Kriminologiska institutionen

”Vägen in till arbetsmarknaden är

som att bestiga Mount Everest”

Före detta kriminellas upplevelser vid jobbsökande

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Lisa Kanzler

Abstract

Many individuals with a past in criminality and drug abuse feel that the reply from the society and

the labourrmarket is negative. For those individuals, this negativity can lead to regression into

criminality, instead of turning pages and begin a new life away from criminality and drugs, because

they don't feel welcome in the society. There are quantities of help- organizations for people that

need support in their searching for employment, and this study will interview three participants and

one employee from one of these organizations. The purpose with this study is to investigate how

individuals perceive the society’s view of former criminals, and how the treatment from the

labourmarket is perceived. The purpose is also to investigate if individuals perceive a difference

between getting help from a professional organization, compared to when they search employment

by themselves, and in that case what differences it is. Former research which this study relates to

indicate that there’s a high value in an employment, both at individual level and for the society in

which the individual lives. At the same time however, there are many barriers and factors that

obstruct the opportunity for employment, barriers which also appear both at the individual and the

societal level. This study is based on semi structured interviews of a qualitative kind. The results

from this study indicate that individuals perceive the treatment from the society and labourmarket

as negative, but they also feel a positive difference when getting help from an organization in their

search for employment, and that the organization is perceived as professional with at good

knowledge about the participants backgrounds, and that the organization contributes with both

motivation and individual support.

Förord

Först och främst riktas ett stort tack till de intervjupersoner som ställt upp och gjort denna uppsats

möjlig, samt till den berörda organisationen som underlättat både med intervjudeltagare och

intervjuplats, och svarat på frågor och funderingar både innan och under uppsatsskrivandet. Ett

stort tack och en stor kram vill även riktas till min handledare Susanne Alm som stöttat och funnits

där vid uppsatsskrivandet, och som motiverat ett fortsatt och mer utvecklat skrivande genom

positiv feedback och kritik. Sist men absolut inte minst, vill ett stort tack riktas till min familj och

vänner, samt till min underbara sambo Johan, som stått ut med stress, tårar, skratt, förtvivlan och

panik, inför att färdigställa denna uppsats som innebär slutet på min studentkarriär, men också

början på resten av mitt liv inom arbetsbranschen.

Sammanfattning

Många individer med ett förflutet i kriminalitet och missbruk, känner att de blir bemötta negativt av

samhället och arbetsmarknaden. Denna negativitet kan leda till att individer återgår i kriminalitet

istället för att vända blad och påbörja ett nytt liv fritt från kriminalitet och droger, då de inte känner

sig välkomna. Det finns ett antal hjälporganisationer, som inriktar sin verksamhet på att stödja

individer som vill in på arbetsmarknaden, och denna studie kommer intervjua tre deltagare och en

anställd ifrån en sådan organisation. Syftet med studien är att undersöka hur individer uppfattar

samhällets generella syn på före detta kriminella, samt hur bemötandet ifrån arbetsmarknaden

upplevs. Dessutom är syftet att undersöka om individer upplever en skillnad i om de får hjälp av en

professionell organisation än när de söker själva, samt vilken skillnad det i så fall är. Tidigare

forskning som studien relaterar till visar på att det finns ett högt värde i en anställning, både

individuellt och för samhället som personer lever i, men att det samtidigt finns många barriärer och

faktorer som försvårar en chans till en anställning, också dessa såväl på det individuella som på det

samhälleliga planet. Denna studie är baserad på semistrukturerade intervjuer av kvalitativ art.

Resultaten ifrån studien visar att individer uppfattar bemötandet ifrån samhälle och arbetsmarknad

som negativt, men att de känner en positiv skillnad vid att få hjälp av en organisation vid sitt

jobbsökande, då denna organisation ses som professionell och kunnig om individernas bakgrund,

samt att verksamheten bidrar med både motivation och individuell stöttning.

Innehåll

1. Inledning ......................................................................................................................................... 1

1:1 Problemområde ......................................................................................................................... 1

1:2 Syfte .......................................................................................................................................... 2

1:3 Frågeställningar ......................................................................................................................... 2

1:4 Egen begreppsdefinition ............................................................................................................ 3

1:5 Disposition ................................................................................................................................ 3

2. Tidigare forskning ........................................................................................................................... 3

2:1 Studierna syfte ........................................................................................................................... 4

2:2 Genomförande ........................................................................................................................... 4

2:3 Värdet av en anställning ............................................................................................................ 5

2:3:1 Den personliga förbättringen .................................................................................................. 5

2:3:2 Den allmänna förbättringen .................................................................................................... 5

2:4 Faktorer som försvårar en anställning ....................................................................................... 6

2:4:1 Personliga barriärer ................................................................................................................ 6

2:4:2 Stämpling och stigmatisering genom diskriminering ............................................................ 6

2:5 Sammanfattning av tidigare forskning ...................................................................................... 7

3. Teori ................................................................................................................................................ 8

3:1 Val av teorier och relationen mellan teorierna .......................................................................... 8

3:2 Beckers stämplingsteori ............................................................................................................ 8

3:3 Goffmans teori om stigmatisering ............................................................................................. 9

3:4 Sammanfattning av teorival .................................................................................................... 10

4. Metod ............................................................................................................................................ 10

4:1 Val av insamlingsmetod .......................................................................................................... 10

4:2 Urval ........................................................................................................................................ 10

4:3 Urval av intervjupersoner ........................................................................................................ 11

4:4 Operationalisering ................................................................................................................... 12

4:4:1 Intervjuguide till organisationen .......................................................................................... 12

4:4:2 Intervjuguide till deltagarna ................................................................................................. 13

4:5 Tillvägagångssätt ..................................................................................................................... 13

4:5:1 Pilotstudie med intervjuguiden ............................................................................................ 13

4:5:2 Förberedelser inför intervjun ................................................................................................ 14

4:5:3 Intervjutillfället .................................................................................................................... 14

4:5:4 Transkribering och analys .................................................................................................... 14

4:6 Etiska överväganden ............................................................................................................... 14

4:7 Metodologiska reflektioner ..................................................................................................... 15

4:8 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ............................................................................. 16

4:8:1 Validitet ................................................................................................................................ 16

4:8:2 Reliabilitet ............................................................................................................................ 16

4:8:3 Generaliserbarhet ................................................................................................................. 17

5. Resultat, analys och slutsats .......................................................................................................... 17

5:1 Resultat av individernas upplevelser av samhällets syn på före detta kriminella ................... 17

5:2 Analys av individernas upplevelser av samhällets syn på före detta kriminella ..................... 19

5:3 Resultat av individernas upplevelser av arbetsmarknadens bemötande vid deras jobbsökande

....................................................................................................................................................... 19

5:3:1 Arbetsgivarnas inställning .................................................................................................... 19

5:3:2 Individuella faktorer som försvårar en anställning .............................................................. 21

5:4 Analys av individernas upplevelser av arbetsmarknadens bemötande vid deras jobbsökande

....................................................................................................................................................... 22

5:5: Resultat av hur individerna upplever hjälpen av en professionell organisation vid

deras jobbsökande ......................................................................................................................... 23

5:6 Analys av hur individerna upplever hjälpen av en professionell organisation vid deras

jobbsökande ................................................................................................................................... 24

5:7 Resultat om vilka skillnader som individerna upplever vid att söka jobb själva eller söka jobb

via en hjälporganisation ................................................................................................................. 25

5:7:1 Deltagarnas upplevelser ....................................................................................................... 25

5:7:2 Yrkespersonens upplevelser ................................................................................................. 26

5:8 Analys om vilka skillnader som individerna upplever vid att söka jobb själva eller söka jobb

via en hjälporganisation ................................................................................................................. 27

6. Diskussion ..................................................................................................................................... 28

6:1 Diskussion ............................................................................................................................... 28

6:2 Förslag till vidare forskning .................................................................................................... 30

Referenser .............................................................................................................................................

Bilagor ...................................................................................................................................................

Bilaga 1. Intervjuguide till organisationen ........................................................................................

Bilaga 2. Intervjuguide deltagare i organisationen ............................................................................

1

1. Inledning

1:1 Problemområde

”Man ska sona sitt brott” är ett känt talesätt som många använder sig av i diskussioner om

kriminella och deras brottsliga handlingar. Men vad händer egentligen sen, efter att man sonat sitt

brott, och vill komma tillbaka till samhället?

Forskning visar att en av de viktigaste faktorerna för att kunna integreras i samhället och inte

återfalla i kriminalitet, är att finna och behålla ett arbete (Falcones & Kethineni 2007:40, Graffam

et al 2008:674, Eley 2007:162). Trots detta känner många före detta kriminella att de blir bemötta

negativt av arbetsmarknaden i sina försök att skapa ett nytt och annorlunda liv långt ifrån

kriminalitet och missbruk, och att detta försvårar deras chanser till ett nytt liv, och istället ökar

risken för ett fortsatt liv i kriminalitet och missbruk. En av intervjupersonerna i studien uttryckte

det så här:

Det förväntas hela tiden mer ifrån oss än av andra... och jag har en jättebra lösning på

problemet som jag hittade förut, och det är att börja knarka igen för då behöver jag inte bry mig…

det blir så mycket att man inte orkar mer och då är man tillbaka där man började...

En individ på anstalt av normal säkerhetsklass kostar staten och samhället årligen över en

miljon kronor (www.kriminalvarden.se) För varje person som kan hindras från att återgå till ett

kriminellt liv, sparar samhället ca 17 kronor per investerad krona, i jämförelse med om den

personen skulle återfalla i kriminalitet (Nyström et al 2002:20). Då har man endast tagit hänsyn till

rent ekonomiska kostnader, och inte personligt lidande för den drabbade, omgivningen och

individen som begår brotten.

För varje person som inte återfaller i missbruk eller kriminalitet sparar både samhället mycket

pengar och de här personerna själva, många av dem lider ju också av sina handlingar, så det är

en vinn vinn situation för alla... – Martin, en av intervjupersonerna

Trots dessa siffror möts de före detta kriminella individerna dagligen av motstånd i samhället,

vilket försvårar processen till ett nytt liv. Det finns många organisationer i samhället som på olika

sätt inriktar sig på att underlätta för individerna efter avslutat kriminellt liv, och vissa av dem

inriktar sig främst på arbetsmarknaden och på att ge hjälp till arbete genom olika metoder. En av de

organisationerna undersöks närmare i denna studie och är en samverkan mellan kriminalvården,

arbetsförmedlingen och kommunen i den stad som organisationen verkar i. Syftet med

organisationen är att hjälpa personer som har ett ”socialmedicinskt funktionshinder eller

funktionsnedsättning”, vilket betyder en bakgrund i kriminalitet och/eller missbruk, som i sin tur

innebär svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden.

2

Personerna söker sig frivilligt till organisationen, vilket är viktigt då just arbetssättet

konsekvenspedagogik som organisationen använder sig av bygger på det fria valet. Organisationen

finns över hela Sverige, och just denna valda organisation är en relativt liten verksamhet, som tar

emot ett max antal på åtta deltagare per kursstart och 48 per år, vilket gör kurserna väldigt

personliga och intensiva. Alla som deltar i organisationen får gå en vägledningskurs, där

föreläsningar och grupparbeten varvas med fritidsaktiviteter som exempelvis matlagning, då

majoriteten av deltagare har någon slags diagnos, såsom ADHD eller dyslexi, som försvårar deras

koncentrationsmöjligheter. Deltagarna får även lära sig skriva korrekta cv och personliga brev, och

får även öva på att hitta information om olika jobb, ringa samtal och ha jobbintervjuer. De får

dessutom lära sig att hantera sin bristande impulskontroll och tänka på konsekvenser som många av

deltagarna lider av. Efter kursen startar ett individuellt schema för deltagarna, där deras specifika

behov tas fram. Då kan individerna få ytterligare hjälp med att skriva cv, intervjuträna och påbörja

jobb och praktiksökandet, vilka de själva söker. Vid positiva utskrivningar i form av praktik eller

anställning, påbörjas en uppföljning ifrån organisationens sida, utifrån både deltagarens och

arbetsgivarens behov, där organisationen kan agera stöd för båda parter. Vid vissa tillfällen erbjuds

lönebidrag till arbetsgivaren för en anställning eller praktikplats(Nyström et al 2002:33-38).

Utifrån ett stämplings- och stigmatiseringsperspektiv, ämnar denna studie undersöka före

detta kriminellas subjektiva uppfattning om situationen, samt dessa tankar om önskvärda

förbättringar såväl i samhället i stort, men också inom organisationerna som hjälper före detta

kriminella in på arbetsmarknaden.

1:2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka före detta kriminellas subjektiva upplevelser av

bemötandet av samhället generellt och arbetsmarknaden i synnerhet efter avslutad kriminalitet, och

vilka möjligheter samt problem som kan uppstå i samband med dessa individers arbetssökande.

1:3 Frågeställningar

Frågeställningarna som denna uppsats kommer utgå ifrån och ämnar besvara är:

1. Hur upplever individerna samhällets syn på före detta kriminella?

2. Hur upplever individerna arbetsmarknadens bemötande vid deras jobbsökande?

3. Hur upplever individerna hjälpen av en professionell organisation vid deras jobbsökande?

4. Vilka skillnader upplever individerna vid att söka jobb själva eller söka jobb via en

hjälporganisation?

3

1:4 Egen begreppsdefinition

Med Samhället menas i denna uppsats alla individer samt offentliga tjänster som individerna möter

på efter avslutad tid på anstalt, som exempelvis grannar och annan omgivning, samt offentliga

tjänster som exempel bank och försäkringsbolag, vilket individerna själva benämner i intervjuerna

vid frågor om samhället. Samhället kan därför tolkas som allting som på olika sätt kommer i

kontakt med efter avslutat tid på anstalt.

I intervjuerna refererades de individer som inte begår kriminalitet eller brukar droger, som

vanliga människor eller Svenssons, vilket användes av intervjudeltagarna och därför anammades av

intervjuaren för att underlätta för intervjudeltagarna och få dem att känna sig trygga i sina ordval.

1:5 Disposition

Härnästföljer ett kapitel om tidigare forskning som denna studie stödjer sig på. Detta kapitel delas

upp i olika undertitlar där studiernas huvudsakliga syfte och genomförande beskrivs. De tidigare

studiernas resultat är kategoriserade i olika teman som är relevanta för denna studie, som

exempelvis värdet av en anställning, och faktorer som försvårar en anställning. Kapitlet avslutas

med en sammanfattning om tidigare forskning. Det tredje kapitlet beskriver studiens valda teorier,

varför de valts och hur de relaterar med varandra utifrån studiens syfte. Dessa är Beckers

stämplingsteori, samt Goffmans teori om stigmatisering. Teorikapitlet avslutas med en

sammanfattning av de valda teorierna. Det efterföljande kapitlet är metod som tar upp val av

datainsamling, urval, operationalisering, och tillvägagångssätt med underkategorier i form av en

pilotstudie med intervjuguide, förberedning inför intervjun och intervju. Etiska överväganden,

metodologiska reflektioner och validitet, reliabilitet och generaliserbarhet tas även upp i

metoddelen. Efter metodkapitlet följer kapitlet Resultat & analys, med en presentation och analys

av den insamlade empirin, med studiens frågeställningar som underrubriker. Kapitlet avslutas med

en sammanfattande slutsats. Det sista kapitlet är diskussionsdelen, där en sammanfattning

avstudien ges samt förslag till vidare forskning presenteras.

2. Tidigare forskning

Nedan följer en tematisering av den tidigare forskning som denna studie refererar till. Först

presenteras studiernas huvudsakliga syfte samt hur studierna genomförts, följt av deras innehåll

tematiskt uppdelat i olika kategorier, för att avslutas med en sammanfattning om studiernas

relevans för denna studie. Detta kapitel kommer ta upp fyra artiklar ifrån Kanada, USA, Australien

och Skottland som samtliga relaterar till studiens syfte om hur före detta kriminella upplever

bemötandet ifrån arbetsmarknaden vid jobbsökande och om individerna upplever en förändring om

de får hjälp av en professionell organisation vid sitt jobbsökande jämfört med om de skulle söka

jobb för egen hand. Sökorden som använts för att finna de tidigare undersökningarna är: Labelling,

4

stigma, ex offenders, hire ex offenders, och employment.

2:1 Studierna syfte

Syftet med Scotts kanadensiska studie (2010) var att undersöka före detta kriminellas upplevelser

kring värdet i en anställning samt att mer ingående studera vilka faktorer som påverkade en

anställning för en före detta kriminell (Scott 2010:46)

Falcones och Kethinenis (2007) amerikanska studie syftar till att utveckla och ge en holistisk

förklaring till orsakerna till att före detta förbrytare har svårigheter att få en hållbar anställning,

genom att undersöka ett flertal faktorer som exempelvis kulturella faktorer, sociala svårigheter,

inverkan ifrån andra intagna, vinster i anställningsfärdigheter, grader av inkapacitering,

stigmatisering och arbetsgivarnas inställning till att anställa före detta kriminella (Falcones &

Kethinenis 2007:37f). Denna studie kommer fördjupa sig mer i faktorerna sociala svårigheter,

stigmatisering och arbetsgivarnas inställning till anställning.

Graffam, Shinkfield och Hardcastle (2008) syfte var att undersöka den upplevda

”anställningsbarheten” för före detta fångar och kriminella i Australien (Graffam et al 2008:673)

Syftet med Eley's studie (2007) var att undersöka erfarenheter kring och strävan efter jobb för

individer med en bakgrund i kriminalitet och missbruk i Skottland (Eleys 2007:162)

2:2 Genomförande

Scotts studie utgår ifrån en tidigare utförd studie som undersökte 302 manliga förbrytare som

släppts ifrån sex institutioner i Kanada, men har en mer kvalitativ inriktning. Studiens metodval var

mångsidigt där både en intervju gjordes med deltagarna samt att en enkät skickades ut vid två

tillfällen tre till sex veckor innan frigivning, samt sex månader efter frigivning. Man kopplade även

viss registerdata till enkätsvaren.(Scott 2010:50f).

I Falcones och Kethinenis (2007) litteraturstudie undersöks flera tidigare studier om

riskfaktorer kring före detta kriminella i deras väg till anställning i Amerika, för att få en bredare

syn på problemet. (Falcone &Kethinenis 2007: 37)

Graffam et al´s (2008) studie genomfördes i Australien via enkäter till fyra olika grupper på

arbetsmarknaden, där totalt 1181 personer deltog varav 626 var män och 555 var kvinnor. 596st var

arbetsgivare, 234 anställda inom arbetsförmedlingen, 176 kriminalvårdare och 175 personer med

en kriminell bakgrund. I enkäterna efterfrågades sannolikheten att en hypotetisk jobbsökande både

skulle få och behålla en anställning, vilka speciella färdigheter som var meriterande, samt

sannolikheten att före detta kriminella, förbrytare och andra arbetssökande hade dessa meriterande

färdigheter (Graffam et al 2008:675).

I Eley's studie (2007) användes kvalitativa data ifrån 27 män och två kvinnor som hade

villkorlig frigivning eller samhällstjänst under juni- augusti 2001 i Skottland (Eley 2007:165).

5

2:3 Värdet av en anställning

2:3:1 Den personliga förbättringen

Enligt Scott (2010) leder en anställning till att individerna blir mer ansvarstagande, får ett högre

personligt värde, självständighet, värdighet och ett tillhörande i samhället. Dessutom ökar

individens inkomst och denne får en mer strukturerad vardag med rutiner, samt ökar sitt sociala

kapital och på så sätt även sitt självförtroende och sin psykiska hälsa, vilket i sin tur ytterligare

minskar risken för återfall i kriminalitet för individen (Scott 2010:47). Studien visar att det mest

värdefulla med att ha ett jobb enligt respondenterna, var den finansiella säkerheten och de

materiella vinsterna, som exempelvis chansen att köpa bostad, bil och kläder. Dessutom ansågs

fördelar som självständig utveckling och fysiskt och psykiskt välmående vara viktiga faktorer,

liksom känslor av personlig tillfredsställelse och fullbordande. Att kunna försörja sig själv och/eller

sin familj, samt att vara mer involverad i samhället, identifierades också som en viktig faktor (Scott

2010:62).

Falcone och Kethineni (2007) menar att det finns tre basbehov för en före detta kriminell,

nämligen anställning, boende och någon som tror på dem (Falcones & Kethineni 2007:40)

Även enligt Graffam et al (2008) är att få och behålla ett jobb väldigt viktigt i integreringen i

samhället igen, samt för att inte återfalla i kriminalitet. Förutom individuella fördelar som

exempelvis ökat självförtroende och självkänsla, finns även fördelar kopplat till familjelivet som

exempelvis försörjning av familjen (Graffam et al 2008:674).

Likt Scott och Graffam menar Eley (2007) att ett arbete både hjälper individen att integreras i

samhället, samt att det även bidrar till individers självständighet, trygghet, värdighet och ansvar. Ett

arbete hjälper även mot återfall i missbruk och kriminalitet. Scott menar även att det finns något

som heter ”Job- readiness”, och som betyder att en individ är redo att söka sig till arbetsmarknaden,

genom att till exempel ha tillräckliga baskunskaper i att läsa, skriva och räkna, eller ha ett

acceptabelt socialt beteende som att exempelvis komma i tid och att vara närvarande. Enligt Eley

saknar många individer som kommer ifrån anstalt eller missbruk dessa baskunskaper, och är

därmed inte ”job ready” (Eley 2007:162).

2:3:2 Den allmänna förbättringen

Scott (2010) menar i sin studie att det inte bara är tal om individuella vinster när en före detta

kriminell blir anställd, utan även vinster för samhället,detta pga. lägre kostnader i och med att den

före detta kriminelle inte återfallet i brott (Scott 2010:47)

Graffam et al (2008) är inne på samma sak och pekar på att mindre brottslighet, större allmän

trygghet och minskade kostnader för staten i och med minskade siffror i brottslighet, samt en ökad

tolerans och förståelse för före detta kriminella på arbetsmarknaden, vilket i sin tur leder till

6

minskade fördomar (Graffam et al 2008:674).

2:4 Faktorer som försvårar en anställning

2:4:1 Personliga barriärer

Enligt Scott (2010) är arbete och anställning en viktig aspekt för individer som vill bryta sin

kriminella bana. (Scott 2010:46) Även om en anställning är en nyckelkomponent i förbrytarens

försök att bryta sitt kriminella förflutna, finns många hinder i dennes vardag, vilket bland annat kan

vara psykisk eller fysisk ohälsa, drogmissbruk, bristande utbildning eller arbetslivserfarenhet, samt

stora skulder och bristande social support. Dessa faktorer som hindrar eller försvårar för

individerna att komma ifrån sin kriminalitet, försvinner oftast av sig själva genom just en

anställning, vilket blir lite paradoxalt (Scott 2010:48)

Falcone och Kethineni (2007) tar i sin studie upp en tidigare undersökning som visar att 21

procent av de intagna i undersökningen lider av någon sjukdom, till skillnad ifrån 11 procent i den

generella populationen, vilket försvårar deras förmåga att kunna arbeta. Så många som 10-16

procent av de intagna led av en psykisk sjukdom, vilket är en otroligt hög siffra i jämförelse med

den generella populationens på två procent. Dessutom led 10 procent av de intagna av

inlärningssvårigheter, vilket är tre gånger så mycket som i övriga populationen (Falcone

&Kethineni 2007:37f).

Likt Scott och Falcone et al, påpekar även Eley (2007) att före detta kriminella och

missbrukare lider av lågt självförtroende, beteende och hälsoproblem, skuldproblem, fattigdom och

otryggt boende. De har även bristande arbetslivserfarenhet och utbildning (Eley 2007:164)

2:4:2 Stämpling och stigmatisering genom diskriminering

Förutom personliga barriärer för individen, möts denne även av svårigheter i form av arbetsgivares

negativa attityder och av en allmän diskriminering i samhället. Dessa svårigheter måste enligt Scott

försvinna, precis som arbetsgivarnas negativa inställning till att anställa en före detta kriminell. När

en individ begått en eller flera kriminella handlingar, får denne en stämpel i samhället som

kriminell och oärlig, och får dessutom ett belastningsregister där samtliga brott personen blivit

dömd för står med. Denna stämpling internaliseras av förbrytaren, som börjar känna skam och

andra negativa känslor om sig själv, och som därför ofta ljuger eller undangömmer sin kriminella

bakgrund vid en anställningsintervju. Detta i sigriskerar att leda till en slags självuppfyllande

profetia, när den redan förutbestämda tankesättet om kriminella som oärligadärmedblir sann. På så

sätt försvåras även chansen för de före detta kriminella att söka sig ett jobb, då de själva till slut

internaliserar omgivningens negativa tankar om dem, och till slut själva inte anser sig vara värda

eller förtjäna ett arbete, och speciellt inte ett arbete som kräver mer än monotona arbetsuppgifter

och låg lön (Scott 2010:48f)

7

I Falcones och Kethinenis (2007) studie rapporteras om ett fältarbete som gjorts 2003 i

Milwaukee i Wisconsin, där studien gick ut på att undersöka arbetsgivares beteende vid en

anställning. Hela 75 procent av de arbetsgivare som var med i studien ställde frågor till den

arbetssökande om dennes kriminella historia, trots att de i de flesta fallen inte hade tillåtelse att

fråga detta och 27 procent av arbetsgivarna gjorde bakgrundskontroller på de arbetssökande i

experimentet. Resultaten ifrån undersökningen visade att sannolikheten att bli kallad till en andra

intervju minskade med 50 procent om den arbetssökande hade kriminell bakgrund (Falcone &

Kethineni 2007:40)

Falcone och Kethinenis (2007) belyste även arbetsgivares ovillighet att anställa en före detta

kriminell, och visade tidigare undersökningar ifrån 2002 och 1999, där så många som 65 procent av

arbetsgivarna inte var villiga att anställa före detta förbrytare. Ovilligheten varierade även beroende

på vilket brott som begåtts, där våldsbrott låg högst på listan, samt om individen nyligen kommit ut

ifrån anstalt och inte hade jobberfarenhet(Falcone &Kethineni 2007:41)

Graffam et al (2008) studie visade att endast personer med intellektuella och psykiska

svårigheter hade mindre chans att få ett jobb än före detta kriminella Före detta kriminella hade

även mindre sannolikt de meriter och färdigheter som krävs vid en anställning i jämförelse med de

övriga deltagarna i studien (Graffam et al 2008: 673)

Likt övrig ovannämnd tidigare forskning, visar Eleys studie (2007) på att arbetsgivare har

negativa tankar om före detta kriminella eller missbrukare, och att de inte anses pålitliga vid en

anställning, med grund i sin tidigare kriminalitet eller missbruksproblematik. Detta medför tyvärr

att många individer ljuger om sin kriminella eller missbrukshistoria, vilket i sin tur ökar de

underliggande antagandena om kriminella som icke pålitliga (Eley 2007:173).

2:5 Sammanfattning av tidigare forskning

Samtliga studier visar att före detta kriminella finner många vinster i en anställning, som

exempelvis ökat självförtroende, ansvarstagande, ökad trygghet samt stabilare ekonomi och

familjesituation. Tyvärr visar dock studierna på ett antal faktorer som försvårar för den före detta

kriminelle vid en anställning, som bland annat personliga svårigheter i termer av bristande

utbildning och arbetslivserfarenhet, men även negativt bemötande ifrån arbetsmarknaden och

arbetsgivare, som har svårt att anlita före detta kriminella då de bland annat antogs vara opålitliga.

Den tidigare forskningen styrker därmed studiens teorival stämpling och stigmatisering, som

båda visar på en negativ bild skapad av samhället mot före detta kriminella. Trots att de tidigare

studierna inte undersökt dessa förhållanden i det svenska samhället, finns ingen anledning till att

tro att dessa studier inte skulle kunna appliceras i den svenska kulturen, då Sverige har många

likheter med Kanada, USA, Australien och Skottland som de tidigare studierna utförts i. Vissa av

8

de tidigare studierna har fokuseratpå både kvinnor och män, dock kommer denna studie endast

undersöka fenomenet utifrån ett manligt perspektiv.

3. Teori

Studiens insamlade material kommer att analyseras med hjälp av stämplingsteorin och Goffmans

teori om stigmatisering. Nedan följer en redovisning av dessa teorier och hur de relaterar till

varandra, samt en mer djupgående beskrivning av varje teori och en avslutande sammanfattning. På

grund av svårigheter att finna teorierna i originaltext, kommer teorierna förklaras utifrån Newburn

bok Criminology (2007) och Giddens bok Sociologi (2007), vilket kan ses som negativt då det är en

återberättelse av andra författare än grundaren av teorierna, dock anses texten vara skriven som ren

fakta och inte innehålla några subjektiva åsikter eller värderingar om teorierna.

3:1 Val av teorier och relationen mellan teorierna

I denna studie relateras den insamlade empirin till sociologiska/kriminologiska teorier,

stämplingsteorin och teorin om stigmatisering. Dessa teorier valdes för att de visar på hur samhället

på olika sätt kategoriserar och dömer individer som på något sätt avviker från de normer och

värderingarna som samhället är uppbyggt på. Teorierna kan därför med fördel användas för att

relatera till studiens syfte och frågeställningar

3:2 Beckers stämplingsteori

Howard Beckers teori om stämpling grundar sig i att avvikande beteende inte är egenskaper hos en

individ, utan att denna avvikelse uppstår i samspel mellan avvikande och icke avvikande individer.

För att utföra och bibehålla den normativa makten i ett samhälle, förses personer med egenskaper

och beteenden som avskiljer dem ifrån samhällets normer med etiketter och stämplar, för att på så

sätt visa att de är avvikande. Utifrån denna avvikande etikett blir individen bemött på ett

annorlunda sätt, vilket gör att personen så småningom internaliserar denna etikett och stämpling.

Beroende på vilken omgivning och kontexten individen befinner sig i, blir handlingar stämplade

som positiva eller negativa, vilket i sin tur leder till stämpling av individerna som begått

handlingarna. Exempelvis kan det som ses som vanliga ”bus” bland tonårspojkarna i en välbärgad

del av samhället, anses vara kriminella handlingar bland killar i samma ålder som bor i de fattigare

delarna av samhället. Handlingarna är i båda fallen desamma, men tillskrivs olika

allvarlighetsgrader beroende på vilken individ som begått handlingarna, och varifrån i samhället

individen kommer ifrån. Stämplingen påverkar inte bara hur andra människor uppfattar individen,

utan förändrar även individens självbild, och denna självbild är i sin tur svår att bli av med

(Giddens 2007:590f).

Grunden i stämplingsteorin är alltså att det inte är handlingeni sig som producerar det

9

avvikande beteendet, utan de etiketter som tillskrivs individerna som begår dem. Dessa etiketter

formas på grund av olika faktorer som är avvikande från den normativa majoriteten i ett samhälle,

som exempelvis kläder, utseende, sätt att prata eller föra sig och etnisk bakgrund. Inom

stämplingsteorin förklaras två steg av avvikelse- primär och sekundär. Primär avvikelse innebär att

en person stämplas som exempelvis kriminell, med grund i dennes avvikande handlingar, och

sekundär är när personen börjar acceptera sin stämpling och själv uppfatta sig som avvikande eller

kriminell (Newburn 2007:213f).

Inom kriminologin är stämplingsteorin viktigt, just för att den utgår ifrån att det inte är

handlingen i sig som är kriminell, utan att kriminaliteten bestäms av dem som har makten i

samhället, och som bland annat har kontroll över lagstiftning och rättsväsende. Avvikande

handlingarna definieras olika i olika kulturer och samhällen. Mord, stöld och våldtäkt ses

visserligen som brott i de flesta samhällen, men definieras ändå olika beroende på i vilken kontext

de utförs. Exempelvis har en soldat tillåtelse att döda sin fiende i krig (Giddens 2007:591ff).

3:3 Goffmans teori om stigmatisering

Goffman menar att ett samhälle vilar på normer och värderingar, och att stigmatisering uppstår när

individer i samhället inte upplevs följa dessa värderingar, utan anses ställa sig utanför det

normativa samhället. Genom att märka dessa människor som utanför, skapas även ett vi och ett

dem i ett samhälle, vilket i sin tur stärker den samhälleliga normen. I det antika Grekland märktes

eller brändes de individer som föll utanför samhällets normer kroppsligt med symboler för att visa

på deras moraliska förkastelse. Dessa individer kunde bland annat vara kriminella, slavar eller en

förrädare. Goffman drar även paralleller till fängelset, där de intagna blir fråntagna sin egen

identitet, tillskrivna ett nummer istället för ett namn, och tvingade att raka huvudet samt bära lika

uniform som alla andra, för att på alla sätt möjliga få individerna att förstå att deras medlemskap i

samhället har raderats (Newburn 2007:217f).

En faktor till att stigmatisering uppstår enligt Goffman är för att samhället vill ha social

kontroll, och genom att stigmatisera olika grupperingar får samhället kontroll över dem. De

grupper som löper risk att bli stigmatiserade är de individer som har egenskaper eller

personlighetsdrag som skiljer sig från majoriteten i samhället, och som på grund av dessa

skillnaderanses utgöra ett hot. Ett stigma, enligt Goffman, är väldigt sällan sanningsenligt, utan är

grundat i fördomar och stereotypa föreställningar om individer olika majoriteten. Det finns olika

slags stigman, som exempelvis fysiska- som funktionshinder, biografiska- som ett kriminellt

förflutet, och kontextuella- som innebär att vara i ett sällskap som är dåligt. I denna studie kommer

främst riktas fokus på det biografiska stigmat, som grundas i uppfattningar relaterade till att

individer haft ett förflutet i kriminalitet (Giddens 2007:240).

10

3:4 Sammanfattning av teorival

Ovan presenterade teorier är relevanta i denna studie om före detta kriminellas försök att komma in

på arbetsmarknaden. Stämplingsteorin och teorin om stigmatisering används för att tolka hur och

varför samhället ser negativt på personer som hamnat utanför samhällets normer genom att begå

kriminella handlingar. Dessa negativa beteenden mot före detta kriminella kan leda till fortsatt

och/eller ökad kriminalitet, då de inte anser sig vara värda något annat eller få några andra chanser

i samhället och därför fortsätter sin kriminella bana istället för att välja en laglydig väg.

4. Metod

Nedan följer en redovisning av vilken insamlingsmetod som använts i uppsatsen och varför, samt

vilken urvalsmetod som använts. Operationalisering, intervjuutförande, metodologiska reflektioner,

validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och etiska överväganden redovisas även i detta avsnitt.

4:1 Val av insamlingsmetod

Kvalitativa semistrukturerade intervjuer låg till grund för materialet som sedan analyserades. Vid

semistrukturerade intervjuer används en intervjuguide som intervjupersonen får besvara öppet

utifrån sin subjektivitet, varvid forskaren har möjlighet att om nödvändigt ställa följdfrågor.

Semistrukturerade intervjuer är att föredra vid kvalitativa studier där man vill ge respondenten

möjlighet att svara så öppet som möjligt, men ändå hålla svaren inom ett visst tema som är

förutbestämt av forskaren. Fördelen med kvalitativa intervjuer är att de riktas just till

intervjupersonen och vad som är intressant för denne, och följer individen i intervjun, till skillnad

från kvantitativa ansatser som är strikt förutbestämda och låsta (Bryman 2008:413ff).

4:2 Urval

Urvalet till intervjuerna skedde via ett strategiskt, målstyrt urval, detta för att få fram relevanta

intervjupersoner som kunde besvara studiens syfte och frågeställningar. Anledningen till valet av

ett strategiskt urval är att studien handlar om en viss grupp av människor och deras upplevelser

kring arbetsmarknaden utifrån deras kriminella bakgrund, vilket ett strategiskt urval underlättar

genom att endast en viss grupp som är relevant för studien, intervjuas (Bryman 2008:392ff).

Intervjuerna gjordes dels med en yrkesperson på en organisation som hjälper före detta

kriminella ut på arbetsmarknaden, samt dels med tre före detta kriminella som varit eller är

deltagare i organisationen i dagsläget. Efter en kort sökning via internet angående

hjälporganisationer för före detta kriminella i deras väg tillbaka till arbetsmarknaden, uppkom

information om denna organisation, en av de ansvariga för organisationen uppsöktes via telefon

och ett intervjumöte bokades. Denna person hjälpte även till med att hitta ytterligare

intervjupersoner till uppsatsen. Detta kan ses som både positivt och negativt. Positivt då det kan

11

upplevas mer tryggt ifrån deltagarnas sida då även en ansvarig i organisationen blivit intervjuad,

negativt då valet av intervjuperson kan ha blivit styrt till personer som organisationens ansvarige

anser ge svar till organisationens bästa. Dock meddelade den ansvarige i organisationen att denne

valt ut intervjudeltagare som denne funnit lämpliga att bland annat klara av en intervju, vilja svara

på frågor, och även vilja delta, vilket endast kan ses som positivt. Dessutom är det inte uppsatsens

huvudsakliga syfte att undersöka eller utvärdera organisationen, utan det är deltagarnas upplevelser

av bemötandet ifrån samhället och arbetsmarknaden samt vilka skillnader de uppfattade vid att få

hjälp av en professionell organisation som står i fokus. Studien valde därför en relevant

verksamhet, och valet föll på denna organisation då den uppfattades relevant och professionell.

Organisationens namn kommer inte nämnas i uppsatsen, detta efter samtal med intervjupersonerna

som ville att det både skulle råda anonymitet angående deras samt organisationens namn

Varje intervjuperson blev intervjuad via en så kallad ”face to face” intervju, där tre av mötena

skedde i organisationens lokaler, för att underlätta för intervjupersonerna tidsmässigt då de

samtidigt deltog i olika jobbsökningar. En av intervjuerna ägde rum på individens nya arbete, för

att underlätta för denne i sitt arbete så att denne inte behövde åka ifrån jobbet. Samtliga

intervjupersoner blev tillfrågade om de gav sitt medgivande till inspelning av intervjun, vilket alla

godtog. Fördelarna med att göra så kallade ”face to face” intervjuer, är att vid en god kontakt och

trygg intervju, kan mycket intressant och relevant fångas upp i intervjupersonernas svar, som sedan

kan utvecklas genom följdfrågor Dessa intervjumoment möjliggör även studiet av

intervjupersonernas kroppsspråk och gestikuleringar, som i vissa fall kan vara lika talande som

orden som sägs. Ibland kan en text på ett papper förlora sin mening då den inte uppfattas i den

kontext som den uttalades i, vilket kan försvåra den korrekta tolkningen av individens utsaga. En

nackdel med ”face to face” intervjuer kan vara att personen inte berättar sanningsenligt utan säger

det som denne tror att intervjuaren vill höra. Denna risk finns dock i samtliga insamlingsmetoder

av empiri, både kvalitativa och kvantitativa, och anses inte vara ett större problem än vanligt i

denna studie, då intervjupersonernas utsagor upplevs sanningsenliga och subjektiva utifrån deras

livserfarenheter. (Bryman 2008:210,213f).

4:3 Urval av intervjupersoner

Samtliga intervjuade deltagare var män mellan 30 och 40 års ålder. Utöver denna korta

presentation råder anonymitet och intervjupersonerna kommer framöver att nämnas med de fiktiva

namnen Martin, Oliver, Casper och Eric.

Intervjuperson 1, Martin

Martin, 35 årgammal är frivårdens representant inom organisationen. Han jobbar som

konsekvenspedagog och leder deltagarna under vägledningskursen och coachar dem i sökandet

12

efter jobb.

Intervjuperson 2, Oliver

Oliver är 36 år gammal och har varit deltagare i organisationen i drygt en månad vid

intervjutillfället.

Intervjuperson 3, Casper

Casper, som är 31 år gammal har även han varit deltagare i drygt en månad vid intervjutillfället.

Intervjuperson 4, Eric

Eric är 38 år och var deltagare i organisationen 2010, men har på olika sätt fortfarande kontakt med

organisationen, då han numera arbetar som coach och motivatör inom en organisation för före detta

kriminella som efter avslutad tid på anstalt behöver socialt stöd.

4:4 Operationalisering

Med grund i syftet, frågeställningarna och de valda teorierna om stämpling och stigmatisering,

utformades två intervjuguider med öppna frågor för att underlätta för intervjupersonerna vid

intervjutillfället. Dessa frågor var mer specifika än studiens syfte och frågeställningar, men ändå så

pass öppna och vida att de tillät respondenten att subjektivt och personligt besvara frågorna utifrån

deras egna tankar och erfarenheter. Den ena intervjuguiden (se bilaga 1) utformades för

yrkespersonen och innehöll mer generella frågor om organisationen, men även frågor utifrån

stämpling, och den andra intervjuguiden (se bilaga 2) riktades till organisationens deltagare och

ville fånga deras subjektiva tankar och upplevelser. Båda intervjuguiderna delades in i kategorierna

organisationen och stämpling, men innehöll lite olika frågor då yrkespersonen svar reflekterade

denne som just yrkesperson, och de andra deltagarna intervjuades i egenskap av privatpersoner

utifrån deras subjektiva åsikter och upplevelser.

4:4:1 Intervjuguide till organisationen

Först i intervjun efterfrågades generella bakgrundsfakta, dels för att få generell information om

intervjupersonen, men även för att få igång ett flytande samtal. Frågorna ”vad är din position i

organisationen?”, ”hur länge har du varit i organisationen?” och ”varför sökte du detta jobb?”

ställdes. Efter bakgrundsfrågorna ställdes frågor utifrån kategorin organisationen, som exempelvis

”vill du berätta om organisationen? ”hur ser en vanlig dag ut?” och ”vad är skillnaden mellan

organisationen och arbetsförmedlingen?”. Intervjupersonen fick även frågan om denne ansåg att det

fanns några styrkor eller svagheter med organisationen. Dessa frågor ställdes för att få mer

information om organisationen och dess arbetssätt.

Utifrån kategorin stämpling ställdes frågor som ”varför tror du att denna organisation

behövs?”, ” Vad tror du organisationen kan förändra för deltagarna i frågan om diskriminering och

13

stämpling?” och ”vad anser du kan förbättras i samhället angående stämpling och diskriminering av

före detta kriminella?”. Dessa frågor ställdes för att utreda den generella synen ifrån

arbetsmarknaden på före detta kriminella, utifrån en yrkespersons syn, samt för att undersöka om

det, enligt svarspersonen, sker stämpling av före detta kriminella på arbetsmarknaden, och i så fall

på vilket sätt.

4:4:2 Intervjuguide till deltagarna

I intervjun med deltagarna ställdes först generella bakgrundsfrågor angående ålder och tid inom

organisationen, samt frågor som ”vad tycker du är det svåraste med att komma tillbaka till

samhället efter avslutad tid på anstalt?” och ”varför tror du att individer återfaller i kriminalitet igen

efter avslutad tid på anstalt?”. Dessa ställdes för att få en liten inblick i individens subjektiva

synsätt på livet efter anstalt. Efter den generella bakgrundsfaktan ställdes inom kategorin

organisationen frågor som ”varför sökte du dig till organisationen?” och ”har du sökt jobb själv

innan du sökte dig till organisationen?”. Intervjupersonerna blev även tillfrågade om de upplevde

en skillnad mellan att söka på egen hand eller inom organisationen. Dessa frågor ställdes för att

djupare få en inblick i varför organisationen är viktig för före detta kriminella, och hur upplägget

uppfattas av deltagarna. Individen blev även tillfrågad om vad denne tyckte om organisationens

regler för att deltaga, samt hur denne uppfattar uppföljningen som utförs efter påbörjad praktik eller

anställning. Intervjupersonerna fick även frågor för att undersöka om det är den fria viljan som är

avgörande för deltagandet inom organisationen. Inom kategorin stämpling ställdes frågor som

exempelvis ”tycker du att denna organisation behövs och i så fall varför/varför inte?” och ”anser du

att du med din kriminella bakgrund, har samma förutsättningar på arbetsmarknaden som alla

andra?”. Det ställdes även en fråga angående arbetsgivares ökade förfrågan om utdrag ifrån

belastningsregister, då detta tillvägagångssätt kan ses som stämplande (Backman 2012:13ff).

Intervjupersonerna tillfrågades även hur de upplevde bemötandet ifrån arbetsmarknaden samt

vad som kan förbättras när det gäller detta. Intervjun avslutades med att intervjupersonerna skulle

föreställa sig att de fick prata till alla arbetsgivare om att anställa före detta kriminella, samt

besvara frågan ”varför skulle jag anställa dig, trots din kriminella bakgrund?” om de satt vid en

anställningsintervju. De fick därefter frågan om de ansåg intervjun missat något viktigt, eller om

det var något annat de ville berätta eller dela med sig.

4:5 Tillvägagångssätt

4:5:1 Pilotstudie med intervjuguiden

Inför intervjuerna skapades två intervjuguider, en till yrkespersonen (se bilaga 1), och en

intervjuguide till deltagarna (se bilaga 2). Dessa testades genom en pilotstudie med en frivillig

deltagare. Denna pilotstudie genomfördes för att säkerställa att frågorna var relevanta för ämnet

14

och syftet med studien, att de gick att besvara på ett lättsamt och öppet sätt av deltagarna, samt om

det fanns några tveksamheter till vad frågorna syftade till, om det kunde ske någon missuppfattning

eller om frågorna på några sätt kunde uppbringa negativa känslor hos intervjupersonerna. Efter att

pilotstudien genomförts och blivit godkänd av svarspersonen, påbörjades de riktiga intervjuerna.

4:5:2 Förberedelser inför intervjun

Samtliga intervjupersoner fick en generell och kort information om studiens syfte, och tillfrågades

därefter om de ville delta, vilket samtliga tackade ja till. De två intervjupersonerna som var

deltagare i organisationen under intervjutillfället, informerades av en av de ansvariga inom

organisationen innan de tackade ja. Samtliga deltagare fick även information om anonymitet, samt

en förfrågan om inspelning av intervjun var möjlig, vilket samtliga svarade ja på. Datum och plats

bestämdes för intervjutillfällena, och intervjuerna skedde på organisationen för deltagarnas skull så

att det blev mest bekvämt för dem både i tid och i trygghetskänsla.

4:5:3 Intervjutillfället

Innan intervjutillfället startade, informerades ytterligare en gång om studiens syfte, om de etiska

principer som studien förhöll sig till, samt tillfrågades igen om det var okej att spela in intervjun,

vilket de svarade ja på. Efter denna korta information påbörjades intervjuerna som tog mellan 40-

60 min.

4:5:4 Transkribering och analys

Efter intervjuerna transkriberades samtliga intervjuer och skrevs ned på dator i fullständiga

meningar. Varje person fick en siffra och siffran skrevs ned vid varje svar, detta för att underlätta

identifieringen vid analysen. Dessa siffror omvandlades sedan till fiktiva namn i analysdelen. Allt

insamlat material klipptes isär och delades in i olika högar beroende på kategoritillhörighet, och

svar, för att lättare tematisera och koda empirin. Utifrån kategorierna organisationen och

stämpling, analyserades sedan materialet med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar.

4:6 Etiska överväganden

Denna studie förhåller sig till några grundläggande etiska principer, och samtliga intervjupersoner

har blivit väl informerade om dessa principer. En av de etiska principerna är informationskravet,

där respondenten informerades om vad studiens syfte var och hur intervjudelen skulle gå till väga

genom öppna frågor och inspelning av intervjun. I enlighet med samtyckeskravet meddelades att

det var frivilligt att delta, och att informanten när som helst innan, under eller efter intervjun kunde

meddela att denne inte ville delta längre, och att detta i så fall skulle respekteras. Med grund i

konfidentialitetskravet meddelades samtliga respondenter att de skulle vara anonyma i studien och

15

få fiktiva namn i resultat och analysdelen, samt att den inspelade intervjun endast skulle

genomlyssnas och bearbetas av forskaren. Avslutningsvis meddelades samtliga respondenter att det

insamlade materialet endast skulle användas i denna studie, i enlighet med nyttjandekravet

(Bryman 2008:131f).

Inför momentet informerades deltagarna att fakta och information kring deras kriminella

bakgrund inte skulle efterfrågas och inte var relevanta, vilket kan lett till att de slappnade av mer

vid intervjuerna. Ingen av deltagarna uttryckte något negativt om intervjufrågorna, och de hade inte

några hinder eller svårigheter att dela med sig av egna livserfarenheter och tankar kring kriminalitet

i sina liv.

4:7 Metodologiska reflektioner

Intervjufrågorna utformades och ställdes så objektivt som möjligt för att minimera risken att

missleda respondenterna. Objektivitet i forskning innebär att intervjupersonen inte ska bli

influerade av forskares egna tankar och värderingar, som kan leda till att respondenterna tycker,

tänker eller svarar på frågorna i enlighet med forskarens tycke, och inte utifrån deras egna tankar

och erfarenheter. Genom att undvika ledande frågor, utan istället formulera dem objektivt utan

värderingar bakom kan objektiviteten stärkas. Dessutom mottogs samtliga svar med samma

entusiasm och tonläge, vilket minimerade risken att deltagarna skulle förstå vad forskaren

eftersökte. Det kan dock vara svårt att visa entusiasm i rätt mängd, då man vill få respondenten att

känna sig sedd och hörd, men samtidigt inte få respondenten att överreagera sina svar utan berätta

sanningsenligt. Dessutom har forskaren alltid en förförståelse, vilket kan leda till subjektivitet och

ledande frågor. Detta eftersträvades att i största möjliga mån undvikasgenom att till exempel vara

lika entusiastisk inför varje intervjupersons svar, och genom att inte ställa några ledande frågor,

utan stora öppna frågor med en stor ram för olika svar.

Det är svårt att veta om urvalet av intervjupersoner lett till likasinnade intervjupersoner vilket

i sin tur kan ha lett till ett positivare resultat än om intervjuaren hade valt sina deltagare själv. Detta

har i största mån undvikits, dock var det en av de ansvariga på organisationen som ordnade med de

övriga respondenter, vilket kan medföra en risk, då den ansvarige kan ha tagit respondenter som

denne tycker är lämpligast att svara på frågorna utifrån organisationens vinning. Då syftet med

denna studie inte är att på några sätt utvärdera organisationen eller organisationens arbete, anses

detta inte vara en risk i studien utan ses endast som positivt då ansvarig valt ut informanter utifrån

en tanke att respondenterna ska vilja bli intervjuade, och ge så mycket information som möjligt till

studien. Det är även en fördel att låta en ansvarig i organisationen sköta intervjurekryteringen, då

denne känner deltagarna i organisationen bättre, och vet vilka som skulle vilja ställa upp och delge

information till studien.

16

4:8 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

4:8:1 Validitet

I studier eftersträvas en hög validitet, vilket menas att studien mäter det som är avsett att mäta i

undersökningen. Dessa kriterier skiljer sig dock åt mellan kvantitativa och kvalitativa studier, där

kvantitativ forskning mäter på ett helt annat sätt än en kvalitativ studie, och på så sätt lättare kan

applicera begreppet validitet, då kvantitativa studier inriktas på just mätning av något fenomen.

Validitet är ett relevant begrepp även i kvalitativa studier, men då läggs mindre vikt på mätningen

(Bryman 2008:351f). I kvalitativ forskning eftersträvas istället en öppenhet och genomskinlighet

genom hela uppsatsen, från planering av uppsats till genomförande och empiriska resultat där

samtliga led i processen är kontrollerade. Validitet handlar inte bara om val av metoder och

begrepp, utan även forskaren som person spelar även en bidragande roll, genom sin förförståelse

och moraliska integritet (Brinkmann & Kvale 2009:266ff). Genom att visa på genomskinlighet

genom hela uppsatsprocessen, samt ta forskarens förförståelse i beaktande i analysen av materialet,

eftersträvas validitet i uppsatsen i största mån. Denna studie ämnade undersöka hur före detta

kriminella upplever bemötandet ifrån arbetsmarknaden vid jobbsökande, samt om individerna

upplever en förändring om de får hjälp av en professionell organisation vid sitt jobbsökande än om

de skulle söka jobb för egen hand och i så fall vilken förändring det skulle kunna vara. Utifrån

kriterierna om validitet, anses att studien mätt det som varit avsett att mätas, och därför är valid.

Utifrån svaren ifrån pilotstudien och de övriga intervjusvaren, besvaras syftet och

frågeställningarna i studien.

4:8:2 Reliabilitet

Det är viktigt att undersökningen har god reliabilitet, vilket betyder att studiens

empiri kan uppnås igen om studien genomförs på liknande sätt (Bryman 2008:160, 162, 168). Med

grund i Bryman (2008) som redovisas nedan, kan fastställas att kraven för att reliabilitet ska

fastställas, inte kan uppnås. Då detta är en studie grundat i semistrukturerade intervjuer, vilket

betyder att respondenterna fått liknande tematiska frågeställningar, med olika följdfrågor beroende

på respondenternas svar, kan det inte fastställas att alla respondenter fått exakt likadana frågor, och

därför kan inte reliabiliteten fastslås. Dessutom är svaren individernas subjektiva åsikter och tankar,

vilket gör att frågorna inte besvarats utifrån lika premisser, och heller inte uppfattas likadant bland

alla svarspersoner.

Alla individer utvecklas ständigt, vilket försvårar reliabiliteten om samma frågor skulle ställas

till respondenterna igen i ett senare skede, då dessa kan ha ändrat sina tankar och fått andra

erfarenheter med tiden. Det finns även en viss subjektivitet i utgallringsprocessen av det insamlade

materialet, då endast det material som tett sig väsentligt utifrån teorival och forskarintresse

17

används. En positiv aspekt i forskningsprocessen är att det endast var en forskare i denna studie,

vilket innebär att analysen genomförts på ett enhetligt och konsekvent sätt, till skillnad om det varit

fler forskare inblandade då alla individer tänker och uppfattar saker och ting olika (Bryman

2008:368f).

4:8:3 Generaliserbarhet

Att en studie ska kunna generaliseras betyder att resultaten ifrån de respondenterna i

undersökningen, skall kunna återspeglas på en större population (Bryman 2008:160,162,168).

Då denna studie endast bygger på en mindre grupp individer på fyra personer, är det svårt att dra en

slutsats om en giltig generaliserbarhet. Dessa fyra individers tankar och erfarenheter är subjektiva

och kan inte på något sätt generaliseras till en större population, som exempelvis alla före detta

kriminella i Sverige (Bryman 2008:369)

5. Resultat, analys och slutsats

Nedan redovisas studiens resultat samt en efterföljande analys av dessa utifrån studiens

frågeställningar Hur upplever individerna samhällets syn på före detta kriminella?, Hur upplever

individerna arbetsmarknadens bemötande vid deras jobbsökande?, Hur upplever individerna

hjälpen av en professionell organisation vid deras jobbsökande? och Vilka skillnader upplever

individerna vid att söka jobb själva eller söka jobb via en hjälporganisation?Kapitlet avslutas med

en sammanfattande slutsats av studiens resultat och analys.

5:1 Resultat av individernas upplevelser av samhällets syn på före detta kriminella

Synen ifrån samhället menar respondenterna är relativt negativ med både misstro och hårdare

tillsyn, samt en lägre toleransnivå gentemot dem med kriminellt förflutet.

Att det är en opålitlig person, man granskar den personen mycket hårdare, och väntar

på att han ska göra fel, det är klart du är inte mer än människa till slut gör man fel, och

då blir allt mycket större… om en person är missbrukare eller kriminell gör fel är han

tio gånger sämre än den andra… du måste alltid bevisa mer än en vanlig

”Svensson”...– Oliver

Samhällets grundinställning menar de, är att döma personer utifrån deras handlingar, och inte

beroende på vem de är.

Alla har vi gjort något dumt någon gång, men vi är inte dumma människor för det…

Idag dömer vi varandra ifrån prestationer, om jag träffar en person säger jag hej, vad

heter du och vad gör du? Det är det som är det viktiga, vad gör du vad är ditt yrke? Vi

frågar inte hej, vem är du, vad får dig att skratta?…– Eric

Dessutom anser respondenterna att samhället generellt har för lite kunskap och medvetenhet om

kriminella, och att det skulle vara krav på myndigheter att ha större kompetens inom missbruk och

18

kriminalitet.

Så fort de hör ordet kriminell så får de snabba fördomar, de dömer en innan de ens får

veta vad man har gått igenom och varför man har gått igenom det... – Casper

Samtliga deltagare berättar att det måste finnas en vilja till förändring, annars kommer du återfalla i

kriminalitet igen, men samtidigt menar bland annat Eric att trots denna vilja att förändra sig, möttes

han av mycket misstro och motstånd ifrån samhället, där han som före detta kriminell förväntas att

ta mer ansvar än andra, vilket försvårade integreringen tillbaka in i samhället.

Min upplevelse av samhällets syn på mig om man säger så, så var det mycket misstro

och stora svårigheter, där jag som då levt ett liv där jag bevisat att jag inte kan ta

ansvar och så och inte klarar av ett strukturerat sätt att leva, förväntas ta mer ansvar

och förväntas att leva efter en starkare struktur i samhället, jag behöver bevisa mer än

andra, vilket jag inte kan, och då blir det nästan som ett moment 22...- Eric

Deltagarna medger att de gjort fel, och att de nu vill ta det ansvar som krävs för att tillhöra

samhället, men att det försvåras genom samhällets negativa syn.

Vi med vår bakgrund har en svårare väg, inte bara med det vi har i det förflutna, hur vi

blir bemötta.. att jag varit opålitligt, så nu ska jag vara mer pålitligt än alla andra..

antingen är man ärlig, eller så är man inte ärlig.. hur ska jag kunna vara mer ärlig än

någon annan?...– Eric

På grund av att bemötandet är så pass negativt, har deltagarna förståelse för att många individer

inte orkar kämpa mer, utan återgår till sitt kriminella liv.

Det gjorde en uträkning att den totala kostnaden för en bostadslös narkoman, dels det

sociala skyddsnätet, fler poliser, fler vakter, mer skadegörelse, ökade

försäkringspremier och så vidare, och den totala kostnaden var på 8500kr per dygn,

och jag vill inte vara den belastningen i samhället, jag vill ta samma ansvar och ha

samma villkor, skyldigheter och rättigheter som alla andra.. jag vill betala skatt och

sånt där och jag försöker verkligen göra det och ändå möts jag ständigt av misstro, det

känns så tungt.. då får jag full förståelse för att folk till slut inte orkar mer utan tar ett

återfall efter x antal år, för det känns som man springer i ett ekorrhjul och inte kommer

någonstans... – Eric

Dessutom menar Eric, finns det för lite stöd ifrån samhällets sida, när det gäller att få ordning och

struktur i sitt liv, och att de resurser som idag läggs på individerna för att få en sysselsättning i form

av praktik eller arbete, inte räcker, då individen inte får tid att jobba med sig själv och sina inre

problem.

Om jag jobbar heltid i Sverige idag, 40 timmar per vecka, och sköter sömnen på 8

timmar per dag då är det 56 timmar sömn i veckan, men sen återstår ju 72 timmar

fritid, som det inte finns någon större satsning på.. jag som då bara har kriminalitet

och missbruk som erfarenhet, ska jag fylla de här 72 timmarna, så kommer jag givetvis

fylla dem med något jag kan.. och även om det i början bara är tankemässigt för jag

inte vill i handling göra det, så kommer jag sitta där i soffan och tänka kriminellt och

19

tänka droger och då är det bara en tidsfråga innan jag är där... – Eric

5:2 Analys av individernas upplevelser av samhällets syn på före detta kriminella

Ovanstående resultat kan utifrån deltagarnas subjektivitet ge uppfattningen om en negativ

samhällssyn kantad av misstro och lägre toleransnivå på grund av deras kriminella bakgrund, vilket

tidigare forskning pekat på (Scott 2010). De upplever också att de blir dömda utifrån sina tidigare

kriminella handlingar, istället för utifrån vilka de är idag. Utifrån Beckers teori om stämpling kan

denna negativa syn på före detta kriminella förstås utifrån att de inte följer den norm som samhället

är uppbyggt på, och därför anses som avvikande. Dessa avvikande handlingar får definiera

individen, istället för hur denne är som person, och så bildas fördomar och negativa tankar.

Etiketter som bland annat ”opålitlig” och ”oärlig” sätts på individen, vilket gör att denne får press

på sig att prestera bättre än individer som inte har en kriminell bakgrund. Eftersom detta är svårt,

leder det i sin tur till en att individen internaliserar etiketterna, då denna inte klarar av de

förväntningar som samhället har på denne.

Utifrån Goffmans teori om stigmatisering kan man se att samhället idag märker individer som inte

faller in i den normativa ramen psykiskt, såsom till exempel utifrån negativa egenskaper som

”oärlig” och ”opålitlig”, snarare än för fysiska symboler som var vanligt förr i tiden (Newburn

2007:217f).

5:3 Resultat av individernas upplevelser av arbetsmarknadens bemötande vid deras

jobbsökande

5:3:1 Arbetsgivarnas inställning

Eric berättar att han tycker det finns en oförståelse och okunskap inom arbetsförmedlingen då de

inte är specialiserade på just individer med ett förflutet i kriminalitet eller missbruk.

Arbetsförmedlingen jobbar mer med ”normala människor” som inte har den här

problematiken, och den förståelsen finns inte på samma sätt på arbetsförmedlingen, det

finns fortfarande mycket fördomar i samhället, en narkoman är ju körd det är ju bara

så, en gång knarkare alltid knarkare, det går inte att lita på en sån, och det gör det

svårt, för det är ju inte den jag är idag, det var ju förr, men tyvärr är det nog

tankesättet inom arbetsförmedlingen, att har jag ett register så är jag körd..– Eric

Martin, som arbetar inom organisationen och själv aldrig varit kriminell, upplever ett positivt

bemötande ifrån arbetsmarknaden rent generellt, men berättar att vissa arbetsgivare har funderingar

kring individernas kriminella bakgrund eller missbrukshistorik, när de nämner organisationen och

dess innebörd.

Vi går inte in på detaljer gällande våra deltagares bakgrund, men vi förklarar ju vad

organisationen är, och när de hör frivården så kommer de här funderingarna om den

här personen har en kriminell bakgrund eller historik av missbruk... de flesta

arbetsgivare nöjer sig dock med att vi förklarar att den här personen haft en del trassel

20

förut, men att han lagt det bakom sig och nu vill han ut i jobb... – Martin

Vidare berättar Martin att vissa arbetsgivare ifrån specifika arbetsplatser, som exempelvis affärer

eller lager, frågar om specifika brott, då de själva haft erfarenhet av exempelvis stöld och då inte

vill ha en person som jobbar där som blivit dömd för stöld eller liknande. Martin upplever

bemötandet ifrån arbetsmarknaden som på det hela taget positiv, i och med att individerna har

organisationen bakom sig, men belyser att det kan vara problematiskt att söka privat, speciellt i och

med den ökade efterfrågan på utdrag ifrån belastningsregistret som arbetsgivareger uttryck för,

särskilt då belastningsregister visar upp brott så långt som 10år efter avtjänad fängelsetid.

Man ska inte döma personer för något som har hänt för länge sen, man ska se personen

för det han är nu, ja menar de kan ju ha suttit inne och avtjänat sitt straff, och därför

ska man gå vidare, man ska inte fortsätta jaga och straffa dem för det som redan har

hänt... – Martin

Dock förstår Martin frågan på vissa arbetsplatser och nämner jobb inom skola och omsorg som ett

exempel.

Det finns vissa sektorer på arbetsmarknaden där jag anser att det är befogat att få

utdrag, ska man till exempel jobba inom skola eller med barn då kan man inte vara

sexualbrottsdömd, det säger ju sig självt.. men det finns också många sektorer där det

nästan är irrelevant.. speciellt om man har något sen åtta år tillbaka, för det som ligger

i belastningsregistret ligger kvar väldigt väldigt länge, då blir det ett hinder när man

lämnat det livet bakom sig för länge sen... – Martin

Samtliga respondenter håller med Martin och anser att utdrag ifrån belastningsregistret kan vara bra

vid vissa jobbansökningar, som exempelvis lager-, skol- och vårdjobb, men berättar även att det

kan vara jobbigt personligt och att det finns negativa aspekter också, som att man exempelvis blir

dömd för något som hänt lång tid tillbaka, eller att man bara blir en händelse på ett papper.

Jag ser det som så att jag är klar, jag har sonat mitt brott, fått min dom och verkställt

den, och sen ska det vara klart.. det ska jag inte behöva bli bestraffad för flera gånger...

– Eric

Även om deltagarna tycker bemötandet är tråkigt, är de ändå väldigt självkritiska överlag, och

anser att vissa brott inte bör förlåtas.

Men om de sitter och granskar mig, ja det är tråkigt men det är ändå jag som har gjort

det… jag kan ju inte skylla på någon annan.. sen om man var fem år yngre när det

hände spelar ingen roll, jag får skylla mig själv... vissa brott sonar du inte genom att

säga förlåt och sitta i fängelse, en del grejer är oförlåtligt.. men det är klart att det

skulle tycka det var as tråkigt, att du grundar en person på ett papper då… vi är ju

trots allt bara människor, ska man stämpla det som står i pappren på en människa sen...

– Oliver

Om arbetsgivaren börjar gå in lite väl hårt och bara ser det och inte det jag kan göra,

21

utan bara ser mig som kriminell, det som står på pappret, att jag inte får visa vem jag

är… det skulle vara as tråkigt, men det är ju som det är, vill han göra det så då kan

man inte göra något åt det.. man har gjort sitt misstag och så är det... om han bara vill

se det som finns på pappret vad ska man göra då för att ändra han uppfattning... –

Casper

Martin berättar vidare att när många arbetsgivare väl träffar deltagarna, minskar farhågorna och

tveksamheterna till att anställa dem.

När arbetsgivaren väl träffar en av våra deltagare och ser att det här en ju en ”vanlig”

person, som i de flesta fall skulle kunna vara vem som helst, och visserligen har denne

en bakgrund, men har valt att lämna det bakom sig och gå vidare och då funkar det

bra... men vi kan ju bara träffa arbetsgivarna en och en, en i taget… jag kan inte nå

alla arbetsgivare i samhället och informera dem på det här sättet... – Martin

Intervjupersonerna anser sig ha sämre förutsättningar än andra på arbetsmarknaden på grund av sin

bakgrund i kriminalitet, och tycker att de ofta blir bemötta med misstro, rädsla och

avståndstagande, men även av nyfikenhet som både kan vara positiv och negativ. De upplever även

att de oftast blir lägre prioriterande än andra sökanden och har därför dåligt självförtroende inför

sitt jobbsökande.

En före detta missbrukare med ett kriminellt förflutet, om jag var arbetsgivare skulle

jag själv inte anställa en sån, så skulle jag tänka om mig själv, att skulle man kunna lita

på honom, för vissa kan ju ta återfall, att det är svårt att anställa en sån med den

bakgrunden... – Oliver

Dock tillägger Eric att han i och med sitt nuvarande jobb inom missbruksvården har väldiga

fördelar av sitt förflutna i kriminalitet och missbruk.

Jag brukar säga lite skämtsamt, men ändå med en underton av allvar, att jag har 23 års

utbildning inom ett ämne som ytterst få överlever, och den utbildningen går inte att

ansöka sig till, men det är en dyr utbildning, både ekonomisk och själsligt... – Eric

Detta synsätt på före detta kriminella försvårar återintegrationen i arbetslivet för dem. Att bemötas

av misstro trots att man kämpar hårt och tar stort ansvar kan kännas tungt.

Jag vet ju vad jag riskerar, snor jag ett suddgummi på jobbet så kan jag hamna i ett

soprum igen, det vet jag, tack vare det där suddgummit.. men ändå så har jag inget

förtroende där det är allmänt vedertaget att det är okej att ta en penna eller en Cola

om man jobbar inom restaurang, men för mig existerar inte det för då är jag rökt, men

trots det så har jag många gånger blivit bemött med misstro, så det har varit enormt

jobbigt och kämpigt... – Eric

5:3:2 Individuella faktorer som försvårar en anställning

Martin får frågan om det finns några svårigheter för före detta kriminella på arbetsmarknaden, och

svarar:

Många av dem saknar ju skolgång, vissa av dem till och med grundskola, och det i sig

gör det väldigt svårt på dagens arbetsmarknad här i Sverige, där till och med vanliga

instegsjobb ofta kräver gymnasieutbildning... sen är det ju inte bara skolan de har

22

missat, de har ju även missat mycket av den sociala träningen, vad man pratar om i

fikarummet, hur man uppför sig, passa tider, det är inte en lätt situation för alla...

– Martin

Både Casper och Oliver tror att det generellt är svårt att komma tillbaka till samhället och

arbetslivet igen efter avslutad tid på anstalt, för att det oftast är det enda liv de vet om, och det kan

vara svårt att bryta med gamla vanor och mönster, när man oftast kommer tillbaka till samma miljö

och umgängeskrets.

Det är jobbigt att brottas med sig själv, att komma på rätt sida vart man ska vara, det

kan vara lätt att komma tillbaka i samma fotspår när man kommer tillbaka till samma

miljö och vänner och sådär, så man måste verkligen vara med i huvudet...– Casper

Deltagarrespondenterna fick alla frågan vad de skulle säga till en arbetsgivare vid en

anställningsintervju, och svarade dels att de skulle ge dem en chans, visa människan istället för

pappret, att de skulle jobba hårt, vara lojala och att de skulle överbevisa dem.

Jag skulle sagt att ge mig en chans, se vad jag kan göra, kanske något magiskt... han

kanske skulle bli jävligt överraskad om han såg människan och inte pappret... – Casper

Avslutningsvis anser deltagarna att alla människor bör få en andra chans, att man inte ska ge upp

utan fortsätta kämpa, och inte låta ett papper berätta vem man är som person!

5:4 Analys av individernas upplevelser av arbetsmarknadens bemötande vid deras

jobbsökande

Resultatdelen ovan vittnar om upplevelser av stigmatisering och stämpling som bland annat kan

bestå i att mötas av okunnighet och misstankar, samt av en oförståelse och av känslan av att bli

hårdare granskad på grund av sin kriminella bakgrund. Yrkespersonen upplever dock ett positivt

bemötande, men medger själv att det kan vara problematiskt då individerna söker jobb själva. Detta

kan tolkas som att arbetsmarknaden generellt sett har en negativ inställning till individer med en

bakgrund i kriminalitet och missbruk, men att de ändrar sin inställning när en organisation står

bakom dessa individer och stöttar dem.

Samtliga respondenter anser att det både finns fördelar och nackdelar med att arbetsgivare

begär utdrag ifrån belastningsregistret, då vissa anställningar bland annat innefattar kontakt med

barn eller gamla, och att en sexualbrottsdömd som exempel, inte vore en lämplig kandidat för

sådant arbete. Dock menar deltagarna att det finns mycket negativt i utdragen, där de anser att de

blir dömda igen för de kriminella handlingarna som de redan blivit dömda för. Utifrån studiens

teorier kan dessa känslor ses som tendenser till stämpling och stigmatisering, där arbetsmarknaden

agerar det normativa samhället, som dömer och stämplar individerna med en bakgrund i

kriminalitet och missbruk, utifrån deras handlingar istället för personlighet. Deltagarrespondenterna

23

uppvisar en självkritisk sida, genom att själva anse att de inte bör bli förlåtna, och genom att de har

viss förståelse i arbetsmarknadens negativa bemötande. Enligt Scott (2010) detta kan tolkas som en

internaliserad känsla av arbetsmarknadens stämpling.

Deltagarna anser sig inte ha samma förutsättningar på arbetsmarknaden som de individer

som inte har en bakgrund i kriminalitet och missbruk, och menar att de oftast bemöts med misstro

och avståndstagande. Dessa känslor kan hänvisas till stämplingsteorin där den normativa massan,

som i detta fall är arbetsmarknaden, tar avstånd ifrån de personer som gör avvikande handlingar,

och på så sätt försöker återta och upprätthålla kontrollen. Genom att arbetsmarknaden inte släpper

in individer som anses avvikande, har den rådande, normativa massan fortfarande makten och

kontrollen i samhället, då ett arbete ses som en av de mest nödvändiga faktorer för att ingå i de

normativa ramarna i ett samhälle. Arbetsmarknadens syn och bemötande av dessa individer,

försvårar deras integrering i samhället, och gör att vissa individer internaliserar de stämplingar och

etiketter de fått, och istället återgår till kriminalitet och missbruk igen. Om man för en stund bortser

från de etiketter och negativa egenskaper individerna anser sig bli stämplade med av

arbetsmarknaden, finns det i enlighet med tidigare forskning även vissa personliga svårigheter för

individerna vid försöken att återigen integreras i samhället (Scott 2010, Eley 2007). Dessa är bland

annat en bristande utbildning och social förmåga, samt bristande tro på sig själv. Dessutom anser

individerna att det är svårt då man oftast återgår i samma mönster med samma omkrets, omgivning

och miljö, och att detta försvårar vägen bort från det kriminella livet.

5:5: Resultat av hur individerna upplever hjälpen av en professionell organisation vid deras

jobbsökande

Samtliga anser att organisationen är bra för dem, med dagliga rutiner som att komma i tid och göra

det man bestämt, och att det extra stödet deltagarna får ifrån organisationen hjälper mycket.

När man ska börja ringa runt, det är tufft.. det märks att man är, ja hur ska man säga..

man är feg när det gäller att ringa företag, man vet inte hur man ska bete sig eller

säga, för man ber ju om någonting, man ber ju om ett jobb, det tycker jag är

skitjobbigt.. Men då får man den hjälp man behöver...– Oliver

Styrkorna i organisationen är enligt respondenterna förståelsen för deltagarna och deras bakgrund,

samt det stöd som organisationen ger, och att de motiverar deltagarna till att förändras genom

struktur och arbete.

Folk som är här har ju gjort brott och sådär, och då kan man tappa tron på sig själv..

och då påminner de mig om varför jag är här, varför jag ställde klockan på 6 för att

komma hit, att det finns ett mål, då blir man motiverad igen.. – Casper

24

Den enda personen som kommer på en nackdel är Eric, som menar att det är viktigt att komma ihåg

att individerna oftast lider av personliga problem också som är viktiga att få hjälp med, men menar

samtidigt att denna organisation inte bör arbeta med behandling också, utan att det skulle fungera

bäst om det fanns en kompletterande behandlingsverksamhet parallellt med organisationens kurser.

Man behöver också ha en förståelse för att det som är mitt problem är i mig, många

gånger ser man det som att drogen eller kriminaliteten är problemet, men de är bara

symptom… det är ju jag som är problemet, och tar man bort symptomen så står jag

fortfarande kvar i mitten... – Eric

Samtliga deltagare anser att de regler som finns inom organisationen när det gäller avhållsamhet

från droger och kriminalitet samt kravet på ordnad ekonomi och boende, är både bra och

nödvändiga för att lyckas få och behålla ett jobb. Den uppföljning som görs vid en positiv

utskrivning i form av praktik eller anställning, ses som också positiv, då det dels finns en rädsla att

bli utnyttjad av företag via praktik, samt att man efter en tid får en chans att prata av sig om tiden

på arbetet. Detta ses även som en trygghet för företaget.

De kommer och då får man prata av sig och sådär efter en tid, för tidigare har man

inte haft någon att prata ut med, så att man inte tappar tron på sig själv.. som en

trygghet.. – Casper

Deltagarna anser det nödvändigt att deltagandet är frivilligt inom organisationen, då det annars inte

blir samma goda effekt, då de tror att människor som inte vill förändras, inte heller kan det.

Jag blev tvingad för länge sen, och det var ett skämt.. jag åkte dit och spelade ett spel,

och hade jag blivit tvingad till det här, det hade blivit samma.. antingen så vill du

förändras eller så vill du inte det... – Oliver

Deltagarna tycker denna organisation är viktig för att hjälpa människor som vill förändras men som

inte har kunskapen, och att detta är ett mer seriöst tillvägagångssätt än andra organisationer som

arbetar med exempelvis aktivitetsstöd eller liknande. Dessutom är organisationen viktig som en

stöttepelare för de individer som möter på motstånd i arbetslivet genom att finnas där utan att döma

dem.

Stötta för att man ska orka det här och orka komma tillbaka, för även om vi gjort

idiotiska saker, så är vi ju inte idioter många av oss, men ändå så blir vi dömda och

bedömda utifrån vad vi gjort, och det stödet behövs för det är en tuff väg tillbaka...

– Eric

5:6 Analys av hur individerna upplever hjälpen av en professionell organisation vid deras

jobbsökande

Utifrån respondenternas svar går det att urskilja att hjälpen ifrån organisationen ses som positivt

och nödvändig, där deltagarna känner ett otroligt stort stöd ifrån organisationens sida, som de anser

behövs för att klara av vägen tillbaka in i samhället och arbetsmarknaden. Deltagarna upplever

25

organisationen som motiverande och strukturerad, som får dem att orka alla motgångar de stöter på

och ger dem struktur i vardagen, som är nödvändig för att komma in i samhället igen.

Organisationens kunskap om individer med en bakgrund i kriminalitet och missbruk ses även som

positiv, då deltagarna känner sig förstådda, och inte dömda på grund av deras förflutna.

Deltagandet är frivilligt, vilket enbart ses som positivt och nödvändigt ifrån respondenterna, då de

har uppfattningen att man måste vilja själv för att kunna bli hjälpt. Organisationen har några regler

för individen innan denne får bli deltagare, som exempelvis en ordnad ekonomi och ordnat boende,

samt ett krav på avhållsamhet ifrån droger och kriminalitet. Samtliga anser att dessa regler och krav

är ett måste, då de annars inte kan ha den fokus och disciplin som krävs inom organisation.

Uppföljningen ses även som positivt, då deltagarna känner sig mer trygga med vetskapen att de inte

bara är lämnade vid ett eventuellt jobb, utan att de alltid har någon som de kan tala med och som

stöttar dem när de tvivlar på sig själva. Utifrån detta kan tolkas att organisationen arbetar för ett

minskande av stämpling och stigmatisering för individerna. I enlighet med Eley (2007), hjälper

även organisationen individerna att bli s.k. ”job ready” genom att bland annat ge stöttning vid

skrivande av cv och personligt brev, genom att ge struktur genom att deltagarna måste passa tider

och vara närvarande, samt att motivera deltagarna till att söka arbete. Genom att motivera och

hjälpa dessa individer att få en anställning, minskas även risken för stämpling, stigmatisering och

utanförskap, som i sin tur kan leda till återfall i kriminalitet.

5:7 Resultat om vilka skillnader som individerna upplever vid att söka jobb själva eller söka

jobb via en hjälporganisation

5:7:1 Deltagarnas upplevelser

Deltagarrespondenterna berättar att de alla mer eller mindre sökt jobb innan de sökte sig till

organisationen, men att det då inte gått så bra för att de dels inte vetat hur och vad de ska skriva i

cv och personliga brev, inte vetat var de ska söka jobben, eller de saknat de rätta erfarenheterna

eller kontakterna för att få ett arbete. Vissa har haft jobb under den kriminella perioden, men det är

ingen som vetat om deras kriminalitet eller missbruksproblematik på arbetsställena, då de har ljugit

och dolt det.

Jag valde att dölja det, jag förnekade det nog mycket också, jag ville inte att någon

skulle veta… det har jag nog gjort ända sen gymnasietiden.. jag levde på dubbelspel,

jag upplevdes nog till det yttre och ansågs som en svärmorsdröm och var väldigt

skötsam, men vad som hände på kvällar och helger visste ingen.. – Eric

Vissa har även valt att säga upp sig innan arbetsgivarna eller arbetskamraterna förstått att de varit

kriminella, eller sjukskrivit sig för depression eller liknande, på grund av sina missbruksproblem.

Vissa har även jobbat ”svart” under perioder eller hos familjemedlemmar eller släktingar, men de

berättar att kriminaliteten till slut tagit över det ”vanliga” livet.

26

Arbetet och det normala liv man lever försvinner ganska snabbt, det normala livet blir

drabbat... prioriteringarna blir fel och drogerna kommer in, då kommer vännerna in

som är på helt fel sida samhället, så går man djupare in i det, försvinner från det

vanliga samhället... – Casper

Respondenterna upplever en skillnad i att söka själva eller inom organisationen, där skillnaden är

positiv i bemärkelse att de får mer stöd och information och hjälp i hur man ska gå tillväga vid

jobbsökandet.

Det är stor skillnad, här har du någon som backar upp dig! När du söker jobb utan

någon så finns det ingenting, utan här har du någon plan bakom det här med praktik

och jobb, så det är det bästa tänkbara läget för mig... – Oliver

Att det är en skillnad mellan organisationen och arbetsförmedlingen, som också fungerar som ett

hjälpmedel vid jobbsökning, är alla respondenter överens om, där organisationen blir mer

individuell och personlig.

Det är mer personligt, de hjälper en verkligen med detaljerna, arbetsförmedlingen är

mer generell, du har en handlingsplan och sen ut med en, här får du mer hjälp, det blir

mer personligt... – Casper

Organisationen anses även vara mer strukturerad, där ett upplägg finns på vad du ska göra och när,

som skiljer sig ifrån att söka själv eller inom arbetsförmedlingen.

Om man är på arbetsförmedlingen, skjuter man bara upp allting till imorgon.. men här

ska du var kl 9, och du har de här timmarna på dig, det känns nästan som du går till ett

jobb och gör det som du ska göra.. hade jag inte haft detta utan bara suttit hemma, då

känns det som jag kan ringa imorgon, i övermorgon, då skiter man i allting... – Oliver

5:7:2 Yrkespersonens upplevelser

Martin, som är anställd inom organisationen, anser att de behövs då det annars blir för kostsamt för

samhället.

För varje person som inte återfaller i missbruk eller kriminalitet sparar både samhället

mycket pengar och de här personerna själva, många av dem lider ju också av sina

handlingar, så det är en vinn vinn situation för alla... – Martin

Martin berättar att det gjordes en studie 2002 om liknande organisationer, som undersökte hur

mycket samhället får tillbaka utifrån de resurser som satsar för dessa individer genom exempelvis

en liknande organisation.

Siffrorna visade att för varje krona som samhället la in i hjälpinsatserna, fick de

tillbaka 17kr, vilket är en enorm samhällsvinst… Tänker man då på att varje person

som återfaller i kriminalitet, vilken kostnad det blir för samhället, då ett år för en

person på en anstalt, kostar långt över en miljon kronor, och då har man inte räknat in

rättegångskostnader, polisiära kostnader, skadestånd och allt mänskligt lidande...

– Martin

27

Vidare berättar Martin att ungefär hälften av deltagarna har en positiv utskrivning, vilket innebär att

anställning eller praktik som sedan leder till anställning, till skillnad ifrån arbetsförmedlingen som

endast har 6-7 procent som mål per år. 50 procent av deltagarna får en negativ utskrivning, men

detta menar Martin, betyder inte att 50 procent återfaller i kriminalitet och missbruk, utan betyder

att vissa deltagare har flyttat till annan ort, gått över till en annan verksamhet eller helt enkelt inte

fått jobb under kurstillfället. Vissa individer har inte klarat av de krav som verksamheten ställer på

dem, som att exempelvis komma i tid, sjukanmäla sig korrekt och hålla överenskommelser. Dock

förklarar han att en del av de 50 procenten som blivit negativt utskrivna, tyvärr har återfallit i

kriminalitet och/eller missbruk. Statistik i organisationen ifrån drygt fyra år tillbaka visar enligt

Martin på att ca 6-7 procent av samtliga deltagare har återfallit i kriminalitet eller missbruk igen,

efter en påbörjad anställning och avslutad tid inom organisationen. Att organisationen har så hög

procent positivt utskrivna beror enligt Martin på att de är öppna med deltagarens förflutna vid

arbetsintervjuer och står bakom deltagarna när de berättar att de inte är kriminella längre utan att de

gått vidare med sina liv. De har dessutom den kunskap om deltagarnas förflutna som krävs för att

mest effektivt hjälpa deltagarna på deras väg tillbaka till arbetslivet.

5:8 Analys om vilka skillnader som individerna upplever vid att söka jobb själva eller söka

jobb via en hjälporganisation

Deltagarrespondenterna berättar att de mer eller mindre haft jobb innan sitt kriminella liv, men att

dessa jobb försvårades i och med deras kriminella bana. Jobbsökandet efter den avslutade

kriminaliteten har varit svår, då de dels inte haft förutsättningarna som krävts för att söka ett jobb,

som exempelvis utbildning eller andra meriter. De har dessutom känt sig omotiverade och

ostrukturerade, vilket samtliga deltagare menar att organisationen hjälpt dem med. Respondenterna

menar att de innan inte riktigt visste hur de skulle gå tillväga i jobbsökandet, hur man skrev cv och

personliga brev, var man hittade jobben att söka eller hur man gick tillväga vid en arbetsintervju.

Allt detta har de fått hjälp med via sitt deltagande i organisationen, vilket har lett till att de vågat sig

in på arbetsmarknaden igen. Organisationen står även bakom deltagaren som ett stöd, någon som

tror på dig och backar upp dig vid en intervju, vilket deltagarna ansett vara till stor hjälp. Det är

även en stor skillnad mellan denna organisation och exempelvis arbetsförmedlingen som också är

en hjälpande hand vid jobbsökningar. Organisationen beskrivs som personlig och stöttande med en

kunskap om individerna och deras speciella behov och bakgrund, medan arbetsförmedlingen anses

vara mer generell och okunnig angående individer med en bakgrund i kriminalitet och missbruk.

Utifrån studiens teorier om stämpling och stigmatisering, kan man i ovanstående resultat se

tendenser på att individerna alltmer börjar tro sig själva och känna sig delaktiga i samhället, då de

har organisationen bakom sig som tror på dem. De får konstruktiv hjälp med att förändra sitt liv

28

och de negativa aspekter som gjorde att de inte var delaktiga i samhället tidigare, och kan på så sätt

sakta påbörja sitt nya liv inom samhällets normativa ramar. Den anställde inom organisationen

anser att organisationen behövs då den har bredare kompetens än samhället generellt, och

arbetsförmedlingen i synnerhet. Därför har de ett högre antal positiva utskrivningar per år än vad

arbetsförmedlingen har, då de blir mer personligt och är mer kompetenta att tillgodose de specifika

behov som deltagarna har, medan arbetsförmedlingen arbetar generellt med alla arbetssökande i

samhället. Genom att ha en positiv utskrivning på 50 procent, med en återfallsstatistik på ca 6-7

procent, kan samhället spara många kronor, genom både minskad arbetslöshet och kriminalitet,

men även minskade anstaltskostnader och minskat mänskligt lidande.

Resultatet visar på att organisationen genom motivation och stöttning, hjälper deltagarna att

återfå många positiva egenskaper en individ behöver, som exempelvis självsäkerhet och tro på dem

själva, vilket Scott (2010), Falcone & Kethineni (2007) och Graffam et al (2008) menar är

grundläggande värden i att inneha ett jobb. Dessutom minskar organisationens arbete återfall i

kriminalitet genom positiva utskrivningar i form av anställning eller praktik, samt genom

motivation och stöttning till deltagarna, vilket de även menar är positiva faktorer vid en anställning.

I enlighet med Scott (2010) och Graffam et al (2008), visar resultaten på att organisationens bidrag

till ett minskat återfall i brott inte bara ger en individuell vinst för deltagarna, utan även en

samhällig vinst.

6. Diskussion

Nedan följer en sammanfattande diskussion av uppsatsen som helhet, samt förslag till

vidareutveckling inom forskningsområdet.

6:1 Diskussion

Studiens empiriska materialsamlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer av kvalitativ art,

och det finns inga ambitioner att generalisera resultaten till en större population. Syftet var att

undersöka individers subjektiva uppfattning kring bemötandet ifrån samhälle och arbetsmarknad

utifrån deras kriminella bakgrund, hur de uppfattar deltagandet i en organisation som erbjuder stöd

i detta, samt vilka skillnader de finner mellan att söka själva och via organisationen. Denna studie

relaterar till tidigare forskning som visar att det både finns individuella och samhälliga vinster med

en anställning. På ett individuellt plan ökar bland annat självförtroendet och tryggheten vid en

anställning, medan kostnaderna för samhället i form av bl.a. anstaltskostnader, polisiära insatser

och materiella skador, minskar. Även det mänskliga lidandet minskar, både för offer, offrens

omgivning, samt för gärningspersonen och dess omgivning. De tidigare studierna visar även att det

finns personliga och samhälliga barriärer som försvårar för de före detta kriminella och deras väg

mot en anställning. Bland annat tas bristande utbildning och arbetslivserfarenhet upp som en

29

individuell barriär, medan det negativa bemötandet ifrån arbetsmarknaden ses som en samhällig

barriär. Arbetsgivare uppvisar ett avståndstagande och fördomsfull attityd mot de arbetssökande

med en bakgrund i kriminalitet och missbruk, och har svårt att anlita dem då de bland annat ansågs

vara opålitliga.

Utifrån studiens syfte, frågeställningar och tidigare forskning, är studiens valda teorier

Beckers stämplingsteori och Goffmans teori om stigmatisering. Dessa teorier menar att samhället

stämplar individer som begår kriminella handlingar som avvikande, då de inte följer de normer och

värderingar som råder inom samhället. Dessutom sker en stigmatisering, där samhället ger de

avvikande individerna symboler eller märken för att maximera avtagandet av individernas

mänsklighet och deras samhälliga tillhörighet. Dessa symboler kunde förr te sig som tatueringar

eller anstaltsnummer istället för individernas tilltalsnamn, men kan i dagens samhälle istället ses

som beteenden, som exempelvis att individen är opålitlig.

Utifrån studiens resultat upplever individerna samhällets syn på före detta kriminella som

negativ, kantad av misstro och fördomar. Individernas upplevelse om arbetsmarknadens bemötande

är delvis negativ på grund av farhågor och misstankar, men att arbetsgivarna har en mer positiv

inställning om individerna har organisationen bakom sig som stöttepelare. Hjälpen ifrån

organisationen upplevs som positiv och personlig, där deltagarna anser sig få mer motivation och

individuell hjälp till att utveckla sitt arbetssökande, som i sin tur leder till ökat självtroende vid

arbetssökningar. Dessa faktorer är de väsentliga skillnaderna mellan att söka själva eller via en

organisation. Dessutom anser deltagarna att denna organisation är mer professionell och

yrkeskunnig inom det området som innefattar deras bakgrund i kriminalitet och missbruk, vilket

gör att de anser sig sedda och hjälpta på ett helt annat sätt inom organisationen, än om de skulle

jämföra med exempelvis arbetsförmedlingen, som även den är en slags hjälporganisation vid

jobbsökning. Personen som blev intervjuad i egenskap av anställd på organisationen menar även att

de positiva utskrivningarna är markant högre via deras organisation än på arbetsförmedlingen för

samma kategori individer, vilket ger en enorm samhällsvinst både i minskad kriminalitet och

missbruk samt minskade anstaltskostnader, och även ett minskat mänskligt lidande ifrån både de

som blir drabbade, men även de som har ett förflutet, vilket i sig inte kan mätas i pengar. Utifrån

resultatet kan utläsas tendenser på att stämpling och stigmatisering sker både inom samhället och

inom arbetsmarknaden, där individer med ett förflutet inom kriminalitet och missbruk, ses och

stämplas som avvikande

Studiens resultat visar på att det finns en skillnad i det upplevda bemötandet ifrån

arbetsmarknaden beroende på om respondenten är deltagare eller anställd inom organisationen,

vilket har reflekterats över och tolkats som att bemötandet är annorlunda, i och med att den

anställde inte har en historia i kriminalitet och missbruk, och därför inte bemöts på samma sätt som

30

deltagarna bli bemötta. Dessutom är detta en organisation som arbetar med att hjälpa deltagarna,

och då även går i god för dem på ett sätt genom att ha dem som deltagare inom organisationen,

vilket eventuellt minskar det negativa bemötandet ännu mer. Deltagarna nämner även att

bemötandet ifrån arbetsmarknaden är mer positiv när de får stöttning ifrån organisationen, vilket

kan bekräfta reflektionen om ett förändrat bemötande med organisationen närvarande. Dessutom

föds en tanke kring organisationen och arbetsmarknaden i samband med positiva utskrivningar, i

och med det lönebidrag som vissa arbetsgivare erbjuds. Frågan som ställs är hur pass stor del dessa

bidrag spelar in i viljan att anställa deltagarna. Utifrån respondenternas svar kan tolkas att det kan

ses som en morot ifrån arbetsgivarnas sida vid första anblick för att bli intresserade och ”våga”

anställa en individ med kriminell bakgrund, men att det i slutändan är synen på deltagaren som en

”vanlig” människa, som gör att individen behåller sin anställning efter avslutad bidragstid. På så

sätt tolkas detta lönebidrag som en liten morot för att få arbetsgivarna intresserade och villiga att

våga anställa, och att denna morot sedan går över i en positiv syn på en ”vanlig” arbetsför individ

med en brokig bakgrund.

Dessutom har det funderats över deltagarnas enorma självkriticism genom att bland annat

inte anse att de ska bli förlåtna för deras brott, och ha en förståelse för arbetsmarknadens negativa

bemötande, och varför den har uppstått. En tanke är att samhällets stämpling och stigmatisering om

individerna som bland annat opålitliga och oärliga, har blivit internaliserade hos individen, som i

och med denna internalisering blir självkritisk och självdömande. Denna rädsla för att bli dömd och

stämplad ifrån arbetsmarknaden leder tyvärr till att många av individerna ljuger om sin bakgrund

vid arbetsintervjuer, vilket i sin tur uppfyller fördomen att före detta kriminella är opålitliga och

oärliga, och gör den sann, och på så sätt går ekorrhjulet runt och runt. Dessa svårigheter, i samband

med att arbetsmarknaden redan har en arbetslöshet på 8 procent i Sverige 2014 (Statistiska

centralbyrån), kan även försvåra individernas etablering på arbetsmarknaden. Med grund i denna

generella arbetslöshet föds även tankar på att individer generellt har det svårare på

arbetsmarknaden, i och med ökade krav på utbildning och social förmåga. Tidigare forskning visar

att före detta kriminella ofta har en brist av dessa meriter, vilket försvårar etableringen ännu mer, i

takt med ökad efterfråga av arbete, samt en ökad efterfråga av dessa meriterande färdigheter.

6:2 Förslag till vidare forskning

Ett förslag till vidare forskning kan vara att även inkludera arbetsgivarnas åsikt i frågan om

stämpling av före detta kriminella. På så sätt kan arbetsmarknadens svar ställas parallellt med den

arbetssökandes, för att se om det finns några skillnader i uppfattningen av bemötandet ifrån

arbetsmarknaden och samhället generellt.

Referenser

Böcker:

Backman, Christel (2012) Criminal Records in Sweden. Regulation of Acess to Criminal Records

and the Use of Criminal Background Checks by Employers. Akademisk avhandling Göteborgs

universitet

Brinkmann, Svend., Kvale, Steinar (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur

Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Giddens, Anthony (2007) Sociologi. Lund: Studentlitteratur

Newburn, Tim (2009) Criminology. Gosports: Ashford Colour Press

Artiklar:

Eley, Susan (2007) ”Job Searching with A History of Drugs and Crime”, The Howard Journal, vol

46(2) s.162-175

Graffam, Joseph, Shinkfield, Alison, Hardcastle, Lesley (2008) ”The Percieved Employability of

Ex-Prisoners and Offenders”, International Journal of Offender Therapy and Comparative

Criminology, vol. 52(6) s.673-685

Falcone, David, Kethineni, Sescha (2007) ”Employment and ex-offenders in the Unites States:

Effects of legal and extra legal factors”, Probation Journal- The Journal of Community and

Criminal Justice, vol. 54(1) s.36-51

Nyström, Siv., Jess, Kari., Soydan, Haluk (2002) Med arbete som insats. Klieneffekter och

samhällsekonomisk lönsamhet i socialt arbete. Stockholm: CUS- rapport 2002

Scott, Terri- Lynne (2010) ”Offender Perceptions on the Value of Employment”, The Journal of

Correctional Education, vol. 61(1) s.46-67

Vetenskapliga källor

www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Conny/Kostnader/ Hämtad 2014-05-12

www.scb.se/AKU/ Hämtad 2014-06-13

Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide till organisationen

Bakgrundsfakta:

* Vad är din position i organisationen?

* Hur länge har du varit i organisationen?

* Varför sökte du detta jobb?

Organisationen:

* Vill du berätta om organisationen?

syfte, mål osv?

Hur ser en typisk ”dag” ut på organisationen?

* Hur ser samarbetet ut mellan organisationen och andra myndigheter?

hur upplever du detta samarbete?

* Vad är skillnaden mellan organisationen och arbetsförmedlingen?

5. varför är det denna skillnad?

6. Bemötande med deltagare osv?

7. Fördelar/nackdelar med att arbeta med f.d. kriminella?

8. Vad anser du är det generella bemötandet ifrån arbetsmarknaden?

9. Varför tror du att det är så?

*Vad ser du för styrkor/svagheter med organisationen?

Utifrån stämpling:

* Varför tror du att denna organisation behövs?

Anser du att det finns några svårigheter för f.d. kriminella på arbetsmarknaden?

Varför tror du, har inte f.d. kriminella samma förutsättningar som icke kriminella i

arbetsmarknaden?

* Vad tror du organisationen kan förändra för deltagarna i frågan om diskriminering och stämpling?

*Vad anser du kan förbättras i samhället angående stämpling och diskriminering av f.d. kriminella?

Bilaga 2. Intervjuguide deltagare i organisationen

Bakgrundsfakta:

* Hur gammal är du?

* Hur länge har du varit deltagare i organisationen?

– om slutat, har du anställning eller praktik idag?

* Vad tycker du är det svåraste med att komma tillbaka till samhället efter avslutad tid på anstalt?

* Varför tror du individer återfaller i kriminalitet igen efter avslutad tid på anstalt?

Organisationen:

* Varför sökte du dig till organisationen?

– Hur fick du information om organisationen?

– Tyckte du den informationen räckte, skulle du vilja ha vetat om organisationen på andra sätt?

* Har du sökt jobb själv innan du sökte dig till organisationen?

– Hur många gånger?

– hur gick det? Varför bra eller dåligt?

–kan du ge några exempel?

* Upplever du en skillnad mellan att söka själv eller inom organisationen?

– Vilken skillnad?

– Varför tror du att det är så?

* Hur ser en typisk ”dag” ut på organisationen?

* Finns det något du saknar i organisationen?

– Varför?

* Vad skulle du säga är skillnaden för dig mellan organisationen och arbetsförmedlingen?

*Vad ser du för styrkor/svagheter med organisationen?

* För att få vara deltagare i organisationen krävs det bland annat att man är fri från kriminalitet och

droger, samt att man har en ordnad ekonomi och boende, vad tycker du om dessa regler?

* Hur upplever du uppföljningen som finns efter att deltagaren får praktik eller anställning ifrån

organisationen?

* Att deltaga är ju frivilligt, det är ni som söker hit självmant, hur skulle du se det om det var ett

slags tvång att gå hit efter avslutad tid på anstalt?

Utifrån stämpling.

* Tycker du att denna organisation behövs och i så fall varför/varför inte?

* Anser du att du med din kriminella bakgrund, har samma förutsättningar på arbetsmarknaden som

alla andra?

– Varför/varför inte?

* Hur upplever du att du blivit bemött av arbetsmarknaden, med din bakgrund?

– finns det en skillnad inom organisation eller om du sökt själv?

– kan du ge några exempel?

– Tror du att bemötandet varit annorlunda, om de inte visste om din bakgrund?

*Vad anser du är arbetsmarknadens syn och bemötande av före detta kriminella på

arbetsmarknaden, och hur kan den förbättras?

* Vad tycker du om att fler arbetsgivare vill ha ett utdrag ifrån belastningsregistret?

* Om du fick säga vad du ville till alla arbetsgivare där ute om att anställa före detta kriminella,

vad skulle du säga då?

* Om du satt på en anställningsintervju och arbetsgivaren frågade ”varför ska jag anställa dig”,

med vetskapen om din kriminella bakgrund, vad skulle du säga då?