AudioNYTTNr 4 2011Årgång 38

INTERNET-nytt sätt atttesta hörseln

MILITÄRBULLERLjudtrauma

ger hörselskador

Årets Silveröra till Erik Borg

Konferenslista2012:25 - 29 febr: 35th MidWinter Meeting of the Association for Research in Otolaryngology (ARO), San Diego, California, USA28-30 mars: Tema Hörsel, Linköping28-31 mars: 24th Annual Convention of the American Academy of Audiology - Audiology Now!, Boston, USA29 april-3 maj: World Congress of Audiology, Moscow3-5 maj: 12th International Conference on Cochlear Implants and other Implantable Auditory Technologies, Baltimore, Maryland, USA13-18 maj: Acoustics 2012, Hong Kong23-27 juli: 16th INTERNATIONAL SYMPOSIUM ON HEARING, St John’s College, Cambridge, UK5-7 juni: 2012 International Conference on Newborn Hearing Scre-ening (NHS 2012), (Cernobbio, Italy

SIDAN

TVÅ

Yrkesföreningen Sociono-mer för döva och hörselska-dade (YSDH) är en nationell yrkesförening som fungerar som ett nätverk för sociono-mer som arbetar med perso-ner som är döva eller hörsel-skadade inom olika verksam-heter.Socionomerna träffar perso-ner i alla åldrar med olika funktionsnedsättningar och därmed differentierad pro-blematik. Döva, dövblinda, personer med tinnitus, ljud-känslighet och olika grader av hörselnedsättning kan komma att bli aktuella för att träffa någon av socionomer-na. YSDH har ett stort värde i att det skapar ett nationellt nätverk just för denna yrkes-kompetens. När det anställs nya socionomer inom hörsel- och dövområdet är det viktigt att ha möjligheten till kontakt med andra, vilket YSDH er-bjuder under året men fram-för allt under de ideellt an-

ordnade årliga fortbildnings-dagarna. Till skillnad från andra yrkeskategorier inom hörsel- och dövområdet, finns inte någon specifik utbildning för socionomer som vill ar-beta inom detta fält. Sociono-merna står för den psykoso-ciala kompetensen men behö-ver parallellt ha kunskaper inom hörsel- och dövområdet för att kunna möta de hjälpsö-kandes behov. I samband med fortbildnings-dagarna 2011 firades YSDH:s 40-årsjubileum. En arbets-grupp ”Historiegruppen” bil-dades för att publicera en bok om yrkesföreningens 40-åriga historia; Nätverk för spets-kompetens - Berättelsen om YSDH 40 år. Boken har släppts och presenterades 6/10 i samband med jubileumsmid-dagen på Kallbadhuset i Mal-mö.

Catherine Höijcatherine.hoij@skane.se

YSDH 40 år:Nätverk för arbete med hörselskadadeSpecialförening för socionomer som

arbetar med hörselskadade firade 40 år.

In memoriamKatja Wallin har avlidit 71 år gammal .Hennes närmaste är en dotter med familj i Uppsala.Katja var hörselpedagog och arbetade på flera ställen i landet där man hade behov av den breda kompetens och erfarenhet som hon under många års arbete inom svensk hörselvård tillägnat sig i såväl i egna landet som i våra grannländer. Under de sista åren innan Katja gick i pen-sion hade jag, tillsammans med flera andra inom hörsel-vården i Malmö, förmånen att arbeta tillsammans med Katja och ta del av den spontanitet, engagemang och glädje som hon spred omkring sig och gärna delade med sig av i olika rehabteam.Vi är många som minns Katja och saknaden är stor.När pensionen inträdde visade Katja på sitt fortsatta en-gageman för hörselskadade i bl.a. HRF:s styrelse och övriga aktiviteter. Något som organisationen mycket upp-skattade. För vännerna

Evert Henriksson

Margareta Bjurö Möller avled i sitt hem i Dallas, Texas, i slutet av juli i år. Hon var född 1934 och var under många år verksam vid audiologiska kliniken på Sahlgrenska sjuk-huset i Göteborg. Under sitt tidigare namn Korsan Beng-tsen disputerade hon 1973 på en avhandling med titeln "Distorted speech audiometry. A methodological and clini-cal study", publicerad som Supplement 310 av Acta Oto-laryngologica. Hon visade där att försvårat tal kunde bidra till diagnostik av lesioner i centrala nervsystemet. Marga-reta var för övrigt mycket engagerad i Svenska Audiolo-giska Sällskapet och var med och skrev sällskapets stadgar. I slutet av 1970-talet flyttade hon tillsammans med sin man Aage Møller till USA, först till Pittsburgh och se-nare till Dallas.

Stig Arlinger

Comfort Audio vann igen!Årets Elektronikföretag blev Halmstadföretaget Comfort Audio AB. Om det låter bekant beror det kanske på att fö-retaget i Oktober vann Swedish Embedded Award, Enter-prise Category. Och som om det inte var nog fick man dessutom tidigare i år utnämningen Best New Product vid mässan AudiologyNow i Chicago.– Vi har gjort en fantastisk resa de senaste åren och kom 2010 upp i en omsättning på drygt 118 miljoner kronor, säger Mats Dörring, vd för Comfort Audio AB. 2011 ökar det till någonstans uppåt 130 miljoner och nästa år räknar vi med ca 150 miljoner. För mig handlar det nu om att komma upp i 250 miljoner och i första hand öka internatio-nellt.Mats Dörring har bara haft posten som vd sedan i somras. Han valdes för att ta företaget till nästa nivå och det handlar framför allt om en stor internationell satsning.– Idag täcker vi delar av Europa och håller på att introdu-cera oss i USA. I slutet av nästa år räknar vi med att ha bra täckning i Sydamerika, Australien, stora delar av Asien och Sydafrika. Den resan sker de närmaste 12-18 månaderna.

Pris för den benförankrade hörapparatenSvenska Läkaresällskapets enda utmärkelse inom medi-cinsk teknik, Erna Ebelings pris, tilldelas i år professor Bo Håkansson, Chalmers Tekniska Högskola. Priset motiveras av såväl Håkanssons framstående forskningsinsatser inom benförankrade hörapparater, som den entreprenörsverksam-het hans forskning gett grogrund för.

Fantastiska hjälpmedel

telefon kundtjänst 08-590 00 460 l www.horsam.se

Läs regelbundet hörselbloggen påwww.horsam.se/wordpress/

PowerTel 580 ComboFörsta gången på svenska marknaden: en fast och en trådlös telefon i samma paket – en fenomenal kombination! Båda telefonerna har inbyggd hörselslinga och extra förstärkt lurvolym upp till +35 dB. Den fasta telefonen har en ”läs nummerfunktion” med talande knappar. Lättlästa skärmar och stora knappar gör detta till en vinnare.Bra för dem som: • Harnedsatthörsel• Harnedsattsyn• VillhaflexibilitetArt.nr 766849Pris: 1895 krVidköpavdennaprodukt re-kommenderar vi även NL100 halsslinga.

PowerTel 60 Plus Villduhanågotmerutöverdetvanliga? Den här telefonen är 1000 gånger starkare än van-liga telefoner. Lurvolym upp till +60 dB.Bra för dem som: • Harkraftigtnedsatthörsel• Bärhörapparat• VillhasnabbvalsknapparArt.nr 766858Pris: 1395 krVidköpavdennaprodukt re-kommenderarviäven:PTV100vibratorkudde, DingDong.

TraveltimEn modern, liten och pålitlig väckarklocka. TravelTim är en elektronisk klocka som visar tiden digitalt. Den väcker dig med en ljudsignal, med vibra-tor eller med blinkande ljus.Du kan skjuta upp väckningen 8 minuter med hjälp av Snooze- funktionen. En extern vibrationskudde går att ansluta till 3,5 mm-jacket på TravelTim. Bra för dem som:• Harsvårtattvakna• Vill ha en liten och smidig väckarklockaArt.nr 764065Pris: 540 krVidköpavdennaprodukt re-kommenderar vi även Ding-Dong.

innehåll VANORS MAKT – Och vanmakt 5 SAS-DAGEN 2011 – Mycket om miljön 6

SILVERöRAT – Priset till Erik Borg 10 DEBATTEN RASAR – Stig Arlinger i genmäle 12

EN PIGG 90-ÅRING – HRF jubilerar 14 RAPPORT FRÅN VEJLE – Tekniska audiologer möttes 16

INTERNET TAR öVER? – Hörseltest på nätet 18

SÅ BLEV JAG LäKARE – Pappas hörselskada bakom 22

IPHONE ELLER HOTLINE? – Apparatdebatten rasar vidare 23

ARNBRINKSVINNAREN – Om militärt buller 24

KOGNITIV VETENSKAP – Spännande i Linköping 29 TRANSPLANTAT – Konferens i Sarasota 33

BERTIL JOHANSSON DöD – Nestor inom teknisk audiologi 34

REDAKTIONText: Börje Ohlsson, Box 89, S- 273 22 Tome-lilla. Tel. 0708/626 176, fax 0417/312 61.

Utgivningsplan/publishing schedule:Nr/issue no. 1-2 materialdat/deadline 15 aprilNr/issue no. 3 1 juliNr/issue no. 4 25 nov

Ansv. utgiv: Kjell Alenius, Hörsam.

Redaktion och e-postadresser:

Kjell Alenius, kjell.alenius@horsam.seLena Pihl Frank, lena.pihl-frank@karolinska.seHelene Ljung, helene.ljung@audionomerna.seBörje Ohlsson, borje@audionytt.seStefan Stenfelt, stefan.stenfelt@liu.seInger Uhlén, inger.uhlen@karolinska.se

Kontaktpersoner utomlands:

Danmark: Audiolog Ture Andersen, Odense.E-post ture.andersen@fyns-amt.dkFinland: Tapani Jauhianien, Audiologiska kli-niken, Universitetssjukhuset, Helsingfors.E-post tapani.jauhianien@welho.comNorge: Einar Laukli, Höresentralen, Universi-tetssykehuset, Tromsö.E-post: einar.laukli@unn.no

Prenumeration/adressändring: Laes-Magnus Jansson, Fjällskärs Gård, 611 97 Stigtomta, 0155-590 90. 070-897 96 60, e-post larsmagnus@tidochsmycken.seAnnonskontakt/advertising contact, mate-rialadress/and adress for materialMikael Törneman, mikael@audionytt.se,tel.+46 (0)73 22 93 222

För icke beställt material ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att ej införa annonser som strider mot tidningens syfte och etik.

Distribution:

Audio Nytt distribueras och ägs av Hörsam, Box 603, S-194 26 Upplands Väsby.Tel 08-590 00 450.Fax 08-590 00 490.

Tryckeri/printer:

AB Ystads Centraltryckeri, YstadTelefon: 0046-(0)41173610Telefax: 0046-(0)41117353ISSN 0347-6308.

Nr 4/11. Årgång 38. Upplaga: 3.500 ex.Tryckt på miljövänligt papper.

Ett gott slut på 2011SAS-dagen, i år i Örebro, markerar på något vis slutet på det audiologiska året, en sista kraftsamling innan jul och nyår, och, inte minst, utdelningen av Silverörat och Arnbrinks utmärkelse.Två högst värdiga pristagare blev det i år, i form av Erik Borg och Per Muhr.Mer om detta finns förstås att läsa längre fram i tidningen!Att det händer mycket just nu framgår inte minst av att Internet börjar bli intressant som ett sätt att testa hörseln på.Utvecklingen befinner sig fortfarande i sin linda, men spännande utvecklingsmöjligheter väntar runt hörnet.Och så rasar debatten vidare mellan Stig Arlinger och Bertil Allard. Den här gången är det Stigs tur att replikera.

Börje Ohlsson

KOMMENTAREN

En glad Erik Borg med diplom.

5 AUDIO-NYTT 4/11

rågan har två aspek-ter. Den ena är att myndigheter och

handläggare inte ska begära orimligheter av den som på ett eller annat sätt hamnat i svårigheter, och den frågan har redan haft en central plats i den politiska diskussionen i två valrörelser. Den andra aspekten är lika viktig och handlar om den motsatta situationen: att inte bli trodd när man hävdar att man kan något, att bli under-värderad redan på förhand. även detta är en situation som döva och andra handi-kappade är väl förtrogna med. Orsaken, i båda fallen, är ofta okunnighet och oför-måga att tänka nytt. Mot va-nans makt är vi ofta vanmäk-tiga. Det tycks bara finnas ett sätt att komma till rätta med det-ta fördomsfulla underkän-nande, och det är att med konkreta exempel visa att sådana negativa förväntning-ar inte har något fog för sig, att de saknar stöd i verklig-heten. När jag var tämligen färsk som döv efter en hjärnhin-neinflammation 1976 läste jag ibland om en kantor i Stockholm, som visserligen inte hade några svårigheter att få vikariat men ändå käm-pat förgäves för att få en fast anställning. Ingen hade ifrå-gasatt hans kompetens eller haft något att invända mot hans musik. Problemet – att han spelade med fötterna – var helt uppenbart ett större problem för arbetsgivare än för honom själv.

Att Beethoven blev döv men fortsatte att komponera har ofta uppfattats som märkligt och rentav heroiskt men det var väl det han fortfarande var bäst på, kanske det enda han kunde. Man förlorar inte det yrkeskunnande man för-värvat på ett tidigt stadium i livet om man förlorar ett sinne eller en färdighet läng-re fram.Evelyn Glennie, född på en bondgård i Skottland 1965, visste tidigt att det var musi-ker hon skulle bli – trots att hon började förlora hörsel när hon var åtta år gammal och var döv när hon fyllt tolv. Förment kloka människor i

hennes omgivning hade gott om förslag om vad hon skul-le göra i stället men hon var envis och professionella mu-siker hon lyckades komma i kontakt med kunde ju utan svårigheter uppfatta hennes talang och hjälpa henne att som sjuttonåring komma in på Musikakademin i London. I dag turnerar hon, fortfa-rande lika döv, runt om i värl-den som en internationellt erkänd och ständigt turne-rande slagverksvirtuos. Någ-ra gånger har hon också varit i Sverige och den 12 februa-ri i år (2011) kunde jag själv se henne vid en konsert på Musikaliska akademin i

Stockholm. Hon hade ett långt eget parti och jag minns hur hon med blicken på de andra musikerna intensivt följde det musikaliska för-loppet på scenen så att hon själv kunde komma in i exakt rätt ögonblick för sin egen insats. När hennes långa so-lonummer var slut reste sig de andra i orkestern och app-låderade ihop med publiken. Det kan ibland kännas som om man också måste vara världsmästare i envishet för att få visa att man kan vad man vet och påstår att man kan. Och det är inte alltid det räcker med envishet. Ibland måste man ha tur också, och jag vet att jag själv varit lyck-ligt lottad i det avseendet. Jag minns en dag på jobbet när jag som dramaturg arbe-tade på TV-teatern. Vi hade flexibel arbetstid och efter-som jag alltid varit morgon-pigg var jag ofta först på job-bet. En morgon mötte jag en besökare i korridoren. Han frågade något som jag inte uppfattade och jag talade om att jag var döv. – Jaså, jag trodde att du job-bade här! Att man som döv skulle kun-na arbeta med teater föll ho-nom tydligen inte in. Den tanken var honom alltför främmande.Tänk om mina chefer – ka-nalchefen örjan Wallqvist och teaterchefen Lars Löf-gren – varit lika fördoms-fulla! Men de visste båda att teaterförståndet inte sitter i hörselgången

Bo Andersson

F

Vanors makt - och vanmaktI en artikel i Dagens Nyheter (17/8 2011) berättade en rubrik över fyra spalter att

’’Sjukskrivna får bedöma sin egen arbetsförmåga’’ och jag tänkte spontant att det

sannerligen var på tiden – att det ska behöva ta sådan tid att inse självklarheter! Vem

kan bättre bedöma sina förutsättningar än den berörde själv?

Hört och Hänt

Dame Evelyn Glennie. Foto Jim Callaghan Studio.

6 AUDIO-NYTT 4/11

et är många auditiva faktorer runt elever som skapar förut-sättningar för lärande. Några hänger ihop med teknik, loka-ler, buller och akustik, och vi

fick exempel på detta från Yvet Martin,

Håkan Bergkvist, Staffan Hygge, Inger Birkhammar och Hasan Hadzic. Men några handlar också, som Berth Daner-mark och Magnus Blixt tog upp, om attityd och bemötande. Samtalar gör vi tillsammans, det är ett

D

SAS-dagen 2011:

Auditiv miljö mer än teknik och akustik

samarbete. Genom samtal upprättar vi relationer. Och genom våra sociala band skapar vi vår identitet. Därför är det så viktigt att bli delaktig i samtalet. Daner-mark, har särskilt studerat kombinatio-nen hörselskada och kommunikation.

Att den auditiva miljön i hög grad påverkar lärandet, det fick vi verkligen lära oss på

årets audiologiska dag, som arrangerades i samverkan med Specialpedagogiska

skolmyndigheten. En rad intressanta föreläsare gav oss olika vinklar på temat auditiv

miljö och lärande.

Yvet Martin utgick från bokskogens akustik i sin föreläsning.

7 AUDIO-NYTT 4/11

8 AUDIO-NYTT 4/11

Personer som har svårt att följa samtal mår psykiskt sämre. Danermark förkla-rade detta med den negativa kedjan: brister i kommunikationen, leder till hotade sociala band, som leder till iden-titet i kris, som leder till negativa käns-lor, som leder till isolering. Han poäng-terade att det är ett gemensamt ansvar att skapa delaktighet i samtalet.

Arbetsro i skolan

Att skapa arbetsro i skolan var det tema som Blixt föreläste kring. Han påpe-kade att vi är varandras miljö, både elever och lärare kan ge upphov till stö-rande ljud. Blixt menade att det inte finns några mirakelkurer som fungerar i alla skolor, klasser eller ens över tid i samma klass. Men några av de råd han gav deltagarna var: självuppfyllande profetior påverkar gruppen, det du upp-märksammar blir det mer av, våga vara stilla och lugn som lärare och hitta ett sätt att hantera kön av elever som kräver uppmärksamhet som inte innebär att du springer omkring mellan eleverna. Långtidsminnet för läst text påverkas av buller, det har Hygge kommit fram till i sina studier av elever i närheten av flygplatser. I senare studier har han an-

vänt talat material och dragit slutsatsen att långtidsminnet även påverkas nega-tivt av lång efterklangstid. Det här för-klarar Hygge med att arbetsminnet i

hjärnan har en begränsad kapacitet. Om mycket av den kapaciteten går åt till att tyda vad som sägs blir det mindre ka-pacitet kvar till att komma ihåg vad som

Ann-Charlotte Gyllenram från Barnplantorna lägger ut texten för föreläsaren Magnus Blixt.

Håkan Bergkvist efterlyste en utvärdering av hörtekniken i skolan.

9AUDIO-NYTT 4/11

sägs. För att skapa en god inlärnings-miljö måste alltså talet vara så tydligt och fritt från störande buller att elev-erna, utan ansträngning, kan höra vad som sägs.

Klassrummet som en bokskog

Hur skapar vi då goda rum för lärande? Martin uppmanade oss att få klassrum-men att efterlikna bokskogens akustiska förutsättningar. Där finns till att börja med inga maskinljud eller buller. I sko-gen finns inget tak, men det behöver vi för det mesta i skolan. Då är ett ned-pendlat tak det bästa alternativet för att efterlikna skogen. Skogen har heller inga väggar, vi bör framförallt undvika hårda, parallella väggar. Men i skogen finns det träd som reflekterar ljud, det underlättar hörbarheten och i ett rum bör vi ha ytor som fungerar på samma sätt. Slutligen har skogen ett mjukt golv. För elever med hörselnedsättning räck-er det oftast inte med bra auditiv miljö. Det behövs teknik också. Bergkvist be-

skrev en systemförändring från fasta system med teleslingor och möjlighet till optimerade tekniska förutsättningar till portabla system med tekniska och pedagogiska kompromisser. I dag är förhållandet mellan systemvalen 50/50. Ingen har utvärderat teknikskiftet och vi vet inte om tekniken fungerar eller används. Bergkvist menar att utvärde-ring alltid bör göras när ny teknik intro-duceras och påpekar att hörteknik till elever ska vara driftsäker, ha hög ljud-kvalité, vara enkel att använda och stödja det pedagogiska arbetet.

Örebromodellen lånad av Norge

Idén till örebromodellen kommer från Norge och går i korthet ut på att klass-rummet har en fast slinga och högtalar-ljud kombinerat med fem till nio mik-rofoner utplacerade bland eleverna. Birkhammar och Hadzic kunde i sitt föredrag dra slutsatsen att modellen bi-dragit till ökad delaktighet, tydligare turtagning, lugnare klassrumsklimat

och enligt lärarna ett bättre studieresul-tat. Hadzic avslutade föredraget med att efterlysa en ny grundutrustning, med en tydlig kravspecifikation. Vi hoppas någ-ra leverantörer tar sig an utmaningen. Under konferensdagen fick deltagarna också en presentation av Skolinspektio-nens granskning av specialskolorna för elever som är döva och hörselskadade och den utredning som föreslår en flexib lare specialskola. Och som tradi-tionen bjuder så delades Silverörat ut under dagen. Årets pristagare var Erik Borg som tackade för priset och sa att det var en stark stimulans för att jobba vidare. även Per Muhr uppmärksam-mades då han fick Arnbrinks utmär-kelse.Så även om temat för den här dagen var ”Auditiv miljö och lärande” har vi fått flera goda och målande exempel på att en god auditiv miljö också är en förut-sättning för andra, minst lika viktiga, delar i tillvaron.

Sara Håkanssonsara.hakansson@spsm.se

Ola Hendar, en av drygt 200 deltagare på Audiologisk Dag.

AUDIO-NYTT 4/1110

onserthuset i örebro var platsen för årets SAS-dag, och vad kunde väl vara mer passande än

att Silverörat då gick till stadens egen son, professor Erik Borg.Enligt juryns motivering tilldelades han Silverörat för sin stora kunskap, sitt en-gagemang, arbete och sin forskning inom hörselområdet. Eriks arbete har omfattat forskning om hörsel ur ett både experimentellt, neu-rovetenskapligt och beteendevetenskap-ligt perspektiv gällande allt från stape-diusreflexens funktion, innerörats funk-

tion och skademönster vid bullerskador och ototoxicitet, hörselskadade barns språkutveckling och hjälpmedel vid syn och hörselskador.

Handledare för många doktorsavhandlingar

Erik har varit handledare för ett stort antal doktorsavhandlingar och publice-rat cirka 200 vetenskapliga artiklar.Han är verksam som adjungerad profes-sor i klinisk hörselforskning vid Karo-linska Institutet med placering vid re-

gionsjukhuset i örebro. Han är också föreståndare för Ahlséns Forskningsin-stitut och ledamot i Socialstyrelsens vetenskapliga råd.Dessutom har Erik Borg hunnit med att under många, många år ingå i Audio-Nytts redaktion och skrivit många mycket läsvärda artiklar i tidningen.Det har han för övrigt lovat att fortsätta med, trots att han med ålderns rätt avgått som aktiv redaktionsmedlem.Inte bara Erik Borg hyllades under da-gen. Traditionellt delas också Arnbrinks utmärkelse ut i samband med Audiolo-

En mycket glad Erik Borg fick ta emot Silverörat av Pia Uhlin.

Silverörat till Erik BorgEn mycket överraskad men stolt och glad Erik Borg fick ta emot utmärkelsen

Silverörat på SAS-dagen, som, passande nog, avhölls i Eriks hemstad Örebro.

K

AUDIO-NYTT 4/11 11

Miljoner till hörselforskning

Vissa hörselskadade har s.k. ben-ledningsimplantat, då vanlig hör-selapparat inte hjälper. En fors-kare vid Linköpings universitet får nu 2,4 miljoner kronor för att förbättra metoden.

Benledningsimplantat gör att ljudet fortplantas via skallbenet till hörsel-snäckan. Ett problem är att de flesta med den metoden bara får implantat på ena sidan, vilket gör det svårt att avgöra varifrån ljud kommer och svårt att urskilja vad som sägs i bull-riga miljöer.

Trio forskar tillsammans

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi vid Linköpings universitet, får nu 2,4 miljoner kronor från Oti-con-fonden för att i fyra år under-söka hur personer med benlednings-implantat kan ha fördel av stereo-hörande, vilket förutsätter dubbelsi-digt implantat. Hittills har forskare tvivlat på effekten av detta.övriga deltagande forskare är uni-versitetslektor Elina Mäki-Torkko vid Linköpings univeristet och Tove Rosenbom, audiologichef vid Oticon Medical i Danmark.

gisk Dag, och så skedde även den här gången.Arnbrinks utmärkelse gick till Per Muhr för hans avhandling om hörseln hos unga män som utsatts för buller i värn-pliktstjänstgöringen. En sammanfatt-ning av avhandlingen finns för övrigt längre framn i detta nummer av Audio-Nytt.

Ambitiöst och genomtänkt system

Juryns motivering lyder:Årets SAS-Arnbrinks utmärkelse till-

delas Per Muhr, teknologie doktor, för avhand-lingen ”Hearing in young men: The influence of military noise and epi-demiological aspects”.Avhandlingen är framlagd vid Institu-tionen för klinisk neurovetenskap, Ka-rolinska Universitetssjukhuset, Solna. Per har under många år arbetat inom försvaret och har mycket ambitiöst en-gagerat sig för att tillsammans med en grupp kollegor systematisera och ut-veckla ett genomtänkt och hållbart sys-tem för utvärdering av hörselvårdspro-gram, som finns tillgängligt på Arbets-miljöverkets hemsida.

Arnbrinks utmärkelse gick till Per Muhr.

Han disputerade vid Karolinska Insti-tutet den 27 maj 2010. Ulf Rosenhall var huvudhandledare. SAS – Arnbrinks utmärkelse Svenska Audiologiska Sällskapet (SAS) och Gunnar Arnbrinks Stiftelse delar varje år ut en utmärkelse till en doktors-avhandling av hög kvalitet inom hörsel-vetenskap och audiologi. Avhandlingarna bedöms av en expert-kommitté bestående av representanter för medicin, teknik och beteendeveten-skap/ humaniora.

12 AUDIO-NYTT 4/11

isst har resurserna minskat i den offentliga hörselvården när pri-vata aktörer kommit in i bilden,

det konstaterar ju Bertil Allard själv och konstigt vore det annars. Audionomer som tidigare var anställda vid hörcent-raler är nu verksamma i den privata

verksamheten. I den offentliga hörsel-vården ingår audionomerna i ett större team - hur stort varierar naturligtvis. På universitetsklinikerna finns både medi-cinsk, teknisk och beteendevetenskaplig kompetens, medan på de minsta hörcent ralerna öronläkare finns i huset.

Huvudparten av de privata audionom-mottagningarna har enbart audionom-kompetens. Detta innebär ofrånkomli-gen att den samlade kompetensen kring patienten är smalare i den privata verk-samheten. Konsekvensen av detta är sämre förutsättningar att fånga upp och

Stig Arlinger:

Så menar jag, Bertil!I Audionytt nummer 3/11 undrar Bertil Allard vad jag menar med utgångspunkt i vad

jag skrev i STAF-spalten i nummer 2/11 om ingenjörens roll inom audiologin. Jag ska

försöka klargöra detta.

V

Bertil Allard.

Stig Arlinger svarar Bertil ALLrd.

13 AUDIO-NYTT 4/11

ta hand om mera komplicerade fall, risk att hörselskador som borde åtgärdas av läkare missas – jag har själv sett exem-pel på sådana fall.2. Tillgängligheten har ökat i Skåne men har inte varit speciellt imponerande i Stockholm som förhoppningsvis ska finna bättre lösningar. Tillgängligheten i Skåne är så god att samtliga audionom-mottagningar där har ledig kapacitet enligt www.väntetider.se. Det innebär i realiteteten slöseri med resurser om per-sonal, lokaler och utrustning står och väntar på patienter.3. Jag diskuterade inte upphandlings-systemet men Bertil Allard tar upp det. Där kan jag hålla med om att problem finns. I grunden skulle jag vilja se någon form av riksomfattande kravspecifika-tioner på hörapparater i stället för att varje region ska formulera sina egna krav. Hur sedan själva upphandlings-processen bäst ska utformas har jag svårt att ha någon uppfattning om.

Sista mobilen inte alltid bäst

Självfallet är det viktigt att sortimentet innehåller bra produkter. Tyvärr är det inte så enkelt som att likna hörapparater vid mobiltelefoner. Dessutom är det inte på något sätt givet att den sista mo-bilmodellen är överlägsen den föregå-ende - vilken som är bäst beror på bru-karens behov och förutsättningar.Jag har själv erfarenhet av ett antal olika hörapparatmodeller från olika till-verkare och med varierande ålder sedan de kom ut på marknaden. Jag kan inte entydigt säga att den senaste är bäst i alla avseenden - i vissa avseenden är en modell som är fem år gammal bättre!

Placeboeffekt

Ett antal vetenskapliga undersökningar har visat att de flesta brukare inte kan entydigt avgöra om den ena eller den andra apparattypen är bäst. Däremot har man kunnat visa att om utprovaren häv-dar att den ena modellen är bättre eller nyare eller mera avancerad än den andra så anser brukaren att så är fallet trots att de två testade modellerna är helt iden-tiska.Den senaste studien som visar detta har rubriken ”The placebo effect and the influence of participant expectation on hearing aid trials”, utförd av Dawes, Powell och Munro i Manchester Eng-land, och publicerad i Ear & Hearing 2011. Flera tidigare studier från både England och USA har visat samma sak. Patienten är således ganska utlämnad till försäljningsargument. Få brukare

kan avgöra värdet av adaptiv riktnings-mikrofon eller brusreduktionsalgorit-mer – inte alla yrkespersoner inom hör-selvården kan det heller! Vård som marknad är definitionsmäs-sigt osymmetrisk i bemärkelsen att den vårdsökande inte kan enkelt värdera den vård han söker utan i många avseende är i vårdgivarens händer. Den måste därför bygga på förtroende, att vårdsö-karen litar på att vårdgivaren har den vårdsökandes bästa för ögonen.När vinstintressen kommer med i bilden finns en klar risk att den bilden grumlas.

Grumlig bild

När privata audionommottagningar ägs av hörapparattillverkare blir också bil-den grumlig. Fritt Val låter så vackert och enkelt, men så vackert och enkelt är det inte i verkligheten. Monopol är inte heller bra - det svåra är att ha en balans och vara öppen för för- och nack-delar med olika alternativ och inte bara måla i svart/vitt, för så ser verkligheten aldrig ut.Förskrivningsprocessen vid Fritt Val innebär att hela eller delar av förskriv-ningsprocessen överlåts på patienten genom ett beslut om egenvård. Den egenvård som patienten utför själv räk-nas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därför inte av hälso- och sjuk-vårdslagstiftningen.4. Bertil skriver att man borde ompröva personalsammansättningen på audiolo-giska avdelningar. Det kan jag hålla med om i den bemärkelsen att ny och allt mera avancerad teknik kräver en ökad teknisk kompetens, inte minskad.5. Bertil har arbetat nära Högskolan i Halmstad.Jag har arbetat i en universitetsmiljö i drygt 40 år och suttit med i bedömnings-kommittéer för forskningsanslag för bl.a. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, och tidigare Teknikvetenskapliga Forsk-ningsrådet.Vår forskargrupp har haft projektanslag från dessa källor med fokus på olika aspekter av hörapparater sedan 1970-ta-let. För kännedom kan jag meddela att både vår grupp i Linköping och andra grup-per i Sverige har goda kontakter med hörapparatindustrier. Trots att dessa inte är svenska företag har industrisam-arbetet uppmuntrats.Det leder nämligen till ökad kunskap om hörselskador och hörapparater och leder ibland till bättre produkter som också svenska brukare kan ha nytta av. Bertils våta dröm är således en verklig-

het för många av oss som arbetar med forskning och utveckling.6. Att det vore en fördel med ett riks-omfattande hörapparatregister kan jag klart instämma i. Hur sedan Bertils öns-kan om att inkludera diagnoser ska gå till om underlaget ska komma från pri-vata audionommottagningar är en annan sak som han inte berör. Någon väsentligt diagnostisk kompe-tens kan knappast förväntas i en Fritt Val-lösning.

Kravspecifikation behövs

7. Uppföljning av all verksamhet är vä-sentlig. Det gäller både offentlig och privat sådan. Sjukvårdslagen säger att klinikchef är ansvarig för kvalitetssäk-ring i vården.För att kvalitetssäkring ska bedrivas så att den är värd namnet måste beställa-ren, d.v.s. landstingen, specificera sina krav och ange hur kvaliteten ska mätas.När det gäller hörapparatverksamhet räcker det inte med att vårdgivaren stäl-ler ett antal frågor till vårdtagaren. Det krävs objektiva data, t.ex. i form av tal-uppfattning i brus med/utan hörappara-ter, och subjektiva värderingar bör sam-las in av annan ansvarig än vårdgivaren. Så sker t.ex. i Danmark där Delta-labo-ratoriet har ett tillsynsansvar för de pri-vata mottagningarna. Vikten av och problemen med uppföljning av vård-kvalitet har ju blivit synnerligen påtag-lig genom Carema-skandalen kring äldrevården.

Bryt inte sambandet mellan forskning och utveckling!

8. Svensk audiologi har haft en särställ-ning jämfört med de flesta andra länder genom samverkan mellan de olika yr-kesgrupperna i hörselvården. Detta har genererat en god om än inte felfri hör-selvård och skapat förutsättningar för klinisk forskning och utveckling som varit unik i förhållande till Sveriges blygsamma storlek.Dessa förutsättningar är hotade när allt mera av hörapparatverksamheten bryts ut ur sitt breda audiologiska samman-hang, något som varken sjukvårdspoli-tiker eller Fritt-Val-företrädare tycks inse.Därför stämmer jag in i Bertils slutord ”I herredagsmän, resen icke så fort!”. Tänk efter före - när huset är raserat är det inte lätt att återskapa.

Stig ArlingerProfessor

stig.arlinger@liu.se

14 AUDIO-NYTT 4/11

et har hänt mycket sen starten 1920. Då hette man Svenska föreningen för Dövas Väl och

var 50-åriga Gerda Meyersons hjärte-projekt. Gerda var en välutbildad köpmannadot-ter från Stockholm som hade studerat både socialpolitik och konst utomlands.

– och med det, fick Sverige sin egen intressegrupp för hörselskadade. De institutioner som finns tillgängliga för hörselskadade idag existerade inte på 20-talet, så Dövas Väl blev på många sätt en allomfattande organisation. Här fick hörselskadade möjlighet att pröva ut hörapparater och gå kurser i avläs-

D

Från Dövas Väl till HRFHRF:s ordförande Jan Peter Strömgren.Foto Charlie Drevstam.

Gerda Myerson.

I 90 år har Hörselskadades Riksförbund – HRF - varit ett sätt för hörselskadade att

umgås, utbilda sig och få sin röst hörd. Vi tar en titt på dess rika historia, och pratar

med förbundsordförande Jan Peter Strömgren om var hörselvården i Sverige är på

väg.

Hon var också själv hörselskadad, och visste väl hur isolerande det kan vara att inte höra. Vid den här tiden fanns det föreningar för ”döva och lomhörda” i både Norge och Danmark, men inte i Sverige. Ger-da lyfte frågan i en artikel i Svenska Dagbladet, och fick en enorm respons

15 AUDIO-NYTT 4/11

ning – d.v.s. att lära sig ”höra” genom att tyda läpprörelser. Föreningen var också ett sätt att umgås, och både guds-tjänster och andra tillställningar ordna-des i lokalerna. Att få fullt hörande att engagera sig i verksamheten blev en prioritet för Dö-vas Väl, och ett arbete som på 30-talet lockade kungahuset att delta när det var dags för insamlingar. Vikten av samhö-righet lever kvar i dagens HRF, men med årens gång har föreningen blivit en alltmer politiskt tydligare röst – från att höra, till att själv bli hörd.

Representation och intressepolitik

Mot slutet av 40-talet byts det svenska Dövas Väl ut till ”Hörselfrämjandet”, och blir ett nordiskt samarbete. Vid den här tiden inträffar också ett skifte i hör-selvården – bort från intressegrupper, och mot att bli ett samhälligt ansvar. På 50-talet slår Sveriges första hörselcent-ral upp sina portar i örebro, och refor-mer som kostnadsfria hörapparater in-rättas på 60-talet. Lokala länsförening-ar dyker också upp runtom i landet.I takt med att samhället blir mer tillmö-tesgående mot hörselskadade inför Hör-selfrämjandet – nu ”Hörselfrämjandets Riksförbund”, HfR - interna reformer för att bättre representera sina medlem-mar. På 70-talets skrivs stadgarna om så enbart personer som själva är hörsel-skadade kan väljas in som ledamöter i förbundsstyrelsen.

HRF på 90-talet

Från 70-talet och framåt tar HfR steg mot att bli en tydligt intressepolitisk organisation. Man startar en hörsel-forskningsfond på 80-talet, och ett tin-nitusprojekt etableras. HfR tar också en mer aktiv roll i hörselvården, och börjar utreda kvalitén på den hörselvård som ges. Medicinska, tekniska och psyko-sociala insatser understryks, och rekom-menderas som tre lika viktiga angrepps-sätt. Det moderna namnet – Hörselskadades Riksförbund, HRF – antas först på 90-talet, i samband med att hörselfräm-jandet blir ett riksförbund. Med det nya namnet kommer större fokus på intres-sepolitiska frågor, som framförallt gäl-ler avgifter, väntetider och kostnadsta-ket för behandlingar och hjälpmedel. Debatt väcks också på 90-talet kring plötsliga bullerskador och tinnitus, i reaktion mot en allt ljudtätare värld, och som i synnerhet handlar om ungdoms-

världen. En radiohjälpskampanj på te-mat genomförs 1999, och en informa-tionstjänst kallad ”Hörsellinjen” startar några år senare. En ny skolorganisation för döva och hörselskadade läggs också fram vid den här tiden. I dag har mänskliga rättigheter hamnat högt på agendan. 2009 går HRF tillsam-mans med fyra andra handikappföre-ningar ihop och startar projektet ”Lika Unika” – en samlingsgrupp verksam på riksplanet som jobbar för bättre livsvill-kor för de med handikapp kopplat till syn, hörsel och rörelse.

Då, nu och framöver

Med anledning av HRF:s 90-års jubi-leum tog vi kontakt med nuvarande förbundsordförande Jan Peter Ström-gren, som delade med sig av sina tankar kring HRF och var svensk hörselvård är på väg.

90 år är en imponerande milstolpe för de flesta organisationer, och i synner-het när det gäller handikapp. Vad har i din mening varit HRF:s viktigaste funktion för personer med nedsatt hörsel? –HRF har under alla år varit en mötes-plats för hörselskadade där vi har kun-nat vara trygga med våra kommunika-tionsbehov, och fått respekt för vårt behov av teknikstöd, god ljudmiljö och övriga individuella behov som kan fin-nas. Detta är själva basen för förbundets existens. Som en naturlig följd har för-bundet sedan drivit intressepolitiska krav som lett fram till skolor för hörsel-skadade, hörselvård som inkluderat kostnadsfria hörapparater och andra hjälpmedel, och annan samhällsservice. Detta är de två grundpelarna i HRF:s verksamhet genom åren, och kommer att vara det även framöver.

Hörselskador kan uppstå på ett ögon-blick. Trots all information är det få som skyddar sig innan skadan upp-stått. Hur tror du man bäst får folk att ta hand om sina öron?–En intressant och mycket relevant fråga. Jag har inget direkt svar på vilken åtgärd som skulle ge direkta effekter. Jag kan däremot säga att jag reflekterat mycket över vad som gör att vi är så orädda om vår hörsel samtidigt som vi verkar angelägna om att inget ska hän-da med hörseln.Detta samtidigt som vi vet att cirka 15% av befolkningen har hörselskador. Jag tror givetvis att mer kunskap är viktigt men framförallt behöver vi mer forsk-

ning kring beteende och kring attityd-problemet.

Just nu pratas det mycket om lovan-de behandlingsmetoder, och i synner-het om de framsteg som skett inom stamcellsforskningen de senaste 5-10 åren. Var står Sverige i den utveck-lingen? Vad kan en ung människa som precis fått sin diagnos förvänta sig av framtiden (i Sverige)? –Trots att HRF kritiserar vissa företeel-ser i utvecklingen i Sverige idag kan jag samtidigt säga att det är förhållandevis bra att vara hörselskadad i Sverige. Jag tror att det kommer att vara så även i framtiden. Framtiden skulle te sig än bättre om hörselforskningen i Sverige och internationellt fick bättre resurser än idag och fler forskare inom området.

Är nya hörappater tillgängliga för alla?

Idag är det fortfarande olika sorters hjälpmedel som ordineras av audio-nomer. I vilken mån får patienter ta del av den utveckling som ändå sker inom traditionell hörselvård? Är nya, bättre och framförallt mindre hörsel-apparater tillgängliga för gemene man? –Med hänsyn tagen till det system vi har idag med offentlig finansiering, och där utprovning och ordination görs i dialog med vården, anser jag att vi får bra hörapparater. Självklart finns det alltid nya produkter - inte självklart bättre - som inte kommit in i systemet ännu, men det är en realitet i all offent-lig finansierad vård.

Vad är dina största förhoppningar – och frustrationer – när det gäller hur hörselvården i Sverige ser ut just nu?–Det som glädjer mig är att jag kan se en attitydförändring hos allmänheten när det gäller att göra något åt en för-sämrad hörsel samt att det har blivit en ökad uppmärksamhet rörande den då-liga ljudmiljö vi omger oss med i såväl privatlivet som på arbetsplatser, i skolan och andra miljöer. Allt det här leder till ett ökat behov av en fungerande och bra hörselvård i Sverige. –Frustrationen är att jag inte upplever att samhället inser behovet av hörsel-vård. Risken är uppenbar att vi får en nedrustning av hörselvården istället för en förbättring, som såväl de nuvarande som framtida behoven kräver.

Jesper Ohlssonjasper.thegnome.gmail.com

AUDIO-NYTT 4/1116

rogrammet inleddes av Erik Kjæbøl från Bispebjerg Hospi-tal som talade om ”Øregangss-

cannerprojektet”. Projektet är ett 3-årigt projekt som har som mål att kunna till-verka en hörselgångsinsats medan pa-tienter är på besök på hörselmottag-ningen. Redan nu kan man scanna och tillverka en insats från ett konventionellt avtryck, det svåra är att scanna hörsel-

gången. Det största problemet är att ta bort alla oväsentligheter såsom hårstrå och vax. Dessutom vill man kunna ”prova” insatsen virtuellt innan den till-verkas. Insatsen skall t.ex. kunna provas med både stängd och öppen mun.Nästa föredrag var speciellt intressant för svenskt vidkommande. Det danska företaget Ortofon har nämligen köpt licens på BEST-vibratorn för att till-

verka dels en benledare för hörappara-tanvändning dels en för diagnostik. BEST-vibratorn är chalmersprofessorn Bo Håkanssons banbrytande uppfin-ning.Ortofon är främst känt för att tillverka grammofonpickuper och gummibuss-ningar. Denna kunskap kommer väl tillhands vid tillverkningen av en ben-ledare. Kraven på en hörapparatbenle-

Välkommen till Vejle hälsade den församlade danska kåren av tekniska audiologer.

Vi har varit på Dansk Teknisk Audiologisk Selskabs årsmöte i Vejle. Ett drygt 30-tal

personer hade samlats för att lyssna på ett antal föredrag med tyngdpunkt på

audiologisk diagnostik.

Tekniska audiologer möttes i Vejle

P

AUDIO-NYTT 4/11 17

dare och kraven på en diagnostikbenle-dare är inte desamma och den fysiska utformningen är den stora utmaningen i utvecklingen.

Hörapparatbrus svår fråga

även nästa föredrag hade svensk an-knytning. Sten Østergaard Olsen talade om sitt och sina svenska kollegors pro-jekt ”Acceptable Noise Level”. Projek-tet syftar till att utröna hur mycket brus en hörapparatanvändare kan acceptera i sitt lyssnade. Resultaten pekar inte på något entydigt resultat. Förhoppningen är att kunna använda ett test för att kunna prediktera hörapparatanvänd-ning, dock pekar inte resultaten på att detta är fallet.Så var det då dags för kursen höjdpunkt: professor Charles ”Chuck” Berlin från All Childrens Hospital i St. Petersburg, Florida. Som så många andra amerikan-ska föreläsare lade Chuck stor vikt vid framförandet, det var mycket show och kalla fram åhörare för att illustrera oli-ka saker, som t.ex. basilarmembranets rörelse. Det var också mycket kunskap.Efter ett inledande kåseri om audiologi inledde Chuck sin presentation med att betona vikten av att vara systematisk i sitt arbete. När tekniken strulade ritade Chuck snabbt upp en matris på ett bläd-derblock för att illustrera utfallet från mätningar vid olika hörselskadetyper. ”Tänk utanför ramen” var också ett råd som han gav d.v.s. att kunna förstå var-för man ibland kan få konstiga svar från en mätning när man hade tänkt sig något annat. Han tipsade också om att an-vända den gamla klassikern Delayed Auditory Feedback för att testa funktio-nen på ett cochleaimplantat. D.v.s. pa-tienten kommer att staka sig när han hör sig själv genom ett fungerande implan-tat.

Olika infallsvinklar på ABR

Nästa tre föredrag behandlade ABR ur olika synvinklar. Claus Elberling berät-tade om sitt arbete med att utveckla CE-chirpen , d.v.s. den speciella variant av en klick som tar hänsyn till tidsfördröj-ningen i cochlean. Idén är inte ny utan går tillbaka till mitten av 80-talet, men Claus har gjort ett gediget arbete med att få chirpen att kunna användas i kli-nisk rutin. Sinnet Kristensen följde upp det hela med att redogöra för sitt kan-didatarbete från audiologutbildningen.

Arbetet är en jämförelse mellan olika ABR-klickar där CE-chirpen utvecklats ytterligare genom att göras nivåbero-ende. I det sista föredraget i ABR-block-et redogjorde Claus Elberling för skill-naderna mellan olika hörtelefoner som används vid ABR-mätning. Speciellt uppmärksammade han skillnaderna mellan Etymotic Research 2 och 3. Dessa hörtelefoner används parallellt men har stora skillnader i frekvensgång.Därmed var den första dagen slut! Kvällens program var ”Middag efter-fulgt af hyggeligt samvaer med Chuck Berlin ved jazzklaveret…”. En trio bil-dades spontant med Jesper på bas och Bue på flöjt. Det blev en mycket hyg-gelig afton!

Vet inte finns inte

Lördagens session inleddes av Jesper Hvass Schmidt som redogjorde för ett självinstruerande audiometrisystem som kan användas vid massscreening av hörsel. Metoden är baserad på en forced choice metod och med en speci-ell algoritm för att bedöma svaren. Jes-per var nöjd med metoden men pekade på praktiska problem som t.ex. att pla-cera supraaurala hörtelefoner, som t.ex. TDH39, korrekt på örat.även Ellen Raben Pedersen har gjort ett självinstruerande test för hörselscre-ening. Detta test är ett taltest baserat på Dantale II, d.v.s. Hagerman-test på danska. Detta test bygger också på en forced choice metod där man tvingar testpersonen att avge ett svar. ”Vet inte” existerar inte!

Psykoakustik

Innan kursens avslutande inlägg av Chuck, talade Morten Løve Jepsen om grundläggande psykoakustik. Han po-ängterade vikten av att ta reda på ”Vad, Var och Varför” i den grundläggande diagnostiken. Detta kan göras med hjälp av: audiometri, att mäta recruitment med input/output, mäta frekvenskäns-lighet, mäta tidskänslighet samt att på något sätt mäta riktnings-(3D)hörsel.Vi tackar Birger, Bue och Ellen för ett par mycket trevliga och givande dagar.På gensyn!ännu mer information på DTAS hem-sida www.dtas.info.

Tomas Tengstrandtomas.tengstrand@vgregion.se

SPAF-spaltenAlla medlemmar och läsare av Audio-Nytt!

Nu är det full aktivitet i styrel-sen med att planera kommande konferens med temat ”Det goda exemplet” som äger rum den 20 april 2012 i Stockholm. Vi firar 10-årsjubileum som förening och vi hoppas att många med-lemmar vill vara med och fira detta.

I samband med konferensen kommer vi troligen kunna presentera Cohle-ars Listen Learn and Talk översatt till svenska. Anna Persson och Ur-sula Willstedt-Svensson arbetar just nu med översättningen. Tryckkost-nader betalas med bidrag från Cohle-ar och SPAF.

Läs mer på hemsidan

Missa inte att gå in på SPAF:s hem-sida, där du kan följa uppdateringar av bl.a. vår kommande konferens. Där finns också information för dig som är seniormedlem eller önskar att bli det.

Seniormedlemmar reste till Åland

En Ålandsresa är på gång för er se-niorer. Förmodligen har resan ge-nomförts när du läser detta, avrese-dag är den 30 november. Vi hoppas få en rapport om resans trevligheter på hemsidan och kanske kan det locka fler seniorer till nästa aktivitet. Självklart hoppas vi se er på vårens konferens tillsammans med övriga deltagare.

Ofullständigt referat

Vi beklagar att sammandraget av vå-rens konferens i förra numret av Au-dio Nytt blev ofullständigt. Vi önskar alla våra medlemmar en fin advent!

Styrelsen

18 AUDIO-NYTT 4/11

Ett snabbt och enkelt test för screening av hörseln hemifrån - detta var målsättningen

för Linköpingsforskarna Birgitta Larsby och Mathias Hällgren när de påbörjade

arbetet med det svenska tresiffertestet för telefon och Internet. I dag är

testversionerna klara och förhoppningen är att de sprids till allmänheten och bidrar

till att öka uppmärksamheten kring hörselfrågor.

Hörseltest viaInternet och telefon

AUDIO-NYTT 4/11 19

estet utvecklades inom EU-projek-tet HearCom (Hearing in the com-munication society) och är ett tal-

i-brus-test av samma typ som först togs fram för telefon av den holländske forskaren Cas Smits [1]. Under testet spelas tre enstaviga siffror åt gången upp samtidigt som ett brus-ljud. Om testpersonen svarar rätt spelas nästa sifferkombination upp med en lägre

volym och svarar den fel blir volymen högre - bruset hålls på en konstant nivå. Genom att spela en mängd sådana sifferkombina-tioner (tripletter) kan ett medelvärde räknas ut för det signal-brus-förhållande (S/N) där 50 % av tripletterna uppfattas korrekt. Det-ta värde ligger sedan till grund för det åter-givna testresultatet. Fördelar med att an-vända ett siffermaterial är att siffror är välkända för alla, att det är svårt att gissa sig till en sifferkombination och att det be-gränsade materialet minskar inlärningsef-fekterna.Eftersom tripletterna presenteras i brus så är det inte så kritiskt med den absoluta nivån så länge siffrorna är klart hörbara - vilken telefon eller vilka hörlurar man använder spelar därför mindre roll. Dock bör kvalitén på ljudöverföringen vara stabil och därför rekommenderas inte mobil- eller IP-telefo-ni. Testets procedur är enkel och kan auto-matiseras, och passar därför bra för att ut-föras hemifrån via Internet eller telefon utan större kostnader än vanlig telefontaxa. Liknande test är redan utvärderade i flera andra europeiska länder (t ex England, Tyskland och Frankrike) och har där upp-visat positiva resultat och stort intresse från allmänheten [2].

Framtagning av talmaterialet

Mycket jobb lades ner på att få ljudmate-rialet så homogent som möjligt. Ljudfiler med de sju enstaviga siffrorna 0, 1, 2, 3, 5, 6, 7 spelades in och volymjusterades. Där-efter konstruerades testlistor bestående av tresifferkombinationer så att varje siffra förekommer på första, andra respektive

tredje plats lika många gånger, det vill säga 21 balanserade tripletter i varje lista. Bruset togs fram genom att bestämma långtids-medelvärdet av alla ingående sifferljudfiler.Tal- och brusmaterialet sattes samman och testades sedan med normalhörande på olika signal-brus-förhållanden från -12 till 0 dB S/N. Alla listor presenterades både bredban-digt via hörlurar samt via telefon eftersom frekvensåtergivningen är begränsad i tele-fonen (300-3400 Hz). Den siffra/position vars uppfattbarhet avvek minst från genom-snittet sparades och ljudmaterialet valide-rades sedan ytterligare med en ny grupp normalhörande. Resultatet är ett tal-i-brus-material i två versioner, vars ljudnivåer är justerade för jämnhet och optimal uppfatt-barhet för telefon respektive vanliga hörlu-rar.

Utveckling och utvärdering av testversionerna

Talmaterialet fördes sedan över på en tele-fonserver och testet programmerades av dåvarande ingenjörsstudenten Mats Lean-dersson som deltog i projektet som sitt examensarbete [3]. När systemet var ut-vecklat genomfördes en studie med både normalhörande och personer med hörsel-nedsättning, där samtliga genomförde både Internet- och telefonversionen av testet. Tonaudiogram och tal-i-brus-test med det svenska HINT-materialet ingick också lik-som ett frågeformulär där deltagarna kunde jämföra och lämna synpunkter på testerna. Resultatet av studien sammanfattas i bilden där signal-brus-förhållandet (S/N) för att uppfatta 50% av tripletterna anges på y-

Hörseltest viaInternet och telefon

T

Jämförelse mellan Internet- och telefonversionen för normalhörande och hörsel-nedsatta.

20 AUDIO-NYTT 4/11

axeln. Det framgår att i telefonversionen, som testar ett öra i taget, fås ett sämre S/N (se bild 1) än i Internetversionen som testar

båda öronen samtidigt. Vidare framgår det att skillnaden mellan Internet- och telefon-versionen är större för hörselnedsatta än för

normalhörande. En stor orsak är skillnaden i frekvensåtergivning mellan testversio-nerna. Med telefonversionens begränsade

21 AUDIO-NYTT 4/11

bandbredd är det inte säkert att man fångar en vanlig högfrekvens hörselskada med normala hörtrösklar i basen. För att utvärdera och bestämma gränser för vad som är ”normalt” testresultat korrele-rades S/N i tresiffertestet till S/N i HINT och till tonmedelvärden. Bild 2 visar kor-relationen mellan S/N för Internettestet och S/N i HINT. Korrelationen mellan resultatet i HINT och tresiffertestet är mycket hög. För de normalhörande beräknades medel-värde (m) samt standardavvikelse (sd), i S/N för att uppfatta 50% av tripletterna. Efter att man genomgått tresiffertestet ges ett av tre möjliga resultatmeddelanden till testta-garen som bygger på gränserna i bilden. Gränssättning av telefonversionen av testet sker på motsvarande sätt. Svaren från frågeformulären visade att båda Internet och telefonversionen av tresif-fertestet upplevdes som enkla att förstå och utföra av försökspersonerna. De yngre del-tagarna i försöket föredrog i större utsträck-ning Internetversionen medan de äldre fö-redrog telefonversionen. Det finns sålunda ett behov av två testversioner och man kan välja den variant man föredrar och har till-gång till.

Sammanfattningsvis

Tresiffertestet ger en god korrelation med taluppfattning i brus mätt med de svenska HINT-meningarna. Metoden ger god träff-säkerhet vilket möjliggör screening av hör-seln. Testet är enkelt, snabbt, billigt och

objektivt och ger svar på frågan om ens hörsel är OK, och den kan vara ett första steg på vägen att ta kontakt med hörselvår-den.Ett varmt Tack riktas till EU-projektet Hear-Com och till HRFs Hörselforskningsfond för ekonomiskt bidrag som möjliggjort ut-vecklingen av det svenska tresiffertestet för Internet och telefon.

Mathias HällgrenBirgitta Larsby

Mats LeanderssonTeknisk Audiologi, Linköpings Universitet

Referenser: 1. SMITS, C., KAPTEYN, T. S. & HOUT-GAST, T. 2004. Development and valida-tion of an automatic speech in noise scre-ening test by telephone. Int J Audiol 43(1): 15-28.2. BUSCHERMöHLE, M., WAGENER, K. C., LUTMAN, M. E., LARSBY, B. & LYZENGA, J. Hearing Screening tests by telephone and Internet: HearCom imple-mentations in European countries. In: EFAS-2009, Teneriffa, Spain.3. LEANDERSSON, M. Hörselscreening

via det publika telefonnätet: Utveckling och validering av testapplikation. Examensar-bete vid LiU, 2010. Internetlänk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-62359

Utvärdering av Internetversion samt data för gränssättning.

Hur gör jag testerna?

Telefon:

Du behöver en vanlig knapp-

telefon. Testet är inte utvär-

derat för mobil- eller IP-te-

lefoni. Sitt i ett normaltyst

rum och se till att inte bli

störd. Håll telefonluren vid

samma öra under hela sam-

talet.

Telefonnummer:

010-1037118

Internet:

Du behöver en vanlig dator

med fungerande ljudkort,

hörlurar och Internetupp-

koppling.

Adress:

http://www.tresiffertestet.se

22 AUDIO-NYTT 4/11

är jag var alldeles i början av utbildningen var jag på Små-lands Nation i Göteborg. Det var

hög musik, och ett par dagar efter hade jag tinnitus - hörde sämre och ljudet var burkigt. Jag skrev till Hälsoskydds-nämnden i Göteborg att man skulle undersöka hur diskotek kunde skada hörseln. Jag rekommenderade en gräns på 90 dBA. Hälsovårdsnämnden tog skrivelsen på allvar och undersökte restaurangerna och diskoteken i Göteborg. Ljudnivå-erna uppmättes, hörseln undersöktes på de anställda och anställda och besökare intervjuades. Man frågade inte efter tin-nitus.Undersökningen visade ett flera upp-levde musiken obehagligt hög, framför allt de anställda, men det var inte över-drivet många som hade hörselnedsätt-ning. Man menade då att man inte kunde få hörselproblem av ljud man gillade. Denna felaktiga uppfattning har man övergivit, men ibland används detta felaktiga argumentet till att inte göra tillräckliga insatser.

Mer förebyggande arbete behövs

Jag utbildade mig till öronläkare och audiolog i Göteborg. Jag flyttade till Nässjö och blev kliniker och träffade ett stort antal personer med hörselproblem, tinnitus och ljudkänslighet . Alla nära samtal med patienterna har gett mycket erfarenhet. Det har varit många, många patientmöten.Det förebyggande arbetet med att mins-ka risken för hörselskador anser jag skall prioriteras bättre. Jag fick tillfälle att åka lok och mäta ljudnivåer i de olika loken - T-lok och D-lok - och vilka ljud som banarbetaren möter när

tågen bromsar. De som arbetade vid växlingen hade höga ljudnivåer på sin arbetsplats. Jag besökte industrier, plåt-slagerier, byggarbetsplatser, postsorte-ring, sågverk, förskolor, skolor, gym med mera.När jag inte kunde forska längre blev jag fritidspolitiker. Det gav möjlighet till att skriva motioner om ljudnivåer i förskolorna och i skolan. Jag försökte tidigt förbjuda smällare. Jag skrev mo-tion om att brand och stöldlarm inte skulle ha sitt ljudmaximum i diskanten där hörselskadade ofta inte har hörsel och som dessutom skadar mer. Ljudni-våerna på diskotek där kommunen var inblandad skulle inte överstiga 90 dBA.Tillsammans med landstingets utveck-

lingsavdelning analyserade vi ljudni-våer i förskolor. Det ordnades olika utbildningstillfällen för att vi tillsam-mans skulle minska risken för tinnitus, ljudkänslighet och stress.

Stressade stockholmare

Nu är jag hörselläkare på Sabbatsbergs närsjukhus och träffar många personer med hörselproblem av olika slag. Stockholmarna är mer stressade än små-länningarna. Det känns direkt när man stiger av tåget. En patientkategori som blir allt vanligare är den stressade kon-torsanställde. Den som arbetar i det öppna kontoret med flera medarbetare i samma lokal blir stressad av alla ljud-intryck. Det går åt mycket energi när hjärnan skall sortera bland alla ljudin-trycken. Detta leder till stress.Den ljudstressade upplever att man har svårare att lyssna. Det blir för mycket ljud under arbetsdagen. När man kom-mer hem blir man trött och orkar knappt konversera. Den som redan har hörsel-nedsättning får mer symtom och får ännu svårare att höra i arbetet. Med stressen följer ljudkänslighet och tin-nitus. Görs det inget radikalt för att för-bättra arbetsmiljön på kontoren kommer det att bli många som får lida och inte orka med sina arbeten.Dan Larssons undersökning på Karo-linska Institutet om samband mellan stress, tinnitus och ljudkänslighet stäm-mer väl överens med mina kliniska er-farenheter. Genom att belysa vilka sym-tom stress ger ökar kunskapen och förståelse för hur man skall minska stressen i arbetslivet innan den tar sig för allvarliga uttryck.

Marie-Louise Ekholmmarielouise.ekholm@gmail.com

Marie-Louise Ekholm:

Min pappas hörselskada gjorde mig till öronläkare

N

Jag började intressera mig för hörsel i barndomen. Pappa hade hörselnedsättning. Vi

lärde oss att tala tydligt. Jag bestämde mig tidigt för att bli öronläkare.

Marie-Louise Ekholm.

23 AUDIO-NYTT 4/11

Det förs idag en debatt om att hörapparaten och teknikutvecklingen inte är

avgörande för brukarens upplevelse av bra hörselvård. Inget kunde vara mer fel. De

upphandlade apparater som erbjuds brukare i många landsting är ofta 3-5 år gamla,

och då går man miste om de landvinningar som gjorts de senaste åren. I Skåne och

Stockholm, där man tillämpar Fritt Val, har brukaren möjlighet att välja det senaste.

Ur både ett patient- och audionomperspektiv måste det rimligen vara att föredra.

tveckling av hörapparater sker i lika snabb takt som annan kon-sumentelektronik. Jämförelser med persondatorer, mobiltele-

foner och kameror är inte orimliga.Utvecklingen av programvara, signal-processorer, knappcellsbatterier som är så små att hörapparaterna t.o.m. får plats inne i hörselgången är några exempel på den teknikutveckling som sker på området.Signalbehandlingen optimeras med ny teknologi till brukarens behov och ljud-miljö. Den legitimerade audionomen behöver också en avancerad och speci-alutvecklad programvara för att kunna ställa in och optimera hörapparatens egenskaper i förhållande till brukarens behov.övriga komponenter i hörapparaterna förändras och förbättras, vilket bidrar till ljudkvalitet, nya utförande och kon-cept, ökad hållbarhet och fukttålighet, design, hanterbarhet och utseende.

Hotline eller Iphone?

Man kan sammanfatta det med att nya hörapparater är bättre än äldre i alla avseenden. 1989 kunde man ringa med en Ericsson Hotline telefon, och alla som hade en sådan tyckte att det vara revolutionerande och bra.Ingen betvivlar idag att en Iphone är bättre i alla avseenden. 1989 års model-ler av hörapparater fungerade och hade många nöjda brukare. Men dagens mo-

derna hörapparater är bättre. Och mor-gondagens hörapparater kommer att vara ännu bättre än dagens.Teknikutvecklingen går hela tiden fram-åt - som tur är - och vad betyder det för brukaren av dagens nya moderna hörap-parater?

Vinster med utvecklingen

Mer exakt anpassning av förstärkning i förhållande till hörselnedsättning i olika ljudmiljöer.Ökade möjligheter till automatiska justeringar i förhållande till ljudmil-jö.Mer naturligt ljud och förbättrad ljud-kvalitet.Ökad komfort, inga oönskade eller starka ljud, ingen instängdhet eller lockkänsla.Förbättrad passform på eller i örat.Nya utseenden och modern design, ökad möjlighet till att göra hörap-paraten attraktiv för den som använ-der den.Förenklad hanterande av hörapparaten genom smarta funktioner och fjärrkon-troller av olika modeller för olika mär-ken.Uppkopplingsmöjligheter till annan vardagselektronik som mobiltelefon, dator, TV, mm vilket gör att hörap-paraterna fungerar som ett modernt headset.Ser man till brukarens tillgång till den senaste teknologin idag är det uppenbart

att de upphandlade systemen ger 3-5 års eftersläpning i det utbud som brukaren erbjuds. Det genomsnittliga produk-tionsåret på en hörapparat som erbjuds via landstingens hörselcentraler är 2008.

Senaste modellen i Skåne

Det alternativa systemet med Fritt Val för brukaren, som tillämpats framgångs-rikt i Skåne och Stockholm, ger bruka-ren tillgång till de senaste modellerna. Den vårdpeng som följer med brukaren ska givetvis täcka ett fullgott utbud av ny teknik. Vi som utvecklar och tillver-kar hörapparater vet att det är stora skill-nader på hörapparater. Bra hörapparater som anpassas av duktiga legitimerade audionomer ger bra hörsel till brukarna. Det sparar också resurser då brukarna blir mer nöjda och återbesöken för evi-ga justeringar minskar drastiskt.

Bara det bästa gott nog

Slutsatserna borde vara entydiga för alla som har brukar- och patientperspek-tiv: bara det bästa är gott nog för bru-karen, och med fritt val av hjälpmedel måste vi tillverkare ständigt konkurrera med den senaste tekniken till det bästa priset.

Hörapparatföretagen Svensk HörselOticon Widex GN ReSound Sennberg

Phonak Unitron Medilink Starkey

U

Svensk Hörsel:

Nya hörapparater bättre än äldre - eller hur är det?

24 AUDIO-NYTT 4/11

ärnpliktiga är under den militära utbild-ningen ofta utsatta för

extremt höga ljudnivåer, mest från vapen, men även från fordon, flygplan m.m. Trots att exponeringstiden är kort, mindre än ett år, har vi i flera studier visat att risken att drabbas av lätta hörselför-sämringar är två till tre gång-er högre under värnplikt jäm-fört med en inte bullerexpo-nerad kontrollgrupp. Detta gäller trots att försvarsmak-ten har gjort stora ansträng-ningar i det förebyggande arbetet, med rigorösa säker-hetsföreskrifter, utbildning om hörselskaderisker och genom att förse alla soldater med elektroniska hörsel-skydd som möjliggör kom-munikation.

Tinnitus och ljudöverkänslighet

Värnpliktiga som redan vid inryckning hade en lätt hör-selnedsättning hade en ökad risk att drabbas av hörselför-sämring under värnpliktsti-den jämfört med värnpliktiga med normal hörsel vid in-ryckning. Både före och un-der värnplikten gällde att de som ofta varit exponerade för ”höga ljud som medfört att de fått besvär av tjut eller pip i öronen” hade en förhöjd risk för hörselnedsättning men också för tinnitus och

ljudöverkänslighet.Arbetet med avhandlingen har bidragit till förbättring och utveckling av försvars-maktens hörselvårdsprogram samt i framtagandet av Ar-betsmiljöverkets råd för ”Ut-värdering av hörselvårdspro-gram” på arbetsplatser.

Bakgrund

Jag har i många år arbetat som arbetsmiljöingenjör, bl.a. inom försvarets före-tagshälsovård. 2010 dispute-rade jag på Karolinska Insti-tutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap i ämnet Tek-nisk audiologi. Min huvud-handledare var professor Ulf Rosenhall. Bihandledare var docent Björn Hagerman och med dr Per Anders Hell-ström. Tyngdpunkt i avhand-lingen låg på unga mäns hör-sel och bullerpåverkan under värnplikt. Ironiskt nog sam-manföll disputationen med att det svenska värnpliktssys-temet efter nästan 200 år, av-vecklades.

Vanligaste arbetsskadan

Utgångspunkten för avhand-lingen var att det under mit-ten av 1990-talet uppmärk-sammades att den vanligaste orsaken till arbetsskadean-mälningar bland värnpliktiga var hörselnedsättningar. Det-

ta fick till följd att Försvars-makten satsade på förbätt-ringar av det förebyggande arbetet. Alla vapen och for-don bullermättes, utbild-ningsprogrammen förbättra-des, nya hörselskydd inför-des och den audiometriska uppföljningen blev mer nog-grann än tidigare. Avhandlingen består av fyra delarbeten. Det första be-handlar prevalens av hörsel-

nedsättning före militärtjäns-ten, bland ”alla” 18-åriga svenska män under perioden 1971 till 1995. I den andra delen har vi studerat buller-exponering, hörselnedsätt-ningar och subjektiva hörsel-problem vid inryckning dvs. före värnplikttjänstgöring. I arbete tre och fyra jämförde vi incidens av hörselförsäm-ring under värnplikt och pre-valens av hörselnedsättning

Avhandling:

Militärbuller och hörsel-skador under värnpliktenUnder 1970-talets början var prevalensen av lätta hörselnedsättningar bland

mönstrande manliga artonåringar c:a sexton procent. Under 1980-talet minskade

prevalensen till under tio procent för att under 1990-talet öka så att prevalensen 1995

åter var sexton procent.

V

AK 5, ljudnivå 155 – 160 dB peak.

25 AUDIO-NYTT 4/11

och symtomförekomst efter värnplikt med motsvarande resultat i kontrollgrupp före värnplikt.

Material och metod

Arbete I genomfördes som en retrospektiv registerstu-die. Vi studerade tvärsnitts-data från mönstringsaudio-gram under sex enskilda år från 1971 till 1995. I mate-rialet ingick alla svenska 18-åriga män under åren 1971, 1976, 1981, 1986, 1991 och 1995, sammanlagt 337 986 personer. Bortfallet då det gäller mönstringsau-diogram var 7% 1971 för att öka till 18% 1995.

Tvärsnittsstudie

Arbete II var en tvärsnitts-studie och genomfördes vid inryckning, dvs före militär-tjänst. I studiegruppen ingick 839 värnpliktiga män vid tre olika arméförband. De var i snitt tjugo år gamla vid in-ryckningen 2002-2003 och uppfyllde Försvarsmaktens hörselkrav.

Vi studerade prevalens av hörselnedsättning och sub-jektiva hörselbesvär.

Longitudinell studie

Arbete III hade en prospektiv longitudinell design och om-fattade tiden från inryckning till utryckning med militär bullerexponering. Totalt in-gick 747 värnpliktiga män från tre olika förband i stu-dien. En militärt oexponerad grupp om 138 män i samma ålder användes som kontroll. Studien genomfördes under perioden 1999-2000. Vi stu-derade incidens av hörselför-sämring. Arbete IV var en prospektiv longitudinell studie som täckte perioden från mönst-ring över inryckning till ut-ryckning från militärtjänsten. Studiegruppen var samma som i Arbete II. Undersök-ningen pågick under perio-den 2002-2005. Värnplikts-tiden var i snitt åtta månader lång. Perioden mellan mönst-ring och inryckning var i snitt tretton månader och använ-des som kontroll i studien. Vi

studerade prevalens av hör-selnedsättning och subjekti-va hörselbesvär samt inci-dens av hörselförsämring.

Screeningaudiometri

Alla mönstrande och värn-pliktiga hörseltestades med screeningaudiometri i ljud-isolerade hörselburar. I Ar-bete I var screeningnivån 20 dB HL och de testade frek-venser 0,5, 1, 2, 3, 4 och 6 kHz.Testningen gjordes under 1970 och 1980 talen manu-ellt. Under 1990-talet inför-des datoriserade automatiska audiometrar.I Arbete II, III och IV använ-des datoriserade automatiska audiometrar och screening-nivån var 10 dB HL. De tes-tade frekvenser var 0,5, 1, 2, 3, 4, 6 och 8 kHz. I arbete II och IV användes frågeformu-lär till alla deltagare vid in- och utryckning. Formuläret var kort och omfattade frågor om subjektiva hörselsym-tom, bullerexponering och andra faktorer som kan ha påverkan på hörseln. Vid ut-

ryckning lade vi till frågor om upplevelsen av det mili-tära hörselvårdsprogrammet, då det gällde t.ex. utbildning och hörselskyddsanvänd-ning.Svarsfrekvensen på enkäten låg vid inryckning på 100% och vid utryckning på 95%. Bortfallet i enskilda frågor var lägre än 3%. Som utfallsmått användes i Arbete I, II och IV prevalen-ser av hörtrösklar ≥ 25 dB HL. I arbete III och IV an-vändes som utfallsmått inci-dens av hörselförsämring (STS) mellan två testtillfäl-len ≥ 15 dB vid någon frek-vens och i ett eller båda öro-nen (verifierad med upprepat test).

Resultat och diskussion

MönstringI Arbete I kunde vi konsta-tera en minskning i prevalens av hörselnedsättning från 16% till 8% från 1970-talet till början 1980 talet (1971-1981) bland 18-åriga män före värnplikt. Under

Figur 1. Mönstrande 18-åriga svenska män under perioden 1971-1995 (n= 301 873). Prevalens av minst en hörtröskel ≥25 dB HL i ett eller båda öronen vid frekvenserna 3, 4 eller 6 kHz, procent.

AUDIO-NYTT 4/1126

1990-talet ökade prevalensen av hörsel-nedsättning för att 1995 åter vara 16% (figur 1). Tyvärr var det inte möjligt att studera utvecklingen efter 1995 med bibehållen kvalitet då bortfallet vid mönstringen därefter blev för stort. Svåra hörselnedsättningarna ≥ 45 dB HL minskade under hela den studerade perioden 1971-1995. ökningen av hör-selnedsättningar efter mitten av 1980-ta-let var huvudsakligen orsakad av lätta nedsättningar vid höga frekvenser (fö-reträdesvis vid 6 kHz).Vi har tyvärr inga data med orsaksfak-torer kopplade till vårt material så vi kan bara spekulera i orsakerna till för-ändringarna.Nedgången av hörselnedsättningar mel-lan 1971 och 1981 observerades bland de ungdomar som växte upp på 1950, 1960 och 1970 talen.Under denna period inträffade stora för-ändringar till det bättre för folkflertalet vad gäller ekonomiska förhållanden och olika aspekter av socialt välstånd och hälsa.Sjukvårdssystemet förbättrades med mödra- och barnavård inkluderande förbättringar i omhändertagande av barn med öNH-sjukdomar. Andelen tonåringar som började arbeta direkt efter grundskolan, och som därmed

ofta var utsatta för buller i arbetet, mins-kade under perioden.

Ökning av fritidsbuller?

Exponering för hörselskadligt buller i arbetslivet i allmänhet minskade också under 1970-talet. Dessa faktorer kan tillsammans ha bidragit till den förbätt-ring i hörselstatus vi kunnat observera i studiens första del. Under 1980-talets senare del och fram till 1995 observe-rade vi att andelen med lätt hörselned-sättning åter ökade. En möjlig förkla-ring till detta kan vara ökad exponering för buller i fritidsmiljö, t.ex. högljudd musik och freestyleanvändning. även den från 1980-talets senare del ökade ojämlikheten vad gäller ekonomiska och sociala förhållanden har framförts som förklaring.

Inryckning – före värnplikt

I Arbete II kunde vi se att redan vid inryckning till militärtjänst fanns i den-na unga selekterade grupp många med lätta hörselnedsättningar (14,5%) eller subjektiva hörselsymptom som tinnitus (23%) och ljudöverkänslighet (16%). En stor andel hade varit exponerade för höga ljudnivåer på arbetsplatser (21%

ofta), från eget musicerande (16% ofta), rockkonserter m.m. (44% ofta). Som ett summerande mått på potentiellt skad-liga bullerexponeringar använde vi frå-gan: ”Har du varit utsatt för höga ljud så att du fått tjut eller pip i öronen?” (9,4% ofta).Resultaten visade en signifikant över-risk för hörselnedsättning (RR= 3,0), tinnitus (RR= 21) och ljudöverkänslig-het (RR= 23) bland dem som besvarade denna fråga med ”Ofta/många gånger” jämfört med dem som svarade ”Nej, aldrig” (figur 2). Skillnaderna vad gäl-ler hörtrösklar var mest uttalade vid 6 och 8 kHz. Oavsett vilken ljudkälla man varit utsatt för löpte man alltså redan som nitton-åring ökad risk för flera olika hörselbe-svär om man ofta besvärats av tjut eller pip i öronen efter olika typer av bul-lerexponering. Vi ser alltså skäl att i det förebyggande arbetet göra unga män-niskor mer medvetna och uppmärk-samma än idag på den tidiga varnings-klocka för hörselskada som besvär av ”tjut eller pip i öronen efter högt buller” kan vara.

Musik den stora boven

Bland de 17% av de inryckande som

AUDIO-NYTT 4/11 27

exponerats för hög musik genom att ofta spela i ett band, vara ljudtekniker eller discjockey såg vi signifikant högre prevalenser av t.ex. tinnitus och ljudö-verkänslighet jämfört med dem som inte ägnade sig åt sådana aktiviteter. Däremot fanns ingen sådan skillnad mellan dessa grupper då det gäller pre-valens av uppmätta hörtrösklar över 20 dB HL. Förekomst av öronsjukdom och hjärn-skakning med medvetslöshet var kopp-lat till signifikant högre risk för upp-mätta hörtrösklar över 20 dB HL (OR= 3,5 respektive 2,8).

Värnpliktstiden – militär bullerexponering

Arbete III och IV behandlade effekter av bullerexponering under värnpliktsti-den. De värnpliktiga exponeras för ex-tremt höga impulsljudnivåer från olika vapen men också för hörselskadliga ni-våer av kontinuerligt ljud, t.ex. från pansarfordon och kommunikationssys-temen i dessa. Användning av hörsel-skydd är obligatorisk, noggrant reglerad i säkerhetsbestämmelser och följs upp av ansvarigt befäl. De hörselskydd som används är elektroniska nivåberoende hörselkåpor som gör att man kan kom-

municera men samtidigt ha ett fullgott skydd. I vissa extrema bullersituationer är användning av dubbla skydd (skum-propp och kåpa) obligatorisk.I arbete III observerade vi att incidensen av försämring av hörseln (försämring mellan två test på >=15 dB vid någon frekvens och något öra) var två till tre gånger högre (RR= 2,7 CI= 1,0-7,4) under värnplikten jämfört med i kon-trollgruppen. För värnpliktiga inom artilleriet som var utsatta för de högsta impulsljudnivåerna var risken sex gång-er högre än i kontrollgruppen (tabell 1). Vi kunde också konstatera att de värn-pliktiga som redan då de ryckte in till tjänstgöring hade nedsatt hörsel (hör-trösklar >=25 dB HL vid någon frek-vens och något öra) hade en risk för hörselförsämring under värnpliktstiden som var c:a tre gånger högre än hos dem som hade en normal hörsel då de ryck-te in (tabell 2). Samma iakttagelse bland värnpliktiga har tidigare gjorts av Klockhoff et al (1986).

Akustiska trauman under militärtjänsten

I Arbete IV observerade vi en signifi-kant förhöjd incidens av försämring av hörseln under militärtjänsten (RR=1,8,

CI 1,2-2,7). Jämfört med arbete III som gjorts några år tidigare förefaller risk-ökningen vara något mindre men skill-naden mellan de två studierna var inte signifikant. Frekvensområdet 3-6 kHz var mest drabbat (tabell 3). En tendens till större känsligheten för hörselför-sämring för de som hade lätt hörselned-sättning redan vid inryckning fanns även i denna studie (OR= 1,8; p=0.08). En undergrupp på 51 personer (6,1 %) råkade ut för akustiska trauman under militärtjänsten, oftast orsakade av im-pulsbuller. Dessa personer hade vid utryckning signifikant ökade risker för hörselförsämring (RR= 5,7), tinnitus (RR=4,2) och ljudöverkänslighet (RR= 4,3) jämfört med dem som inte drabbats av akustiskt trauma. I hela gruppen ökade prevalensen av tinnitus och ljud-överkänslighet från inryckning till ut-ryckning från 23 (3,4) % till 32 (4,8) % respektive från 16 (1,9) % till 19 % (2,2). Parentesen anger värdet för de som svarade ”Ofta eller alltid”.

Obekväma hörselskydd

I Arbete IV ställde vi också ett antal frågor om det militära hörselvårdspro-grammet. Då det gällde utbildning ef-terfrågade en ganska stor andel av de värnpliktiga mer information om risk-faktorer för hörselskada och åtgärder i samband med akuta hörseltrauman. In-formationen om riskområden runt va-pen och användning av hörselskydd i samband med detta ansågs tillräcklig. Slutsatsen av detta var att medicinsk personal kan behöva tas in för att kom-plettera den utbildning om säkerhetsfö-reskrifter och hörselskydd som idag ges av officerare. Då det gäller frågor om användningen av hörselskydd tydde svaren på att funktionaliteten hos dessa var god men en femtedel av de värn-pliktiga upplevde att skydden ofta var obekväma att bära.

Hörselförsämring - trots förebyggande arbete

Hörselförsämringar under värnpliktsti-den konstaterades alltså trots att försva-ret satsat mycket på förebyggande ar-bete med utbildning, förbättrade säker-hetsbestämmelser och obligatoriska elektroniska hörselskydd till alla värn-pliktiga.Idag är användningen av hörselskydd i princip hundraprocentig.De hörselförsämringar som ändå upp-står är troligen orsakade av olyckor,

Tabell 1. Incidens av hörselförsämring (STS) jämfört med kontrollgruppen.

Tabell 2. Incidens av hörselförsämring (STS) bland värnpliktiga med normal hörsel och med lätt hörselnedsättning jämfört med kontrollgruppen.

Tabell 3. Incidens av hörselförsämring (STS) för perioden före och under militärtjänst. Relativ risk för hörselförsämring under militärtjänst jämfört med perioden före.

AUDIO-NYTT 4/1128

misstag eller slarv. Finska studier från 1970-talet då det förebyggande arbetet var sämre och hörselskydd inte var obli-gatoriska tyder på att risken för hörsel-försämring under värnpliktstiden då var cirka fyra till fem gånger högre jämfört med perioden före värnplikt (Riihi-kangas et al, 1980) jämfört med den riskökning på två till tre gånger som vi observerat.Jämförbara svenska studier från denna period finns inte.

Skärpta antagningskrav

Arbetet har medfört att antagningskra-ven på mönstrande då det gäller hörsel har skärpts, samt att metoderna för upp-följning av de värnpliktigas hörsel för-bättrats. Det har också bidragit till för-bättringar av det förebyggande arbetet. Antalet arbetsskadeanmälningar p.g.a. hörselskador har kraftigt minskat sedan slutet av 1990-talet.

Per Muhrper.muhr@ki.se

Avhandlingen:Per Muhr: Hearing in young men – The influence of military noise and epide-miological aspects., Karolinska Institu-tet 2010, Thesis for doctoral degree (Ph.D.).Ramberättelsen kan hämtas som pdf fil från Karolinska Institutets hemsida un-

der Forskning/Avhandlingar. Sök där på Per Muhr.

Ingående delarbeten I-IV:Muhr P, Rasmussen R, Rosenhall U: Prevalence of hearing loss among 18-year-old Swedish men during the period 1971-1995, Scand J Public Health 2007; 35:524-532.

Muhr P, Rosenhall U: Self-assessed Au-ditory Symptoms, Noise Exposure and Measured Auditory Function among healthy young Swedish Men, Int J Au-diology, 2010; 49:317-325.

Muhr P, Månsson B, Hellström PA: A study of hearing changes among mili-tary conscripts in the Swedish Army, Int J Audiology 2006; 45:247-251.

Muhr P, Rosenhall U: The influence of military service on auditory health and the efficacy of a hearing conservation program, Accepterad för publicering I Noise & Health i mars 2011.

LitteraturRiihikangas P, Anttonen H, Hassi J, Sorri M. 1980. Hearing loss and im-pulse noise during military service. Scand Aud Supp 12, 292-297.

Klockhoff I, Lyttkens L, Svedberg A. 1986. Hearing damage in military ser-vice. Scand Aud, 15:217-222.

Bild 2. Haubits 77B, ljudnivå 175-185 dB peak.

AUDIO-NYTT 4/11 29

Jerker Rönnberg, ansvarig för konferensen och föreståndare för Linnécenter HEAD, och

Konferens i Linköping:

Internationellt möte om kognitiv hörselvetenskapI midsommarveckan stod Linköping värd för den första internationella konferensen

om kognitiv hörselvetenskap för kommunikation (1st International Conference on

Cognitive Hearing Science for Communication, 19-22 juni) och hade lockat nära 200

deltagare från 17 länder.

30 AUDIO-NYTT 4/11

onferensen arrangerades av Linnécenter HEAD-gruppen som framförallt är verksam

vid Linköpings universitet. Konferens-upplägget var inbjudna föreläsare samt fria bidrag presenterade som posters, totalt 25 orala föredrag och 95 posters presenterades under konferensen.Söndagskvällen inleddes med ett väl-kommen från Jerker Rönnberg, ansvarig för den vetenskapliga delen av konfe-rensen samt föreståndare för Linnécen-trum HEAD. Den förre socialministern och nuvarande styrelseordförande för Institutet för Handikappvetenskap vid Linköpings och örebro universitet, Bengt Westerberg, hälsade även väl-kommen till konferensen och följdes av två inledningsanföranden.Stuart Rosen från University College London pratade om taluppfattning i stö-rande miljö (tal-i-brus) och Angela Frie-derici från Max Planck Institutet i Leip-

zig berättade om de nätverk i hjärnan som är involverade för att förstå tal.

Konferensen uppdelad på sju teman

Fortsättningen av konferensen var te-matiskt uppdelad med sju teman som presenterades under två och en halv dag. Insprängt i programmet var presentatio-ner av posters och det var ett gediget program för den som försökte ta del av all information som presenterades.Första temat var ”listening and cogni-tion” som behandlade hur kognition påverkar taluppfattning hos normalhö-rande individer.Talare inom detta tema var Lori Holt från Carnegie Mellon University i Pitts-burg som visade att erfarenheter påver-kar hur vi uppfattar tal. Ingrid Johns-rude från Queen’s University i Kings-ton, Kanada och Linköpings Universitet

berättade att auditiva faktorer och kun-skap interagerar för att underlätta tal-uppfattning. även Barbara Shinn-Cun-ningham från Boston University före-läste under temat och påpekade att uppmärksamhet och möjlighet att byta uppmärksamhet mellan talare under lyssning påverkar vår förmåga att förstå tal.

Individuella skillnader

Nästa tema behandlade hur individu-ella skillnader av kognitiva förmågor påverkar förmågan att förstå tal samt hur kognitiva och sensoriska föränd-ringar interagerar med kommunika-tionsförmågan. Talare inom detta om-råde var Karen Cruickshanks från Uni-versity of Wisconsin, Larry Humes från Indiana University i Blomington och Arthur Wingfield från Brandeis Univer-sity i Waltham.

Den gamle folkpartiledaren Bengt Westerberg följde förhandlingarna i egenskap av ordförande för Institutet för Handikappveten-skap vid Linköpings och Örebro universitet.

K

31 AUDIO-NYTT 4/11

Det tredje och sista temat för konferen-sens första heldag behandlade hur indi-vider adapterar till sin hörselnedsättning samt hur kognitiva faktorer kan mildra dess inverkan vid kommunikation i svåra miljöer.Under detta tema föreläste Quentin Summerfield från University of York, Matt Davis från MRC Cambrige, David Moore från MRC Institute of Hearing Research Nottingham och Kelly Trem-blay från University of Washington i Seattle.

Hörselhjälpmedelsteknologi

Dag två började med tema fyra, om hör-selhjälpmedelsteknologi, d.v.s. hörap-parater och kokleära implantat och de interaktioner som sker med kognitiva nivåer.Här berättade Harvey Dillon från NAL i Sydney om personer som hade spatial

processing disorder, en problematik som gör att personen har minskad nytta av att källan och bruset är rumsligt skilda från varandra. Thomas Lunner från Oticon och Linköpings Universitet talade om att utnyttja kognitiva egen-skaper hos personen vid anpassning av hörapparater medan Björn Lyxell, även han från Linköpings Universitet, be-skrev kognitiv utveckling hos barn med koklea-implantat.

Audio-visuell kommunikation

Tema fem handlade om visuell och audio-visuell kommunikation.Vad händer om kommunikationen är enbart visuell eller om det finns multi-modal information, både auditiv och visuell, t. ex. när man både ser läpprö-relser och hör den auditiva signalen. Ruth Campbell från University College London gav en personlig historisk över-

blick över forskningsområdet och spe-kulerade kring framtiden. Mary Rudner från Linköpings Universitet beskrev fMRI-studier baserade på teckenspråk medan Ken Grant från Walter Reed Army Medical Center i Washington vi-sade att audio-visuell presentation leder till snabbare minnesåtkomst än vid en-bart auditiv presentation.

Nedsatt sensorisk funktion

Det sjätte temat innefattade påverkan av nedsatt sensorisk funktion på kogni-tiva och språkliga funktioner.Talare kring detta tema var Kathy Pichora-Fuller från University of To-ronto och Linköpings Universitet, Anu Sharma vid University of Colorado at Boulder samt Bencie Woll från Univer-sity College London.Sista dagen startade med det sjunde och sista temat. Detta tema behandlade mät-

Full fart var det vid registreringen, och i bänkarna diskuterades det glatt.

32 AUDIO-NYTT 4/11

metoder för kognition i samband med hörselmätningar och behandling. Jim Jerger från University of Texas at Dallas och konferensens ålderman beskrev kognitions-komplexitets mätningar med EEG-svar och Sophia Kramer vid VU medical center i Amsterdam beskrev pupilliometri för objektiv mätning av lyssningsansträngning. Sist ut var man-nen som inledde konferensen, Jerker Rönnberg vid Linköpings Universitet beskrev sin modell för att förklara pro-cesserna vid förståelse av tal.

Med tanke på det gedigna vetenskap-liga programmet var det tur att det även fanns tid till avkoppling och umgänge. Två kvällar var det gemensamma ar-rangemang. Första kvällen kunde man välja mellan flera ställen att inta sin middag. Bland annat kunde man äta vid Göta kanal och Bergs slussar eller följa med på en båttur på Kinda kanal. Andra kvällen var det festmiddag på Konsert och Kongress i centrala Linköping där deltagarna först fick utnyttja sina kog-nitiva resurser för att kommunicera un-

der middagen då Magnus Bäcklund med band stod för underhållningen. Senare byttes de kognitiva resurserna ut mot andra resurser och förde många av del-tagarna ut på dansgolvet och senare ut i den ljumna juninatten. Redan nu pågår planerna för uppföljaren, 2nd Interna-tional Conference on Cognitive Hearing Science for Communication i Linkö-ping någon gång 2013.

Stefan Stenfeltstefan.stenfelt@liu.se

Föreläsningarna var många och talarna mycket engagerande.

33AUDIONYTT 4/11

om titeln indikerar var detta den tredje konferensen i en serie kon-ferenser (de två tidigare var i

Halifax, Kanada, och Göteborg). Denna gång var konferensen samordnad med anaplastologerna som hade sin 25:e in-ternationella konferens förlagd till Sa-rasota. Den största andelen deltagare kom från USA med ca 100 deltagare, men bland övriga 30 länders deltagare dominerade Sverige med 30 deltagare.Den höga närvaron från Sverige kan förklaras med att två av de största aktö-rerna på marknaden inom benlednings-hörapparater är Cochlear BAS och Oti-con Medical, båda baserade i Göte-borgsområdet.Dagarna öppnade med en keynote spea-ker som sedan följdes av en featured speaker. De tre keynote-talarna före-läste om cellbiologi och systembiologi kring titanimplantat-teknologi och om nya intressanta teknologier för benled-ningsstimulering. De tre featured spea-kers var alla från Sverige, Anders Tjell-stöm (Sahlgrenska) redogjorde för fö-delsen av den benförankrade hörappa-raten (BAHA) som utvecklades i Göte-borg på slutet av 70-talet, Stefan Stenfelt (Linköpings universitet) visade att bi-nauralt hörande är möjligt via benled-

ning. Bo Håkansson (Chalmers) redo-gjorde för framtidens benledningshör-apparater och framförallt en implanter-bar som inte kräver hudgenomföring och som just nu utvecklas på Chalmers. Trots att Bo var förhindrad att delta per-sonligen i Sarasota kunde han, via in-ternet, hålla sin presentation från sitt kök i Göteborg för deltagarna i Florida.De stora diskussionerna under konfe-rensen behandlade möjligheten till rikt-ningshörsel hos personer med benled-ningshörapparat för ensidig dövhet samt riktnings och binaural hörsel hos perso-ner med bilaterala benledningshörap-parater.Konsensus var svår att nå när det gäller benledningsapparater för ensidig döv-het, men de flesta visade på bra resultat för personer med bilaterala anpassade benledningshörapparater.Eftersom både Cochlear BAS och Oti-con Medical har introducerat fullt digi-tala benledningshörapparater nyligen, var det flera studier som jämförde nyt-tan med de två systemen. De flesta stu-dier visade på jämförbara audiologiska resultat med de båda systemen, men det fanns en viss positiv preferens när det gällde handhavande för Oticon Medi-cals Ponto system.

Ett par nya hörapparatsystem visades upp. Sonitus Medical’s SoundBite är en lösning som riktar sig mot personer med ensidig dövhet. Systemet har en enhet som liknar en BTE som placeras på det döva örat och överför trådlöst ljudet till en vibrator som fästs mot tänder i över-käken. Systemet är inte allmänt till-gängligt än men de preliminära resulta-ten var positiva.Sophono, ett företag baserat i Boulder, Colorado, har nyligen börjat producera Otomag, en konventionell benlednings-hörapparat som använder implanterade magneter för att positioneras mot hu-den. Det innebär att kirurgi behövs för att sätta fast magneterna i skallbenet, men efteråt är det ingen hudpenetration utan benvibratorn sitter mot huden som i de konventionella benledningshörap-paraterna. Den stora skillnaden är att inget stålband behövs för att hålla vi-bratorn på plats. än så länge är data på detta system knapphändiga och det är svårt att ge en objektiv utvärdering.Flera svar och ny frågor kommer säkert då 4:e konferensen hålls, i Nottingham under 2013 (www.osseo13.com).

Stefan Stenfeltstefan.stenfelt@liu.se

Konferens om transplantati soliga Sarasota

Den berömda delfinstatyn i Sarasota. Foto sarasota.org.

Under dagarna 23-26 mars träffades nästan 300 personer i varma och soliga

Sarasota i Florida för konferensen 3rd International Symposium on Bone Conduction

Hearing and Craniofacial Osseointegration.

S

34 AUDIO-NYTT 4/11

ertil Johansson föddes i Lund 1919 och växte upp i Nordanå mellan Lund och Malmö, där fa-

dern var lärare och kantor.Efter studentexamen i Malmö 1939 följde studier vid KTH i Stockholm, varvade med signalunderofficersutbild-ning och beredskapstjänst under krigs-åren.Från 1946 fram till 1963 var Bertil knu-ten till Institutionen för Telegrafi och Telefoni vid KTH, där han tidigt bör-jade arbeta med hörselfrågor, en bana där han kom att tillhöra den grupp pion-järer som utvecklade svensk hörselvård.

Banbrytande arbete i gruva

På uppdrag av Gruvföreningen inledde han 1949 ett banbrytande arbete röran-de hörselskador orsakade av buller i arbetsmiljön. Han mätte ljudnivåer i Grängesbergsgruvan och genomförde omfattande hörselmätningar på gruvar-betarna.Efter hand kom utveckling av olika ty-per av hörselskydd igång, ett område där tillverkare i Sverige etablerade sig som världsledande.På 1950-talet fortsatte hans engage-mang på bullerskadeområdet i samver-kan med dåvarande Arbetarskyddssty-relsen, där en mobil enhet utrustades för buller- och hörselmätningar på indu-strier runt om i landet. Erfarenheterna ledde så småningom fram till den första rekommendationen om maximala bul-lernivåer i arbetsmiljön, som publicera-des 1972.

År 1963 beslutade Sveriges riksdag att inrätta Institutionen för Teknisk Audio-logi, tillhörig Karolinska institutet men belägen på KTH och med Bertil Johans-son som chef. Detta beslut var bl.a. re-laterat till ett beslut året innan om stats-bidrag för hörapparater. En av institu-tionens viktiga uppgifter gällde kon-trollmätningar på de hörapparattyper som leverantörer ville ha godkända för statsbidrag.

Självskriven ordförande när STAF bildades

Men institutionen under Bertils ledning fick också en central roll i den utveck-ling av svensk hörselvård som var kopp-lad till indelningen av Sverige i sjuk-vårdsregioner, där varje region- och

universitetssjukhus skulle ha en audio-logisk klinik baserad på samverkan mel-lan olika yrkesgrupper. Ingenjörer var då en viktig grupp.Bertil tog tidigt initiativ till att sam-mankalla dessa ingenjörer samt de kol-legor som fanns på specialskolor för döva och hörselskadade för utbyte av kunskap och erfarenhet. Detta ledde till att Svensk Teknisk Audiologisk Fören-ing bildades 1969 med Bertil som själv-skriven ordförande fram till pensionen 1985. Föreningen har idag nära 200 medlemmar.

Forskning, utveckling och kvalitetssäkring

Institutionen för teknisk audiologi hade från början en viktig funktion i att säk-ra kvaliteten i de hörapparater som blev tillgängliga för svensk hörselvård, men också viktiga forsknings- och utveck-lingsprojekt bedrevs. Bl.a. utvecklades en speciell signalbehandling för hörap-parat, en s.k. transposer, där diskantljud omvandlades till lägre frekvens för att göras hörbara för personer med helt ut-slagen diskanthörsel.Bertil var också engagerad i ett viktigt forskningsarbete för att kartlägga när hörselfunktionen utvecklas hos ett mänskligt foster. Dessutom initierade han flera banbrytande projekt med fo-kus på ljudförvrängningar och upple-velse av ljudkvalitet. Dessa avsåg dels utveckling av tillförlitlig metodik, dels tillämpning på både högtalare och hör-apparater.

Bertil Johansson avliden:

Lade grunden till svensk teknisk audiologiBertil Johansson, teknologie hedersdoktor, Täby, har avlidit i en ålder av 92 år. Han

var en av Sveriges pionjärer inom teknisk audiologi.

B

Bertil Johansson.

35 AUDIO-NYTT 4/11

Bertil Johansson var starkt engagerad i att stödja unga ingenjörer som kom in i arbetsfältet. Detta innebar bl.a. att han på ett väsentligt sätt bidrog till inled-ningen av långvariga forskningsinsatser avseende hörapparater, hörselmätning-ar, hörselskydd och bullerskaderisker vid klinikerna och universitetsavdel-ningarna i Linköping och Göteborg.

Starkt engagerad i förebyggande hörselvård

Bertil engagerade sig starkt i förebyg-gande hörselvård avseende hörselska-dor orsakade av buller och i kvaliteten

hos hörapparater för personer som av en eller annan orsak drabbats av hörsel-nedsättning, och även i arbetet med diagnostisk audiologi. Han var aktivt engagerad i utvecklingen av testmate-rial för mätning av förmågan att upp-fatta tal och liksom i utveckling av av-ancerad utrustning för hörselmätningar.

Internationellt arbete för standarder för hörapparater

Internationellt standardiseringsarbete inom ISO/TC43 (Akustik och buller) och IEC/TC29 (Elektroakustik) blev tidigt en kanal för Bertil att föra ut den

kunskap han byggt upp. Inom IEC gäll-de hans engagemang främst utveckling av standarder för hörapparater, ett ar-bete som kom att ha väsentlig betydel-se för att få fram bättre produkter och tillförlitliga mätmetoder.Under perioden 1984-1994 var Bertil ordförande i IEC/TC29 Elektroakustik. Bertils ISO-arbete hade främst fokus på buller som hörselskaderisk i arbetsmil-jön och på hörselskydd.Han initierade ISO/TC43/SC1/WG17 Hörselskydd och var dess ordförande fram till 1997.Det senare området ägnade Bertil också intensivt arbete i egenskap av ordfö-rande under åren 1989-1996 i kom-mitté TC159 Hörselskydd inom den europeiska standardiseringsorganisatio-nen CEN.

Ingenjörsvetenskaps-akademiens guldmedalj

För sitt stora engagemang mot hörsel-skador och för de hörselskadade belö-nades Bertil redan 1963 med Ingenjörs-vetenskapsakademiens guldmedalj. Dåvarande Hörselfrämjandet (nu HRF) tilldelade Bertil sin guldmedalj 1971. År 1980 utsågs han till teknologie he-dersdoktor vid KTH i Stockholm.

Norge ett andra hemland för hela familjen

Bertils hustru Reidun, som gick bort för några år sedan, var född i Norge, och Norge blev därför ett kärt broderland för Bertil. På Hvaler utanför Fredrikstad byggdes det fritidshus som kom att bli en viktig tillflyktsort för Bertil och hans växande familj. Naturen och musiken var två andra vägar till avkoppling i ett intensivt yrkesliv.Många människor i och utanför Sverige har Bertil att tacka för mycket. Svensk hörselvård och svensk audiologisk forskning har förlorat ännu en av de stora pionjärerna som banade väg för en dynamisk utveckling. Vi bevarar med tacksamhet minnet av Bertil som men-tor, kollega och vän.

Stig Arlingerprofessor, Linköpings universitet

Björn Hagermandocent, Karolinska institutet

Arne Leijonprofessor, KTH

Grängesbergs gamla nedlagda gruva, där Bertil Johansson gjorde sina första buller-mätningar, som sedan ledde till arbetsmiljörekommendationer.

www.gnresound.se

Nyfiken på en riktig trådlös hörapparat?

Audionomen 1008.indd 1 2010-08-19 11:05:04