnationsprojekt finns helt andra incitament för att

lägga resurser på att driva ett BIM-projekt. Då finns möjligheten att göra rätt från början.

Ett pilotprojekt skulle sedan kunna användas som referensprojekt, som skulle kunna ge mer

gehör mot resten av organisationen.

5.2 Presentation av simuleringsmodell

5.2.1 3D-modellen före och efter bearbetning Vid exporten från AutoCAD till Revit krävdes två försök innan resultatet blev tillfredsstäl-

lande. Vid första försöket upptäcktes att ett stort antal väggar ej hade mappats ordentligt.

De hade sålunda ej blivit definierade som väggar, utan endast som solider, utan möjlighet

till redigering. För att ta reda på vad som hade gett upphov till detta granskades modellen

återigen i sin ursprungsmiljö. Det upptäcktes att de två planen inte alls hade anpassats efter

3 Ritning som innefattar en planvy över flera sammanhängande byggnader som tillhör blocken.

Byggnadslayouterna är inte särskilt detaljerade, men ger god översikt i orienteringssyfte.

Kap 5. Resultat

27

varandra, då de hade skapats var och en för sig. Ett exempel var att bjälklagen på plan 4

överlappades av väggarna på plan 3. Detta korrigerades i bästa möjliga mån. Ansatsen var

att minsta möjliga korrigering skulle behöva göras i Revit efter export. Vid export antas

alltså att modellen stämmer vad gäller inbördes byggelement.

I bilden nedan till vänster ses modellen i Revit direkt efter import. Eftersom inga objekt

kategoriserats är alla objekt gråa. Den ser relativt felfri ut, bortsett från några dörrar som

ser ut att smälta in i väggen. Dock upptäcktes felen så snart objekten markerades. Efter ett

stort antal arbetstimmar ser alltså modellen ut som till höger i bilden. Objekten presenteras

beroende på kategori.

5.2.2 Tillämpningar Bland annat skapades en rumsförteckning, med ett urval parametrar listade i kolumner.

Förteckningen exporterades till Excel och ser, efter lite formatering, ut som i tabellen ne-

dan. Rumsfunktion (kod) och rumsfunktion (namn) är taget ur BSAB 96:s klassifikationsta-

bell för utrymmen.

Figur 5.1 Modellen före och efter justering

Tabell 5.1 Rumsförteckning


28

Utifrån informationen i strålskyddsklass-

ningen skapades ett plan med färgschema

och teckenförklaring, bilden t.h. Eftersom

rummen redan definierats med respektive

klass krävdes endast ett par klick för att få

fram detta plan.

I verkligheten är alla rum i denna byggnad

oklassade (IZO) men färgkod valdes

slumpmässigt i detta exempel för att visa

på principen.

5.2.3 Revit – Revise Instantly En skillnad med 3D gentemot 2D-ritningar

är arbetet med revisioner. Frågan som

uppstår med en 3D-modell är om man

skall ta ut en ny revison på hela modellen

eller per ritning. I Revit finns möjlighet att

välja antingen eller. Revisioner skapas

tyvärr inte per automatik i Revit, men det

är relativt lätt att hantera. I detta experiment gjordes ett par revisioner per ritning. Först

definieras revisionen i Sheet Issues/Revisions. Det finns fält för Skapad av (Issued by), Fast-

ställd av (Issued to) samt en ruta för Fastställd (Issued). Om issued är ikryssad går det inte

att lägga till fler ändringar för den revisionen. Se bilden nedan.

Ändringarna syns sedan på respektive ritningar. Om ritningshuvudet är rätt definierat upp-

dateras den med revisionsnummer automatiskt. I propertiesdialogen syns ytterligare in-

formation om ändringen. Där återfinns även övrig projekt- och ritningsinformation, varav

en del återspeglas i ritningshuvudet. Se bild B1.2 i bilaga 1.

Figur 5.2 Färgschema för strålskyddsklass

Figur 5.3 Definition av revision

Kap 5. Resultat

29

5.2.4 Export till IFC Både under tiden och i slutet av projekteringen finns anledningar att exportera modellen till

IFC, i detta fall blir det för andra gången. För granskning och mängd-/areaavtagning kan

exempelvis Solibri Model Checker användas. I detta experiment användes just Solibri. Efter

en snabb översikt kan slutsatsen dras att all geometri hängt med och alla parametrar likaså.

Inga ”översättningsfel” alltså. Däremot upptäcktes vid en Model Check att en del struktu-

rella fel finns, se bild B1.3 och B1.4 i bilaga 1.

5.2.4 Checklista Detta avsnitt syftar till att lista saker att tänka på före en export från AutoCAD till Revit med

IFC. Listan gäller inte generellt, då det finns många fler aspekter som bör belysas, men

punkterna kan tillämpas för modeller liknande den i exemplet. Fel i och med mappningen

går inte att utesluta, men risken för dem kan minskas. Mer information finns i Autodesks

rapport Modeling for IFC with AutoCAD Architecture 2011.

- Låt verktyget för automatisk clean-up vara påslaget under modellering.

- Se över alla anslutningar. Det får inte förekomma överlappningar mellan vägg/vägg

och vägg/bjälklag.

- Om en vägg är ritad med skikt får skikten ej överlappa varandra och de skall vara

uniforma (Solihin 2010).

- Wall Modifiers (håltagningar, masselement m.m.) skall undvikas i största möjliga

mån, då väggen annars inte mappas som en vägg (Solihin 2010).

- Om en vägg, balk, pelare e dyl ursprungligen består av ett masselement som kon-

verterats, kan en del laborering krävas vid export. Mappningen fungerar ibland,

ibland inte, beroende på väggens utformning och anslutningar.

- Väggar skall inte löpa igenom flera plan, utan definieras per våningsplan. Gäller

både ytter- och innerväggar.

- Trappor och ramper kan inte mappas till Revit-objekt, oavsett anpassning. De be-

höver ritas om i sin helhet.

- Bjälklag skall kunna mappas korrekt till IFC enligt Autodesks rapport , (Solihin 2010)

men då det inte fungerade i simuleringen kan man anta att det är importen till Re-

vit som inte fungerar. Bjälklag och tak definieras annorlunda till skillnad från

AutoCAD. Bjälklaget behöver alltså ritas om i sin helhet.

- 2D-grafik behöver inte raderas, men tänk på att det inte kommer att exporteras.

- Utrymmen skapade med Forsmarks rumsgenerator exporteras inte, enligt simule-

ringen. Dock bör utrymmen skapade med AutoCADs inbyggda utrymmesverktyg

fungera, enligt Autodesks rapport. Då bör typen freeform undvikas och i så stor ut-

sträckning som möjligt skall rummen autogenereras (Solihin 2010).

- Om flera plan, som härrör ur olika filer, skall exporteras tillsammans bör dessa x-

reffas in i en ny, tom DWG-fil

- I dialogen Export To IFC skall våningsplanen definieras.

- Efter återställning och komplettering av den importerade modellen i Revit går det,

som tidigare nämnt, bra att exportera modellen till IFC ytterligare en gång. Därefter

bör samma IFC-fil inte öppnas i Revit eller AutoCAD igen, då kan s.k. Roundtrip-fel


30

uppstå. Om modellen skall redigeras skall originalfil (.rvt) användas, varpå en export

till IFC kan göras om.

5.4 BIM-strategi och BIM-manual Detta avsnitt sammanfattar studiebesöket hos Locum samt lyfter fram punkter ur Locums

kravspecifikation för BIM som kan vara relevant för Forsmark.

5.4.1 Locums BIM-projekt Locum är ett fastighetsbolag inom Stockholms landsting och förvaltar framförallt sjukhus.

Locum initerade ett BIM-projekt för tre år sedan, för att utreda vinsten och nyttan med

BIM. Framförallt ville de underlätta arbetet med dokumentationen. Det skulle vara ordning

och reda där informationen är lättillgänglig. Ett beslut fattades om att ta fram A-modeller

för samtliga byggnader i sitt fastighetsbestånd. För projektet togs en handlingsplan fram,

där ledorden var kostnadsstyrning och effektivitet. Dessutom var det viktigt att sätta kun-

derna (personal och vårdtagare) i fokus. Den viktiga frågan var: Vad kan kunden ha för nytta

av BIM? Svaret är framförallt tydligare visualisering (Alfredsson 2012).

Effektivare kostnadsstyrning innebär i praktiken att BIM förenklar kostnadsberäkningen i

ett tidigare skede. ÄTA-arbeten kan förhindras i stor mån, och ÄTA är dyrt. Med exaktare

kostnadsstyrning kan man få bättre prognoser och hamna närmare målvärdena (Alfredsson

2012).

I Locums projekt tas endast arkitektmodeller fram. De skulle vara korrekta men relativt

enkla. Bland annat är väggarna generiska. Dock spelar littereringen en stor roll. Även om

objekten är generiska, får varje objekt flera olika ID:n som härleder till en viss byggdelstyp. I

tillhörande förteckningar och byggdelsbeskrivningar kan därefter information hittas om

byggdelens material, olika skikt osv. En riktlinje har varit att inte lägga in mer information i

modellen än det som kan hittas i orginalhandlingarna, eftersom man annars inte kan vara

säker på att informationen är korrekt. Besök på plats har visserligen varit ett komplette-

rande underlag, men då snarare för att kontrollera mått (Alfredsson 2012).

Då modellerna framförallt skall användas för visualisering gentemot kunden har man av-

stått från att engagera övriga discipliner, åtminstone i denna fas. Vid pågående och kom-

mande om- och tillbyggnadsprojekt passar man på att inarbeta relationshandlingarna i för-

valtningsmodellerna, vilket leder till att modellerna kompletteras med installationer (Al-

fredsson 2012).

I dagsläget har Locums modeller ännu inte fått sitt tillämpningsområde i förvaltningen. I

projekteringsfasen används BIM flitigt, men ytterligare förberedelser krävs innan förvalt-

ningsmodellerna kan nå ut till kunden. Än så länge publiceras förvaltningshandlingarna som

PDF (Alfredsson 2012).

Locum använder sig av ett dokumenthanteringssystem som heter Advantum. Advantum går

även att nå via webben, och på så sätt sköts de digitala leveranserna. Projektörerna får

tillgång till de handlingar som är relevanta för dem och kan sedan checka in uppdaterade

Kap 5. Resultat

31

handlingar. I Advantum kan sedan administratören godkänna och kvittera leveransen (Al-

fredsson 2012).

För fastighetsadministration används ett system som heter L.E.B. System. L.E.B. tar dock

bara hand om de ”mjuka” delarna av fastighetsförvaltningen och nu vill Locum koppla ihop

detta med det grafiska systemet Hyperdoc (Alfredsson 2012).

5.4.2 Riktlinjer för BIM i projekt I detta stycke kommer inte Locums hållning att presenteras utan syftet är endast att lyfta

fram viktiga frågeställningar.

Inför ett BIM-projekt är det nödvändigt att specificera sina krav som en del av avtalet. Kra-

ven rör allt från objektsdefinitioner och samordning till digitala leveranser. Locum har valt

att inte begära specifika programvaror – de vill inte styra programvarumarknaden, utan

begär bara senaste teknologin och leverans i IFC. Sina riktlinjer presenterar de i en manual

om tre delar, Samgranskning, Samordning och Objektsdefinitioner (Locum 2011). Nedan

följer en förteckning över ett urval punkter, med exempel, som är viktiga att inkludera i en

kravspecifikation, och andra aspekter som måste diskuteras innan ett BIM-projekt på Fors-

mark. Tyngdpunkten läggs på de delar som berör själva objektsmodellen, då det är mest

relevant för förvaltningsfasen.

Detaljeringsgrad och noggrannhet, generellt.

- Skall modellen vara en produktionsmodell? I så fall måste modellen vara verklig-

hetstrogen. Exempelvis får ett element inte sträcka sig över flera plan om det inte

är tänkt att bygga så.

- Skall alla byggdelar ritas som objekt eller skall solider tillåtas?

- Vilken detaljeringsgrad skall exempelvis väggar och tak ha? Skall de ritas som gene-

riska eller med ingående ytskikt?

Modelleringsteknik per byggdel.

- Vilken information skall utrymmen innehålla? Bortsett från rumsnummer, benäm-

ning och area.

- Möten av väggar. Skall ”långa väggar” få finnas som skär andra väggar?

- Skall väggar som ingår i brandcellsgräns kompletteras med brandklass?

- Hur bestäms vilket plan en trappa tillhör? Ett alternativ är nedersta trappsteget.

- Hur skall bjälklag anslutas till väggar? Ett alternativ är in i halva fasadväggen om

inget annat underlag finns.

- Får fasadväggar (och andra väggar) sträcka sig över flera plan?


32

Objektsdefinitioner

Hur skall objekten definieras? I huvudsak består en objektsmodell av följande objekt: bygg-

delar, öppningar (dörrar och fönster), rum och areor.

Om byggdelarna modelleras med generiska objekt räcker i princip littera och beskrivning

som definition. Frågan är dock om litterat skall vara unikt för det enskilda objektet eller för

byggdelstypen. Om byggdelarna skall kunna mängdas krävs att objektet klassificeras per

byggdelstyp. Ett alternativ är att litterat är unikt för det enskilda objektet men att det även

klassificeras enligt BSAB 96. Om man har en bärande yttervägg av typ 3 skulle typlitterat

kunna skrivas ”YVB03”. Trean är ett löpnummer som särskiljer objektstyper. Exempelvis alla

väggar av typ 3 skall ha exakt samma egenskaper i form av t.ex. tjocklek, material och

brandklass. Detta för att kunna göra kostnadsberäkningar (Locum 2011).

Dörrar och fönster definieras på liknande sätt med littera och klassificering. Unikt ID är i

detta fall vanligt, men typbeteckning krävs för automatgenererad mängdning. Övergri-

pande egenskaper såsom modulmått, material, funktion (slagdörr eller skjutdörr), brand-

klass och säkerhetsklass redovisas vanligen på objektnivå. Dock finns underordnade egen-

skaper såsom hängning, leverantör, beslag, låssystem etc. Skall dessa också redovisas i ob-

jektsmodellen eller istället redovisas i en uppställningstabell eller –ritning där specifika

egenskaper presenteras? (Locum 2011)

Även för rum finns ett antal egenskaper som definierar dem. BSAB 96 har en tabell över

utrymmen. Utrymmen har normalt ett unikt rumsnummer, men kan även ha ett rum-

stypnummer som komplement. Motsvarande gäller för benämning.

Som tidigare nämns saknas det i Sverige heltäckande vedertagna värdelistor, klassifikation-

er och leveransdefinitioner för utrymmen, d.v.s. vad man vill ha och kan leverera till och

från sina system i olika skeden av ett projekts och byggnadsverks livscykel.4 OpenBIM har, i

projektet Life of a Space tagit fram rekommendationer för detta, vilket medger att en obru-

ten informationskedja för utrymmen kan skapas med hjälp av de öppna standarderna

fi2XML, IFC och BSAB. (OpenBIM 2011) För relationshandlingar ges följande exempel:

4 Till skillnad från Norge, Danmark och Finland där man har utvecklat ICT-stöd (Information and

Communication Technology) för informationsstrukturer för byggherrarnas krav, som ger bättre in-

formationsöverföring. (Johansson et al. 2009)

Kap 5. Resultat

33

Egenskap Enhet Exempel,

värde

Beskrivning

Typrum

Typrum (ID) - GUID Global unique id Typrum (nr) - K1 Typrumsnummer Typrum (namn) - Kontorstyp 1 Typrumsnamn Rumsfunktion (kod) - 222BB Kod enl BSAB Rumsfunktion (namn) - Kontorsrum Namn enl BSAB Unikt Rum

Rum (ID) - GUID Global unique id Rum (nr) - 123 Rumsnummer Rum (namn) - Kontor 123 Rumsnamn Rumsfunktion (kod) - 222BB Kod enl BSAB Rumsfunktion (namn) - Kontorsrum Namn enl BSAB VåningsID - Våning 03 Projekterad-area (NTA) m2 20,3 Nettoarea Projekterad-area (BRA) m2 21,5 Bruksarea Projekterad-area (BTA) m2 22,8 Bruttoarea Tempererat Boolean True Area för rum med temperaturkrav >10

°C Golvmaterial Klinker Personlast-Normal St 4 Normalt antal under nyttjandetiden

Motsvarande tabell har även tagits fram för utrustning och inredning per rum.

Locum föreslår en mindre omfattande definitionslista:

Definition Exempel Parameter i Revit

Rumstyp Tvättstuga Name

Rumsnummer 114 Number

Klassificering 228.DB Occupancy

Beskrivning Tvättutrymmen Comments

Rumshöjd Automatiskt iom Unbounded height Unbounded height

Den tredje kolumnen beskriver under vilket fält i Revit som värdena skall definieras. I Revit

finns ett antal parametrar grupperade under Identity Data som kan användas. Alternativt

kan man skapa nya parametrar i en mallfil som har rätt beteckning.

Något som är bra att poängtera i kravspecen är att det är viktigt att benämningen av bygg-

delar och utrymmen följer BSAB-systemet och skrivs på ett korrekt sätt utan mellanslag osv.

Detta för att mappningen vid export till andra program skall fungera, ex Vico Software som

är ett program för mängdavtagning.

Tabell 5.2 Förvaltningsinformation för utrymmen


34

35

6 ANALYS OCH DISKUSSION I detta kapitel kommer en diskussion föras kring de tre frågeställningarna som sattes upp i

början av arbetet. Indelningen har valts för att ge en bättre återkoppling och helhetssyn,

jämfört med en indelning per resultatavsnitt (intervju, simulering etc.)

6.1 Vad är nyttan med BIM på Forsmark och vilka vinster kan uppnås? I detta avsnitt kommer endast några exempel avhandlas, då frågan är alltför omfattande

och har till stor del redan behandlats i teorikapitlet, varför nedanstående analys endast

omfattar resultatet från platsanalys och intervjuer.

Svaret på denna fråga kan brytas upp i flera skeden; projektering, produktion och förvalt-

ning. Som beskrivits i kapitel 2.1 finns det en mängd fördelar med en BIM-process generellt.

Resultatet av de fördelarna är mindre arbetsbelastning, vilket leder till lägre kostnad. Även

om man tittar på projekteringen som ett isolerat skede leder det till tidsbesparingar. Som

bilden visar nedan så har det visat sig att även om arbetsbelastningen i BIM-projektering är

högre i det inledande skedet så är den totala arbetsbelastningen lägre. (Jongeling, 2008)

Jongeling uppskattar att processen under projekteringen blir effektivare, med tidsminsk-

ningar på upp till 50% för vissa moment. Dessutom blir produkten ett underlag med högre

kvalitet än vid konventionella metoder. (Jongeling, 2008)

Som konstaterats bland annat i avsnitt 2.3 finns vinster under förvaltningen, oavsett om

förvaltningsmodellerna är av enklare eller mer avancerad karaktär. Den mest påtagliga för-

delen, särskilt för FTFDs del är arbetet med uppdatering av dokumentation. I de fall då be-

fintligt underlag är bristfälligt måste det anses som slöseri med resurser att komplettera

och omarbeta gamla ritningar så att de blir up-to-date. Om aktuella handlingar ses som en

prioritet är ett alternativ att ta fram BIM-modeller som kan ersätta vissa eller alla tidigare

handlingar. En BIM-modell skulle underlätta och effektivisera arbetet med uppdatering och

Figur 6.1 Arbetsbelastningen i BIM-projektering vs. 2D-projektering (Jongeling 2008)


36

renritning av dokumentation. En ändring som i exemplet tidigare, med en ny vägg, skulle

bara behöva införas en gång och på en punkt i modellen. Detektivarbetet kan på så sätt

undkommas. Dessutom skulle andra delar av FTFDs arbete underlättas. Det blir avsevärt

lättare att ta fram ritningsunderlag i konstruktionsprojekt - relevanta snitt och sektioner

kan genereras med några få knapptryck. Förvaltningsmodeller skulle tjäna som ett bättre

underlag för håltagnings- och expanderärenden än traditionella ritningar.

Värt att notera är att Forsmark faktiskt har en fördel med BIM i förvaltningen jämfört med

många andra organisationer. Exempel på problem organisationen kan stöta på är vem som

äger modellen och vem som är ansvarig för att uppdatera den. För andra förvaltare kvarstår

oftast inte avtalen med konsulterna. På Forsmark skulle detta inte vara något problem då

det finns interna avdelningar som sköter detta.

Allt detta är i sig en enorm behållning för FTFs del, men skulle övriga kontor få upp ögonen

för kapaciteten med BIM kan FTF leverera ett antal tillämpningar. Dels skulle FTFD snabbt

kunna leverera sammanställd data till beställare, projektgrupper m.fl. Exempelvis hur

många förråd som finns och den totala ytan, hur många utrymmen som finns som inte an-

vänds m.m. F3C uttryckte även en önskan om CAD-ritade byggnadslayouter för brukarna.

Ur ett framtidsperspektiv är det troligt att personalen en dag kommer använda sig av surf-

plattor istället för otympliga papperspärmar. Istället för byggnadslayouter i 2D skulle bru-

karna enkelt kunna navigera i en 3D-modell av blocken, som dessutom skulle rymma över-

lägset mer information än de nuvarande layouterna. Skulle modellmiljön dessutom ha GPS-

integration kan man enkelt hitta sin egen position i en GIS-miljö5. Känner man till rum-

snummer eller komponentnummer dit man ska kan man söka fram rätt plats och bli auto-

matiskt navigerad dit av programmet. Oavsett nytta skulle ett praktiskt GIS-gränssnitt

kunna tillgängligöras för användare inom fastighetsförvaltning. Ett GIS, som innehåller BIM-

modeller av både inomhus- och utomhusmiljöer, skulle förenkla extrahering och analyse-

ring av data i dessa miljöer.

Då Forsmark är en organisation där varje förändring omsorgsfullt övervägs ligger detta tro-

ligen några år framåt i tiden, men det är värt att notera att kapaciteten finns. På ännu

längre sikt kan en detaljerad BIM-modell utgöra underlag för avancerade simuleringar i

haveriberedskapssyfte. Exempelvis vid ett scenario där övertryck uppstår i reaktorbyggna-

den, skulle man kunna simulera hur avlastnings- och blåsvägar fungerar; om den upphett-

ade luften och vattnet tar den väg det är avsett att göra.

6.2 Hur skall projektering kravställas ut förvaltningssynpunkt?

Det är viktigt att alla krav gällande BIM specificeras i ett tidigt skede. De stora vinsterna fås

om förvaltningsinformationen har sin källa redan i verksamhetsbeskrivningen och rums-

funktionsprogrammet. Då uppnås en obruten informationskedja där tillkommande inform-

5 Geografiskt InformationsSystem

Kap 6. Analys och diskussion

37

ation adderas löpande under projektets gång. Självklart tillfogas en stor del av förvaltnings-

informationen inför överlämning av förvaltningshandlingarna (teknisk avlämning), bland

annat leverantörshandlingar och specifik produktinformation. Dock, för att vinsterna ska bli

så stora som möjligt måste ändå ramverket definieras tidigt. I förfrågningsunderlaget är det

då viktigt att en tydlig BIM-manual finns som skall fungera som kravspecifikation och att

leveransspecifikationer är tydliga. Förutom detta är det viktigt att projektledarna är inför-

stådda i processen samt att det finns en samordnare som bevakar beställarens intressen

och att processen drivs enligt organisationens riktlinjer (Gustafsson & Mårtensson, 2010).

Det är välbekant i byggbranschen att ändringar blir dyrare att åtgärda ju senare de upp-

täcks. Upptäcks en kollision under produktion kan det bli en dyr historia. Genom BIM mini-

meras risken för att fel upptäcks under senare skeden. I en BIM-process färdigställs pro-

duktionsmodellen innan produktionen startar, istället för det traditionella sättet - att delar

av produktionen startar innan kompletta bygghandlingar tagits fram. Dessutom har all in-

formation på ett smidigt sätt samgranskats, vilket i sin tur leder till minskade ÄTA-arbeten,

en effektiviserad byggprocess och i slutändan ett omfattande underlag för förvaltningen.

Gällande det specifika innehållet i kravspecifikationen finns inte mycket mer att tillägga, då

avsnitt 5.4.2 berör det mesta. Sammanfattningsvis är frågan kring detaljeringsnivå och de-

taljutförande viktigt. Vid sidan av objektsdefinitioner är det av vikt att ställa krav rörande

samgranskning, samordning och leveranser. I vilka skeden ska kollisionskontroller utföras?

Hur ska modellen mottagas och granskas? Frågorna är många, och innan formella krav kan

ställas på objektsmodellerna bör man fatta beslut om vilka filformat som skall levereras.

Filformatet ställer krav på beställaren på olika områden. Dels måste kravspecifikationen

anpassas efter programvara, då många termer och funktioner skiljer sig åt mellan exempel-

vis Revit och ArchiCAD. Vidare krävs givetvis inköp av vald(-a) programvaror och framta-

gande av templates, plot styles m.m.

Templates, eller mallfil, är i Revit en ganska omfattande definitionsfil. Antingen kan ett om-

fattande arbete göras för att fördefiniera så mycket som möjligt i templaten och minimera

risken för felmarginaler från projektörens sida. Alternativt överlåts en större del åt projekt-

ören. För högsta möjliga kvalitet gäller givetvis det första alternativet. Allt ritningsadminist-

rativt kan läggas i templaten. Antalet ritningar med fördefinierade namn, färdigdefinierade

ritningsramar med redigerbara fält, inkl skala, skallinjal m.m. Planer, sektioner och andra

vyer går att fördefiniera och namnge. Plan 1, Nytt och befintligt m.m. Detsamma gäller för-

teckningar. En del av detta är naturligtvis projektspecifikt, och en övervägning får göras om

uppdatering av templaten är berättigad. I övrigt bör en del projektberörda objekt definie-

ras, såsom dörrar, littera, symboler etcetera. I vissa fall måste helt nya familjer skapas, likt

exemplet i simuleringen. Väggar exempelvis, behöver inte definieras - det kan överlåtas åt

arkitekterna. Dock bör templaten rensas på väggar och övriga objekt som inte krävs för det

specifika projektet, allt för att minska eventuella fel. Slutligen kan alla erforderliga paramet-

rar definieras i templaten. För väggar behövs normalt sett inte fler parametrar än de som

finns i programmet, då tjocklek, höjd, material, benämning etc. då är det enda som krävs.

Övriga parametrar som behöver definieras kan tillhöra utrymmen och projektinformation

(metadata).


38

Skulle FTF i framtiden övergå till Revit är det inte direkt självklart att begära leverans i RVT.

Nackdelen med RVT är att kompabiliteten till viss del försämras vid programuppdateringar.

Om, säg tio år, är det inte säkert att filen går att läsa på ett korrekt sätt. Dock erfordras

originalfilen givetvis för redigeringens skull. IFC däremot går inte att bearbeta, men har en

fördel som arkiveringsformat. Eftersom IFC-formatet endast består av en textfil kan kom-

pabiliteten säkerställas för framtida syften. Den optimala lösningen är förmodligen att krav-

ställa leverans av båda filformaten.

Vad beträffar leverans är det givetvis en viktig punkt hur modellen levereras. För ett nära

samarbete krävs en mer utvecklad lösning än USB/CD via post. En vanlig lösning är en pro-

jektplats via nätverk, en ftp-plats eller ett publiceringsarkiv likt Locums Advantum. På Fors-

mark tillämpas inte detta i någon större utsträckning bland annat på grund av sekretessreg-

ler. Dock är det tillåtet enligt vissa begränsningar. Detta är alltså en fråga som bör utredas

vidare inom organisationen. En annan fråga uppstår ifall worksharing används i Revit. Då

använder sig Revit av en modellserver där centralfilen placeras. För ett enskilt företag är

detta inget problem, men om FTFD agerar som CAD-samordnare i ett projekt blir det mer

problematiskt. Var ska denna modellserver placeras? Konsekvenserna blir olika beroende

på upphandlingsform – någon form av utförandeentreprenad eller delad entreprenad. Vid

utförandeentreprenad kan man förutsätta att projektgruppen har en utsedd modellsam-

ordnare som ansvarar för fildelningen och sköter kontakten med beställarens samordnare.

Vid delad entreprenad uppstår föregående fråga; hur projektmedlemmarna ska få tillgång

till modellen om den är gemensam. I praktiken verkar det vara vanligt att endast arkitekt-

konsulten arbetar i Revit, och möjligtvis konstruktören men problematiken går inte att ute-

sluta.

6.3 Hur skall förvaltningsmodeller skapas av befintliga byggnader och hur skall de se ut?

Vad gäller Forsmarks befintliga fastighetsbestånd har det redan konstaterats att ett stort

antal 3D-modeller redan har tagits fram i DWG-format, medan övriga förvaltningshandling-

ar i dagsläget består av 2D-ritningar i rasterform. Åtskilliga timmar har lagts ned av FTFD för

att ta fram dessa modeller och i någon form skall de kunna utnyttjas i framtiden. Skall

AutoCAD så småningom ersättas av Revit vore det fördelaktigt om dessa modeller kunde

exporteras till Revit. Simuleringen visade att detta är möjligt, men frågan är om vinsterna

rättfärdigar tidsåtgången. Arbetet med att justera modellen innan export, utföra själva ex-

porten och sedan modifiera och komplettera modellen till motsvarande ursprungsskick tog

mer eller mindre en arbetsvecka, - detta för en modell med två mindre plan på sammanlagt

800 m2! Detta kan översättas till 20 kvm/h, vilket naturligtvis är en överslagssiffra, men ger

ändå ett hum om tidsåtgång för eventuella framtida exporter.

Dock får man ha i åtanke att kunskapen om Revit vid början av simuleringen var begränsad

och mallfilen var inte anpassad för arbetet. Med facit i hand skulle man kunna anpassa mo-

dellerna bättre före export och ta fram erforderliga parametrar, familjer för byggnadsdelar,

littera, symboler, rumsbenämningar m.m. som definieras i mallfilen. Trots detta skulle det


39

förmodligen ta uppskattningsvis 1-2 arbetsdagar per plan. Om FTFDs befintliga modeller

utgörs av uppskattningsvis 25 byggnader, och varje byggnad består av åtminstone fyra plan

och uppemot drygt tio i vissa fall, där de flesta plan är större än i detta exempel – då inses

vidden av vad detta arbete skulle innebära. Då får man även ha i åtanke att brandcellsin-

formationen gått förlorad, då 2D-importen visade sig relativt misslyckad. Samma situation

skulle uppstå med utrymningsplaner. Självklart finns verktyg i Revit för att skapa brandcells-

ritningar, dock med en del anpassningar. Frågan är emellertid om det är berättigat när de

befintliga, digitalt framtagna brandcellsritningarna är fullt funktionsdugliga.

En av de genomsyrande tankegångarna inom BIM är att all byggnadsinformation skall sam-

manställas i samma system. Dock är detta en speciell situation där det finns ett antal befint-

liga system, och det går inte att förutsätta att övergången till ett nytt blir smärtfri. I en

övergångsperiod kan det bli nödvändigt att acceptera att flera system existerar jämte

varandra, innan det ena helt kan ersätta det andra. I detta fall kan ett alternativ vara att

exportera 3D-modellerna till Revit men låta brandcellsritningarna leva separat i DWG-

format. Då det inte går att länka en Revit-fil till AutoCAD för att använda som underlag, får

man titta på andra möjligheter, t.ex. att låta grundlayouter tjäna som underlag. Detta är en

förstås en fråga som måste diskuteras. Det är inte säkert att det är berättigat att lägga re-

surser på att exportera modellerna överhuvudtaget. Ytterligare utredning krävs, då ännu

fler parametrar tillkommer vid export av modeller tillhörande andra byggnader. Detta ef-

tersom val av grafisk metod skiljer sig åt. Om det finns anledning att projektera modellen på

nytt i Revit finns möjligheten att länka in DWG-modellen som kalkeringsunderlag.

Oavsett om Revit kommer att användas för de befintliga modellerna eller inte, ser det desto

ljusare ut för nyprojektering. Revit är ett generellt sett ett utmärkt verktyg för projektering

av BIM-modeller, men en fråga tidigare i rapporten var om Revit är lika anpassningsbart

som AutoCAD, d.v.s. om Revit kan anpassas efter Forsmarks önskemål. För den generelle

användaren är Revit otroligt användarvänligt och en byggnad ritas upp på nolltid. Just för

objektsmodeller är Revit avsevärt kraftfullare, men för adminstratören och CAD-

samordnaren kan en del problem uppstå. Vid överlämning av mallfil till projektörerna är det

önskvärt om risken för felmarginaler reduceras så mycket som möjligt. Därför vore det för-

delaktigt om vissa funktioner, specifikt parametrar, gick att ”hårdkoda” i programmet. Po-

nera att man vill definiera ett utrymme, då vore det lämpligt om det gick att välja rumsbe-

nämning ur en lista istället för att fylla i namnet manuellt. Ett annat exempel är om strål-

skyddsklassning skall väljas för ett utrymme, då vore det önskvärt med färdiga, valbara al-

ternativ, - färg och tillhörande definition. Simuleringen visade att listor visserligen går att

skapas, men de är inte hårdkodade. Med ett enkelt klick i fältet går det att redigera, eller av

misstag raderas. Dessutom måste förekomsten av dessa key schedules förklaras för projek-

tören. Devisen här verkar vara: ”vill man göra det lätt för någon blir det svårt.” I detta fall

innebär det att programkoden måste ändras för att få till dessa funktioner.

En av de nyckelförteckningar som skapades i simuleringen var en förteckning över dörr-

/låsdata, som ett exempel på kapaciteten i programmet. I detta fall kan det diskuteras

huruvida denna typ av information bör ligga i modellen överhuvudtaget. Ökas informat-

ionsmängden för mycket nås till slut en nivå där det blir ohanterbart. Det finns ingen anled-


40

ning att lägga denna typ av förvaltningsinformation i modellmiljön ”bara för att”. När det

kommer till information som drift- och underhållspersonal hanterar mer eller mindre dagli-

gen, som inte är strikt byggnadsteknisk information bör detta rimligtvis ligga i ett förvalt-

nings-/underhållssystem. Detta för att brukarna själva skall kunna administrera informat-

ionen och uppdatera den vid förekommande ändringar. Samma diskussion skulle kunna

hållas för strålskyddsinformation, kontrollerad area, behörighetszoner m.m. Dock har det

sin funktion i modellmiljön, då man enkelt och effektivt kan ta fram planer som grafiskt

visar de, eller delar av de, områden med färgkodning och annan relevant information. Flera

planer kan exempelvis länkas ihop och tillsammans bilda en anpassad byggnadslayout, en-

ligt ändamål.

Förutom dessa punkter finns en mängd andra data som kan vara intressant att knyta till

modellen, om det så är i modellmiljön eller i ett externt system; bl.a. sammanställningar av

ytor (areor) för golv, fönster och kanske t.o.m. gräsmattor. Detta kan användas för att ta

reda på hur mycket som skall städas, putsas, klippas osv. Man skulle kunna tillfoga inform-

ation om ytskikt för golv och väggar. Dessutom är detaljeringsgraden en viktig fråga, och är

inte nödvändigtvis bara en BIM-fråga. Om förvaltningsmodellerna skall ersätta fler doku-

menttyper än grundlayout kan de kompletteras med portlittrering, kontamineringszoner

med skogränsbänkar, avlastningsvägar, håltagningar m.m. För att ersätta huvudritningar är

steget inte så långt, men vill man inkludera andra discipliner såsom installationer och me-

kanik tas frågan till en helt annan nivå. Platsanalysen och intervjuerna har visat att detta

arbete är väldigt omfattande och resurserna finns inte idag. Detta gäller alltså modeller

över befintligt bestånd. Vid nyproduktion är frågan av en annan karaktär. Locum har som

riktlinje att endast ta fram enkla A-modeller över befintliga fastigheter och inkludera övriga

discipliner först vid om- eller nybyggnation. Det låter som en rimlig lösning. Tekniken finns

för att projektera all typ av byggnadsteknisk och mekanisk information i 3D, men om det

befintliga underlaget brister får man väga fördelarna.

Även om övriga discipliner inte involveras i förvaltningsmodellerna upphör inte fördelarna.

Ett flertal har redan omnämnts. Huvudfokus bör ligga på utrymmena och informationen

som kan knytas till dem. Dels är ytor bland den viktigaste nyckelfunktionen i en förvaltares

arbete. Dels kan en stor del övrig information länkas till utrymmet istället för den specifika

byggnadsdelen. Förutom klassifikationer och liknande som redan nämnts kan dokument

såsom rumsbeskrivningar, produktdatablad, skötselråd, produktgarantier, besiktningspro-

tokoll o dyl länkas.

Slutligen återstår frågan om hur man ska förvalta dessa modeller. Hur de ska hanteras i

dokumenthanteringssystemet Arken och hur man tar ut nya revisioner. I dagsläget är avsik-

ten att alla ritningar ska registreras och hanteras i Arken, varpå frågan uppstår hur mo-

dellerna ska hanteras i Arken. Om modellerna utgörs av hela byggnader kommer de inne-

fatta så mycket som ett helt eller flera system, vilket leder till att inför varje ändring måste

hela modellen checkas ut. Detta leder i sin tur till att modellen måste checkas ut relativt

ofta varpå modellen låses för andra användare. Dessutom innebär det att antalet revisioner

skulle uppgå till en ohanterbar siffra inom kort. Ett alternativ är naturligtvis att modellen

aldrig fastställs, vilket betyder att nya revisioner inte behöver tas ut. Dock innebär detta en


41

annan problematik om modellen aldrig granskas eller fastställs enligt det gängse flödet. Ett

okonventionellt alternativ skulle vara att modellerna ligger utanför Arken i en annan miljö, i

en mappstruktur eller liknande med begränsad behörighet. Oavsett hur modellerna förva-

ras kommer handlingar i olika skeden att behöva genereras utifrån modellen. Ritningar som

produkt krävs i produktionsskedet och i den dagliga verksamheten. I Revit genereras och

uppdateras ritningar automatiskt och med ett knapptryck kan de publiceras till PDF-format,

varpå de kan registreras i Arken som generellt dokument.6 Det vore givetvis önskvärt att

istället publicera dem som konstruktionsdokument, men då krävs antingen en integration

mellan Arken och Revit, alternativt att ritningarna publiceras som DWF-filer varpå de kan

läsas i Autodesk Design Review.

Om en integration mellan Revit och Arken saknas blir revisionsarbetet till viss del manuellt.

Görs en ändring i modellen, måste man publicera berörd(-a) ritning(-ar) till PDF-fil(-er) åter

igen, varpå en ny revision av ritningen måste tas ut i Arken för att slutligen byta ut den

kopplade filen.

Även om modellerna skulle ligga utanför dokumenthanteringssystemet återstår problemet

med att hela modellen låses vid redigering. En lösning skulle vara att modellerna är place-

rade i en mappstruktur på servern. Har man behörighet kan man öppna modellen och där-

efter checka ut ett isolerat workset, exempelvis ett plan, vilket innebär att bara en begrän-

sad del av modellen låses för övriga användare. Revit har nämligen ett inbyggt verktyg för

detta.

6 På Forsmark är dokument indelade i olika huvudtyper, bl.a. generella dokument och konstruktions-

dokument. Generella dokument är oftast i DOC-format, medan konstruktionsdokument framförallt

utgörs av DWG-filer.


42

43

7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

I efterhand kan jag konstatera att jag har fått svar på mycket och underlaget för mina fråge-

ställningar är minst sagt omfattande. Dock anser jag att några frågor består obesvarade.

Förhoppningen var att beställarna skulle ha fler synpunkter rörande BIM i förvaltningen och

specifikt möjligheten med förvaltningsmodeller i sina arbeten, vilket hade gett ett mer kon-

kret svar på tredje frågeställningen om hur förvaltningsmodellerna ska se ut. Det visade sig i

resultatet av intervjuerna, avsnitt 5.1, att beställarna inte hanterar särskilt stora mängder

byggnadsinformation. De är visserligen ”ägare” av driftsområdena, men de arbetsgrupper

som främst utnyttjar och administrerar byggnadsteknisk- och förvaltningsinformation är vi

på konstruktionskontoren (särskilt dokumentation), FM och driftsektionerna. Det är dessa

avdelningar som förvaltnings-BIM bör marknadsföras mot.

Vid intervjuerna med beställarna fick jag trots allt en del synpunkter på driftpersonalens

arbete och hur de hanterar byggnadslayouterna. För fortsatta studier skulle jag rekommen-

dera en utredning av hur driftsektionerna hanterar byggnadsinformation och hur de skulle

önska att få den levererad. Detsamma gäller för FM, avdelningen för underhåll och mon-

tage. FM är den avdelning som främst hanterar underhållssystemet Fenix. Att få deras syn-

punkter på underhållsarbetet vore värdefullt, och mer specifikt; om ett grafiskt gränssnitt

som komplement till Fenix är önskvärt, eller åtminstone intressant nog att utvärdera. Detta

skulle ge vidare svar på första frågeställningen om vilken nytta BIM skulle kunna göra på

Forsmark, samt på tredje frågan om hur våra förvaltningsmodeller skall nyttjas.

Detta till trots, tror jag att det i praktiken är svårt att vinna mark hos andra avdelningar i

dagsläget. Så länge som BIM är främmande för personalen och inget referensmaterial kan

visas upp är det svårt att legitimera framtagandet av den mängd resurser som krävs. Dessu-

tom är Forsmark en försiktig organisation på grund av verksamhetens natur, vilket leder till

noggrant övervägda beslut. Jag anser att det som vi på FTFD bör fokusera på just nu är hur

vi kan utnyttja BIM och förvaltningsmodeller för vårt eget syfte. Även om modellerna bara

utgörs av arkitekt-, och eventuellt konstruktions- och ventilationsinformation finns otaliga

vinster. Övriga discipliner skulle kunna inkluderas vid ombyggnation, enligt Locums linje,

som beskrivs i avsnitt 5.4.1. Detta visar att en stor del av svaret på hur våra förvaltningsmo-

deller ska se ut och hanteras finns inom vår egen avdelning.

Fördelarna med BIM har redan specificerats, dels i avsnitt 2.1 och 2.3 men även i analysen

som svar på första frågeställningen om vilken nytta och vilka vinster som finns med BIM på

Forsmark. Det enda som krävs nu är en dialog och ett gemensamt beslut i hur övergången

till Revit ska gå till och hur stor tillämpning modellerna ska få. Rent praktiskt anser jag att

frågan kring huruvida de befintliga modellerna ska exporteras till Revit eller inte, kräver

noga övervägande. Jag skulle rekommendera ett par testkörningar där några utvalda bygg-

nader får genomgå samma process som i simuleringen beskriven i avsnitt 4.3 och 5.2. Det

är möjligt att överföringen i fortsättningen skulle bli mer effektiv efter lite experimentering

och med mina resultat som stöd. Om en anpassad template skapas kan mycket tid vinnas.


44

Visar det sig att exporten tar lika, eller nästan lika, lång tid är det förmodligen ingen idé att

exportera överhuvudtaget. Att AutoCAD kommer leva vidare ett bra tag till har redan kon-

staterats. Däremot kan vi satsa på att projektera återstående byggnader samt nyproduktion

i Revit.

Liksom F3C ansåg i avsnitt 5.1.2, finns det i och med de kommande projekten inom Infra-

strukturprojektet ett gyllene läge att handla upp BIM för första gången i ett pilotprojekt. Att

kunna använda ett pilotprojekt som referensmaterial vore ovärderligt. Det vitala inför ett

BIM-projekt är att få med beställare och projektledare på banan och att de förstår att ett

BIM-projekt inte kostar mer än ett traditionellt, - snarare tvärtom! Inför ett pilotprojekt är

det, som sagt, nödvändigt att ta fram en kravspecifikation och jag rekommenderar att arbe-

tet med denna initieras av FTFD så snart som möjligt. Till vår hjälp kan det vara en idé att ta

in en extern BIM-konsult som kan hjälpa till att utreda behovet och vara ett stöd i framta-

gandet av en kravspecifikation. Detta besvarar till stor del den första frågeställningen. Att

handla upp BIM inför ett nytt projekt är förmodligen den största vinsten Forsmark kan göra,

åtminstone i ett långsiktigt perspektiv.

I början av detta arbete var jag av åsikten att BIM är en process som ligger ganska långt bort

i tiden för Forsmark. Jag trodde att enda möjligheten var tillämpning till 100%. I retrospekt

har det visat sig att inledningen till BIM-resan är nära. Faktum är att vi redan har börjat.

Vill du veta mer om vilka nyttoeffekter och vinster som kan får med BIM rekommenderas

BIM Istället För 2D-CAD i Byggprojekt av Rogier Jongeling.

För att hålla sig à jour med utvecklingen i Sverige rekommenderas att följa Pouriya

Parsanezhad som är doktorand på Kungliga Tekniska Högskolan. Han arbetar på en avhand-

ling med titeln BIM-based solutions for enhancing Facilities Management and Operations

routines.

45

8 REFERENSER

Alfredsson, M. (2012). CAD/BIM-enheten, Locum, Stockholm (Muntlig information, april)

ArtrA (2012). Building Services – ArtrA asset lifecycle BIM, www.artra.co.uk (2012-04-18)

ArtrA (2012). Facilities Management, www.artra.co.uk (2012-08-07)

CAD-Q (2012). Hyperdoc, Det digitala arkivet, www.cad-q.com (2012-08-07)

CADPIPE (2012). ArtrA Asset Management, www.cadpipe.com (2012-08-07)

Dispenza, K. (2012). The Daily Life of Building Information Modeling, www.buildipedia.com

(2012-04-26)

Forsmarks Kraftgrupp (2011). FTF-2011-1846 Data/IT möte FGS och FTF, Forsmark.

Granroth, M. (2011). ByggnadsInformationsModellering, Orientering i en modern arbetsme-

tod, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm (ISBN: 9789197976800)

Gustafsson, S och Mårtensson, T (2010). BIM – förvaltarens framtid, Högskolan i Halmstad,

Sektionen Ekonomi och Teknik, Byggteknik, Halmstad

Johansson, P., Johansson, B., Ryd, N. och Granath, K (2009). Byggherre-ICT, förstudie om

ICT-utveckling för byggherrefunktionen, Byggherrarna, Stockholm

Jongeling, R. (2008) BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt, Luleå Tekniska Universitet, In-

stitutionen för Samhällsbyggnad, Avdelningen för Byggproduktion, Skrift 2008:04 (ISRN:

LTU-FR—08/04—SE

Larsson, M. och Nae, C. (2011). BIM för förvaltaren – En studie om förvaltarnas syn på BIM,

Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för byggvetenskaper, Byggproduktion, Lund. (ISRN:

LUTVDG/TVBP—10/5411—SE)

Lindström, M. (red) (2011). The Life of a Space, OpenBIM, Slutrapport (2011-10-24)

Lindström, M. och Jongeling, R. (2011). Stora vinster med att använda BIM i förvaltningen,

www.byggindustrin.se (2012-04-27)

Lindström, M. och Jongeling, R. (2010). Koncepten behövs!, www.byggindustrin.se (2012-

08-31)

Locum (2011). Riktlinjer BIM, Objektsmodeller, Publikation R 25.1, Stockholm

Locum (2012). Locum tar täten inom BIM, www.locum.se (2012-04-25)

Monsén, D., Arkitekt SAR/MSA (2010-10-03) (Muntlig källa)

Parsanezhad, P. (2012). The passion of the BIM, www.pnumbra.blogspot.se (2012-06-27)


46

Pythagoras (2012). IT-lösningar för facilities management, www.pythagoras.se (2012-08-06)

Roth, S. (2011). F-I-259 Process Anläggningsförnyelse, Forsmarks Kraftgrupp.

Solihin, W. (2010). Modeling for IFC with AutoCAD Architecture, Autodesk Singapore

ULI Geoforum (2012). Vad är FME?, www.uli.se (2012-08-17)

Vattenfall (2012). Pågående projekt på forsmark, www.vattenfall.se/forsmark (2012-04-20)

B1

Bilaga 1 – Datorsimulering: Före exporten

Fig

ur

B1

.1 O

rig

ina

lmo

del

len

i A

uto

CA

D M

EP 2

01

1


B2

Bilaga 2 – Datorsimulering: Exempel på tillämpning

Figu

r B1

.2 R

itnin

gsra

m m

ed tillh

öra

nd

e egen

skap

er i Revit

Bilaga 1

B3

Bilaga 3 – Datorsimulering: Export till Solibri

Fig

ur

B1

.3 S

olib

ri M

od

el C

hec

ker.

Ett

utr

ymm

e ä

r m

ark

era

t.


B4

Bilaga 4 – Datorsimulering: Kontroll av modell i Solibri

Figu

r B1

.4 So

libri M

od

el Ch

ecker. En

struktu

rell kon

troll h

ar u

tförts.

Documents

BIM som Informationsbärare in i Förvaltningenuu.diva-portal.org/smash/get/diva2:600508/FULLTEXT01.pdf3D-models have already been produced. However, the ambition is to switch to Autodesk