Audio Nytt 1 & 2 2012

AudioNYTTNr 1-2 2012Årgång 39

KOMMUNIKATIONÄR GRUNDEN

RAPPORTKENYA

BETÄNKANDE OM

FRITT VAL

Ystadskvinna blev Årets Audionom

Konferenslista2012:3-5 maj: 12th International Conference on Cochlear Implants and other Implantable Auditory Technologies, Baltimore, Maryland, USA13-18 maj: Acoustics 2012, Hong Kong23-27 juli: 16th INTERNATIONAL SYMPOSIUM ON HEARING, St John’s College, Cambridge, UK5-7 juni: 2012 International Conference on Newborn Hearing Scre-ening (NHS 2012), (Cernobbio, Italy8-12 augusti: International Hearing Aid Research Conference 2012 (ICON 2012), Lake Tahoe, California, USA3-5 september: Barnas 2012 i Örebro1-2 oktober: Nordisk konferens 2012, Barn med cochleaimplantat/hörselnedsättning, Göteborg

SIDAN

TVÅ

Fritt val av hörapparater har dock redan införts i Region Skå-ne och i Stockholm inom ramarna för befintlig lagstiftning. Det innebär i korthet att den som vill ha en hörapparat som inte ingår i landstingets upphandlade sortiment istället erhål-ler en summa pengar av landstinget för att köpa sin hörap-parat. Brukaren äger därmed sin hörapparat och får själv ta ansvar för eventuell förlust och reparationer. En mindre sum-ma ingår som kan användas till service och tekniska hjälpme-del.

Inte samma som fritt vårdval

Fritt val av hjälpmedel är inte detsamma som fritt vårdval. Det senare innebär att alla som uppfyller givna krav kan erhålla auktorisation att öppna en mottagning för hörapparatutprov-ning. Detta har medfört en kraftig ökning av antalet hörcen-traler i främst Stockholm och Skåne vilket har ökat tillgäng-ligheten. Några drivs och ägs av ett par audionomer men de flesta ingår i större företag. Landstinget lämnar ersättning för själva utprovningen samt hörapparater från landstingssortimentet som kostnadsfritt lån. Väljer brukaren en hörapparat utanför sortimentet sker betal-ning med ”hörselchecken” plus eventuellt överskjutande be-lopp ur egen ficka. Det kan bli stora belopp och kostnaderna skiljer sig mellan olika vårdgivare.

Omöjligt jämföra

Det starkaste argumentet för fritt val är just valfriheten med tillgång till ett större urval och nyare teknik än vad som van-ligen görs tillgänglig med dagens upphandlingar. Idag saknas dock öppna jämförelser där man har möjlighet att jämföra olika produkter. Det nya kvalitetsregister som beskrivs i detta nummer kan här fylla en viktig funktion.

Stora krav på brukaren

Fritt val ställer även stora krav på brukaren för att kunna fatta ett informerat beslut. Det är audionomens uppgift att ge saklig, opartisk information och bedöma om personen är lämp-lig för fritt val. Audionomernas möjlighet att ge opartisk och objektiv information kan dock påverkas av ett vinstkrav vare sig som anställd eller i egen verksamhet. Landstingens ersätt-ningsnivåer för utprovning har i detta sammanhang också betydelse.

Vilka rättigheter har brukaren?

När man köper sitt hjälpmedel kallas det egenvård och enligt utredaren lämpar sig hörhjälpmedel för egenvård. Dock är det osäkert var gränssnittet mellan egenvård och rehabiliterings-process kommer att ligga och det är oklart vilka rättigheter som brukaren avsäger sig genom att välja egenvård.Alltså, fokus hamnar helt på själva hjälpmedlet medan andra aspekter av hörselrehabilitering kommer i bakgrunden. Med ökad tillgänglighet till hörapparater kan dock efterfrågan även på annan hörselvård komma att öka.Detta nummer av Audionytt innehåller några artiklar som berör vissa aspekter av fritt val av hjälpmedel men långt ifrån alla. Redaktionen har för avsikt att ta in fler bidrag och inlägg-

Fritt vårdval av hjälpmedel - utredning på remissDen statliga utredningen ”Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet” (SOU 2011:77)

är för närvarande ute på remiss. Med anledning av alla synpunkter och reaktioner har

antalet remissinstanser utökats och remisstiden förlängts till den 25 april.

Utredningen omfattar ett lagförslag som planeras träda i kraft januari 2013.

som berör detta och uppmuntrar alla som har en åsikt att skriva.

Inger Uhlénredaktionsmedlem, [email protected]

Jonas Brännströ[email protected]

Stefan Stenfeltredaktionsmedelem, [email protected]

Vinstkrav och ersättningsnivåer kan påverka brukarens val av hörapparat.

Fantastiska hjälpmedel

telefon kundtjänst 08-590 00 460 www.horsam.se

Läs regelbundet vår blogg på

PowerTel 580 ComboFörsta gången på svenska marknaden: en fast och en trådlös telefon – en fenomenal kombination! Båda telefonerna har inbyggd hörselslinga och extra förstärkt lurvolym upp till +35 dB. Den fasta telefonen har en ”läs nummerfunktion” med talande knappar. Lättlästa skärmar och stora knappar gör detta till en vinnare.Bra för dem som:

Art.nr 766849Pris: 1895 krVid köp av denna produkt re-kommenderar vi även NL100 halsslinga.

PowerTel 60 Plus Vill du ha något mer utöver det vanliga? Den här telefonen låter 1000 gånger högre än vanliga telefoner. Volym upp till +60 dB. Bra för dem som:

har kraftigt nedsatt hörsel Bär hörapparat

Art.nr 766858Pris: 1395 krVid köp av denna produkt re-kommenderar vi även: PTV100 vibratorkudde, DingDong.

TraveltimEn modern, liten och pålitlig väckarklocka. TravelTim är en elektronisk klocka som visar tiden digitalt. Den väcker dig med en ljudsignal, med vibra-tor eller med blinkande ljus.Du kan skjuta upp väckningen 8 minuter med hjälp av Snooze- funktionen. En extern vibrationskudde går att ansluta till 3,5 mm-jacket på TravelTim. Bra för dem som:

Art.nr 764065Pris: 540 krVid köp av denna produkt re-kommenderar vi även Ding-Dong.

blogg.horsam.se

Vill ha snabbvalsknappar

•••

Har svårt att vaknaVill ha en liten och smidig väckarklocka

••

Har nedsatt hörselHar nedsatt synVill ha �exibilitet

•

••

innehåll VåRDVALET – Ett faktaspäckat inlägg 5 FRITT VAL – En mänsklig rättighet 6

FÖRSTE BRUKAREN – Landstingsrådet Stig 10 VETENSKAP – Språngbräda mot framtiden 12

SPAF-SPALTEN – Nu våras det 20 åRETS AUDIONOM – Det blev en skånska 21

NU äR DE SAMS IGEN – Debattörerna som enades 22

SOCIONOMER FIRAR 40 – Ny bok om föreningen 23

ARBETSPLATSHJäLPMEDEL – Skilda världar i landet 24

ARBETSFÖRMEDLINGEN – Så kan vi hjälpa 25

GAMMAL APPARAT – Om du är fattig 26

VäNTA OCH SE – Kommentar från HRF 27 RAPPORT FRåN KENYA – Dröm om cochleaimplantat 28

HÖRSELBRON – Ett kvalitetsregister 33

IPSH – Och kortikosteroider 34

REDAKTIONText: Börje Ohlsson, Box 89, S- 273 22 Tomelilla. Tel. 0708/626 176, fax 0417/312 61.

Utgivningsplan/publishing schedule:Nr/issue no. 1-2materialdat/deadline 15 aprilNr/issue no. 3 1 juniNr/issue no. 4 25 nov

Ansv. utgiv: Kjell Alenius, Hörsam.

Redaktion och e-postadresser:

Kjell Alenius, [email protected] Pihl Frank, [email protected] Ljung, [email protected]örje Ohlsson, [email protected] Stenfelt, [email protected] Uhlén, [email protected]

Kontaktpersoner utomlands:Danmark: Audiolog Ture Andersen, Odense.E-post [email protected]

Finland: Tapani Jauhianien, Audiologis-ka kliniken, Universitetssjukhuset, Hel-singfors.E-post [email protected]

Norge: Einar Laukli, Höresentralen, Uni-versitetssykehuset, Tromsö.E-post: [email protected]

Prenumeration/adressändring:

Laes-Magnus Jansson, Fjällskärs Gård, 611 97 Stigtomta, 0155-590 90. 070-897 96 60, e-post [email protected]

Annonskontakt/advertising contact, mate-rialadress/adress for material:

Mikael Törneman, [email protected],tel.+46 (0)73 22 93 222

För icke beställt material ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att ej införa annonser som strider mot tid-ningens syfte och etik.

Distribution:Audio Nytt distribueras och ägs av Hör-sam, Box 603, S-194 26 Upplands Väsby.Tel 08-590 00 450.Fax 08-590 00 490.

Tryckeri/printer: AB Ystads Centraltryckeri, YstadTelefon: 0046-(0)41173610Telefax: 0046-(0)41117353

ISSN 0347-6308.

Nr 1-2/12. Årgång 39. Upplaga: 3.500 ex.Tryckt på miljövänligt papper.

Fritt val - för alla?Fritt val är ett stort samtalsämne just nu, inte minst i Audio-Nytts spalter.Just nu är ett betänkande i ämnet ute på remiss, så slutresultatet låter vänta på sig ännu en tid.Att Fritt val i t. ex. Skåne har kortat väntetiderna är ostridigt. Samtidigt har landstingens upphandling inneburit att den som vill ha en nyare apparat än den erbjudna får betala ur egen ficka.Runt om i det audiologiska Sverige diskuteras den här utvecklingen flitigt, liksom förstås också här i Audio-Nytt.

KOMMENTAREN

Kommunikation handlar inte bara om ord. FOTO: Börje Ohlsson.

5 AUDIO-NYTT 1-2/12

årdval innebär att personer kan söka hörselvård direkt hos

de godkända (auktoriserade) audionommottagningarna utan remiss. En behovsbe-dömning av personen görs av en legitimerad audionom.är klienten berättigad till hörselrehabilitering enligt landstingets regler, som va-rierar mellan Stockholm och Skåne, vidtar en rehabilite-ringsprocess.Ersättningen av såväl be-hovsbedömning som hörsel-rehabilitering fastställs, pre-cis som för alla andra vård-områden, lokalt i respektive landsting.

Omfattande regelverk

Det är ett omfattande regel-verk som styr Vårdvalet. Som exempel kan nämnas Stockholm där "regelboken" är på 84 sidor. Personer som omfattas av så kallad "utvid-gad rehabilitering" ska hän-visas till andra specialiserade enheter. Fritt Val innebär att klienten kan välja andra hörapparater än de som landstinget upp-handlat. Om klienten vill ha en hörapparat utanför det upphandlade sortimentet ut-går ett av respektive lands-ting fastställt belopp per hör-apparat. För detta kan klien-ten välja en hörapparat utan-för landstingets upphandlade sortiment.

Tillägg för dyrare apparat

Klienten kan, om han/hon valt en dyrare hörapparat få betala ett tillägg av varie-rande storlek eller om man

valt en billigare apparat få en sådan utan eget tillägg. Kli-enten skall alltid upplysas om såväl landstingets eget sortiment, samt att det finns ett valsystem.Om klienten väljer en hörap-parat utanför landstingets sortiment äger och ansvarar klienten för hörapparaten. Om klienten väljer en hörap-parat ur landstingets sorti-ment i Stockholm äger och ansvarar landstinget för hör-apparaten, precis som i de flesta andra landsting.I Skåne äger och ansvarar klienten helt, även för hörap-parater ur landstingets sorti-ment.

Skåne

Ersättning inom Vårdvalet till audionommottagningen ser ut så här: Behovsbedömning 600Hörselrehabilitering 1400Patientavgift 900 Fritt Val Skåne, bidrag till klienten: Basbehov:per hörapparat 1200 krAvancerat behov:per hörapparat 1800 kr Oavsett om klienten väljer Skånes upphandlade hörap-parater eller hörapparater via Fritt Val äger klienten sina hörapparater och står själv för service och reparationer av hörapparaterna. Justering-ar ingår i ersättningen för rehabiliteringen och gäller hela hörapparatens livslängd. Efter fyra (4) år kan klienten få nya hörapparater.Innan Skåne införde Vårdval

drevs motsvarande hörsel-vård av sex hörcentraler och 2007 som var sista året med den driftsformen gjordes ca 7000 hörselrehabiliteringar i Skåne, vilket hade varit kon-stant i flera år.

Fler rehabiliteringar och kortare köer

år 2009 som var första hela året med Vårdval gjordes 14431 rehabiliteringar, 2010 blev det 9311 och 2011 slu-tade det på 9052.Skåne redovisar idag landets kortaste köer enligt den of-ficiella statistiken, se vidare på http://www.vantetider.se/se-vantetider/aktuellt-vaentetidslaege?questionary=a&survey=%2Fanalys%2Fjson-services.

Stockholm

Ersättning inom Vårdvalet till audionommottagningen Behovsbedömning 419Hörselrehabilitering 622Patientavgift 600 Till det kommer en "list-ningsersättning" som ger 204 kr per år och klient till den mottagning där klienten listat sig. Det är dit klienten ska gå för justeringar, service och reparationer. Klienten kan byta klinik - "lista om sig".

Klienten måste lista sig

Redan när man startar sin hörselrehabilitering ska man bli listad.För att kunna få reparationer och justeringar utförda på "gamla hörapparater" som finns ute hos klienter måste klienten lista sig.

Fritt Val i Stockholm, bidrag till klienten:Oavsett behov per hörapparat inklusive insats 3040 krPer insats (propp) 340 krReparationskontoper hörapparat 1340 kr

Klienten ansvarig för apparaten

Om klienten väljer landsting-ets hörapparater lånar klien-ten hörapparaterna, men är ansvarig för dem om de kom-mer bort eller skadas av oakt-samhet.Kostnader för tjänsterna runt justeringar, service och repa-rationer ingår i listningser-sättningen som klinikerna får.Om klienten väljer Fritt Val äger klienten hörapparaterna och ansvarar helt för dem, men har ett reparationskonto att tillgå.Justeringar av hörapparater-na ska ingå i den "listnings-ersättning" som mottagning-en får.

Köerna i Stockholm fortsatt långa

Stockholm införde Vårdval och Fritt Val av hjälpmedel 1 december 2011, så systemet är nytt. Innan dess drevs den "basala hörselrehabilitering-en" i monopol av Avesina som vann det i en upphand-ling 2008.Köerna till hörselvården i Stockholm var innan 2008 långa och mellan 2008 och nya systemet har köerna fort-satt att vara långa.

Kjell AleniusVD Hörsam

V

Fakta om Vårdval/Fritt valKorta fakta om Vårdval och Fritt Val i Stockholm och Skåne. I texten kallas såväl

Skåne som Stockholm för landsting och de ställen där hörselrehabilitering sker för

audionommottagning/mottagning

Vårdvalet i fokus

6 AUDIO-NYTT 1-2/12

akgrunden är att Sverige för-bundit sig att följa FN:s kon-vention om rättigheter för per-soner med funktionsnedsätt-ning, vilket innebär att svenska

staten skall se till att personer med funk-

tionsnedsättning får sina mänskliga rät-tigheter och friheter.När det gäller hörselhjälpmedel skriver man i betänkandet bl a: ”Möjligheten att välja de olika hörselhjälpmedel som tillsammans kan möta den enskildes

B

Fritt val en mänsklig rättighet enligt FN

behov kan också öka inom ramen för ett valfrihetssystem för hjälpmedel eller en personlig budget för hjälpmedel” (se hela texten i separat ruta).Sedan 2008 har tre landsting, Krono-berg, Stockholm och Sörmland arbetat

Den 8 december 2011 presenterade regeringen sitt betänkande av Utredningen om

fritt val av hjälpmedel – d v s om hur personer med funktionsnedsättning fritt skall

kunna välja sina hjälpmedel. Betänkandet är nu ute på remiss.

Bo Svensson, 70, Helsingborg, pensionerad revisor, valde att betala extra för att få en modern apparat.

Det gör du inte med fördelarnai BestSound Technology från Siemens.Du får nu helt nya möjligheter att förbättra dina klienters hörsel. Med det innovativa nytänkandet i BestSound-teknologin är vägen öppnad för mycket bättre anpassning med Pure- och Motion-hö rapparater från Siemens. Vi ser fram emot att presentera dem för dig.

Kontakta oss på tel. nr. 0771-233 300. Siemens Hörapparater c/o Siemens AB, Johanneslundsvägen 12-14, 194 61 Upplands Väsby

Answers for life.

Varför gå miste omen enda decibel?

16513_AB_Siemens ann_A4.indd 1 29/02/12 09.13

8 AUDIO-NYTT 1-2/12

med det som kallas Fritt val, och erfa-renheterna från arbetet har legat till grund för betänkandet.Hörselhjälpmedel har dock inte ingått i Sörmlands landstings arbete.

Många följer efter

Nu arbetar många landsting och kom-muner runt om i Sverige för att införa liknande system kommande år.Syftet med Fritt val har varit att perso-ner som använder hjälpmedel skall få större inflytande och makt över valet av sitt hjälpmedel. Fritt val av hjälpmedel är ett komplement till den vanliga för-säkringen av hjälpmedel.

Så här har det gått till

När det har kunnat fastställas att en per-son har rätt till hjälpmedel via sitt lands-ting eller kommun har förskrivaren gjort en bedömning om personen haft förut-sättning att använda Fritt val av hjälp-medel. Det har då varit förskrivarens skyldighet att informera om möjlighe-ten att använda Fritt val. Personen har även kunnat välja att få sitt hjälpmedel förskrivet på vanligt vis. Det har varit viktigt att förskrivaren och personen som skall använda hjälpmedlet varit överens om vilken modell som passat

honom eller henne.Om personen valt att utnyttja Fritt val

har han eller hon fått en rekvisition av sin förskrivare. Därefter har personen

Hörselundersökning.

Hörseltest.

9AUDIO-NYTT 1-2/12

kunnat köpa sitt hjälpmedel själv och betalat med rekvisitionen.Personen har därmed ägt sitt hjälpme-del.Rekvisionens belopp har bestämts av landstinget eller kommunen. Om hjälp-medlet kostat mer än vad rekvisionen varit utställd på har personen fått be-tala mellanskillnaden. Om hjälpmedlet kostat mindre har mellanskillnaden återgått till landstinget eller kommunen.När det gäller hörselvårdshjälpmedel har t. ex. Stockholms läns landsting bi-dragit med 3 040 kr för en hörapparat och det dubbla för två hörapparater. En förskrivningsavgift på 600 kronor har tillkommit.Ett servicekonto för reparationer och efterjusteringar av hörapparater har fun-nits på 2 500 kronor för en apparat och det dubbla för två.även i fortsättningen är det upp till varje landsting eller kommun att be-stämma bidragens storlek.

Skåne i täten

Skåne var bland de första i landet att prova Fritt val. Ett 40-tal privata mot-tagningar startades. Resultaten kom snabbt. De tidigare långa köerna för att få hörapparat har i det närmaste för-svunnit. Bo Svensson, 70 år, Helsingborg, är pensionerad revisor men jobbar fortfa-rande en hel del. För åtta år sedan fick han sin första hörapparat, men trivdes aldrig med den. –För fyra år sedan gjorde man så en ny avgjutning. Men det blev inte bra. Lju-det liksom fastnade i skallen. Trots att han hade problem tvingades han vänta i fyra år. Sådana är reglerna i Skåne. En ny hörapparat kan man bara få vart fjärde år. Men efter införande av Fritt Val fick han hjälp direkt hos Hörsam i Helsingborg.–Det tog en vecka och sedan ytterligare 14 dagar innan jag fick apparaten.Det bästa av allt; Bo fick den hörap-parat han själv önskade. –Jag ville inte ha gammal teknik och jag kan ju enligt reglerna bara få en ny apparat vart fjärde år.

Ur egen ficka

–Så jag betalade 14 600 kronor ur egen ficka och fick en fantastisk bakom-örat-apparat. Men jag fick 5 000 från lands-tinget.Det får man i Skåne om man ratar bas sortimentet. Hade han valt en bas ap-parat hade han kommit undan med 800 kronor. Men Bo är ändå helnöjd.

–Jag har en hörapparat som jag trivs med. Nu hör jag både bas- och diskant-ljuden perfekt.

Missnöjd med sortimentet

Eva Carlsson-Nagy i Ödåkra är 51 år gammal, och arbetar med personalfrå-

gor på ett företag.Evas bekymmer började 2005, då lä-kare konstaterade att hon hade tinnitus. Ett år senare fick hon problem med hör-seln.Eva är i likhet med Bo mycket nöjd med ”sina” audionomer på Hörsam i Hel-singborg.–Fantastiskt trevliga och hjälpsamma. Och kunniga!Mindre nöjd är hon med Region Skånes bassortiment:–Jag fick en apparat med flera år gam-mal teknik, eftersom jag inte ville be-tala extra. Min apparat funkar, men den är inte optimal.-Det går bra när jag sitter i möten, men telefonen är besvärlig.Nu funderar Eva på att begära bidrag för att få förstärkning till sin telefon.

Landstingens eget val

Förslaget om ett valfrihetssystem säger att landstingen och kommunerna får välja själva om de vill låta sina medbor-gare använda det nya valfrihetssystemetRegeringen har föreslagit att 20 miljo-ner kronor skall gå till valfrihet av hjälp-medel varje år.Hjälpmedelsinstitutet skall få pengar för att göra en handbok om Fritt val. Hjälp-medelsinstitutet skall också informera om varför det är bra att personer med funktionsnedsättning själva kan välja hjälpmedel.Staten skall vidare ge mer pengar till landsting och kommuner så att de kan börja arbeta med Fritt val.

Lars-Magnus Janssonfrialnsjournalist

FaktarutaSå här skriver man i betänkandet om hörselhjälpmedel:

Hörapparater och andra hörselhjälpmedel är ofta lämpliga för eget ägande. De är individuellt anpassade och är i liten utsträckning föremål för återan-vändning.Tillgången till service och reparationer är dock av betydelse.Den som har behov av hörapparat har ofta också behov av andra hjälpme-del t.ex. för att se på tv, prata i telefon, klara sitt arbete m.m. där det under-lättar om alla dessa hjälpmedel passar ihop.Möjligheten att välja de olika hörselhjälpmedel som tillsammans kan möta den enskildes behov kan också öka inom ramen för ett valfrihets-system för hjälpmedel eller en personlig budget för hjälpmedel.

Eva, nöjd med "sina" audionomer.

AUDIO-NYTT 1-2/1210

örsta potentiella brukaren i lä-net var ingen mindre än Stig Nyman (KDS), länets forsk-

nings- och äldrelandstingsråd. Nyman hade länge haft besvär med sin hörsel.–Det var när jag inte längre kunde upp-fatta vad mina kvinnliga kollegor, ofta med ljusa röster, sade på våra möten, som jag slutligen bestämde mig för att söka hjälp.

Tillfrågad om att bli först

Att Stig Nyman blev den förste som kunde utnyttja Fritt val (om man undan-tar de brukare som utnyttjat möjligheten under testperioden, se separat artikel) var förstås inte bara en slump.–Jag blev faktiskt tillfrågad om jag ville den förste, säger han med skratt. Jag ser det som en symbolisk gest.Konsekvensen av Stig Nymans besök ledde till att han nu använder två hörap-parater. Han har dessutom utom en tråd-lös sändare runt halsen, som gör att hörapparaterna tar upp samtalen från och till hans mobiltelefon.

Valde att betala själv

Stig Nyman fick 3 040 kr i bidrag per hörapparat från landstinget. Nu valde han två mycket avancerade apparater, och tillsammans med den trådlösa sän-daren fick han själv punga ut med en hel del extra.–Men det var värt varenda krona, säger han. Livet har tagit en mirakulös vänd-

ning till det bättre.

Engagerad i hjälpmedelsproblematiken

Stig Nyman är djupt engagerad i hjälp-medelsproblematiken. Han har arbetat i 20 år med handikappomsorg och tand-vård i länet och har lett arbetet med att utarbeta Stockholms läns landstings policy i hjälpmedelsfrågan. Det inklu-derar hur mycket pengar en brukare skall få i bidrag av länet och vad som skall gälla beträffande inköp och att låna/hyra hjälpmedel.

Trots att vi försöker hålla oss till just hörhjälpmedel glider samtalet titt som tätt in på ett större perspektiv.

Glasögon och syrgasmask - hjälpmedel eller inte?

–Vad är egentligen hjälpmedel, frågar sig Stig Nyman. Ta en höftledsoperation eller någon som behöver en pacemaker. Det är också hjälpmedel. En höftledso-peration kostar landstinget mellan 50-60 000 kronor. Patienten betalar 80 kr om dagen för den tid han eller hon vår-das på sjukhus.

Fritt val i Stockholm:

Landstingsrådet Stig blev förste brukarenDen 1 december 2011 införde Stockholms läns landsting Fritt val av hjälpmedel. Då

Stockholms landsting är landets största landsting har man följaktligen de flesta

brukarna och det faktum att man tog Fritt val till sig kan få stor betydelse även inom

andra landsting.

F

Symbolen för Stockholm - Stadshuset. FOTO: Yalan Li.

AUDIO-NYTT 1-2/12 11

Stig Nyman, landstingsråd i Stockholm, är glad för Fritt val.

–Hur ska vi se på glasögon som hjälp-medel? I dag bidrar inte Stockholms län längre till barnglasögon, vilket är van-ligt i många län. är det rätt eller fel?–Vi har börjat ta hyra för t ex CPAP-apparater (andningsmask för att mot-verka andningsuppehåll, s k sömnapné).I det sista exemplet handlade det inte i första hand om att dra in pengar till landstinget.–Vi misstänkte att många tog emot en apparat och sedan inte använde den. När vi började ta ut en hundring i månaden fick vi mer än hundra apparater i retur, apparater som inte ens tagits upp ur sin förpackning.

Revolution i hjälpmedelsfrågan

Stig Nyman menar att hela hjälpmedels-frågan står inför en revolution.Han pekar på Fritt val och hörhjälpme-del som exempel.¬–Före 1 december i fjol fanns det fem mottagningar i länet. Nu, några månader senare, finns det 20 stycken. Detta trots att vi ställt höga kompetenskrav på mot-tagningarna. Och vi har bara sett början. Jag är också övertygad om att de bidrag som nu gäller bara är ett första steg och att de kommer att justeras med tiden.–Just nu pågår en större upphandling av hörapparater, så vi får se vad det får för konsekvenser. Vår målsättning är att förenkla upphandlingsprocessen till brukarnas fördel.

Nöjd med utredningen

Stig Nyman är nöjd med det betänkan-de av Utredningen om fritt val av hjälp-medel som presenterade i början av december förra året.–Jag tycker att den speciella utredaren gjort ett bra arbete. Och den testperiod som vi deltog i tillsammans med Kro-nobergs och Sörmlands län föll väl ut. Det var inte svårt att fatta ett beslut om att permanentera Fritt val.

Hjälpmedel ger många chansen att arbeta igen

Stig Nyman understryker vikten av att hjälpmedelsfrågan får en framskjuten roll inom sjukvården.–Det är så många funktionshandikap-pade som bara blir sittande.–En utveckling på hjälpmedelssidan kan ge väldigt många en rättvis chans att komma in i, eller återvända till, ar-betslivet. I dag är det till exempel möj-ligt för blinda att arbeta med datorer. Vi måste våga tänka i nya banor.

Lars-Magnus Janssonfrilansjournalist

12 AUDIO-NYTT 1-2/12

denna artikel behandlas den vetenskapliga grun-den till den del av hör-

selvården som främst har ett individperspektiv, dvs. var-för och hur hörselproblem drabbar den enskilde, samt hur de skall hanteras ur indi-videns perspektiv. Proble-mens samhälleliga orsaker, deras förekomst, och hur verksamhet och utbildningar skall organiseras får tas i an-nat sammanhang, liksom kostnadsaspekter och sam-hälleliga prioriteringar.Hörselvårdens framtida or-ganisation måste dock bygga på den kunskap och de me-toder vars vetenskapliga grund nu gradvis växer fram och kan benämnas Audiolo-giska vetenskaper, eller helt enkelt Hörselvetenskap. Denna artikel (två avsnitt) ger en översiktlig bild av det ”kunskapens träd” som kan symbolisera hörselvårdens allt mer vittförgrenade och stadiga vetenskapliga struk-tur.I senare artiklar kan de olika grenarna, frukterna och rot-stammarna beskrivas mer utförligt.

En bra teori är också praktisk

En vetenskaplig grund för en praktisk verksamhet måste dels utgå från en rimlig av-gränsning av verksamheten, och dels ha en till denna av-gränsning väl anpassade och relevanta grundstenar. Det är inte meningsfullt att grunda ett område som hörselvård på partikelfysik och teorier om

”Big bang”, gravitation eller rumtidens krökning. Det gäl-ler att utgå från rätt nivå. Den nivån definieras praktiskt i det dagliga arbetet: Inget är så praktiskt som en bra teori. Det betyder att man måste få hjälp i det vardagliga arbetet av den teoretiska och veten-skapliga grunden. Får man inte det så ligger basen på fel nivå. Det betyder också att den ”rätta” vetenskapliga och teoretiska nivån också beror på det aktuella vårdproble-mets natur.

Teori och vetenskap

Vad är då relationen mellan teori och vetenskap? Inget av begreppen har någon entydig betydelse, båda kan ges flera olika innebörder. Här kan de enklast ges följande relation: Vetenskap = teori + empiri. Det betyder att teorin är en tankemässig konstruktion som förklarar givna fakta och tillsammans med observatio-ner (fakta, empiri) ger en hållbar och användbar bild av (en del av) världen. Fakta är grundade på metodiska observationer och skall kun-na upprepas och verifieras/falsifieras av oberoende fors-kare.Hörselvården har dock inte enbart en positivistisk, re-duktionistisk bas. Den her-meneutiska traditionen är också tydlig, med inriktning på tolkning och förståelse av personer, och skeenden i världen, snarare än förkla-ring av fenomen baserade på underliggande fakta och an-taganden. ”Världen” är då

den verklighet vi möter i hör-selvården. I det följande kommer ”teoretisk” att an-vändas när tankekonstruktio-nen är det centrala, ”veten-skaplig” när empirin är en tydligare komponent. Hu-vudfokus i artikeln ligger på teori. Den empiriska delen kräver mycket större utrym-me och därmed fler special-inriktade artiklar.

Från kaos till kokbok

Processen att hitta och av-gränsa den teoretiska och vetenskapliga grunden är att likna vid att skapa ordning i kaos, att röra sig från ”kaos” till ”kosmos”, eller mer var-daglig: från osäkerhet till vårdplaner, metodböcker och beprövad erfarenhet (ngt vanvördigt= kokbok). Med kokbok menas då de prak-tiska handlingsprinciper som finns i hörselvården, inklu-sive de förordningar som styr vissa specifika delar. En ”kokbok” kan dock aldrig bli ett datorprogram. Det behövs fortfarande personlig skick-lighet och fingertoppskänsla.Det första steget blir alltså att beskriva det vardagliga ”ka-os”, den ofta mångfacette-rade bild av personens hela livssituation, som möter hör-selvårdens personal. Att han-tera detta ”kaos” betyder att man skall möta patienten med ett öppet sinne utan för-utfattade meningar, allt är möjligt.Det andra steget blir att finna de vetenskapliga områden, principer, begrepp och fakta som styr bedömningar och

vardagligt handlande, och att avgränsa vad som är beprö-vad erfarenhet och tyst kun-skap från det som är grundat på vetenskap.Det tredje steget blir att söka den teoretiska bas som syn-ligt eller osynligt ligger bak-om den vetenskapliga grun-den.Det fjärde, svåraste och vik-tigaste steget blir att testa, bedöma och avgöra om den teoretiska basen är tillräck-ligt praktiskt användbar för att motivera sin existens i tänkande och undervisning inom hörselvårdens olika yr-kesdiscipliner.

Vardaglig verksamhet inom hörselvården

Det går självklart inte att full-ständigt beskriva ett ”kaos”, men ett sätt att synliggöra den komplicerade värld som den vetenskapliga och teore-tiska grunden skall struktu-rera och spegla är att presen-tera några ”typsituationer”, ”typfall”. En överblick får man också via Socialstyrel-sens diagnosregister och ICF:s klassifikationssystem för funktionshinder och dess konsekvenser (International Classification of Functio-ning, Disability and Health).Typfall 1: Personer som inte drabbats av hörsel / kommu-nikationsproblem tack vare preventiva åtgärder, miljösa-nering, antibiotikabehand-ling eller vaccination.Typfall 2: Opererbar sjuk-dom/missbildning/skada i ledningsapparaten, t. ex. rest-tillstånd efter otiter, otoscle-

Hörselvårdens vetenskapliga grund:

Språngbräda mot framtidenI AudioNytt nr 3 2011 fördes en diskussion om framtidens hörselvård och en av

slutsatserna blev att det kanske var dags för en ny hörselvårdsutredning. En sådan

utredning bör då ha både ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv, grundade

på vetenskapliga analyser.

I


ros. Hörseln återställs helt eller delvis av kirurgiska åt-gärder.Typfall 3: Behandlingsbar sjukdom i det perifera hör-selsystemet eller det centrala nervsystemets hörsel- och språkområden. Godartade tumörer, vissa autoimmuna och infektiösa tillstånd. Hör-seln återställs helt eller delvis av medicinska och kirurgiska åtgärder. Typfall 4: Medicinskt icke behandlingsbar skada/sjuk-dom/missbildning i perifera hörselsystemet, inkl inner-örat, som kan lindras med tekniska hjälpmedel, språk-liga och psykosociala insat-ser. T. ex. ärftliga hörselska-dor och bullerskada, men även medfödd dövhet som behandlas med Cochlea- im-plantat, talspråkträning och /eller teckenspråkträning.Typfall 5: Medicinskt icke behandlingsbar sjukdom/skada/missbildning, som också omfattar centrala nerv-systemet, som kan lindras av tekniska, språkliga och/eller psykosociala åtgärder. T. ex. åldersbetingad hörselned-

sättning.Typfall 6: Funktionsföränd-ringar, som inte kan medi-cinskt eller tekniskt botas eller lindras, och som kräver andra språkliga och/eller psykosociala åtgärder, t. ex. medfödd dövhet där Cochlea-implantat ej används eller där det föreligger betydande an-dra funktionshinder (låg kog-nitiv kapacitet), eller döv-blindhet.Typfall 7: Tillstånd där pro-blem är projicerade på hör-selsfären utan att vara för-enade med biomedicinskt påvisbara skador, t.ex. aggra-vation/simulering och vissa aspekter av tinnitus och ljud-överkänslighet.Typfall 8: Tinnitus och ljudö-verkänslighet är oftast orsa-kade av icke medicinskt bot-bar störning i örat/hörselsys-temet. Vårdproblemet kan beskrivas som att hjälpa per-sonen att hitta sätt att få kon-troll över sin tinnitus eller ljudöverkänslighet.

Avgränsning av teoretisk och vetenskaplig grund

Den vetenskapliga grunden

byggs upp av relevanta delar av ett flertal etablerade ve-tenskaper, där vissa blir mer betydande än andra. Tillsam-mans bildar de då en ny ”bo-dy”, Hörselvårdens Teore-tiska och Vetenskapliga Grund.Det är inte rimligt att inklu-dera allmän genetik, morfo-logiska undersökningsmeto-der (Röntgen, CT, MRI…), och neurologi och pediatrik. Inte heller kan hela akusti-ken, datortekniken, språkut-vecklingen, psykologin, kog-nitionsvetenskapen eller so-cialvetenskapen tas med i hörselvårdens specifika ve-tenskapliga grund, även om delar är högst relevanta. Det måste finnas en kärna och öppna kanaler till stöd- och gränsvetenskaper.Ordningen i vilken de inklu-derade kärnvetenskaperna tas upp i de audiologiska handböckerna markerar im-plicit deras inbördes bety-delse, och vilket huvudper-spektiv man väljer. I de van-liga handböckerna i Audio-logi brukar man börja med ljud och akustik för att gå

över till örats och hörselhjär-nans anatomi, fysiologi och patologi. Sedan kommer psy-koakustik och de grundläg-gande audiologiska testme-toderna. Så småningom kom-mer olika medicinska bot- och lindringsmetoder, tek-niska metoder och till sist psykosociala rehabiliterings-metoder. Kommunikation finns lite knapphändigt.Denna ordning kan möjligen vara historiskt motiverad, men ger en dålig grund för en djupare förståelse och ett framtidsinriktat tänkande.

Identifiera huvudproblemet

Det viktigaste är att identi-fiera huvudproblemet, det område som är gemensamt för hela eller i varje fall den helt dominerande delen av hörselvården. Det kan man göra genom att begrunda ”typfallen” och de ovan nämnda registren. En möjlig-het är att se dem brett social-psykologiskt och t. ex. utgå från Maslows behovstrappa (de fem stegen: Mat och värme; trygghet; social sam-varo; respekt; självförverkli-

Två av artikelförfattarna i glatt samspråk, Erik Borg och Pia Uhlin.

AUDIO-NYTT 1-2/1214

gande). Då kan man också lätt anknyta till ICF:s grundbegrepp Aktivitet och Delaktighet. Båda finns tydligt på alla fem behovsnivåerna och en hörselskada kan allvarligt påverka både aktivitet och delaktighet på samtliga nivåer.

Hur ser hörselvården på sin uppgift?

Frågan blir då om hörselvården idag ser som sin uppgift att i någon större ut-sträckning direkt ingripa i människor-nas/patienternas liv på dessa nivåer. Det gör den knappast. Mer verklighetsnära är att hörselvården i bästa fall kan ge verktyg med vilka människorna själva kan utveckla sin aktivitet och delaktig-het för att kunna orientera sig på de olika behovsnivåerna. En mer realistisk utgångsnivå för den praktiska vården är två mer basala om-råden:1)hörandet/hörselskadan och2)den språkliga kommunikationen.De är gemensamma nämnare för alla typfall. Frågan blir då: vilket område är mest centralt, hörsel eller kommunika-tion? Tidigare har hörsel varit mest cen-

tral, vilket avspeglar sig i handböcker-nas uppläggning. En orsak har säkert varit att området utvecklats från å ena sida ett biomedicinskt och å andra sidan ett tekniskt – akustiskt – teletekniskt perspektiv. De huvudsakliga behand-lingsmetoderna har varit medicin – ope-ration – och hörselteknik.Under detta ligger tanken/förhoppning-en att dessa åtgärder helt återställer hör-seln och att personens problem blir helt lösta.

Kommunikationen ett kärnområde

I takt med att vardagen och arbetslivet blivit allt mer hörselkrävande och att många miljöer blir allt mer svårlyss-nade (=bullriga) har det blivit allt tyd-ligare att problemen inte enbart kan lösas med dagens medicinska och/eller tekniska åtgärder. För de flesta återstår en hel del problem att klara sin sam-varo med anhöriga och vänner och sitt arbete, alltså sitt språkliga kommunice-rande, sina relationer, sin identitet och slutligen hela livet.Denna realitet lyfter allt mer fram kom-

munikation som det övergripande och mest fundamentala kärnområdet, och hörsel som ett viktigt delområde.Om man accepterar detta blir den över-gripande vetenskapliga basen 1: kom-munikation, 2: hörsel inklusive hörsel-skador och deras biomedicinska och tekniskt – akustisk utredning och be-handling.Det kan också noteras att utbildnings-planen för Hörselvetar-/audionompro-grammet vid Örebro Universitet länge hade som första tema Människan som kommunicerande varelse, för att senare ta upp hörsel och ljud.En alternativ, men inte motsägande, terminologi kan man hämta från ICF, där kommunikation delas upp i be-ståndsdelar, orsaker och konsekvenser. Ett problem med detta system är dock att det är normativt, det är en vårdgi-vare som klassificerar, och personens egna preferenser finns inte med, dvs. självbestämmandet och ”empower-ment” saknas.Det är därför oklart om, och hur, detta begreppssystem skall omsättas i modern

Människan som kommunicerande varelse.


vardaglig hörselvård.

Anpassning enligt Sokrates

Några filosofiska tankar kan man ändå ha med sig i sökande efter den veten-skapliga grunden. Vår ofrånkomliga litenhet och beroende av omgivningen har elegant uttryckts av Sokrates (469 – 399 f. Kr. Här i engelsk översättning): ”You cannot change the wind, but you can adjust your sails”. Det betyder, att när du inte kan påverka omgivningen, anpassa dig.Men vi har också en strävan att öka vårt självbestämmande. I modern tappning skulle man då kunna lägga till: “..and you can start the engine” för att mar-kera våra vetenskapliga och tekniska framsteg.

Strävan efter balans

Dock har allt och alla sin gräns, som man behöver söka sig fram till, helst utan att överskrida, även om det egna området gärna får vidgas. Skall gränsen överskridas, måste det ske efter moget övervägande, så man inte helt tappar balansen. Betydelsen av strävan efter balans i den personliga livsupplevelsen har framhävts otaliga gånger, kanske först av den grekiske filosofen Demo-kritos (460 – 370 f.Kr). Demokritos, atomlärans fader, kallades den leende filosofen och hävdade att lycka består i själens jämvikt. Begreppet balans i denna betydelse kan idag få en djupare förankring och även kopplas till de grundläggande biologiska systemens balansakter.Det gäller t. ex. för jonströmmarna ge-nom cellmembranen, som balanseras så att membranpotentialen hålls konstant. Det gäller också vår kroppsbalans. För att vidmakthålla vår upprätta kropps-ställning (balansera) utnyttjar hjärnan signaler från örat, ögat, huden och

Fig. 1 Den ekologiska kommunikationsmodellen utgår från den allmänna ekologiska teorin. Ekologi är läran om samspelet mellan en individ (ursprungligen mellan en djur- eller växtart) och dess miljö. Den språkliga kommunikationen är bara ett specialfall av detta allmänna samspel och anknyter därmed audiologin till ett större vetenskapligt sammanhang. Bilden visar samspel mellan två personer, men gäller också samspel i grupper och med den omgivande miljön. Varje person levererar och tar emot signaler (ljud, ljus, beröring), som formas till meddelanden. I interaktionen ingår beteenden som kan utväxlas genom medveten eller omedveten imitation. Till dessa externa pro-cesser (mellan individerna) kommer interna processer: signalerna tas emot (A, affe-rent). De bearbetas eller formas (C, centralt) och sänds (E, efferent). Samtidigt sker en utvärdering (nedre delen): Budskapet, beteendet och hela situationen jämförs med den interna referensen, preferendum. Preferendum kan sägas vara våra mål i livet, de uppfattningar och bilder vi har av oss själva, av den andre, världen omkring oss, etc. Om det upplevda inte stämmer med förväntningarna skapas incitament till förändring. Det kan ske genom att påverka omgivningen, sitt eget beteende, eller genom att jus-tera förväntningarna själva.

Fig. 2. Balansen i kommunikationen lyder samma lagar som annan balans. Den kan störas och återställas av yttre och inre krafter, samt av förändringar i balanspunk-ten (understödspunkten eller upphäng-ningspunkten för en gunga eller balans-våg). Om man drabbas av en hörselned-sättning/dövhet uppstår en svaghet. Den kan kompenseras av att man lär sig teck-enspråk och flyttar till en plats med teck-enspråkskultur. En hörapparat kan också ses som en ökad personlig styrka. Möjlig-heterna kan ökas genom att tekniska hjälpmedel (slinga m.m.) installeras i mil-jön. Kraven kan minska genom att man by-ter till ett mindre talberoende yrke. Detta kan då kräva att man får ompröva sina livs-mål. Allt detta tar tid och kraft, vilket be-skrivs av Livsomställningsteorin.

AUDIO-NYTT 1-2/1216

musklerna och balanserar dem mot var-andra.En störd kommunikation, där en hörsel-skada är inblandad, behöver analyseras med verktyg baserade på en bred veten-skaplig och teoretisk bas för att balan-sen skall kunna återställas. Det pragmatiska kriteriet för relevans kan uttryckas så här: Relevant är den kunskap som a) ger underlag för val av åtgärd (vidare utredning eller behand-lings- och rehabiliteringsplan); b) visar på vad som, och hur situationen kan påverkas, prevention, bot, lindring eller rehabilitering; c) skapar förklaring, för-ståelse och insikt hos vårdgivare och/eller patient.

Teoretisk grund

För att lägga upp behandlings- och re-habiliteringsstrategier behövs således en grund av relevanta teorier: kommu-nikationsteori, biomedicinsk, teknisk, psykologisk, pedagogisk och socialve-tenskaplig teori tillämpas i varierande grad.De olika teorierna har också olika fokus. Den biomedicinska fokuserar på örat, hjärnan och individen; den tekniska på signalen och miljön; den psykologiska på individen och kommunikationspart-nern eller kollektivet, på beteendet, språket, identiteten och känslolivet; den pedagogiska på interaktion, kunskaper, färdigheter och ömsesidig påverkan; den sociologiska på samspel och indi-videns position i samhället. ICF-termi-nologin kan beskriva hörselvetenska-pens olika kunskapsområden och inter-aktionen dem emellan.Kommunikation är ett exempel på Ak-tivitet som interagerar med (kan påver-kas av) ICF komponenterna Kropps-funktion/Anatomisk struktur (t.ex. hår-cellsbortfall). Hälsobetingelse, stör-ning/sjukdom (hörselskada), Omgiv-ningsfaktorer (t.ex. krav, stöd, attityder, regler, teknik) och Personliga faktorer (preferendum).Kanske kan man säga att nivån av Del-aktighet då är resultatet av de enskilda ICF-komponenterna och interaktionen dem emellan.

Kommunikationsteori

Det saknas idag i den audiologiska lit-teraturen teorier som på ett övergripan-de och kvantitativt sätt beskriver de kommunikativa processerna. Många delfenomen finns i klassiska teorier, till exempel Shannons informationsteorem. De fysikaliska processerna i örat och vissa aspekter av ljudkodningen i nerv-

celler finns som matematiska modeller. De dominerande teorierna är dock kva-litativa, begreppsmässiga system, som visar principerna för relationer mellan olika delprocesser, utan att vara mate-matiskt exakta.Kommunikation (communicare betyder att göra något gemensamt) är en ömse-sidig process. Att göra sig förstådd kan-ske är viktigare än att själv förstå. Det-ta märks inte minst hos barn. En 2-åring är sällan så frustrerad och arg som när hans/hennes språkförmåga inte räcker till för att få föräldrarna att förstå vad han/hon vill.I många parrelationer är det också tyd-ligt att det är den icke hörselskadade parten som söker hjälp. Den andras ned-satta hörsel är vad man söker för, men i själva verket är problemet; jag blir inte förstådd/lyssnad till. Ett drastiskt exempel är också den belysande kom-mentaren efter ett föredrag för äldre om hörselskador och hörapparater. ”Se dok-torn, det där med hörsel är inte så viktigt för oss pensionärer. Vi är mest intres-serade av att prata”.Den ekologiska kommunikationsmo-dellen (Fig. 1 och Fig. 2) är utvecklad för att understryka ömsesidigheten i den språkliga kommunikationen, att par-terna både vill förstå och göra sig för-stådda. Den visas för två personer, men gäller oberoende av antal – dialog eller multilog.

Empowerment

Kärnan i den ekologiska modellen (Fig. 1) är individens självbild och behov samt individens bild av den andre, kom-munikationspartnern (eller flera parter). Denna ”bild” är i själva verket en hel matris av olika individparametrar och kallas i modellen ”preferendum”. Em-powerment blir därmed ett centralt fe-nomen. Begreppet avspeglar personens egna val och preferenser, och bilden av den andres preferenser. Det sker en stän-dig mer eller mindre automatisk utvär-dering av hur det upplevda skeendet stämmer med preferendum. Diskrepan-ser t.ex. att man inte kan följa med eller blir nedlåtande behandlad, eller inte känner sig delaktig, leder till en käns-loreaktion. Det blir ett incitament och kraftkälla till någon åtgärd. Denna kan rikta sig mot omgivningen, mot det egna beteendet eller mot preferendum själv. Det senare kan leda till att man omprövar sin situation och sina värde-ringar. Denna process ansluter till den i rehabilitering vanliga livsomställ-ningsmodellen

Själva kommunikationen försiggår på tre nivåer: signal (ljud, ljus, beröring), meddelande (språk) och beteende (hur man uttrycker sig och beter sig i kom-munikationssituationen). De interna processer som genererar och mottar/tolkar budskap och beteenden delas upp i afferenta, centrala och efferenta. Dessa nivåer innefattar de fysiologiska/psyko-logiska processer som vi kallar hörsel, tal, kognition mm. Denna A-C-E modul vidareutvecklas i den auditiva percep-tions och produktionsmodellen (Fig. 4), och den språkligt kognitiva modellen (Fig. 5).

Den kommunikativa massan

I analogi med den biologiska ekologin kan man definiera en substans i kom-munikationen: den kommunikativa massan (analogt med den i vanliga eko-system producerade biomassan). Denna variabel är ett uttryck på hur kommuni-kationen fungerar, och tillståndet i de livssituationer som man är mer eller mindre delaktig i. Den består av mått på hur den intellektuella, den känslo-mässiga och den viljemässiga dimen-sionen har förändrats (t.ex. efter en re-habiliteringsinsats), samt eventuellt också hur antalet personer i den sociala kretsen, och antalet kretsar, har ändrats. Den kommunikativa massan kan också ses som ett mått både på graden av ak-tivitet och delaktighet, men dessutom på delaktighetens känslomässiga och intellektuella kvalité. Viljedimensionen är i sin tur drivkraften till den aktivitet som kan leda till ökad delaktighet.Den kraft som styr hela kommunika-tionsbeteendet är strävan efter balans. Balansen (Fig. 2) har tre komponenter: den egna styrkan/svagheten, omgiv-ningens krav och stöd, samt den egna preferendum. Balansen störs om man får en hörselnedsättning. Den kan åter-ställas genom åtgärder för att förbättra den egna hörsel- (kommunikations-)förmågan, genom att minska omgiv-ningens krav eller öka dess stöd. Slut-ligen kan man också ompröva sina pre-ferenser, kanske byta arbete, eller göra andra livsval.Här kan vi tydligt återknyta till Sokrates och Demokritos, samt se en länk till Livsomställningsteorin (se nedan och Audio-Nytt 3/2012). Balansbegreppet är svårare att knyta till ICF-systemet, eftersom detta inte har det subjektiva perspektivet.Man utgår inte från vad personen bedö-mer som ”lagom” grad av ”Aktivitet” och ”Delaktighet”, utan bedömer efter

Allt inom hörsel

CE-Chirp®

Effektivare metod för ABR

®

l e a d i n g d i a g n o s t i c s o l u t i o n s

Interacoustics®

Fördelar med CE-Chirp®-stimuli•Förtydligar amplituden med upp till dubbla

storleken jämfört med traditionella stimuli

•Underlättar tolkning av resultat och korrekt fastställd diagnos

•Avsevärt förkortad testtid

Med Klick-stimuli

Med CE-Chirp®

Oticon AB - Box 2103 - 103 13 Stockholm - Telefon: 08-545 227 50 - [email protected] - www.oticon.se

Den första januari 2012 tog Oticon AB över distribution, service och försäljning för Interacoustics sortiment i Sve-rige. Vi erbjuder ett brett utbud inom följande områden: Audiometrar, Tympanometrar, Hörapparatsanpassning, ABR - OAE - ASSR - REM samt Vestibulär diagnostik (VNG).

Kontakta Stefan Pettersson på Oticon om du vill veta mer, tel. 08-545 227 76 eller [email protected].

Oticon_interacoustics_audionytt_A4.indd 1 3/21/2012 9:40:10 AM


en övergripande norm.

Exempel på ekologisk analys

En person (P1), 56 år, kommer till hör-selmottagningen med sin partner (P2). P2 har tagit initiativet till besöket, ef-tersom P2 tycker att P1 inte hör vad P2 eller andra säger och att P1 har TV:n på för högt. P1 tycker sig inte ha några större problem med hörseln. Av anam-nesen framgår att P1 arbetar i sin egen skog och inte är särskilt noga med hör-selskydd. Tonaudiogrammet visar en måttlig diskantnedsättning. Med hjälp av Fig. 1 kan man säga att P2:s bild av P1 inte stämmer med P1:s egen. P1 ser inga avvikelser mellan sina preferenser (självbild) och sin upplevelse av sin si-tuation. P2:s prefererade bild av P1 stämmer inte med den upplevda verk-ligheten. Diskrepansen (Fig. 1. åter-kopplingar) ger upphov till en motiva-tion att göra något. P2 nöjer sig inte med att acceptera situationen som den är, utan gör en extern, problemfokuserad copingåtgärd: söker vård. (Förmodligen har P2 redan under en tid försökt ac-ceptera situationen och ställt om sitt preferendum rörande P1:s brist på kom-munikation och höga TV ljud.Denna begynnande livsomställning kändes dock fel eftersom P2 var så starkt övertygad om att det gick att åt-gärda problemet genom att P1 började använda hörapparat).Av audiogrammet framgår att det finns en skada i innerörat (en förändring av A i Fig. 1) och att taluppfattningen är nedsatt. Det senare är ett resultat av ska-dan på A, men också att de språkliga och kognitiva funktionerna (C) inte för-mår kompensera bortfallet av informa-tion från örat. Eftersom hörselskadan uppstått i vuxen ålder och är måttlig har P1:s eget tal inte förändrats (E i Fig.1 är inte påverkat), och självvärderingen (Mentala resurser – preferendum – ut-värdering, och Fig. 1, nedre delen, ”återkopplingar”) ger ingen obalans. Ingen motivation att förändra något.Vid närmare eftertanke anger dock P1 att P2 talar otydligare nu för tiden och att det nog händer att P1 inte uppfattar därför att P2 talar trots att P2 är bort-vänd eller i ett annat rum. Här framkom-mer att signalen från P2 till P1 är för svag och att beteendet kan vara mindre lämpat. P1 får rådet att själv inte tala från andra rum och att inte svara om P2 talar från fel plats eller från fel rum. P1:s egen beteendeförändring har stor chans att påverka P2:s talbeteende (beteen-deöverföring mellan parterna). Samtalet leder fram till att P1 inser att P2 har ett

problem som främst beror på hörselfel hos P1 själv. P1:s bild av P2 som svag-pratare börjar modifieras och P1 går med på att prova hörapparat (förbättrar signalen så budskapet, pilen, stärks). Samtidigt inser båda att beteendeför-ändringar behövs.

Motivation till förändringBalansen hos P1 var initialt inte påver-kad, men samtalet ledde fram till viss obalans och därmed till motivation för förändring. P2:s balans var störd och en förflyttning av understödspunkten hade inte fungerat. Genom att utnyttja de yttre möjligheterna (hörselvård för P1) återskapas balansen för P2 och för P1 skapar insikten en omställning av själv-bilden. Den då åstadkomna obalansen återställs sedan med både yttre åtgärder (hörselrehabilitering) och inre åtgärd (beteendeförändring, gäller också P1). Hanteringen av balansen har sin direk-ta fortsättning i teorin för Livsomställ-ning (se nedan). Den ekologiska kom-munikationsteorin och Livsomställ-ningsteorin blir därmed direkt ihop-kopplade.

Den kommunikativa massanDen biologiska ekologin har som en av sina centrala effektvariabler den” bio-logiska massan”. (Hur biomassan för-ändras är ett bra övergripande mått på hur det ekologiska systemet mår). Det kommunikativa systemet har en lik-nande effektvariabel: den ”kommuni-kativa massan”. Den har fyra dimensio-ner på liknande sätt som biomassan (som har längd, bredd, höjd och täthet): 1)information/intellekt;2) känsla; 3)vilja/aktivitet/initiativ, samt 4)antalet

situationer man är engagerad i. Härmed skapas en länk till ICF:systemets Akti-vitet och Delaktighet, men också en utvidgning av detsamma. Hur mycket mer informerad, gladare och mer initia-tivrik blir personen av att vara med (delaktig) i ett visst sammanhang? ICF får därmed en tydligare koppling till hörsel och kommunikationsteorier sam-tidigt som det behåller sin generella koppling till många andra funktionsom-råden än hörsel. I exemplet ovan fram-går tydligt att den känslomässiga delen av den kommunikativa massan ökar, troligen blir informationsutbytet också bättre. Huruvida paret tar ytterligare initiativ och utvidgar sina aktiviteter och delaktighet kan man bara gissa.Det finns andra ”modeller” än den eko-logiska, men ingen som ger underlag för en så bred syn på kommunikations-problemet och dess hantering ur ett hör-selvårdsperspektiv.

Biomedicinsk teori

Örat och hörselsystemetÖronen innehåller de receptorer (hårcel-ler) som hjärnan använder sig av för att kunna utnyttja luftburna (och i vissa fall vävnadsburna) vibrationer i sin styrning av individens samspel med omgivning-en. Denna process är i hög grad aktiv: Vi vrider reflexmässigt huvudet mot ljudkällan, musklerna i mellanörat ak-tiveras när vi talar så att örat inte över-belastas av våra egna ljud. De yttre hårcellerna har muskelegenskaper och kan styra örats mottagaregenskaper. I hjärnan bearbetas informationen från de båda öronen och ger upphov till reflex-mässiga reaktioner, känsloreaktioner och känsloupplevelser, samt medveten

Arne Leijon, en av medförfattarna till artikeln, under en föreläsning. Han är en av lan-dets främsta experter på audiologisk teknik.


uppfattning av händelser i omgivningen och språklig information.

Vågor i vätskorDe yttre delarna av örat (ytter- och mel-lanörat) anpassar det luftburna ljudet till att bli vågor i innerörats vätskor, i öns-kat frekvensområde och med minimala förluster. Omvandlingen av ljudenergin från fysikaliska vibrationer till bioelek-triska signaler sker i innerörat. Där sker samtidigt en avancerad frekvensanalys, men med bibehållande av ljudets tids-variationer. Samtidigt trycks det stora ljudintensitetsområdet ihop så att vi kan uppfatta långt över 100 dB skillnad i ljudtrycksnivå, dvs. det allra mesta som dagligen omger oss. I hjärnas hörselba-nor sker en separation så att olika typer av information leds i olika nervtrådar, för att kunna identifieras och kopplas till tidigare erfarenheter, t.ex. vårt in-lärda språk.

HörselskadorAlla delar av hörselsystemet kan drab-bas av skador, sjukdomar eller andra funktionsstörningar (funktionsnedsätt-ning enligt ICF). Konsekvenserna för hörandet, kommunikationen och språ-ket kan bli mycket olika. Naturligtvis blir ingående diagnostiska undersök-ningar och differentierade vårdplaner av största vikt. De medicinska och ki-rurgiska åtgärderna har ofta den stora fördelen att de helt korrigerar felet eller förhindrar konsekvenserna. Personen försvinner då ur hörselvårdens verk-samhet, och man kan glömma bort dessa åtgärders stora betydelse. Detsamma gäller de preventiva åtgärderna, bul-lerbekämpning och framför allt vacci-nationer. Om skadorna drabbar de högre delarna av nervsystemet ger de ofta språkstör-ningar i kombination med andra neuro-logiska skador och handhas sällan inom hörselvården. Däremot kommer vi nog att mer uppmärksamma mindre funk-tionsstörningars betydelse och de cen-trala hörselskadorna hos äldre, som ger tilltagande uppfattningssvårigheter.Man kan nu skilja på tre typer av för-ändringar i signalbearbetning och ljud-upplevelse vid hörselskador av olika typ. Ljuden blir svagare inom vissa frekvensområden, i vissa fall (lednings-hinder) blir både svaga och starka ljud dämpade. I andra fall (vissa inneröres-kador) blir bara de svaga ljuden ohör-bara, medan de starka behåller sin styrka eller upplevs abnormt starka. I andra fall blir ljuden otydliga, med bi-behållen eller oftast minskad styrka. Det

är oftast fallet vid inneröreskador som främst drabbar de yttre hårcellerna. Den tredje typen drabbar själva ljudanalysen och förståelsen. Kognitiva funktioner, språk, medvetande och uppmärksamhet samt koncentrationsförmåga kan då också påverkas.

Genetik och cellbiologi

Arvsanlagen samspelar med varandra och med miljön på ett sätt som nu snabbt kartläggs. Redan idag kan vi identifiera minst 60 olika anlag/gener som ger iso-lerad sensorineural hörselnedsättning, 40 av dem är recessiva. De övriga är dominanta eller könsbundna. Relatio-nen mellan genotyp och fenotyp (t.ex. uppmätt hörselnedsättning) är dock komplex, vilket visar att de faktiska egenskaperna styrs av en interaktion mellan flera genetiska komponenter, och miljön. Man räknar idag med att minst 50% av medfödda hörselnedsätt-ningar har genetisk bakgrund. även vid presbyacusis är ärftligheten hög, c:a 50%.Genetiken ger en fördjupad, etiologisk diagnos. Den kan också ge information om prognos samt om huruvida andra organskador kommer att uppenbara sig senare i personens liv, d.v.s. om före-komst av syndrom. Risken att skadas av buller eller kemiska substanser kan moduleras av vissa gener. Genetisk kartläggning kan snart användas för att identifiera riskmiljöer för individen. Upprepningsrisken är statistiskt definie-rad vid de olika typerna av arvsgång. Vid autosomalt recessiv arvsgång är den 25%, vid dominant är den 50%, liksom vid könsbunden arvsgång. I det senare fallet blir vanligen hörselnedsättningen mindre hos flickor än pojkar.

Stora förhoppningar på genteknik

Det finns stora förhoppningar att gen-tekniken skall möjliggöra bot av de ärftliga hörselsjukdomarna. Det pågår försök, men ännu har inga praktiskt an-vändbara metoder tagits fram för denna sjukdomsgrupp.Genetiken och kunskaperna om indivi-dens arvsanlag skapar också etiska pro-blem. Gagnar det individen att ha kun-skap om sin genetiska profil och före-komst av sjukdomsgener? Om det finns effektiv behandling eller förebyggande åtgärder är svaret vanligtvis ja. Om det innebär att man får veta att ens barn med stor sannolikhet kommer att förlora sy-nen innan barnet nått vuxen ålder, och att det inte går att förhindra är det klart tveksamt.Kunskapen kan förbereda och ge bättre

omhändertagande när blindheten up-penbarar sig. Alternativt kan den utlösa en sorgeprocess som är övervägande skadlig och kanske förlamande. Foster-diagnostik är oftast inte indicerad vid misstanke om isolerad hörselnedsätt-ning, eftersom den neonatala screen-ingen är så effektiv. Däremot kan den vara motiverad vid syndrom. Idag bör dessa frågor handläggas i nära samar-bete med kliniska genetiker.

Stamcellsforskningen

Teorier för den cellulära differentie-ringen (stamcellsforskningen) och kor-rigeringen av genetiska fel kommer att bli betydelsefulla inom en snar framtid. lmplantation av specialkodade elektro-der och ”chips” på olika nivåer i hörsel-systemet är kanske science fiction, men troligen inte så avlägsen. Redan finns implanterbara hörapparater. Specifika farmaka har redan prövats, som minskar hörselskadan efter buller. En snabb ök-ning av läkemedelsbehandlingarna är att vänta.Det medicinska omhändertagandet innefattar diagnostik, terapi och stöd-jande samtal och utförs av flera olika yrkeskategorier i olika konstellationer.

Teknisk teori

Den tekniska teoribildningen utgår från ljudet, dels som fysikalisk vågrörelse, dels som informationsbärande signal. Den tekniska audiologin har vidare en diagnostisk gren och en kommunikativ gren, inkluderande ljudmiljön. I den förra har samspelet med psykoakustiken stor roll och psykoakustiken kan lika väl ses som en teknisk som en psykolo-gisk verksamhet med ”en kamp” mellan vad man kan mäta och vad man bör mäta. I den diagnostiska verksamheten ingår metoder för registrering och teo-rier för tolkning av elektriska signaler från hörselsystemets olika delar (hjärn-stamsaudiometri, cortikala svar etc.), och av akustiska reaktioner från hörsel-organet på ljudstimuli (impedansaudio-metri, otoakustiska emissioner).

Nya teorier växer framI den kommunikativa aspekten av tek-niken kommer å ena sidan teorier för talljudens akustik och å andra sida teo-rier för hur ljudens betydelsebärande egenskaper kodas i det friska och fram-för allt i det skadade hörselsystemet. Nya teorier håller nu på att växa fram, som kombinerar biologisk och traditio-nell matematisk signalanalys. Hela det komplexa mönstret av nervsignaler ut-nyttjas för att kunna uppfatta tal i stör-


ningsbrus. Dessa aspekter har blivit speciellt viktiga vid konstruktion av processorenheter för digitala hörappa-rater och cochlea-implantat. För att kunna tillämpa nya ljudkodningsmeto-der fordras också nya, kliniskt använd-bara metoder för att mäta upp den för-sämrade ljudkodningen hos det enskil-da örat. Det kan handla om bestämning av den differentiella känsligheten för frekvens och intensitet. En förutsättning för framgång är att den enskilda indivi-dens hörselskada kan beskrivas tillräck-ligt exakt. Nya psykoakustiska och elektrofysiologiska metoder behövs här. En spännande utveckling pågår både avseende signalbearbetningen i hörap-paraterna och modellerna för utprov-ning. Att konstruera nya metoder för hörapparatens ljudbehandling och att anpassa denna ljudbehandling till bru-karens behov är teoretiskt sett två sidor av ett och samma optimeringsproblem: Målet är att förmedla så mycket som möjligt av talsignalens (eller musikens) informationsinnehåll till brukarens hjärna, i en sådan form att lyssnandet alltid blir njutbart, i alla ljudmiljöer. Här finns fortfarande många olösta problem. De flesta brukare finner att hörapparater underlättar talkommunikation även i buller, men inte tillräckligt. Men många upplever fortfarande i vissa situationer att det är mer störande och mindre be-hagligt att lyssna med hörapparater än utan.

Utprovningen

Utprovningen av hörapparater sker i två huvudsakliga steg. Först en modellba-serad inställning av hörapparatens för-stärkning vid olika intensitet och frek-vens på det inkommande ljudet. Sedan en individuell justering efter praktisk testning i mer eller mindre standardise-rade och för personen relevanta ljudmil-jöer. Flera inställningsprogram kan lagras och automatiskt eller manuellt kopplas in beroende på lyssningssitua-tion.Kunskap om det skadade hörselsyste-mets ökade sårbarhet överförs till ut-formning och användning av teknik för bullerreducering, riktningskaraktäristik hos mikrofoner och samspel med andra tekniska system, t.ex. mobiltelefoner.De implanterbara hjälpmedlen har ställt nya utmaningar: biokompatibla mate-rial. Detta innebär att de gamla kraven på icke hudirriterande hörselgångsin-satser vidgats till titanskruvar m.m., och därmed att en helt ny vetenskapsgren inkorporeras i hörselvården.Ljudomgivningen har två viktiga di-

mensioner, dels som informationskälla, dels som källa till störningar och ska-derisker. Den förstnämnda har gett upp-hov till en rik flora av hjälpmedel. Den senare har initierat åtgärder, som för-hindrar många hörselskador och under-lättar språkkommunikation.

Nya möjligheter med internet

Internet öppnar nya möjligheter både för diagnostik och terapi. Kunskaper från datorspel och därtill hörande både pedagogisk och psykologisk teori kom-mer att kunna skapa helt nya arbetsme-toder i hörselvården (t.ex. kognitiv be-teendeterapi). Utveckling av internet-baserat stöd till och kommunikation med hörselskadade klienter är redan igång.Diagnostisk utvärdering och konsulta-tion över internet är exempel på en an-nan tillämpning av modern teknik inom audiologin.Den biomedicinska och tekniska audio-login innehåller ett rikt och spännande nätverk av teorier och till dessa knuten empirisk kunskap. Till denna bas kom-mer praktisk och beprövad erfarenhet, samt därutöver spännande, kanske vil-da, och ännu oprövade idéer, som kan leda till en helt överraskande framtid. I nästa nummer kommer beteendeveten-skaperna, psykologi, pedagogik och socialvetenskap att vara i centrum.

Erik [email protected]

Arne [email protected]

Ann-Christine [email protected]

Pia [email protected]

Carina [email protected]

Stig [email protected]

Inger [email protected]

Jerker Rö[email protected]

Arne [email protected]

FOTNOT: I författarlistan ingår perso-ner som aktivt bearbetat texten, samt de som ser sig som ”iprinciphållermed”-författare.Dessutom avtackas följande personer för att de har kommit med kommentarer och bidrag: Björn Hagerman, Björn Lyxell, Berth Danermark, Claes Möller, Robert McAllister, Elina Mäki-Torkko.

SPAFspaltenI vårt avlånga land har vårens intåg kommit olika långt, några njuter av solen och ljuset i många plusgrader med spröda vårblommor framför ögo-nen. Andra har skottat in sig i en snö-driva och njuter av några minusgrader och tycker att det är värme.Härligt med stora variationer och att SPAF kan samla medlemmar från hela landet och att vi kan mötas på konferenser för att fortbilda oss och skapa erfarenhetsutbyten som utveck-lar vårt professionella arbete.När Ni nu läser tidningen har SPAF:s Rikskonferens med titeln ”Det goda exemplet” redan varit. Ni kan gå in på SPAF:s hemsida www.spaf.nu för att bättre ta del av konferensen. Kvällen innan konferensen hölls års-möte. Styrelsen har fått två nya med-lemmar, när detta skrivs vet vi inte vilka, men vi kan tacka våra ledamöter som har slutat. Ett speciellt stort tack till ordförande Eva Andåker som varit engagerad i styrelsen sedan den bilda-des för tio år sedan. Vem som blir ny ordförande är oklart i skrivande stund men beslutades vid årsmötet. Vi öns-kar den nya ordförande lycka till! även ett stort tack till Barbro Sundelin som har representerat västra delen av vårt land och nu lämnar styrelsen.Efter årsmötet var det dags för fören-ingen att fira sitt 10-årsjubileum! På anrika Nalen bjöds det på jubileums-middag och underhållning. Det var den kritikerrosade pjäsen ”Kärlek, dröm-mar och fjärilar” med Gunilla Vestin Wallin från Tyst teater. Tänk vad mycket som har hänt inom det pedagogiska audiologiska områ-det. Svårt att sia om vad de komman-de 10-åren kan bjuda på. En sak vi vet är att ju fler medlemmar vi blir desto större möjlighet har vi att bevaka in-tresseområdet och anordna intressanta konferenser. Vi från styrelsen vill upp-mana alla att sprida information om föreningen och dess arbete. Be gärna dina kollegor att bli medlemmar! Du som inte har betalat in medlemskapet för 2012 kom ihåg och gör det!Till hösten närmare bestämt den 3 - 5 september anordnas BARNAS 2012 i Örebro. Missa inte den möjligheten till intressant fortbildning. www.bar-nas2012.se

Glad påsk önskar styrelsen

21AUDIONYTT 1-2/12

den landsomfattande tävlingen som arrangeras av batteriföretaget Rayo-vac och tidningen Audiology Infos

fick patienterna rösta på den audionom man fått bäst hjälp av.Det var många rörande historier som juryn fick ta del av.Det handlade om att göra något utöver det vanliga. I vissa fall innebar mötet med au-dionomen en vändpunkt i livet för patienten i fråga.

Tårta och champagne

Det var vad som hände för Anns patient, berättade hon i sin motivering till juryn.– Jag hade ingen aning om att jag var no-minerad, än mindre att jag skulle vinna. Jag blev jätteglad förstås, säger Anna.

– Jag firade till och med med tårta och champagne på kvällen . Det är ju inte var dag man får sådan här uppskattning.– Patienten ringde och berättade att hon skrivit att våra samtal hade förändrat hennes liv. – I det här fallet handlade det mycket om att patienten måste acceptera sin hörsel-skada istället för att förtränga den. Hörsel och Dövenheten jobbade mycket med av-slappningsövningar, och skickade henne sedan till mig. Hon fick hjälp med sin hör-sel och hon lärde sig leva på ett nytt sätt.

20 år i landstinget

Förutom äran fick Ann en graverad silver-pokal och ett tjusigt diplom. Båda står på väl synlig plats i receptionen.

Anna berättar att hon jobbat som audionom i tjugo år inom landstinget och inom det privata.För tre år sedan bestämde hon sig för att starta det egna företaget Hörselsnäckan. – Jag har hjälp av en receptionist med bok-ningar, annars är jag ensam. Det är skönt att vara sin egen och styra sig själv. Men visst kan det bli långa dagar, kvällar och helger också ibland. – Det är fullt upp, men jag trivs!

Börje Ohlssonredaktör Audio-Nytt

FOTNOT: Tävlingen årets Audionom fort-sätter och arrangeras nu för andra året. För de som nominerar finns fina priser att vinna.

Årets audionom 2011 heter Anna Kennryd, på Hörselsnäckan i Ystad.

Det vill säga när patienterna eller kunderna får välja.

Anna i Ystad blev Årets Audionom

I

Kommunikation är grunden till all förståelse.


Efter tuff debatt i Audio-Nytt:

Nu är de helt överens!

i kommer med olika utgångs-punkter in i hörselvärlden. Stig har sin tyngdpunkt i vården och

forskningen inom hörselområdet och Bertil har sin tyngdpunkt i att driva bu-siness med nöjda kunder. Vi har båda till syvende och sist målsättningen att

klienterna inom hörselvården skall få bästa tänkbara lösningar inom de regler och ramar som samhället sätter upp.

Sju viktiga punkter

Nedanstående lista tar upp väsentliga punkter men gör inte anspråk på att

vara fullständig.Vi vill därför att:1) Ett hörapparatregister skapas i Sve-rige och omfattar såväl offentliga som privata aktörer inom hörselrehabilite-ring. Vi tycker att det vore bra om den uppgiften skrevs in i villkoren för dem

V

För alla som följt vår debatt i Audionytt är det lätt att förstå att vi har olika åsikter i flera

frågor, men vi ser också att vi har flera gemensamma åsikter, så vi tror att det är mer

konstruktivt att för ett tag fokusera på dem.


som auktoriseras som privata audio-nommottagningar inom vårdvalssys-tem.Om samhället ställer medel till förfo-gande, kan man även ställa krav på dem som medverkar till hur medlen används. Det är givetvis önskvärt, att även de klienter som utan bidrag från samhället skaffar hörapparat finns med i registret och vi hoppas och tror, att de privata audionommottagningarna ställer upp på det. 2) De krav som ställs på privata audio-nommottagningar vad avser exempelvis utrustning och annat inom vårdvalsys-tem ges en likartad och tydlig utform-ning oavsett var i landet de etableras. Grundkraven finns i standarden SS-EN 15927:2010 Tjänster vid utprovning av hörapparater.3) Den primära hörselrehabiliteringen skall, oavsett om den bedrivs privat el-ler offentligt, kvalitetssäkras inom samma system. Vi anser att uppfölj-ningen bör vara oberoende och konti-nuerlig.4) Tillgången på bra och modern teknik inom hörselrehabiliteringen görs till-gänglig för alla klienter på rättvisa vill-kor och den utveckling på det hörsel-tekniska området som finns inom landet stimuleras.

Opartiska audionomer och samhälls-stöd

5) Våra klienter skall med stöd av kun-niga och opartiska audionomer kunna göra bra val av hjälpmedel som ökar deras möjligheter i samhället. Den en-skilda klienten skall vara den som med stöd av audionomens kunskap helt av-gör vilket hörhjälpmedel som passar bäst för det egna behovet.6) Om inte samhället anser sig ha råd att fullt ut betala för den bästa tekniken, skall samhället lämna maximalt stöd till detta.Det är olyckligt och orättvist om det skapas en helt privat marknad, helt utan samhällsinsyn och kvalitetssäkring, med modern teknologi som bara de re-sursstarka, som helt kan finansiera sina egna hjälpmedel, får tillgång till.7) Förutsättningar för fortsatt stöd till svensk forskning och utveckling inom hörselrehabilitering säkras och förutsät-ter ett system med såväl offentliga som privata aktörer inom primär hörselreha-bilitering.

Stig [email protected]

Bertil [email protected]

Fyra kuratorer som länge arbetat med hörselskadade och döva har samlat ihop yrkesföreningens handlingar.Gruppen kom att kallas ”historiegrup-pen”. De kände varandra väl eftersom de i olika former hade samarbetat pro-fessionellt. För att inte låta Stock-holmsperspektivet dominera har de samlat minnen från olika delar av lan-det och i varierande verksamheter. Det har skett genom en enkät till med-lemmarna, intervjuer och kontakter.Innehållet är väl strukturerat. Det bör-jar med förhistorien till bildandet av föreningen 1971 av 16 energiska ku-ratorer på en NAS-konferens i Kilja-va i Finland. Då hade inte alla som kallade sig för hörselvårdskurator so-cionomexamen och därför blev nam-net ”Hörselkuratorernas förening”, vilket ändrades 1993 till ”Yrkesför-eningen Socionomer för döva och hörselskadade”.En av frontfigurerna vid bildandet var Sonja Uppman som redan 1957 bör-jade som rikskurator vid Hörselfräm-jandet och därefter som socialpolitisk sekreterare 1963. Sonja Uppman var föreningens ordförande under 12 år.Föreningens årliga fortbildningsdagar har haft en central plats och har för många varit det enda forum där de specifika yrkesfrågorna diskuterades. Det är fortbildningsdagarna som har hållit föreningen vid liv genom åren. Skribenterna drar den slutsatsen ef-tersom de löper som en röd tråd ge-nom alla kontakter och samtal. Det som gör boken så intressant inte bara för socionomer utan för alla som är engagerade inom hörsel- och döv-området är att man valt ett årtionde i taget för att beskriva utvecklingen i ett omvärldsperspektiv: viktiga hän-delser i världen, i Sverige och föränd-ringarna inom döv/hörselområdet. Varje kapitel avslutas med en sam-manfattning av årtiondet, namn på ordförandena och översikt av fortbild-ningarna samt en uppräkning av nyck-elbegrepp och värdeord. Bara genom att studera dessa nyckelbegrepp och värdeord kan man följa utvecklingen och förändringar från 70-talet med helhetssyn, kristeori, teamarbete och

psykosoci-alt arbete, till 2010-ta-let med pri-vatisering, kostnadsef-fektivitet, e v i d e n s , KBT, stresshantering, mindfulness och etik.Boken tar också upp hur yrkesrollen har förändrats. Många diskussioner har förts kring ämnet kuratorn i vård- eller rehabiliteringsteamen. Det fanns en konsensus kring det faktum att just socionomen hade det extra svårt att profilera sig och bli respekterad.Forskning var ingen självklarhet när föreningen bildades, men från 80-ta-let återspeglas forskningen i förening-ens fortbildningar. Några socionomer beskriver sin forskning i boken. Bo-ken ger många exempel på hur före-ningen och enskilda kuratorer varit engagerade genom remissvar, skrivel-ser, föredrag och artiklar och därmed bidragit till samhällsutvecklingen.Silverörat har delats ut till två socio-nomer, Inga-Greta Lysell 1982 och Sonja Uppman 1987.Faktorer som bl. a. har påverkat ut-vecklingen är datoriseringen, samhäl-lets stöd åt döva, när teckenspråket erkändes och den explosionsartade utvecklingen av cochlea-implantat.Engagemanget för uppgiften och det proffsiga utförandet imponerar. Grup-pen skriver i slutordet att de har känt en stolthet över det de gemensamt med andra har åstadkommit i fören-ingen under åren och att de lämnar över stafettpinnen till nya kullar av kuratorer.Jag kan varmt rekommendera boken och förhoppningen är att den också kan stimulera andra föreningar.Boken kostar 175 kr + porto = 38kr och kan beställas genom Charlotte Blomberg, [email protected]. Boken kan även hämtas på Habiliteringen, Rosenlund där Charlotte arbetar.

Inger Tillberghörselpedagog

40 års socionomhistoriaLagom till socionomföreningens 40-årsfirande kom

boken ”Nätverk för spetskompetens” ut.

Författarna.

AUDIO-NYTT 1-2/1224

amtidigt finns det god hjälp att få för nästan alla med hörsel-diag nos. Audionomer kan ut-

forma arbetshjälpmedel som hjälper personer med hörseldiagnos att komma

tillbaka i arbete, och för detta kan ar-betsgivarna söka bidrag från Försäk-ringskassan. Under 2010 fattade För-säkringskassan drygt 3000 beslut om bidrag till arbetshjälpmedel och hälften

gällde hörselhjälpmedel. Men skillna-derna är mycket stora mellan lands-tingen. Sjukskrivning på grund av en hörseldi-agnos ökar i omfattning och kryper

Skåne har dubbelt så många innevånare som Östergötland - men 20 gånger fler beslut om arbetshjälpmedel.

Bland yrkesaktiva personer är en sjukskrivning på grund av hörselproblem den

diagnos som innebär störst risk för förtidspensionering, något som belagts i forskning

från Karolinska Institutet.

Arbetsplatshjälpmedel:

Stora skillnadermellan landstingen

S


nedåt i åldrarna - och är samtidigt en av de farligaste diagnoser som finns om man ser till risken att permanent lämna arbetsmarknaden genom förtidspensi-on.

Större risk för förtidspension

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerades i Scandinavian Journal of Public Health visar att sjukskrivna med hörseldiagnos löpte 40% större risk att hamna i för-tidspension än de som var sjukfrånva-rande med annan diagnos. Undersök-ningen baserades på en studie av 40 000 personer under 12 år i Östergötland. Idag finns det cirka 1,4 miljoner perso-ner i Sverige som lider av nedsatt hörsel och av dem är det över 600 000 personer som borde ha hörapparat eller annat hörselhjälpmedel, eller både och.

Arbetsplatsanpassade lösningar

För personer med hörseldiagnos finns dock mycket hjälp att tillgå. Teknikut-vecklingen har gått snabbt de senaste åren och det finns avancerade hjälpme-del att tillgå för att anpassa hemmamil-jön och arbetsplatsen utifrån ett hörsel-problem.Många audionomer arbetar med att ut-forma arbetsplatsanpassade lösningar. För arbetshjälpmedel kan drabbade med hjälp av arbetsgivaren ansöka om bidrag från Försäkringskassan. Svensk Hörsel har granskat statistiken över alla beviljade bidrag till arbets-hjälpmedel under 2010, och omkring hälften av 3350 positiva beslut avsåg hörselhjälpmedel till arbetsplatsen. Sta-tistiken pekar på stora skillnader mellan landstingen. Skåne och Stockholm lig-ger överlägset i topp bland inkomna – och beviljade – ansökningar.

Fritt val = bättre tillgång = mer hjälp

Skåne och Stockholm är de två län som infört Fritt Val av hjälpmedel och där-med en friare etablering av audionomer. Fritt Val innebär att patienten själv kan uppsöka en audionom utan att gå via vårdcentral eller annan instans i primär-vården.Den fria etableringsmöjligheten innebär också att det finns fler audionomer som arbetar med arbetsrelaterade problem. -Statistiken talar sitt tydliga språk. Bätt-re tillgång till privata audionomer leder till snabbare och mer aktiv hjälp med hörapparater och mer avancerade hjälp-medel. Man kan säga att Fritt Val är ett direkt stöd till arbetslinjen, säger Kjell Alenius på Svensk Hörsel, branschor-ganisationen för producenterna för hör-

hjälpmedel i Sverige.-Skåne län har lite drygt dubbelt så många invånare som Östergötlands län, men de har 20 gånger så många beslut om arbetsplatshjälpmedel. En slutsats är att människor med hörseldiagnos i Östergötland inte får den hjälp som skulle behövas för att komma tillbaka i arbete. Flera av landstingen på listan har skäl att begrunda statistiken och lära av Skåne, där köerna till hörselmot-tagningarna helt försvunnit sedan man införde Fritt Val, säger Kjell Alenius.

Arbetsförmedlingen: Vilket stöd kan vi ge till personer

med hörselnedsättning?

Den som har en funktionsnedsättning kan få olika typer av stöd från Ar-betsförmedlingen.Det finns till ex-empel specialister inom syn-, hörsel- och dövområdena.I hörselteamen arbetar audionomer, hörselpedagoger, psykologer, soci-alkonsulenter och tekniker. Specia-listerna är interna konsulter, vilket innebär att de får uppdragen genom arbetsförmedlare runt om i landet. Kontakten tas alltså via de lokala arbetsförmedlingskontoren. Om man har en hörselnedsättning kan man behöva stöd i att klargöra hur det påverkar arbetsförutsättning-arna och Arbetsförmedlingen kan då erbjuda en hörselfunktionsutredning.Utredningen innefattar olika moment beroende på personens situation. Det kan till exempel handla om att be-döma kommunikationsförmågan el-ler vilket behov av hjälpmedel/akus-tikanpassning som kan finnas.Syftet med hörselfunktionsutred-ningen är att den arbetssökande och arbetsförmedlaren ska få ett fördju-pat underlag som stöd när de ska planera vidare till arbete.Ett annat exempel på insats är an-passning av arbetssituationen. Det kan röra sig om utprovning av arbets-hjälpmedel, anpassning av arbetsmil-jön eller ändrade arbetstider/arbets-uppgifter. Information och stöd till den person det gäller, arbetskamra-terna och chefen i syfte att öka kun-skapen är också vanligt.Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen kan ges till en person som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lämnas under anställningens första 12 må-nader.Arbetssökande som har en funktions-nedsättning som medför nedsatt ar-betsförmåga kan också få Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd – SIUS. En SIUS-konsulent kan ge mycket tid ute på arbetsplatsen till både arbetsgivaren och den arbets-sökande. Arbetsförmedlingen har SIUS-konsulenter för personer som har en hörselnedsättning.

Pia [email protected]

LÄNSLISTAN: Antal bifall per län 2010 (käl-

la: Försäkringskassan).

Enligt Försäkringskassans

handläggare avser ca hälften

av alla beslut om arbets hjälp-

medel hörhjälpmedel. Mer

om detta i artikeln.

899 Skåne län

882 Stockholms län

292 Västra Götaland

186 Uppsala län

152 Hallands län

104 Dalarnas län

91 Västerbottens län80 Västmanlands län78 Norrbottens län70 Västernorrlands län67 Jönköpings län

57 Södermanlands län57 Kronobergs län57 Jämtlands län52 Gävleborgs län51 Örebro län

39 Kalmar län38 Östergötlands län28 Värmlands län24 Blekinge län18 Gotlands län


Landstingens upphandlingar av hörapparat begränsar patienternas tillgång till ny

teknik. En genomgång av snittåldern på landstingens utbud av hörapparater visar att

patienter i snitt får en hörapparat som introducerades på marknaden 2008. I många

fall är de äldre än så.

Upphandling gerpatienterna gamla apparater


tre av upphandlingsregionerna före-kommer hörapparater som introduce-rades redan 2005. Bara i Skåne och Stockholm har patienterna garanterad

tillgång till den senaste tekniken. En genomgång som Svensk Hörsel gjort av alla valbara hörapparater i landstingens upphandlade utbud som patienter erbjuds på landets hörcentraler visar på två problem med upphandlingarna; dels att utbudet ofta är starkt begränsat, dels att apparaterna i snitt är tre år gamla, ibland upp till sex år gamla. Sämst är läget i upphandlingsregion Norr (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg) där det bara finns 12 valbara modeller, varav två introducerades 2005 respektive 2006, två 2007, tre 2008, tre 2009 och två 2010. -För att förstå problemet kan man dra en parallell till mobiltelefonmarknaden. Om man som kund var hänvisad till en butik som bara erbjöd 12 modeller att välja på, varav två var av typen små och vikbara som var populära 2005 och 2006 så skulle man bli rätt missnöjd.-även hörapparater har utvecklats snabbt de senaste fem åren och framför allt följer hörapparaterna med annan teknik, som TV och mobiltelefoner, säger Kjell Alenius på Svensk Hörsel, branschorganisationen för producenterna för hörapparater i SverigeSkåne och Stockholms läns landsting har lämnat den upphandlingsstyrda modellen och gått över till Fritt Val, en kundvalsmo-dell som innebär att varje patient i dialog med en audionom kan välja hörapparat fritt, med en hjälpmedelspeng som följer med patienten. -Det finns mycket kritik mot upphandling-arna just nu i debatten, men jag saknar det viktigaste, nämligen hur det drabbar patien-terna.-På hörselområdet är konsekvenserna väl-digt tydliga – det leder till bristande valfri-het och teknikeftersläpning.-Det är oacceptabelt att så många med ned-satt hörsel är hänvisade till ett undermåligt utbud, säger Kjell Alenius på Svensk Hör-sel, branschorganisationen för producen-terna för hörapparater i Sverige.

n annan utsatt grupp är de där hör-selnedsättningen kommer under den tid man är yrkesverksam. Det är

alltför vanligt att lösningen blir en förtida del- eller heltidspensionering.Dessa och andra verkligheter för hörselska-dade i arbetslivet har HRF redovisat i våra årsrapporter de senaste 10 åren där vi ock-så redovisat statistik för olika områden. HRF har också länge önskat statistik om hörselskadade sammanställd av bland annat ansvariga myndigheter och därför är det glädjande att Försäkringskassan 2010 för första gången presenterar statistik för hela landet när det gäller arbetstekniska hjälp-medel. Vi ska dock vara försiktiga med att dra snabba slutsatser utifrån denna första sammanställning. Beträffande forskning inom området är det bra att den också har kommit igång men även här gäller det att vara försiktig med snabba analyser. Det som nu framkommit bekräftar dock resultat som HRF visat tidigare i våra årsrapporter.

Bra att villkoren uppmärksammas

Sammanfattningsvis, villkoren för hörsel-skadade i arbetslivet är ett angeläget om-råde som det är bra att Svensk Hörsel och andra uppmärksammar. Som jag redan sagt

vet vi i HRF att med bra arbetsrehabilite-rande åtgärder som då inkluderar bra och rätt hjälpmedel att hörselskadade fungerar lika bra som alla andra i arbetslivet.

Jan Peter Strömgrenordförande HRF

I

E

Snittålder hörapparater Region Sortiment medel årNorra 2008Mitt 2007Stockholm 2008Västra Götaland 2009Sydöstra regionen 2008,7Södra regionen 2008,7Skåne 2008 Medel i Sverige 2008

Arbetslivet för hörselskadade är ett mycket viktigt och

angeläget område där det finns stora behov av

förbättringar och utveckling. Vi i HRF vet att med bra

arbetsrehabiliterande åtgärder med bra och rätt

hjälpmedel fungerar hörselskadade lika bra som alla

andra i arbetslivet. Vi vet samtidigt att exempelvis unga

hörselskadade har svårt att komma in i arbetslivet precis

som många andra unga med funktionshinder.

Kommentar från HRF:

Bra med statistik - men för tidigt att dra slutsatser

Jan-Peter Strömgren. FOTO: Jenny Gaultz.


ur kan mitt barn få cochlea im-plantat?, frågar den unga mam-man. Jag tittar på hennes lilla

dotter i volangklänning, rosa skor och

rosetter i håret. Hon är cirka tre år, döv och språklös. Inom ett par år kommer hon med största sannolikhet att skickas till en dövskola för att lära sig tecken-

språk, läsa och skriva.Idag finns ingen som opererar CI i Ke-nya. Enda möjligheten är att för egna medel åka till Sydafrika eller något an-

Kenya:

Hur kan min dotter få cochleaimplantat?I dag finns ingen som opererar CI i Kenya. Enda möjligheten är att åka till Sydafrika,

en ekonomisk omöjlighet för de flesta.

H

OAE-screening i Nyeri.


Birgitta och Stefan anpassar digital HA.

nat land för operation och sedan inpro-grammering och uppföljande kontroller. För de flesta lika ouppnåeligt som att åka till månen.Under tre veckor i oktober 2011 be-sökte vi två hörcentra och några mindre öronmottagningar i Kenya.

Väl inlåsta

Den lilla minibussen skumpar fram på den gropiga vägen medan mörkret fal-ler. Längs vägen går människor och djur som tillfälligt får vägen upplyst av våra strålkastare. Det går inte fort och det är sent när vi äntligen kör in genom grin-darna till Consolata Hospital, i utkanten av staden Nyeri, 16 mil norr om Nai-robi.Vi inkvarteras i gästhuset där vi noga ska låsa om oss trots att vi passerat ännu en grind med vakt inne på sjuk-husområdet. Varm mat väntar och en varm dusch kan man få om man sätter på en elsladd som är kopplad till dusch-munstycket. Jag kryper in under mos-kitnätet och somnar ovaggad.

Många byggnader

Första dagen tar vi på oss våra med-havda sjukhuskläder och går ner till Hörselcentrat. Landskapet är mycket kuperat och själva sjukhuset består av en mängd byggnader på en kulle, själva sjukhusbyggnaden med olika kliniker, vårdcentral, sjuksköterskeskola bostä-der m.m. Hörselcentrat ligger i en bygg-nad som även inrymmer en ögonmot-tagning och en öronläkarmottagning. Hörcentralen består av ett mottagnings-rum, en mätbox, ett propplab och ett litet kontor. I mottagningsrummet finns utrustning för barnmättning. Verksam-heten leds av Joseph Ayeko med hjälp av sköterskorna Vionna och Prisca. Prisca är föräldraledig så Joseph och Vionna har fullt upp med att ta emot patienter, hörselmätningar och propp-tillverkning. Joseph är mycket pedago-gisk och tar sig tid att förklara under-sökningsresultat och hörapparatfunk-tion för sina patienter. Dessutom ska han ta hand om oss.

Vi packar upp medhavd utrustning och hörapparater. Stefan sätter igång att ka-librera och reparera mätutrustning. Bir-gitta utför hörselmätningar och tillsam-mans bistår vi med bedömning av pa-tienterna.

Språkstörning eller autism?

Sedan ett par år finns en OAE-utrust-ning som kommer till god nytta. En språklös treårig flicka lyckas Joseph genomföra OAE på med normalt resul-tat. Sannolikt föreligger en språkstör-ning eller autismliknande tillstånd. Nästa dag börjar med OAE-screening av fyra nyfödda, samtliga med normalt resultat trots att de knappt är ett dygn gamla. Detta görs regelbundet av Vion-na eller Prisca. I samband med detta får vi en rundvandring på hela sjukhuset, och vi kan konstatera att hörcentralen är den bäst utrustade och mest välfung-erande delen.

På besök i dövskolan

Den tredje dagen åker vi till dövskolan Tumutumu med ca 150 elever. Utanför grindarna står en devis målad på muren ”Inability to hear is not inability to per-form”. Barnen är från fem till 18 år gamla, de sista åren får de flesta en yr-kesinriktad utbildning.Vår uppgift är att hitta alla barn med hörselrester som kan ha nytta av hörap-parater, företrädesvis de nya eleverna. Efter 135 hörseltester har vi bara hittat ett fåtal med användbar hörsel, bl a en 12-årig flicka med normala OAE och normala hörtrösklar men helt utan tal.

Många dövskolor i Kenya

Orsaken kan vara ett psykiskt trauma som liten. Hon kommuniserar dock bra med teckenspråk. I Kenya finns flera dövskolor, dels för att andelen döva barn är större än hos oss p.g.a. bristfäl-lig mödra- och barnhälsovård, dels då även en måttlig hörselnedsättning utan hörapparater kan innebära avsaknad av talutveckling.

Föreläsning om barnaudiologi

I sjuksköterskeskolans samlingssal hade man samlat föräldrar för en före-läsning i barnaudiologi. I 2,5 timme satt de tålmodigt och lyssnade, även flera barn. Föräldrarna var engagerade och hade flera bra frågor. Syftet var att ge föräldrarna bättre förutsättningar att stödja sina barn.Dagen efter var salen fylld av 145 stu-denter, män och kvinnor. Hörselkun-skap saknas oftast helt inom basutbild-ning för sköterskor och läkare och syf-


tet var att öka medvetenheten om pro-blemet och hur man kan både förebyg-ga och åtgärda hörselskador.Presentationen fick anpassas till afri-kanska förhållanden. Kongenitala in-fektioner (Rubella, CMV, HIV), brist-fällig mödravård och droger ger 6/1000 medfödda hörselskador.Sedan tillkommer neonatala komplika-tioner, ototoxisk medicinering och kro-niska otiter. Malaria och dess behand-ling är en vanlig orsak, all feber betrak-tas som malaria och utreds inte alltid före behandling. Gentamicin är effektivt och billigt och därför vanligt förekom-mande.Joseph talade även engagerat om risken för bullerskador av musikspelare.

Prästen verkställande direktör

Efter en vecka for vi vidare runt Mount Kenya till två andra sjukhus i Maua och Nkubu, där det finns ÖNH-mottagning och dit det brukar komma svenska öron-kirurger.

Vi stannade ett par dagar på varje ställe och undersökte patienter för senare ope-ration eller till Nyeri för hörapparater.Efter en helg i Nairobi tog vi flyget västerut till Kisumu vid Viktoriasjön. Därifrån transport till Kaplong, en liten by mitt i den del av Kenya som domi-neras av teodlingar.Sjukhuset här liknade i mycket Conso-lata hospital i Nyeri. Båda drivs av ka-tolska kyrkan med en präst som verk-ställande.

När det regnar kommer inga patienter...

Här finns också en sjuksköterskeskola där vår audiolog föreläste. Hörcentralen drivs av Grace Onsinyo som gör hör-selmätningar och anpassar analoga hör-apparater.Hon får hjälp av Joseph som kommer dit regelbundet. Patienter var inbokade till vår ankomst men p.g.a. den pågå-ende ”lilla regnperioden” uteblev pa-tienterna tills det blev uppehåll.

Det finns en stor okunskap där man tror att hörselnedsättningen kan växa bort eller behandlas med medicin. Flera växer upp utan tal i tron att de är döva när det i själva verket finns hörsel om man får en hörapparat.Befolkningen i det här området är mycket fattig och många som behöver har inte råd att betala en hörapparat. Informationen till dessa patienter är att de ska får återkomma med när de har lyckats få ihop lite pengar, så får de apparater på avbetalning eller subven-tionerat av KEF.Inställningen är att alla som kan ska betala, men det finns även möjlighet att få begagnade apparater kostnadsfritt om det inte går på annat sätt.

Hörselskaderisk på tefabriken

Vi fick även tillfälle att besöka en tefab-rik. Ljudnivån var klart hörselskadlig på flera ställen. Det påstods att arbe-tarna hade tillgång till hörselskydd men det kunde vi inte se.

www.comfortaudio.se | Tel 035 - 260 16 00

Det moderna samhället kräver nya lösningar Att kunna samspela med andra och ha förutsättningar att delta aktivt är viktigt i vår tid. I dagens samhälle finns många ljudmiljöer som är krävande för människor med nedsatt hörsel.

Comfort Digisystem förtydligar tal och rensar bort störande bakgrundsljud innan det når hörapparaten eller hörselimplantatet. Det renare ljudet gör det lättare att höra, förstå och vara delaktig – vilket frigör energi till både jobb och fritid.

Tusentals nöjda användare kan berätta vad Comfort Digisystem betyder för dem och vi arbetar ständigt för att många fler ska få uppleva detsamma.


Ljudår före andra hörapparater

Verklig storlek

Våra ingenjörer har kämpat hårt för att ge dig mer av allt - på ännu mindre yta. Nya Xino har en inbyggd telespole och finns i 12 olika färger. Volym och program justerar du med hörapparatens touchkontroll. Under det nanobehandlade höljet ryms sofistikerad mikroteknologi som tar hörupplevelsen till nya höjder. Xino klarar nästan alla typer av hörselnedsättningar, från lätt till grav. Läs mer på www.starkey.se eller ring oss på 08-442 48 90. E-post: [email protected]

Nya Starkey Xino - drar allas öron åt sig

Otoskopi i en dövskola.


När mörkret föll blev det helt kolsvart, men inte folktomt, ute på bygatan.Då var det säkrast att stanna innanför grindarna, så kvällarna ägnades åt läs-ning, filmkväll på datorn, skype och varandras sällskap. Vi hade även lite helgledigt då vi hann med en kort safari samt ett besök i Nairobi. I Nai-robi träffade vi dr Manuel dĆruz som startade KEF men nu är gammal och behöver lämna över till någon. Det kan dock bli svårt att hitta någon som han med samma engagemang och kontakt-nät av personer som har kunnat stötta verksamheten.

Bistånd och frivilliga insatser

Sammantaget finns hörselvård tillgäng-lig för endast en liten del av landets befolkning och det saknas stöd från myndigheterna att driva någon kost-nadsfri hörselvård för barn och de som inte kan betala.Det finns inte ens stöd för den verksam-het som finns utan den bygger på bi-stånd och frivilliga insatser. Behovet av hörselvård är större och konsekven-serna av en hörselskada mer långtgå-ende i ett utvecklingsland. Hörselvård är positivt för den enskilde men även för landets utveckling.

Viktigaste insatsen att uppmuntra personalen

Vi gjorde mycket praktiska åtgärder med reparation och kalibrering av ut-rustning, hörselmätningar, öronunder-sökningar etc, men vi kände att vår viktigaste insats var att uppmuntra och vidareutbilda de personer som finns där och som arbetar utan mycket stöd eller förståelse från sjukhusledningen.

Inger Uhlénaudiolog, Stockholm

Birgitta Johanssonaudionom, Karlstad

Stefan Petterssoningenjör, Oticon

FAKTARUTA1988 startade Lars Braw, tidningsman och eldsjäl, Rotarys Läkarbank. En bank av frivilliga läkare som skulle åka ut och hjälpa den fattiga och sjuka befolkningen i Kenya där det inte fanns någon annan läkarvård att finna.För att få ekonomin att gå ihop vände sig Lars Braw till Erikshjälpen och så bildades Skandinaviska Läkarbanken. Dessa båda ”banker” är i dagligt tal Läkarbanken.I Kenya samarbetar Rotarys Läkarbank med Kenya Ear Foundation och skickar ut öron-näsa-hals-team till olika sjukhus, även hörselvårdsteam. Kenya Ear foundation (KEF) startades på 1990-talet med syfte att be-driva öronkirurgi i hela landet. Det fanns bara några öronkirurger i Nai-robi och köerna var långa. En av dem var dr Manuel dĆruz, initiativta-gare och eldsjäl.Tillsammans med sin hustru Clara (barnläkare) åkte han ut till byarna varje helg som han inte hade jour.I början kom öronläkare från flera länder men de sista åren har det varit svenska team som åkt ner ett par gånger per år. Nu är dr dĆruz gammal och det är osäkert om KEF kommer att fortsätta. Sjukhusen får då själva ansvara för att rekrytera öronkirurger.Hörselcentrat i Nyeri öppnades 2003 genom ett samarbete mellan KEF, Umeå Universitet, samt Falu lasarett. Audionomen Lisbeth Olsson och teknikern Sture Högosta från Falu Lasarett, liksom initiativtagaren docent Claude Laurent från Umeå Lasarett har varit på plats flera gånger för att få allt att fungera. Verksamheten leds av Joseph Kweya Ayieko, f.d. lärare på en dövskola som har varit i Falun och lärt sig audiologi. Ekonomiskt stöds verksamheten av KEF och Reseindustrins barnfond. Alla patienter som kan betalar dock för både undersökning och hörapparater.

Ny HUSK-utbildning 23-24 maj 2012 Kursen vänder sig till hörselpedagoger, audionomer, kuratorer, psykologer och andra som arbetar med habilitering /rehabilitering inom hörselområdet. Kursen omfattar totalt tre dagar. De två första dagarna är internatsförlagda till Dalkarlsbergs Herrgård (www.dalkarlsberg.com) Den tredje dagen äger rum under hösten och förläggs till Örebro.

Antalet deltagare är begränsat till 14 personer. Vi ser gärna att man är fler från varje arbetsplats så att man efteråt kan samverka runt programmet. I kursen presenterar vi HUSK som en studiecirkel, i första hand tänkt att användas i ungdomsgrupper, men det finns många sätt att använda materialet på. Idag används det både i skolan och i habilitering för unga liksom i rehabiliteringsarbete för vuxna.

Kostnad per person:Kursavgift: 2.500 kronor exkl. moms Boende inklusive måltider: Enkelrum(begränsad tillgång) 1 750 kronor exkl. moms,Dubbelrum 1 550 kronor exkl. moms.

Välkommen med din anmälan eller frågor tillBirgitta och Erik [email protected]

Du kan också nå oss på telefon 0703720068

Föräldraföreläsning i Nyeri.


Forskningsinstitutet Hörselbron har funnits sen 2008. Efter tre år i projektform

ombildades Hörselbron till ett aktiebolag 2011 med Hörselskadades riksförbund som

ägare. Institutets styrelse består av hörselforskare från Karolinska Institutet, Kungliga

Tekniska Högskolan, Karolinska Universitetssjukhuset samt representanter för

Hörselskadades Riksförbund. Den dagliga verksamheten bedrivs vid Kungl. Tekniska

Högskolan i Stockholm.

örselbrons kärnverksamhet är forskning, metod- och teknikut-veckling, analyser och studier.

Forskningsinstitutet Hörselbron genom-för forsknings- och utvecklingsprojekt inom området hörsel, på uppdrag av forskargrupper, bolag, användarorgani-sationer och landsting.Ett av projekten är ett kvalitetsregister inom hörselrehabilitering med flera landsting och privata vårdgivare som deltagare. Registret omfattar delmäng-den av hörselrehabiliteringar där hörap-paratutprovning ingår.Att vårdgivaren ska genomföra uppfölj-ning finns beskrivet i Svensk Standard ”Tjänster vid utprovning av hörappara-ter”. Kvalitetsregistret fungerar som en uppföljningsresurs, både för den pri-vata och den offentliga hörselvården.En hörselrehabilitering består av flera moment. Vilka moment som ingår och hur de genomförs skiljer sig mellan vårdgivarna. Varje moment påverkar i varierande grad nyttan för patienten.Hur patienten blir informerad och vilka förväntningar patienten har på en hör-selrehabilitering påverkar slutresultatet.Tekniken kommer in vid val av hörap-parat och vid val av hjälpmedel. Hur mycket påverkar valet av teknik den totala nyttan för patienten? När det gäller möjligheten att kommu-nicera med andra människor är signal- brusförhållandet helt avgörande. Där har lösningar funnits några år på mark-naden vilka tillåter hörapparaten att via

trådlösteknik koppla upp sig mot andra enheter, till exempel tv, telefon och ex-tern mikrofon. Den trådlösa tekniken förbättrar signal-brusförhållandet mar-kant vilket ger bättre möjligheter till kommunikation. I registret kommer nyare modeller av hörapparater finnas tillsammans med äldre modeller.Viktiga moment är validering och veri-fiering. Valideringen mäter hur väl re-habiliteringsplanen relaterar till patien-tens behov. Verifieringen används för att säkerställa att varje moment i reha-biliteringen blir så väl genomfört som möjligt. Viktiga verifieringsmetoder inom hörapparatutprovning är talaudio-metri- och hörselgångsmätningar. An-vändning av validering och verifiering ökar möjligheterna till en hörselrehabi-litering av hög kvalitet.

Insamling av data

Ett viktigt mål med projektet är att det så långt som möjligt ska ske per auto-matik för att uppnå uthållighet. Perso-nalen på den enskilda kliniken påverkas inte av momenten som ingår i kvalitets-registret då överföringen av information sker på central nivå. Varje år inkluderar fyra utskick av pos-tala enkäter, ett utskick per kvartal.Undersökningen baseras på en interna-tionell enkät, ”The International Out-come Inventory for Hearing Aids (IOI-HA)”. Enkäten består av sju slutna frågor och mäter den upplevda nyttan av hörapparaten i följande dimensioner:

användning, nytta, kvarvarande be-gränsningar i att vara aktiv, tillfredsstäl-lelse, kvarvarande begränsningar i att delta, påverkan på andra och livskvali-tet. Enkäten är kompletterad med yt-terligare sju frågor som mäter informa-tion, bemötande och delaktighet i kon-takten med kliniken. Svarsalternativen är graderade på en femgradig skala där mer positivt alltid är till höger.

Analys av resultat

Den subjektiva informationen från pa-tienten kompletteras därefter med andra uppgifter från rehabiliteringen. Den kompletterande informationen ger möj-lighet till gruppering av resultaten och fokusering inom vissa områden.Grupperingen blir särskilt viktig vid jämförelser. Hur kvalitetsregistret ska utvecklas samt vilka urvalskriterier som ska användas vid jämförelser regleras av en referensgrupp.Kvalitetsregistret blir ett värdefullt in-ternt verktyg vid uppföljning av verk-samheten. Vårdgivaren kan se spridning mellan ingående kliniker men även va-riationer över tid där vårdgivaren kan följa upp effekter av det interna förändrings- och utvecklingsarbetet.

Peter [email protected]

H

Hörselbron:

Kvalitetsregister inom hörselrehabilitering


maj 2011 försvarade jag avhand-lingen” Idiopatisk Plötslig Sensori-neural Hörselnedsättning – Korti-

kosteroidbehandling och diagnostiskt protokoll i relation till resultat” vid Häl-souniversitetet i Linköping. Opponent var professor emeritus Ulf Rosenhall, Karolinska Institutet, Stockholm. Min huvudhandledare har varit professor emerita Elisabeth Hultcrantz. Idiopatisk Plötslig Sensorineural Hör-selnedsättning (IPSH) är en av de gåt-fulla sjukdomar som drabbar innerörat och nerverna som passerar den inre hör-selkanalen. Sjukdomen har beräknats drabba 5 – 20 per 100 000 invånare/år men incidensen är osäker p.g.a. högt spontant tillfrisknande innan något lä-karbesök har skett. Effekten av behand-ling av IPSH alltid svår att bedöma på en enskild klinik där man endast ser ett mindre antal patienter per år.Avhandlingen består av fyra delarbeten där det huvudsakliga syftet har varit att på olika sätt analysera data från ett stort antal patienter med IPSH för att se om terapi påverkar sjukdomen och vilka prognostiska tecken som finns.

Kartläggning av utredning och behandling

De två första publikationerna (I, II) är data från en nationell databas i Sverige för plötslig sensorineural hörselnedsätt-ning (PSH) stationerad i Linköping. 40% av 400 med PSH hade undersökts med MRT/CT, 22 hade patologiska fynd. Inget signifikant samband påvi-sades mellan patologiska MRT-fynd med vare sig hörselförbättring eller kvarvarande hörselnedsättning för pa-tienter med IPSH.Hematologiska test togs i 65% av fallen. Av de 300 patienter som ansågs ha IPSH, hade 196 en eller flera tester

tagna, och 24% av dessa hade en eller flera patologiska fynd. Det fanns inget samband mellan någon av laboratorie-testerna med vare sig hörselförbättring eller kvarvarande hörselnedsättning. 61% med IPSH hade behandlats medi-cinskt. Av dessa hade de flesta fått kor-tikosteroider antingen som enda be-handling eller i kombination med anti-viral behandling, antibiotika eller ace-tylsalicylsyra. Den medicinska behand-lingen hade ingen signifikant korrela-tion med vare sig hörselförbättring eller kvarvarande hörselnedsättning.Patienter som hade ordinerats vila under den första perioden av sjukdomen hade högre odds för hörselförbättring, obe-roende av annan behandling.Hörselförlust i mellanregistret hade sig-nifikant bättre chans till hörselförbätt-ring jämfört med basregister och dis-kant. Tre faktorer var negativt relaterade till hörselförbättring oavsett medicinsk be-handling eller ingen behandling, näm-ligen ålder och ”ärftlighet för hörsel-nedsättning" samt förekomst av yrsel vid insjuknandet.

Prospektiv randomiserad studie

En prospektiv randomiserad trippel-blind, placebokontrollerad multicenter-studie (Studie III) om effekten av kor-tikosteroid på IPSH genomfördes mel-lan januari 2006 och september 2010. 14 ÖNH kliniker i Sverige deltog i stu-dien.60 mg Prednisolon (kortison) eller pla-cebo gavs dagligen i tre dagar, sedan minskades dosen med 10 mg per dag, med en total behandlingsperiod på åtta dagar. Om total hörselåterhämtning hade skett avslutade man behandlingen, annars fortsatte medicinering med 10 mg dagligen i sammanlagt 30 dagar.

Uppföljningsbesök var planerade för dag åtta ± en dag, en månad och tre månader efter randomisering. Om åter-hämtningen var fullständig på dag åtta, skedde nästa uppföljning vid tre måna-der.

Resultat

Nittiotre patienter analyserades med modifierad ITT, 47 fick Prednisolon och 46 placebo. Ingen signifikant skillnad av hörselför-bättring observerades varken på dag åtta eller dag 90 mellan Prednisolon-gruppen och placebogruppen.Den beräknade behandlingseffekten av Prednisolon vid första uppföljningen var -3,1 dB (p=0,563) och -0,83 dB (p=0,887) vid dag 90. Total hörselför-bättring hade uppnåtts för 20 patienter efter åtta dagar av medicinering, elva av dem hade fått Prednisolon (ns).Vid den slutliga uppföljningen hade to-tal återhämtning uppnåtts för 36 patien-ter, 18 av dem hade fått Prednisolon (ns).De faktorer som hade negativt samband med hörselförbättring oavsett behand-ling, var yrsel vid insjuknandet och onormala fynd av MRT, medan däremot onormala blodprov tydande på infektion märkligt nog hade en positiv effekt med hörselförbättring oavsett behandling.

Metaanalys (studie IV)

För att höja tillförlitligheten av de re-sultat som framkommit i studie III, öka-des patientmaterialet med motsvarande data från patienter i den svenska data-basen för IPSH. Med totalt 192 patienter där hälften be-handlats med Prednisolon och hälften med placebo eller ingen medicin blev resultatet detsamma som i delarbete III, d.v.s. ingen effekt av Prednisolon och

IPSH-behandling med korti-kosteroider inte självklarIdiopatisk Plötslig Sensorineural Hörselnedsättning; Kortikosteroidbehandling och

diagnostiskt protokoll i relation till resultat.

I


samma prognostiska faktorer, yrsel, ål-der, patologiska inflammationsprover.

Sammanfattning och generella slutsatser

Följande generella slutsatser kan dras från denna avhandling:• Behandlingen av IPSH i Sverige är huvudsakligen begränsad till kortikos-teroider (50%) eller ingen medicinsk behandling.• Förekomsten av yrsel vid insjuknandet av PSH har en negativ effekt på hörsel-förbättringen oavsett om patienten be-

handlas eller inte.• Ålder har en negativ effekt på hörsel-förbättringen oavsett behandling eller inte.• Ingen positiv effekt av Prednisolon på IPSH kunde påvisas i en randomiserad placebokontrollerad klinisk studie. • En metaanalys av patientdata från den svenska nationella databasen för PSH och den randomiserade kliniska studien för IPSH visade i ett större patientma-terial ingen effekt av Prednisolon på IPSH.Dessa slutsatser torde medföra att kor-

tikosteroidbehandling vid IPSH inte självklart bör fortsätta. Arbetena i avhandlingen genomfördes med finansiellt stöd från FORSS (Forsk-ningsrådet i Sydöstra Sverige), Stinger-fonden, Linköpings universitet (ALF-medel för klinisk forskning), Lands-tinget i Östergötland, Gunnar Arnbrinks stiftelse och Stiftelsen Tysta Skolan.

Ramesh Zarenoemedicine doktor, leg. audionom, Häl-

souniversitetet, Linköping,[email protected]

Författaren med sin avhandling.

GN ReSound AB - Göteborg - StockholmTel: 031 - 80 01 50 - [email protected]

Vi ses på Tema Hörsel i Linköping!

Allt för den moderna kliniken

Diagnostisk säkerhet och effektivitet vid

balanstester

Nyhet!

Nyhet!

GN Otometrics har ett fullständigt produktutbud inom allt som rör klinisk audiologi!Vi kan supporta din klinik, oavsett storlek, med audiometri,

anpassning, immitans och balanstester.

En audiometer för alla behov

Annons sverige GNO.indd 1 2012-03-20 12:12:46

Documents

Audio Nytt 1 & 2 2012