”Att underkasta sig majoriteten” En kvalitativ studie om föreningslivets påverkan på demokratiska värderingar

Victor Bergström

Handledare: Pär Zetterberg

Uppsala universitet

Statsvetenskapliga institutionen

Kandidatuppsats, 15hp ht18

Antal ord: 12 005

Antal Sidor: 34

Abstract Many scholars have recognized civic society as a fundamental part to the functioning of democracy. This essay investigates how the civic society works as a school in wich citizens can assimilate democratic virtues. Most studies in this research area have focused on the civic society in more wider terms. Instead, this study mainly explores how sports associations, as a part of the civic society, affect their members’ trust in democracy. This is done through a case study with focus groups, where members from a sport association discuss three specific themes. The main point of the essay is to decribe how associations can create social capital and trust. To some extent, the essay also investigates how the structure of an association can affect its members views in aspects related to democracy. The result shows that members of the sport association in question seem to be affected in democratic ways even though the main purpose of the membership is another. It seems as if membership in an association does not affect the democratic virtues to any particular extent. However, the aspect of being a team member is pointed out to influence the interviewees perception of majority decisions and to create trust in decision making more generally. Therefore, the result of this essay implies that there are some virtues that springs from being a part of a team, rather than being a member of an association.

1. Inledning .............................................................................................................................................. 3

2. Teori och tidigare forskning ................................................................................................................. 5 2.1 Sammanfattning..........................................................................................................................11

3. Metod och material ............................................................................................................................ 12 3.1 Val av fall....................................................................................................................................12

3.2 Tillvägagångssätt........................................................................................................................14

4. Analys ................................................................................................................................................ 18 4.1 Socialt Kapital............................................................................................................................18

4.2 Interna strukturer........................................................................................................................20

4.3 Demokratisk påverkan................................................................................................................23

5. Diskussion .......................................................................................................................................... 28

6. Referenslista ....................................................................................................................................... 32

3

1. Inledning Med det kommunala självstyret så har det civila samhället enligt många en stor betydelse för

demokratin i Sverige, såtillvida att den politiska makten kommer närmare medborgarna. Det

civila samhället fungerar som en mötesplats där medborgare som vanligtvis inte umgås med

varandra knyter kontakter, i en arena där ålder och eventuellt personlighet är sekundära

egenskaper som blir betydelselösa till följd av ett gemensamt intresse. Föreningslivet är en stor

del av det civila samhället och i den här uppsatsen är det idrottsföreningarnas roll som

behandlas. Det finns många idéer om hur det civila samhället verkar för att ge demokratin fäste

som styrelseskick. Idéer och teorier kring hur detta fungerar kommer att presenteras i den här

uppsatsen.

Det civila samhällets påverkan på demokratin är intressant ur många perspektiv. I den svenska

översättningen av Robert D. Putnams studie om medborgarandans rötter i Italien används ett

citat av filosofen David Hume som på många sätt belyser vikten av att människor möts och

samverkar:

”Din säd är mogen i dag, min mognar i morgon. Det lönas sig för oss båda att jag arbetar tillsammans

med dig i dag och att du hjälper mig i morgon. Jag hyser ingen vänskap för dig och vet att du ingen

hyser för mig. Därför kommer jag inte att göra mig någon möda för din skull, och om jag arbetade

tillsammans med dig för min egen skull, i förväntan om en gentjänst, vet jag att jag bleve besviken

och att jag förgäves finge vänta på din tacksamhet. Här lämnar jag dig sålunda att arbeta ensam, och

du behandlar mig på samma sätt. Årstiderna växlar, och vi förlorar båda våra skördar av brist på

ömsesidigt förtroende och trygghet.” (Putnam 1996, 196)

Med det citatet fångas centrala delar upp av vad många anser att civilsamhället spelar för roll i

den demokrati vi lever i. Det ligger till grund för mycket av den forskning som Putnam har

bedrivit vilka är de ledande teorierna i denna uppsats. Det går att tolka citatet som en dystopisk

skildring av vad ett samhälle utan tillit skulle kunna innebära. Tillit kommer att löpa som en

röd tråd genom denna uppsats då det är en av Putnams centrala idéer om hur det civila samhället

påverkar oss människor att verka i demokratisk anda. Syftet med uppsatsen är inte att analysera

politiska åsikter eller direkt politisk påverkan av föreningar och intresseorganisationer inom det

civila samhället. Den handlar istället om hur föreningar skolar medlemmar till att bli

4

demokratiska medborgare med kunskaper och insikter som är värdefulla för den fungerande

demokratins fortlöpande.

Syftet med denna uppsats är därmed att försöka belysa de former av demokratiska värderingar

som föreningslivet1 har möjlighet att ha inverkan på hos individer. De värderingar som är av

vikt för demokratisk skolning och alstrar en förtrogenhet till det demokratiska systemet. Det

kan vara av relevans för studien att definiera vad som menas med demokratiska värderingar.

Uppsatsen avser att studera sådana typer av värderingar som är förenliga med

folksuveränitetsprincipen2, vilken ligger till grund för hur demokratiska värderingar kan förstås.

Vad som påverkar individer att förhålla sig till majoritetens vilja och respektera den samt att

vara öppen för att allas röst är lika mycket värd och att makten utgår från folket är det

fundamentala.

Generellt avser uppsatsen att handla om hur civilsamhället, som här smalnas av till

föreningslivet, kan påverka demokratin. Syftet försöker uppnås genom att inom ramen för en

c-uppsats studera ett representativt fall som prövas gentemot relevanta teorier. Föreningslivet

kommer i denna uppsats företrädas av en idrottsförening som uppfyller vissa kriterier som

redogörs senare.

Syftet med uppsatsen mynnar ut i frågeställningen som formuleras på följande vis: På vilket

sätt kan en idrottsförening påverka en individs demokratiska värderingar?

1 Det som avses med begreppet är främst ideella organisationer som verkar för att bedriva aktiviteter som är politiskt obundna och som är öppna för allmänheten att gå med i. Vad som utmärker föreningslivet och de organisationer som där ingår är den demokratiska uppbyggnad på vilken hela verksamheten vilar. Ett demokratiskt system som innebär att föreningen eller organisationens medlemmar har en möjlighet att påverka styret. Det som främst är relevant för den här uppsatsen är den del av föreningslivet som utgörs av idrottsföreningar 2 Folksuveränitetsprincipen används som fundament för hur demokratiska värderingar här ska förstås eftersom den utgör en del av den svenska grundlagen genom Regeringsformen (1974:152) och således ligger till grund för Sveriges demokratiska system.

5

2. Teori och tidigare forskning Det är lätt att argumentera för att det civila samhället utgör ett fundament i ett demokratiskt

system. Genom det civila samhället byggs broar mellan individer som befinner sig långt ifrån

varandra i det vardagliga livet. Kontakter knyts över generationsgränser och mellan personer

som är bosatta i olika socioekonomiska områden. Den svenska regeringen definierar det civila

samhället som ”en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor

organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen” (Regeringskansliet 2014). Hur

detta påverkar samhället i stort kan givetvis vara varierande och tas i uttryck på olika sätt. De

övergripande teorierna om effekterna som det civila samhället kan tänkas ha, utgörs av ett antal

olika aspekter som den här studien genomgående använder sig av och som kommer att

presenteras här nedan.

Socialt kapital och medborgerliga dygder är exempel på sådana typer av egenskaper som

föreningslivet kan påverka individen genom. Idéerna om det sociala kapitalets inverkan på

människan är relativt många och kan delas in utifrån både statsvetenskapliga och sociologiska

perspektiv. Pierre Bourdieu definierade det sociala kapitalet som summan av storleken på det

sociala nätverk en individ lyckas förvärva (Bourdieu 1999). Den statsvetenskapliga

terminologin kretsar snarare kring Robert D. Putnam som menar att det sociala kapitalets

påverkan går att betrakta som att vikten ligger i de band som knyts mellan individer och den

utveckling som kan ske till följd av den sociala kontakten snarare än likt Bourdieus mening att

det ligger i storleken på nätverken (Putnam 2001).

En förutsättning för en representativ demokrati med folkvalda politiker är att det finns ett

förtroende för de företrädare som röstats fram. Det kan emellertid vara svårt att fastslå hur den

typen av förtroende skapas. En intressant aspekt är huruvida individer som besitter egenskaper

av att lita på andra människor i större utsträckning har förtroende för politiker. Sådan typ av

tillit och förtroende kan ha stora möjligheter att skapas inom det civila samhället genom att

individer är aktiva i föreningslivet. Robert Putnam kallar detta för mellanmänsklig tillit och det

är ett begrepp som är återkommande i denna uppsats (Putnam 2001). Många av dessa idéer är

sprungna ur Alexis de Tocquevilles tidiga reflektion över det brobyggande som sker genom ett

engagemang i organisationer (Tocqueville 1997). Det sociala kapitalets påverkan menar

Putnam är centralt för hur medborgarna förlitar sig, inte bara på de politiska företrädarna i den

representativa demokratin, utan på hela det demokratiska systemet. Genom att tillgodogöra sig

6

den typ av mellanmänsklig tillit som civilsamhället i allmänhet och föreningslivet i synnerhet

genererar, argumenterar han för att detta är en förutsättning för demokratins förankring i ett

samhälle och han menar även att den kunskapen om hur det politiska systemet fungerar är en

av de mest centrala delarna av politiskt deltagande. Det finns i svensk kontext ett visst empiriskt

stöd för sambandet mellan det horisontella förtroende som innebär förtroende och tillit till andra

människor och det vertikala förtroendet som innebär förtroende för riksdag och regering

(Rothstein 2003, 326ff).

Intressanta och relevanta teorier för denna studie är i vilken utsträckning det kan vara av värde

att dela upp sociala kontakter utifrån det sociala kapitalet som presenterades tidigare. En aspekt

som är intressant att undersöka är Putnams uppdelning av sociala kontakter. Han skriver i den

Ensamme bowlaren om två olika typer av individer: machers och schmoozers. En macher

definierar Putnam på följande vis

”En macher följer med i dagshändelserna, går i kyrkan och på föreningsmöten, erbjuder sina tjänster,

skänker till välgörande ändamål, deltar i samhällsprojekt, lämnar blod, läser tidningen, håller

anföranden, följer med i politiken och går på offentliga möten. Om man sysslar med någon av dessa

aktiviteter ökar sannolikheten kraftigt för att man sysslar även med de andra”

(Putnam 2001, 97f)

Det kan alltså sammanfattas som en socialt aktiv individ med kontakter av en formell karaktär

där motsatsen schmoozer är individer som knyter mer informella kontakter, detta genom att

exempelvis agera värdar för middagsbjudningar eller genom röra sig ute i krogmiljöer och

sociala samband som är mindre ändamålsstyrda (Ibid). Med det som bakgrund är det intressant

att undersöka i vilken utsträckning aktiva i en idrottsförening anser sig knyta kontakter av

formell eller informell karaktär samt huruvida aktiviteter inom ramen för en macher kan

påverka att man ägnar sig åt någon annan av dessa aktiviteter likväl. Där finns dock i viss

utsträckning bakomliggande förklaringar till dessa två typer av sociala samhörigheter som

Putnam hänvisar till. Utbildningsnivå och inkomst är exempel på två kännetecken för en individ

som rör sig i de mer formella miljöerna medan det är vanligt bland ensamstående att ägna sig

åt informell social samvaro. Att gå in djupare på dessa typer av sociala band är egentligen inte

nödvändigt för uppsatsen eftersom det relevanta blir att åskådliggöra dessa egenskaper för att

jämföra med karaktärsdragen hos respondenterna som presenteras senare, för att se vilken form

av sociala sammanhang man anser sig vara del av. Detta eftersom Putnam resonerar i termer av

7

att formella sociala aktiviteter bäddar för engagemang inom andra formella sociala aktiviteter

där politiskt deltagande och medborgarengagemang intuitivt bör kategoriseras in.

Bo Rothstein hävdar att frågan om det sociala kapitalet föder medborgarengagemang är ett

rundresonemang. Med det menar han att det likaväl kan vara en människas benägenhet till

medborgarengagemang som får en att vilja engagera sig i föreningar (Putnam 2001). Således

är det en relevant beröringspunkt för uppsatsen att försöka behandla i vilken ände av de olika

formerna av engagemang som studiens respondenter tror sig vara stöpta i. I Ensamma bowlaren

görs en studie av det amerikanska samhället, vissa röster har höjts emot att den typen av studie

han gör ska vara applicerbar på det svenska samhället eftersom en föreningskris likt den i det

amerikanska samhället som Putnam studerar inte infinner sig inom det svenska föreningslivet

(Rothstein & Kumlin 2001). Bo Rothstein bestrider till viss del den vikt som Putnam lägger på

skapandet av formella och informella kontakter som ett fundament för det sociala kapitalet. Han

menar istället att tilltro till politiska institutioner är vad som skapar det sociala kapitalet. Det

förtroendet kan tolkas som att det är en tillit till exempelvis myndigheter som ligger till grund

för skapandet av den mellanmänskliga tilliten och inte de sociala band som knyts mellan

individer i civilsamhället (Ibid).

I demokratiutredningen (SOU 1999:84) om civilsamhället diskuterar Lars Trägårdh huruvida

man bör undvika att gällande civilsamhället göra en allt för stor ansats i det idéhistoriska

eftersom det kan bli diffust vad man menar och vad man mäter från, som han uttrycker sig,

Ciceros tid och framåt (Ibid, 15). Därav anser jag att det kan vara av värde att avstå från de

tidiga idéhistoriska teorierna som berör det civila samhället. Trägårdh menar att det snarare blir

en historia om begreppet civilsamhället snarare än dess innebörd (Ibid, 14). Däremot är en

intressant koppling till de tidiga filosofernas idéer om samhällskontraktet. John Lockes idé om

ett samhällskontrakt grundat i individens vilja att ingå ett kollektiv styrt av en stat med

möjlighet att avsätta dess representanter (Locke 1976). Ur denna idé kan paralleller dras till

Putnams tankar om socialt kapital som nämndes tidigare. Det sociala kapitalet som skapar den

mellanmänskliga tilliten utgör ett fundament på vilket John Lockes, men även många andra

kontraktsteoretikers samhällskontrakt vilar och är därmed även en bidragare till demokratisk

konsolidering. För uppsatsen kan det vara av värde att sammankoppla det civila samhället med

8

demokratisk konsolidering3 och enligt Linz & Stepan är det civila samhället en av fem

förutsättningar för att konsolidering ska kunna ske och då intuitivt vidmakthållas (Linz &

Stepan 1996, 7f).

I demokratiutredningen framför Lars Trägårdh åsikter om att Putnams teori att socialt kapital

genererar ”mer demokrati” kan upplevas aningen kraftlös eftersom han tycker att begreppet

framställs diffust (SOU 1999:84, 19). Det är en återkommande syn på Putnams försök att

kategorisera in människor och deras färdigheter utifrån det sociala kapitalet eftersom

innebörden av begreppet kan vara svårtolkad.

Ytterligare aspekter av föreningslivets påverkan på demokratin går att finna i hur de interna

strukturerna kan vara faktorer för demokratisk påverkan på individer. Putnam drar paralleller

mellan idrott och politik där han menar att medborgare ”…som varken känner till spelets regler

eller spelarna kommer att bry sig om hur matchen går” (Putnam 2001, 37). Således är det

rimligt att hävda att det inte enbart handlar om kunskap om det politiska systemet utan det

kanske mest centrala är människors intresse för politik. Det är svårt att förvärva kunskap om

något som man finner ointressant. Därför är det lätt att argumentera för att politiskt intresse hos

medborgarna är av stor vikt för demokratin, det är rimligt att anta att en individ som är

intresserad av politik i större utsträckning gör välgrundade demokratiska val. Det finns ett

positivt statistiskt samband mellan förtroende för andra människor och intresse för politik. Här

är det dock svårt att med klarhet fastslå att sambandet inte är det omvända (Rothstein 2003,

329). Därav blir det intressant att försöka sammankoppla detta med interndemokratiska system

inom en förening för att se ifall det kan ha någon påverkan på både förståelse samt intresse för

politik och då främst demokrati.

Hur föreningslivet skapar förutsättningar för en sådan typ av skolning skriver statsvetaren Mark

E. Warren om i Democracy & Association där han formulerar "tre allmänna sätt i vilka

föreningar kan ge effekter som potentiellt är demokratiska,” vilka kan sammanfattas på följande

vis 1) Föreningar kan bidra till att bilda, förankra och stödja de demokratiska medborgarnas

förmågor. Föreningslivet fyller helt enkelt en funktion av att skapa en viss typ av förståelse och

3 Med demokratisk konsolidering menas att det ska infinna sig en tro från både makten och folket att demokrati är ett styrelseskick andra icke-demokratiska alternativ. Det är det sista ledet i den demokratiska transitationen och spelar en betydande roll för att ett land ska bevara sin demokrati (Diamond 1999, 65-70).

9

kunskap om ett demokratiskt samhälle. Warren väljer att kalla dessa typer av effekter för

”develop autonomous judgments”. 2) Föreningar kan bidra till att skapa en typ av allmän

uppfattning hos medborgarna som han menar kan möjliggöra att demokratiska röster höjs. Detta

skapar enligt Warren en politisk autonomi och han väljer att hänvisa till dessa effekter som

”public sphere effects”. 3) Föreningar kan bidra till institutionella förhållanden och arenor som

stöder, uttrycker och aktualiserar individuell och politisk autonomi, vilket kan ses som att den

politiska arenan som möjliggörs via föreningslivets innehåll skapar förutsättningar för att

producera politiska åsikter samt att uttrycka sådana (Warren 2001, 61).

De går att till viss del härleda till Robert Dahls idealtypiska kriterier för demokrati. Om det i

civilsamhället skapas värderingar som gynnar den liberala demokratin samt kunskaper om hur

den fungerar så går det att argumentera för att det skapar goda förutsättningar för legitimiteten

inom en demokrati. Robert Dahls kända kriterier för vad som krävs av en idealtypisk demokrati

innehåller idén om att upplyst förståelse spelar en central roll (Dahl 1991, 111f). Hur man ska

förstå innebörden av vad upplyst förståelse faktiskt betyder kan det emellertid råda delade

meningar om men jag väljer här att utgå från tolkningen av upplyst förståelse som ett sätt att

besitta kunskaper om hur det politiska systemet fungerar och i vilka delar av en demokrati som

medborgare kan vara med och påverka. En annan tolkning av kriteriet skulle istället kunna vara

att medborgare behöver ha kunskaper om det sakpolitiska vilket givetvis också är relevant men

som inte berör denna typ av studie i samma utsträckning. Således kan föreningslivet spela en

stor roll för den demokratiska legitimiteten genom att fungera som en skola i vilken medborgare

kan tillgodogöra sig kunskap om och förståelse för demokrati och beslutsfattande genom dess

interna strukturer.

Det kan även vara av vikt att kontrollera för hur föreningar behandlar Dahls kriterium om

kontroll över dagordningen som ett sätt att ha inflytande i det interndemokratiska systemet inom

föreningen (Dahl 1991, 112-114). Det i sin tur, om vi väljer att tolka upplyst förståelse som en

kunskap om det politiska systemet, kan vara en bidragare till en ökad sådan typ av förståelse.

Att använda sig av denna typ av teorier i studien är både relevant och intressant på så sätt att

det är tätt sammankopplat med hur det går att använda sig av det interna demokratiska systemet

inom föreningen för att utveckla sina kunskaper och förmågor i det större demokratiska

systemet utanför föreningens gränser, som medborgare i en stat som vilar på folksuveräniteten.

Det kan både vara svårt och upplevas aningen invecklat att använda sig av Dahls kriterier för

att försöka kontrollera en förenings interna demokrati samt hur den indirekt utbildar

10

medlemmarna men det finns ändå en viss relevans i det. Med allt detta sammantaget skulle ett

antagande kunna vara att föreningslivet, förutsatt ovanstående, även kan påverka Dahls

kriterium om att en viktig del för den idealtypiska demokratin är att medborgarna aktivt deltar

i politiken som då rent hypotetiskt i viss mån skulle kunna vara en följd av föreningslivet.

Det går att dra vissa idéhistoriska paralleller till Jean Jaques Rousseaus tankar om

folksuveränitetsprincipen som en idé sprungen ur allmänviljan som summan av allmänhetens

sammanlagda vilja (Rousseau 2009). Dessa idéer genomsyrar stora delar av den demokratiska

modell vi känner i Sverige och kan påverkas av i vilken utsträckning föreningslivet har

inflytande på sina medlemmar. Det är ett sätt på vilken man kan förstå Warren angående hur

den allmänna uppfattningen kan skapas och det han kallar för ”public sphere effects”, att

föreningslivet bidrar till att påverka sådana typer av sammanvävda uppfattningar om hur

samhället ser ut samt eventuellt hur det bör se ut. Detta skulle emellertid kunna påverka

individers preferenser att stämma överens med varandras och således till viss del sudda ut de

personliga åsikterna (Sunstein 1991). Samtidigt är det svårt att göra en för stor generalisering

eftersom det kan vara så att vissa grupper är betydligt bättre på att knyta sociala band än andra

(Warren 2001).

Centrala aspekter för bildandet av demokratiska värderingar är politisk kunskap och civila

dygder. Tänkbara möjligheter till att förvärva politiska kunskaper kan ske genom att det i

föreningslivet skapas färdigheter som en effekt av att konflikthantering och problem måste

lösas internt. Sådana processer kan vara av vikt för alstrandet av politiska kunskaper och civila

dygder (Warren 2001, 144ff). Det skulle sålunda gå att förvärva medborgerliga dygder vilka

gynnar den demokratiska processen genom att vara aktiv i föreningslivet. Det kan även handla

om rent tekniska kunskaper om hur man organiserar sig eller hur man genomför ett möte, vilket

kan separeras från de värderingar som tidigare presenterats om exempelvis att det är tilliten som

blir påverkad eller kunskapen om systemet (Fung 2003). Därav finns det en viss relevans för

uppsatsen att undersöka hur den aktuella föreningen arbetar med konflikthantering och vilka

betydelsefulla samt relevanta lärdomar som kan tänkas infinna sig gällande de medborgerliga

dygderna som potentiellt uppstår. En möjlig påverkan på den aspekten skulle då kunna vara

individers samverkan med andra individer som inte är medlemmar av samma förening, vilket

kan öka kompromissviljan (Zetterberg 2004).

11

Sammanfattningsvis finns det några begrepp som är viktiga att ta med sig för att förstå

uppsatsen vidare: socialt kapital, mellanmänsklig tillit, aktivt deltagande & upplyst förståelse;

förståelse för det demokratiska systemet.

2.1 Sammanfattning De teorier och den tidigare forskning som nu har presenterats indikerar att det för demokratin

finns relevanta värden som produceras inom föreningslivet. Det sociala kapitalets påverkan som

ett led i den mellanmänskliga tillitens påverkan på förtroendet för dels andra medborgare i

demokratin men så även politiskt valda företrädare är av stor vikt, samtidigt som olika typer av

relationer kan ha en stor påverkan på vilken typ av individ det är som engagerar sig i både

föreningar och andra offentliga sammanhang. Ytterligare relevans finns i tankarna om att det

inom en förening, som är uppbyggd på demokratiska premisser, genereras kunskap om den

demokratiska beslutsprocessen genom de interna strukturerna vilket emellertid kan anses

intuitivt men ändå väsentlig för uppsatsen. Utifrån detta tenderar föreningslivet att demokratiskt

påverka dess medlemmar genom sociala och strukturella aspekter. Återigen går det att resonera

i termer av att det likväl kan vara så att kunskap om demokrati och beslutsprocesser är dygder

som kan ligga till grund för en individs föreningsengagemang. Av den anledningen är valet av

idrottsföreningar som motiveras i nästa kapitel ett sätt att försöka, åtminstone till viss del, ta sig

runt den problematiken med det rundresonemang som Rothstein påpekar.

Med den bakgrund som tydligt indikerar att civilsamhället i allmänhet fostrar demokratiska

medborgare blir den intressanta frågan för den här uppsatsen att försöka ta reda på mer ingående

hur det ser ut i praktiken. De värden som kan tänkas sippra ner i föreningar som har en påverkan

på demokratisk fostran är vad som är föremål för den här studien. Det är viktigt att förstå att de

främsta egenskaperna som en förening har för att bidra till ovan nämnda fostran är att det inom

ramen för en föreningsverksamhet skapas utrymme till det eventuella demokratiska fostrandet.

Det är utrymmet och den arena som skapas som här är det unika. Hur detta görs mätbart kommer

att presenteras i nästa del utifrån de teorier som presenterats här i teorikapitlet.

12

3. Metod och material Undersökningen beskriver på vilket sätt föreningslivet bidrar till att skola dess medlemmar till

demokratiskt dygdiga medborgare. De värderingar som kan tänkas sippra ner genom

organisationen och i så fall hur är det intressanta. Genom att undersöka vilka påverkansfaktorer

föreningar kan tänkas ha för att eventuellt bekräfta hypotesen om att en sådan fostran sker har

studien för avsikt att undersöka. Den teoretiska bakgrunden kommer att ligga till grund för den

fallstudie som utförts genom två fokusgrupper med medlemmar i föreningen, som presenteras

i nästa avsnitt, samt en intervju med samma förenings ordförande. Jag använder även

föreningens stadgar för att dels jämföra med den tidigare forskningen men även för att jämföra

med resultatet av fokusgrupperna samt intervjun. Detta för att eventuellt förstärka bilden av i

vilken utsträckning föreningen arbetar med demokratiska värderingar samt hur den försöker

påverka sina medlemmar att verka för demokrati. Det behandlas genom en mindre kvalitativ

textanalys av föreningens värdegrundsarbete, stadgar samt tidigare mötesprotokoll.

Anledningen till valet av kvalitativ textanalys är att det kan finnas vissa subtila uttryck för

arbetet med demokrati och dess innebörd samt att det i sådana här typer av texter kan framgå

vilken påverkan medlemmar i föreningen kan tänkas haft (Esaiasson et al. 2017). För att

förtydliga kan ett sådant exempel vara medlemsinitiativ som tagits upp på dagordningen vid ett

årsmöte eller liknande.

3.1 Val av fall Det finns enligt Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse för 2017 Idrotten i siffror ca 20

000 idrottsföreningar i Sverige där knappt 2,5 miljoner människor är medlemmar

(Riksidrottsförbundet 2017). Föreningen som har valts är belägen en bit utanför Uppsala. Det

är en förening med flertalet idrottssektioner som sträcker sig långt över åldrarna. Valet föll på

den föreningen för dess storlek som kan anses vara, regionalt sett, strax över medelstor med

varierade åldrar på medlemmarna. Närheten mellan stad och landsbygd är också en faktor för

valet av förening eftersom det ges en möjlighet att få ta del av medlemmar med olika

bostadsorter som inte enbart skiljer sig genom stadsdel utan som fångar in eventuella

distinktioner mellan stad och landsbygd. Det har dock inte att gjorts någon ingående avstämning

med medlemmarna angående deras bostads- eller uppväxtort, således blir det en eventuell faktor

som kan spela in hos de respondenter som medverkade i studien. Med det sagt är studien inte

irrelevant av den aspekten eftersom idén handlar om att försöka applicera de teorier som finns

angående föreningslivets utbildande funktion på ett specifikt fall. Det intressanta finns i att

13

föreningens medlemmar är aktiva av helt andra anledningar än politiska. Den intresseväckande

aspekten blir vilka egenskaper och lärdomar medlemmarna av föreningen kan ta till sig som

inte varit deras huvudsyfte att ta till sig från början. Det går att förstå som ett sätt att förvärva

värderingar som ”kommer på köpet” parallellt med den aktivitet som bedrivs och som varit

anledningen till att engagera sig i föreningen. Därför är valet av just en idrottsförening som

bedriver lagidrott motiverat med att medlemmarna är aktiva för att idrotta gemensamt, det är

rimligt att anta att de flesta ser det som det primära målet med att vara aktiva inom föreningen

snarare än att vilja ingå i en typ av demokratisk gemenskap.

Valet av fall är således gjort utifrån två principer. Den första är att studien som sagt avser att

undersöka idrottsföreningar i och med att dessa är skapade av anledningar som inte har med

politiska intressen att göra. De är skapade av främst en anledning och det är att bedriva

organiserad idrottsverksamhet för människor i olika åldrar och med olika bakgrunder. Den

andra principen är helt enkelt att detta är att betrakta som en typisk svensk idrottsförening som

för studien utgör ett representativt fall och innehar de karaktärsdrag som är generella för

idrottsföreningar överlag och som är relevanta för att den här typen av studie. Det går givetvis

att diskutera huruvida det är ett fall som kan representera andra men de huvuddrag som jag

finner intressanta och som jag har haft i beaktande i valet av fall är tre huvudsakliga egenskaper

som är önskvärda hos föreningen: 1) De bedriver idrottslig verksamhet. 2) De har ett

medlemsantal som inte enbart är koncentrerade till en mindre ort. 3) De har ett strategiskt arbete

utstakat av syfte och mål i sin verksamhet.

Anledningen till dessa kriterier för en förening är främst för att möjliggöra en eventuell

generalisering eftersom det kan anses som vanligt förekommande egenskaper hos en förening

som bedriver en uppstyrd verksamhet och med ett huvudsyfte som inte grundar sig i så många

andra intressen än det idrottsliga. Det är relevant att återigen poängtera att valet av en

idrottsförening handlar om de underliggande eller sekundära effekterna av medlemskapet, de

effekter som kan utgöras av att man blir påverkad av värderingar på ett plan man eventuellt inte

reflekterar över. Att medlemsantalet inte enbart ska vara koncentrerat till en mindre ort betyder

inte tanken är en stor variation bland medlemmarnas bakgrunder. Det är rimligt att anta att

många föreningar har en relativt enhetlig skara medlemmar men inte överdriven åt något av

hållen.

14

Det kan även utgöra ett representativt fall utifrån premissen det svenska föreningslivet inte är

helt frånkopplat från staten utan att det är tätt sammanlänkat genom bidragsgivande som

potentiellt homogeniserar föreningars strukturer (Wallman Lundåsen & Trägårdh 2016, 7).

3.2 Tillvägagångssätt Fokusgrupperna utformas i enlighet med Esaiasson et al. där frågor formuleras genom en

tematisk struktur som bygger på det den tidigare forskningen. Det är av vikt att frågorna är

formulerade på så vis att de går att svara öppet på samt möjliggöra en diskussion mellan

deltagarna. En viktig del i en fokusgrupp är att nå fram med frågorna på ett enkelt sätt för att

försöka minimera det aktiva styrandet från den som intervjuar, vilket är en fördel för den typen

av gruppintervju (Esaiasson et al. 2017, 330).

I fokusgrupperna ingår aktiva medlemmar inom den valda föreningen som utövar idrott.

Anledningen till att fokusgrupper har genomförts är för att det som ska undersökas på sätt och

vis är underliggande värderingar som deltagarna möjligtvis inte har reflekterat över i en så stor

utsträckning. Därav kan fokusgrupper fungera som ett sätt för deltagarna att hjälpa varandra att

tänka igenom hur de möjligtvis kan vara påverkade av föreningens demokratiarbete. Esaiasson

et al. skriver att fokusgrupper ”skapar i en ideal situation grogrund för fler impulser och

reflektioner tack vare den inbördes dynamiken” (Ibid). Frågorna som respondenterna i

fokusgrupperna svarar på bygger främst på hur de upplever sig påverkade av föreningen samt

hur de upplever sig kunna påverka. Exempelvis har frågor ställts rörande i vilken utsträckning

man tror sig ha möjlighet till kontroll över dagordningen, men även hur man hanterar interna

konflikter och vilka typer av relationer man anser sig ha till andra medlemmar. De är utformade

för att skapa en närhet till de indikatorer som är författade utifrån teorikapitlet och som avser

skapa en struktur i försöket att mäta de upplevelser som respondenterna har.

Fokusgrupperna utformas genom att medlemmar från olika lag inom föreningen i grupp får

diskutera frågor rörande utvalda aspekter av föreningens verksamhet som kommer presenteras

här nedan. Sammansättningen konstrueras främst utifrån principen av att det är av vikt att fånga

upp ett relativt stort åldersspann vilket också lyckats genom en variation på uppskattningsvis

15

femton år. Respondenterna är medlemmar i ett av föreningens fotbollslag för herrar4 och är

slumpmässigt utvalda genom att var tredje person som kom ut från ett omklädningsrum

tillfrågades att delta, ingen svarade nej på frågan. Det framgick även att utbildningsnivån hos

medlemmarna som ingår i fokusgrupperna är varierande där vissa studerar eftergymnasialt,

vissa har studerat eftergymnasialt, vissa studerar på gymnasiet och vissa saknar eftergymnasial

utbildning. Tanken har hela tiden varit att undersöka hur det ser ut hos vuxna människor, därför

har medlemmarnas ålder varit en faktor. Anledningen till valet av vuxna människor, som här

får definieras som personer över arton år, grundas främst på att det eventuellt möjliggör en

större reflektion över politik och demokrati om respondenten har rösträtt.

En intervju genomförs även med föreningens ordförande där lite större vikt läggs på de

interndemokratiska aspekterna. Syftet med intervjun är att skapa en bredare uppfattning om hur

föreningar arbetar med demokrati samt att för att skapa ytterligare en synvinkel vilken

fokusgrupperna kan ställas gentemot och jämföras med. Upplägget för intervjun har vissa drag

av att vara en informantundersökning eftersom den är genomförd med en ordförande som till

viss del informerar om hur saker och ting ser ut rent strukturellt. Däremot är det

intervjupersonens egna upplevelser som är det mest centrala och således bör det vara rimligt att

kalla den för en respondentundersökning (Esaiasson et al. 2017, 235f). Intervjufrågorna är på

sätt och vis formulerade i stil med frågorna till fokusgruppen fast utifrån omvänt perspektiv.

Här kan det handla om underliggande värderingar som genereras av arbete som kanske inte

uttalat är tänkt att direkt påverka medlemmarna och därför är det viktigt att skapa en situation

som möjliggör reflektion, om avsikten är att få en bild som inte enbart bygger på det faktiska

uttalade arbetet inom föreningen.

För att göra den här typen av undersökning behöver teorierna brytas ner till mätbara indikatorer.

Jag har valt att utgå från hur det sociala kapitalet påverkar den mellanmänskliga tilliten samt

hur det går att utifrån de idealtypiska kriterierna för en demokrati undersöka faktorer som

påverkar kunskapen om och förståelsen för den demokratiska process som är relevanta i det här

avseendet. De medborgerliga dygder som genereras av processer inom en förening med dess

interna strukturer är också aspekter som inkluderas i det frågebatteri som utformades inför

4 Ett försök har gjorts att genomföra fokusgrupper med samma förenings fotbollslag för damer för att belysa eventuella skillnader mellan kön men de gick inte genomföra av praktiska skäl.

16

intervjuerna. Mätbarheten för de här indikatorerna ligger i tolkningen av de svar som

framkommer när frågorna ställs och utgörs av en samlad bedömning.

För att tydliggöra är det tre aspekter av karaktärsdrag som kan infinna sig i en förening som jag

väljer att operationalisera genom tabell 1 nedan. Valet av dessa grundar sig i att det inom ramen

för dessa egenskaper, som en typisk förening intuitivt besitter, skapas möjligheter till att

påverka sina medlemmar i enlighet med utvalda delar av den teoretiska anknytningen.

Dessa indikatorer tar avstamp i teorikapitlet där indikatorerna kring producerande av socialt

kapital är hämtade från Putnam och teorin om att den mellanmänskliga tilliten är central i det

sociala kapitalets påverkan på demokratin. Det är även relevant utifrån Putnam att kontrollera

hur man ser på sina relationer utifrån ett formellt eller informellt perspektiv. Indikatorerna för

interna strukturer bygger främst på hur det är möjligt att applicera Robert Dahls idealtypiska

demokratikriterier i form av upplyst förståelse och aktivt deltagande på den interndemokratiska

strukturen. De grundar sig även i Warrens idé om hur intern konflikthantering fungerar som ett

sätt att producera värden av vikt för demokratisk fostran. Den demokratiska påverkan på

medlemmarna tar främst avstamp i Warrens tre allmänna sätt som föreningar kan påverka sina

medlemmar att handla demokratiskt utifrån: att skapa en större förståelse för och kunskap om

demokrati, att skapa ett större utrymme för att höja demokratiska röster samt att skapa en arena

där politisk autonomi kan aktualiseras och uttryckas.

Tabell 1. Aspekter av karaktärsdrag

Karaktärsdrag Indikatorer

Producerande av Påverkan på det sociala livet

socialt kapital Vilka typer av relationer skapas

Påverkan på förtroendet för andra människor

Interna strukturer Möjligheter till att påverka föreningen

Möjligheter till insyn i beslutsfattandet

Effekter av konflikthantering

Demokratisk påverkan Hur påverkas förståelsen för politik

på medlemmarna Påverkan på politiskt förtroende

Utrymme till politisk självständighet

17

Det intressanta för studien ligger i huruvida det råder konsensus kring i vilken utsträckning man

upplever sig påverkad av föreningens arbete eller om det finns en distinktion i svaren. Av

praktiska skäl om utrymmet kommer jag inte att presentera hela det frågebatteri som förberetts

här, istället operationaliseras karaktärsdragen i föreningen genom dessa indikatorer som

sedermera utgör ett ramverk för utformandet av en intervjuguide.

Genom att presentera dessa görs ett försök att synliggöra att distinktionen mellan teoretisk

definition och operationella indikatorer inte bör vara föremål för en diskussion om

validitetsproblematik (Esaiasson et al. 2017, 58).

Det finns alltid ett reliabilitetsproblem vid kvalitativa studier som bygger på intervjuer och

fokusgrupper, med reliabilitet avses frånvaro av osystematiska fel (Ibid, 64). Det kan lätt uppstå

situationer där eventuella följdfrågor skiljer sig åt från intervju till intervju, eller i mitt fall från

fokusgrupp till fokusgrupp. Denna problematik har uppstått även i min undersökning vilket gör

det svårt att argumentera för att reliabiliteten på något vis är så pass hög som är önskvärt. Dock

bör den inte betraktas som låg eftersom intervjuerna har utgått från samma, på förhand,

uppställda ramverk vilket innebär att samma frågor ställs till alla respondenter i

fokusgrupperna. Det går givetvis att argumentera för att resultatet i denna undersökning hade

kunnat bli annorlunda med andra respondenter men det är snarare en fråga om urval. Faktorer

som jag upplever kan spela in är att människor är annorlunda och vissa är exempelvis av naturen

mer tystlåtna än andra. En övergripande uppfattning är ändå att den här uppsatsen mäter sådant

som den avser att mäta och det som den påstår sig mäta.

Den kvalitativa textanalysen som genomförs är även den i enlighet med Esaiasson et al. som

skriver att ”vissa passager i texten anses viktigare än andra” (Ibid, 211). Även om textanalysen

i denna studie inte är så omfattande så motiveras den kvalitativa textanalysen av det faktum att

underliggande påverkansformer som medlemmarna i föreningen kan tänkas ha, så som

exempelvis kontroll över dagordningen, är komplexa och tolkningsbara.

18

4. Analys Det som presenteras här är material som kommer från de fokusgrupper som är genomförda med

medlemmar i föreningen och den samtalsintervju som är gjord med samma förenings

ordförande. Materialet delas upp i tre olika teoretiskt motiverade teman utifrån vilka samtalen

är utformade. Temana utgörs av hur det sociala kapitalet kan tänkas vara påverkat av att vara

föreningsaktiv, hur strukturer och påverkansformer ser ut inom föreningen samt hur de två

temana potentiellt kan ha påverkat det tredje temat som utgörs av synen på hur politisk påverkan

kan ske. Med politisk påverkan så avses då främst demokratisk påverkan på medlemmarna

snarare än sakpolitisk, det vill säga hur värderingar kan få fäste. Med tanke på samtalens

omfång så kommer inte allt att presenteras här utan istället presenteras utdrag från främst de

svar som kan anses vara typiska, givetvis kommer även svar som avviker från det typiska också

att presenteras samt diskuteras senare. Citaten som väljs ut är tänkta att visa på de signifikativa

dragen som kom igen i båda fokusgrupperna. Det ska även påpekas att inget av citaten från

fokusgrupperna kommer från samma person.

4.1 Socialt Kapital Utifrån indikatorerna som är utformade för det sociala kapitalet som ett karaktärsdrag berörs

ett flertal. Hur det sociala livet påverkas av att vara en del av föreningen är den som det läggs

mest tid till att diskutera generellt i fokusgrupperna. Där konstaterar man främst att det sociala

livet påverkas av det åldersspann som kan infinnas sig. Det diskuteras även om hur förtroendet

för andra människor kan utvecklas och i viss mån ökas. Mindre vikt läggs på hur man uppfattar

sina relationer utifrån huruvida de är formella eller informella. Det kan eventuellt bero på att

den är för teoretiskt utformad i grunden. Samtidigt ligger nog den största begränsningen i att

det i viss mån blir en fråga om ja eller nej.

I stora drag verkar man vara överens om att det inom föreningen knyts sociala band som inte

hade existerat om det inte vore för den gemensamma verksamhet man är en del av. Det verkar

som att många upplever att den främsta sociala utväxlingen som är unik för denna arena är den

som sträcker sig över generationsgränserna. Detta delvis på grund av att det inom verksamheten

finns allt från pensionärer som har vissa ansvarsområden till barn som idrottar men kanske

framförallt genom att man ingår i ett herr- eller damlag där det kan finnas ett åldersspann på

över tjugo år. På frågan om hur man upplever att det sociala livet utanför föreningen är påverkat

kommer ett intressant svar som stärker denna bild.

19

Det sociala livet blir extremt påverkat skulle jag säga. Framförallt så får man lära sig att ålder

verkligen inte har någon betydelse för vänskaper, utan fotbollen hade umgängeskretsen förmodligen

varit mer homogen och kretsat kring folk i ens egen ålder. Jag som 22 åring skulle kunna hänga en

kväll med någon av 40 åringarna, det hade ju aldrig hänt annars. Vad kul att du frågade ändå, det

här är inte något som jag faktiskt reflekterar över så ofta men det är ju egentligen rätt sjukt.

Detta sammantaget med ett annat svar som anspelar på att det även handlar om möten mellan

socioekonomiska grupper som annars inte mötts, ”Det största så sociala med att vara med i ett

fotbollslag är att man träffar så många från olika sociala bakgrunder, det kan nog absolut vara

bra mot segregation och så.” Båda svaren är intressanta för uppsatsen eftersom de går i linje

med de teorier som ser civilsamhället som något unikt. De svaren tycks även tala för den

gemensamma uppfattningen om hur man ser på just den aspekten. Det är ingen som inte väljer

att lyfta fram åldern som den största sociala variationen mot ett hypotetiskt socialt liv där

föreningen inte hade varit en del. Samtidigt är det intressant, och möjligtvis intuitivt, att det

verkar vara de sociala aspekterna av föreningslivet som är de centrala för hur man upplever sig

formad och påverkad, snarare än de inre strukturerna och det direkta arbete som läggs ner på

att försöka påverka.

Föreningens ordförande är inne på samma spår som medlemmarna angående

generationsöverskridande möten men ser även att det kan vara ett problem att göra utrymme

för den typen av möten mellan föreningsmedlemmar som inte är aktiva i lagidrotten på samma

sätt. ”Ett gemensamt mål och en gemensam värdegrund är ju det centrala i en förening. Det

påverkar nog den sociala hälsan väldigt mycket om man inte har den typen av gemenskap. Det

är även en viktig del att mötas över generationsgränserna, samtidigt som det kan vara en av

utmaningarna att skapa den bryggan över generationerna.” Med det sagt så blir det viktigt, för

att förstå rätt, att till viss del skilja på att vara en föreningsmedlem och att vara lagidrottare. Det

behöver inte nödvändigtvis vara föreningsverksamheten som är kärnan utan det kan eventuellt

vara lagidrottandet som är det relevanta. Vidare så framkom det att man överlag ser sina

relationer inom föreningen som informella, familjära och vänskapliga men någon

vidareutveckling av de svaren var svår att nå då det verkade vara ett självklart svar som ingen

hade någon invändning på annat än att man ansåg sig ha formella relationer med vissa inom

föreningens ledning. Som en följd av detta var det svårt att försöka mäta

medborgarengagemanget som Putnam menar har en direkt koppling med formella och

20

informella relationer eftersom svaren respondenterna hade inte överhuvudtaget följde något

mönster.

Samtidigt påstår sig majoriteten lita på andra människor i stor utsträckning vilket är relevant

utifrån Putnams teorier om att den mellanmänskliga tilliten kan skapa ett politiskt förtroende

men vidare diskussion om det kommer senare. Här menar flertalet respondenter att det främst

handlar om att det är lagidrottandet och inte föreningslivet i sig som är det viktiga. Generellt så

påpekar många vikten av majoritetsbesluten som presenterades i förra avsnittet som en central

del för tilliten. Man menar att tilliten i lagidrott skapas genom att gemensamt fatta beslut och

underkasta sig varandras vilja samtidigt som man har ett gemensamt mål att sträva mot. Vissa

resonerar i termer av att det likväl kan vara personlighetsdrag hos lagidrottare generellt. Det

blir särskilt intressant eftersom det är den direkta kritik som Rothstein riktar mot Putnam om

att föreningslivet föder en mellanmänsklig tillit, att det likväl kan vara så att mer sociala

individer söker sig till föreningslivet snarare än att föreningslivet skapar sociala individer.

Det framkommer även att påverkansformer på gemenskap och tillit är det ideella arbetet som

många lägger ner för att skapa ekonomiska förutsättningar för föreningen att bedriva sin

verksamhet, sådant som kan handla om försäljning av varor eller att agera parkeringsvakter vid

olika sammankomster. Det är dock svårare att argumentera för att det ska vara unika former av

möten eftersom det snarare kan liknas vid en arbetsplats. Därför är det möjligt att det bidrar till

helhetsbilden av hur föreningsverksamhet kan skapa sociala band men det är svårt att peka ut

det som en enskild faktor som skapar dessa möten eftersom det sker på så många andra håll i

vardagen oavsett ifall en individ är föreningsaktiv eller ej.

4.2 Interna strukturer Föreningen uttrycker i sina stadgar att man avser att verka i demokratisk anda. Detta formuleras

genom fyra viktiga meningar under rubriken mål och inriktning, 1) ”Idrott skall inriktas på att

utveckla individen positivt i såväl fysiskt eller psykiskt som socialt och kulturellt avseende.” 2)

”idrott skall utformas och organiseras så att den i någon form blir tillgänglig för alla och kan ge

varje utövare tillfredsställelse med hänsyn till vars och ens värderingar.” 3) ”Idrott skall

organiseras enligt demokratiska principer, varvid individuellt inflytande och ansvarstagande

eftersträvas i gemensamma angelägenheter.” 4) ”Idrott skall verka som internationellt

kontaktmedel och respektera alla människors lika värde.”

21

Dessa mål är i stora drag förenliga med delar av de teoretiska anknytningar som gjordes i

tidigare kapitel. Utifrån dessa mål är det intressant att se i vilken utsträckning som

medlemmarna känner av den här typen av arbete som man från föreningens sida avser bedriva,

ett arbete som utifrån stadgarna får bedömas som tydligt. De tyder på att tolerans är något som

är viktigt för föreningen samtidigt som man vill utveckla människor i en gemenskap som bygger

på demokrati och social tolerans. Det är nog rimligt att anta att dessa mål och inriktningar är

signifikativa för en vanlig medelstor idrottsförening som har en utstakad plan för sin

verksamhet. Därav har jag valt att lyfta frågor kring dessa värderingar, som jag tror är relativt

generella, till fokusgrupperna. Det finns en intressant aspekt i huruvida denna typ av

värderingsarbete är slentrianmässigt utförd eller ifall den faktiskt når medlemmarna och

exempelvis påverkar deras intresse för samhällsfrågor eller ställningstaganden av olika slag.

Genom att undersöka föreningsstrukturer går det att få en känsla av vilken form av rent teknisk

skolning som kan framträda.

Samtliga indikatorer under interna strukturer berörs i viss mån av respondenterna, störst vikt

läggs på möjligheterna till att påverka föreningen samt konflikthanteringen. Det uppstod vissa

problem med bedömningen av insynen vilket kan ha berott på att även den möjligen var en lite

för teoretisk indikator. Med för teoretisk menas att det kring en sådan typ av indikator kan vara

svår att formulera frågor som är på rätt nivå för att komma åt det som avses undersöka. Likväl

så gick det relativt bra att löpande försöka bringa klarhet i frågorna som besvarades på ett sätt

som under omständigheterna med visst missförstånd för bedömas som godkänt.

En konsensus verkar råda kring att det inom föreningen finns goda möjligheter att vara med

och påverka i vilken riktning den bör röra sig. Vad som däremot verkar framstå som ett, till viss

del, smärre problematiskt strukturellt problem är transparensen i verksamheten där det i den

interdemokratiska processen upplevs som svårt att veta var man ska vända sig med sina

eventuella åsikter. I en av fokusgrupperna säger en respondent följande angående det.

Jag tror absolut det finns goda möjligheter att påverka föreningen. Det handlar nog mest om vilja, vill man så är det klart att det går, alla medlemmar är väl välkomna på årsmöte och har väl möjlighet att rösta vid det. Problemet om man vill försöka påverka ligger väl snarare i att man inte riktigt vet vem man ska vända sig till om det är något. Inte för att jag har försökt eller så…men samtidigt skulle det väl inte vara så svårt att ta reda på. Jag tror att rätt många har åsikter men det sitter långt inne att faktiskt göra någonting åt det man vill förändra.

22

Det framkommer även en viss besvikelse kring att man som medlem i en av föreningens

sektioner saknar en direktkommunikation med styrelsen om ifall man har något relevant som

skulle kunna lyftas på ett styrelsemöte. Hur det är ett problem skulle kanske snarare handla om

förståelsen för föreningsstrukturen snarare än strukturen i sig eftersom det inte nödvändigtvis

begränsar möjligheten till att påverka. Större vikt behöver inte läggas vid det utan det är snarare

en brygga till det som framkom vid intervjun med föreningens ordförande om att uppdraget att

berätta om klubbens värderingar “vad som gäller” ligger hos sektionerna och ledarna. Således

finns det såklart en viss risk att transparensen påverkas negativt i och med det extra ledet av

information och det skapar ett utrymme till tvetydighet eller utebliven information om vilka

möjligheter som eventuellt finns till att föra fram specifika punkter till dagordningen. Detta är

mest ett sätt att försöka ge en bakgrund till hur interna strukturer kan se ut inom en förening

och bör inte analyseras i för stor utsträckning.

Det framkommer andra aspekter som är mer relevanta från intervjun där ett exempel är att ett

problem med de interndemokratiska strukturerna inom just en idrottsförening är det faktum att

de, kanske av förklarliga skäl, påverkas av en viss elitism. Vissa beteenden kan premieras

eftersom det i sammanhanget är av status att vara bra på idrott. Det är givetvis något som man

bör ha i beaktning när man intervjuar medlemmar av en idrottsförening. Samtidigt så menar

ordförande angående transparensen i den interndemokratiska strukturen att de stora utmaningar

som föreningar generellt har är att det inte finns något större intresse för att vara med och

påverka vad som händer inom föreningen. ”De som är engagerade är alltid samma människor.

Det är ju alltid samma personer som exempelvis är klassföräldrar som engagerar sig i

föreningen…” Det finns alltså ett litet missnöje mot att intresset för att vara med och påverka

är lågt och det verkar vara ett lågt deltagande vid föreningens årsmöten som kan anses som den

största möjligheten att vara med och påverka beslut.

Den bilden skiljer sig med andra ord inte så mycket från medlemmarnas syn om att det är en

fråga om intresse, vilket också stärks av föreningens senaste årsmötesprotokoll som visar att

inga motioner inkommit till mötet. Vad som emellertid skiljer sig till viss del är transparensen

i systemet vilket flera medlemmar påpekat som ett smärre problem. Samtidigt är det viktigt att

komma ihåg att samma medlemmar påpekat precis som det tidigare citatet att problemet även

där kan ligga i viljan och drivet till att påverka och till att ta reda på var och av vilka beslut

fattas.

23

Det en finns tydlig strategi från ordförandes sida om att konflikter inom föreningen löses bäst

på så nära håll som möjligt. Det är en uppfattning som verkar delas av respondenterna i

fokusgrupperna. Det mest intressanta svaret utifrån idén om att konflikthantering kan skapa

demokratiska värderingar framkom på frågan om hur effekterna av konflikthanteringen kan se

ut. En av respondenterna hävdade att lösa konflikter var ett sätt att dra lärdomar om att

underkasta sig majoritetsbeslut.

Man kan aldrig göra alla nöjda men så länge majoriteten är nöjd så kommer det ändå finnas en

uppfattning om att sättet man gör saker på är ok. Jag tror faktiskt att jag på riktigt är mer benägen

att acceptera majoriteten tack vare lagidrott. Låter det konstigt? Det är ju ändå en situation som

uppstår relativt ofta för oss inom laget, att vi ska fatta gemensamma beslut.

Skulle du fråga både Putnam och Warren så skulle inget av det låta konstigt utan snarare rimligt.

Speciellt intressant blir det eftersom grunden i att idrotta kan antas ligga i antingen ett intresse

för en specifik sport eller i viljan att motionera. Således lyfts en ganska intressant sida av

idrottandet fram med de demokratiska strukturer och majoritetsbeslutens påverkan som

sekundära egenskaper. Samtidigt som detta inte uteslutande är en aspekt av lagidrott utan

kanske snarare är något generellt för större sammansättningar av individer med gemensamma

mål. Föreningens ordförande menar precis samma sak att det viktigaste som en förening kan

bidra med är den gemenskapen och känslan av tillhörighet som kan vara viktig. Vilket kommer

att beröras mer i senare del.

4.3 Demokratisk påverkan I fokusgrupperna framgår det tydligt att de flesta av respondenterna upplever sig påverkade av

den typen av ovanstående arbete som föreningen indirekt bedriver genom sin strukturella

uppbyggnad och även av de relationer som skapas inom föreningen. Utifrån de två

karaktärsdragen av föreningsverksamhet blir det vidare intressant hur det kan mynna ut i

ytterligare demokratiska aspekter. Likt tidigare nämnda karaktärsdrag har även indikatorerna

som presenteras i tabell 1 inom ramen för den demokratiska påverkan också berörts i olika stor

utsträckning. Hur förståelsen för politik och det politiska förtroendet ser ut är så nära besläktat

att de två indikatorerna av naturliga skäl behandlats mest i samband med varandra. Det framgår

relativt tydligt att de som upplever sig ha en god politisk förståelse även intar en mer

framhävande position i diskussionerna kring hypoteser om hur man tror att andra påverkas att

delta mer politiskt. Tanken var att respondenterna främst skulle reflektera över sin egen

24

situation, vilket också det skedde. Även här har det utformats en för teoretisk indikator o form

av hur utrymme till politisk självständighet kan tänkas ges.

Vid frågan om hur de upplever sig påverkade av vad som sker i klubben och ifall de tror att de

tar med sig värderingar från idrotten utanför den kommer ett svar som är signifikativt för den

enhällighet som verkar råda kring svaret på den frågan och som har löpt som en röd tråd genom

alla teman som behandlats i fokusgrupperna.

Jag tror att respekten för majoritetens vilja ökar väldigt mycket av att vara med i ett lag och en

förening. Det tar jag nog absolut med mig utanför fotbollen, att respektera andras vilja. Man kanske

kan säga att man lär sig att underkasta sig majoriteten. Det blir en helt annan sak än exempelvis det

värdegrundsarbete som man har varit med om i skolan. Det kanske säger mycket om mig men jag

tror att värdegrundsarbete, eller vad man ska kalla det, och sånt har lättare att nå fram i den här

miljön.

Speciellt intressant blir det då i och med reflekterandet över att det finns värdegrundsarbeten

som inte är unika för föreningen i synnerhet, eller föreningar generellt, utan att man har upplevt

det på annat håll men inte tagit till sig det alls i lika stor utsträckning som nu. Samtidigt så bör

det nämnas att enhälligheten inte är en konsensus till hundra procent utan såklart finns det

individer i grupperna som inte delar den bilden i samma utsträckning utan som känner sig

påverkade av andra faktorer än bara föreningens arbete, så som exempelvis skola eller

arbetsplats.

Det diskuteras även i fokusgrupperna kring hur man upplever sig påverkad rent politiskt av att

vara en del av en förening. Det råder då lite delade meningar om i vilken utsträckning man bör

dra de parallellerna. Vissa menar att det förmodligen är så att det ökar ens förståelse för

demokrati som koncept samtidigt som man anser att det inte har att göra med hur föreningen är

strukturerad rent interndemokratiskt. Nästan ingen verkar tycka sig ha dragit lärdomar från hur

demokratin inom föreningen ser ut, utan det verkar framförallt handla om att den främsta

aspekten är de gemensamma beslut som behöver fattas inom ett lag. Den respekten sådana

beslut kräver är vad man upplever sig påverkad av. Helt i enlighet med det tidigare citatet om

att man har lättare för att respektera och underkasta sig demokratiskt fattade beslut.

25

Ordföranden framhäver andra aspekter i hur demokratisk påverkan skulle kunna ske genom

föreningsengagemanget. Intervjun kommer fram till att de mest centrala delarna är den

gemenskap som uppstår.

Delaktigheten och gemenskapen har vi i föreningslivet. En stor anledning till att det ser ut som det

gör i politiken är nog för att folk inte känner sig delaktiga i samhället. Folk känner att man inte kan

vara med och påverka. Frågan är ju om kraften framåt finns i idrottsföreningar, vi ser ju överallt att

folk bli mindre och mindre engagerade.

Givetvis är det en intressant hypotes om hur delaktighet skulle kunna påverka människors rena

politiska åsikter. Det går att dra paralleller till citatet från David Hume i inledningen av

uppsatsen som bygger på att tilliten och gemenskapen är två så pass viktiga saker inom det

demokratiska samhället, även om citatet inte främst berörde missnöjesröster inom politik utan

om att lita på varandras hjälp. Det går att diskutera huruvida det krävs ett citat från en 1700-

talsfilosof för att konstatera att gemenskap och delaktighet är viktigt för människor. Särskilt

intressant blir det dock om föreningslivet genererar den kraften av att engagera människor till

att känna sig delaktiga i samhället i stort. För att göra den undersökningen skulle man behöva

jämföra aktiva med icke-aktiva vilket inte skulle vara inom ramen för en kandidatuppsats utan

snarare föremål för vidare forskning.

Det diskuteras även i fokusgrupperna om det politiska förtroendet vilket får antas vara den

kanske mest centrala delen av en representativ demokrati. Även fast de här fokusgrupperna

genomfördes under hösten 2018 i ett osäkert parlamentariskt läge så utrycktes inget misstroende

för politiker, annat än lite skämtsamt, utan det som främst konstaterades var att ”politikerna är

framröstade av en anledning”. Några drar även paralleller till egna interna strukturer inom laget

och föreningen som menar på att ”vi har också representanter framröstade inom laget som ska

föra vår talan gentemot alla över oss i föreningen, precis på samma sätt som det funkar på

arbetsplatser med fackliga representanter”. Man resonerar i termer av att det finns en hierarkisk

uppbyggnad var man vänder sig med sina åsikter för att det ska finnas någon form av uppstyrd

tillvägagång i hur det framförs. Jag kan emellertid tycka att det är en lite väl enkel koppling att

försöka sig på men det går ändå att argumentera för att det tyder på att interna demokratiska

strukturer har en god möjlighet att påverka individers förtroende för att låta sig representeras

av andra människor, vilket då skulle kunna skapa större möjligheter för den representativa

demokratins fortlöpande. Det är åtminstone möjligt att detta sker i en betydligt större

26

utsträckning än vad respondenterna själva reflekterar över eftersom de flesta ser sig opåverkade

av den interna föreningsstrukturen. Återigen blir det då nödvändigt att poängtera

distinktionerna mellan att vara föreningsaktiv och att vara en del av ett lag. Det skulle i så fall

vara helt i enlighet med det civila samhällets eventuella betydelse för den demokratiska

konsolideringen om det skulle visa sig att medlemmarnas politiska förtroende påverkas av att

verka föreningsaktiva.

Ett möjligt perspektiv är att koka ner detta avsnitt till Mark E. Warrens idé om att föreningslivet

skapar en politisk autonomi genom att utgöra ett nödvändigt utrymme för att aktualisera en

politisk självständighet. En faktor inom ramen för det utrymmet som Warren talar om skulle

kunna vara vikten av majoritetsbeslutandet som varit närvarande hela tiden. En vidare effekt av

det som flertalet respondenter har påpekat är en upplevelse av att man lär sig att lyssna på andras

åsikter och att sondera bland dem. En respondent påpekar vikten av att botanisera bland åsikter.

Jag känner mig väldigt säker på att en effekt av den här verksamheten är, som vi sa tidigare, att

gemensamt fattade beslut påverkar en väldigt mycket. Något jag dock skulle vilja trycka på ganska

mycket är att jag känner att jag blir mer trygg i mig själv när jag måste lära mig att lyssna på andras

åsikter. Eller, jag blir trygg i mitt egna beslut på något vis… Vissa upplever säkert tvärtom att det

är jobbigt att behöva fatta beslut och gör som alla andra bara. Men så känner inte jag. Nu kanske det

låter larvigt men det är ju ändå rätt ofta såna här situationer uppstår, vi kan ju ses 4–5 gånger i veckan

liksom.

Detta är en intressant reflektion som poängterar den egna rollen. Om en effekt av att lära sig

lyssna på andra människor är att man blir tryggare i sitt eget beslutsfattande vilket i sin tur ökar

självbestämmandet så finns det många, för demokratin, intressanta aspekter av föreningslivet.

Inte bara nödvändigtvis av händelsekedjans utlopp utan för alla dess delar. Det är rimligt att

anta att det inte bara är tryggheten i det egna beslutsfattandet som är nödvändigt utan lika

nödvändigt för demokratin är i så fall egenskapen av att lyssna och ta in andra åsikter. Ett

problem som flera påpekar i samband med detta och som tidigare presenterats i ett citat av

ordföranden är de facto att idrottsföreningar tenderar premiera beteenden som för idrotten är

nödvändiga men som för de demokratiska aspekterna är raka motsatsen. Beteenden som

premieras av den anledning att en individ har goda färdigheter inom idrotten vilket skapar en

liten värdekonflikt eftersom många menar att det är lättare att i beslutssituationer antingen få

ett större utrymme till att framföra sin åsikt eller att helt enkelt få en tyngre röst. Flertalet

menade också här att det inte nödvändigtvis behöver vara så som ordföranden menade att det

27

är idrottsliga färdigheter som skapar en sån ställning utan att det även kan vara en effekt av att

en individ helt enkelt har en stark person som har lätt för att få sin vilja igenom. Oavsett går det

inte att förkasta idéen om att föreningslivet skulle utgöra en arena som skapar politisk autonomi.

Trots detta som bakgrund så var det svårt att få välgrundade svar på hur man såg på sitt politiska

deltagande som ett resultat av att vara föreningsaktiv. Återigen var det lätt att hamna i ett

rundresonemang där man har svårt att se vilken del av en som föder vilket engagemang men

majoriteten trodde sig ändå vara påverkade på så vis att de blivit mer självbestämmande utifrån

logiken i citatet ovan. De som menade motsatsen resonerade i termer av att de i grunden var

lagidrottare för att de är sociala människor och kopplade sitt samhällsintresse till att de var just

sociala varelser. De flesta påstod sig vara relativt politiskt intresserade eller deltagande.

Samtidigt bör man förstå att denna fråga berördes på ett tämligen subjektivt plan så det är svårt

att göra stora generaliseringar eftersom alla respondenter var i relativt olika åldrar samt med

olika utbildningsbakgrund, vilket skulle kunna påverka synen på vad politiskt deltagande

innebär. Politiskt deltagande som begrepp hade behövt operationaliserats bättre inför

fokusgrupperna. Det gjordes det inte eftersom det snarare handlade om en följdfråga på tidigare

ämnen. Oavsett så menade de flesta att de åtminstone var engagerade i vad som händer i

samhället. Alla hade röstat i det senaste valet och det var ingen som påstod sig vara grundlös i

sitt val av parti. Ingen av respondenterna var däremot engagerad i den mån av att vara medlem

i ett parti.

28

5. Diskussion Det sociala kapitalets påverkan präglas av en distinktion som har belysts genom uppsatsen och

som återigen kan belysas - problemet med att dra ett likhetstecken mellan en föreningsaktiv och

en lagmedlem. Det skulle kunna föda frågan hur det är möjligt att jämföra idrottsföreningar

med varandra. Om det relevanta för hur det sociala livet påverkas främst ligger i lagidrotten

och dess struktur präglad av att underkasta sig majoriteten så skulle individuella idrotter, som

även bedrivs i föreningsverksamhet, inte ha lika stora möjligheter till att ha den här typen av

social påverkan på individer. Här verkar det till viss del finnas en lucka i den tidigare

forskningen som skulle kunna vara föremål för vidareutveckling.

Broarna och relationerna poängteras av respondenterna som de viktigaste aspekterna av hur det

sociala livet påverkas. Det framstår i analysen som tämligen uppenbart att det sociala kapitalet

som genereras av att vara föreningsaktiv är påtagligt och att det påverkar individer att dels öka

förståelsen för andra människor samt även respekten och tilliten. Att försöka sig på en större

diskussion om hur olika typer av relationer i enlighet med Putnams formella och informella

varianter påverkar individer kan bli svårt. Detta eftersom det är en så subjektiv bedömning av

vad en relation innebär så att det uppstår problem i försöket att se samband med olika

relationsformer. Det skulle krävas ett större omfång för att ge sig på en utvecklad studie kring

det.

Analysen visar relativt tydligt på att de respondenter som ingått på flera sätt är påverkade av

det föreningsengagemang som de har. Främst de delar av föreningslivet som påverkar det

sociala livet. Däremot så tenderar teorierna om den skolning som kan ske genom interna

strukturer inte riktigt infinna sig i den utsträckning som litteraturen antyder. Det skulle kunna

vara så att möjligheterna för att en sådan skolning ska kunna ske, där medlemmar anammar

demokratiska värderingar till följd av den uppbyggda strukturen, begränsas av bristande

kunskaper om hur strukturerna ser ut. Putnams citat tidigare om att en spelare inte skulle bry

sig om hur matchen går om den inte känner till spelets regler eller spelarna blir därför relevant

även detta avseende.

Det framgick i analysen att ingen motion hade lagts fram vid föreningens senaste årsmöte, vilket

man inte bör dra så stora växlar utav. Det ska finnas i åtanke att det enbart är det senaste

årsmötet som är kontrollerat och därför bör ingen större slutsats kring det dras. Däremot så

29

skulle det kunna gå i linje med tankarna om att det saknas kunskap om hur en förening är

uppbyggd, att det saknas kunskap om hur man använder sig av det interndemokratiska systemet

om situationen är som sådan att man som medlem har åsikter. Det går såklart även att diskutera

Dahls demokratikriterier här och mena att detta är en brist på upplyst förståelse men det är en

koppling som jag tror att man ska passa sig för. Tanken är inte att försöka göra en utvärdering

av hur den interna demokratin i den valda föreningen ser ut utan det intressanta ligger i de

värderingar som strukturerna kan bidra till att påverka. Med det som bakgrund blir det därför

svårt att hävda att de interna strukturerna enskilt i det här fallet genererar några vidare

demokratiska värderingar eller kunskaper.

Både det sociala kapitalet samt de interna strukturerna vävs samman genom att undersöka hur

upplevelsen av demokratisk påverkan ser ut. Det är många faktorer som hänger ihop där det

kanske mest centrala är likheterna i respondenternas syn på att de interna strukturerna inte

påverkar så mycket, samtidigt som man hävdar att liknande strukturer inom ett lag är det som

påverkar mest. Tydligt blir då att man inte ser sin roll i det större perspektivet inom föreningen

men ändå lyckas man dra paralleller mellan lagidrotten och samhället i stort. Man tror att om

man utsätts för att fatta majoritetsbeslut så leder det till ett större förtroende samt en större

respekt för systemet. Det går till viss del i linje med att det sociala kapitalet leder till ett större

förtroende för politiken men inte, i just denna aspekt, på det sätt som Putnam avsett.

Vad som däremot mycket tyder på är att föreningslivet skapar en arena för politiskt självständigt

tänk, man ser hur den egna rollen utvecklas i och med att man exponeras för beslutsfattande.

Det går därför att hävda att Warrens idé om föreningslivet som ett sätt att skapa utrymme för

politisk autonomi i det här fallet har ganska goda belägg för att realiseras. Det tenderar att

åtminstone till viss del att infinna sig någonting likt det han menar, däremot är det svårt att

hävda att föreningslivet generar politiska åsikter som han säger. Det skulle krävas en annan typ

av studie för att kontrollera sådana aspekter. Det som framstod som mest intressant i detta

avseende är synen på att exempelvis sådant som värdegrundsarbete inom en förening har

möjlighet att få bättre fäste än samma typ av arbete från en skola. Det kan säkerligen förklaras

på olika sätt men ett rimligt antagande skulle kunna vara intresset av att inte göra sig ovän med

människor som man valt att spendera tid med frivilligt. Att föreningsverksamheten inte är

påtvingad på samma sätt som det går att hävda att skolan är skapar nog stora möjligheter för

verksamheten att påverka sina medlemmar i ganska hög utsträckning.

30

Samtidigt kan det vara rimligt att diskutera huruvida det finns risk för att respondenterna i viss

mån överdriver sina upplevelser om hur de är påverkade. Det finns alltid en möjlighet att en

respondent i ett sådant här läge vill försöka behaga intervjuaren med synpunkter.

Majoritetsbeslutandet som var den mest återkommande faktorn skulle kunna vara föremål för

en diskussion om överdrift eftersom det rimligtvis inte är första gången respondenterna utsätts

för något sådant. Däremot kom det igen i båda fokusgrupperna som en så central del av vad alla

upplevde. Det skulle möjligtvis kunna vara så att likt citatet om värdegrundsarbetets påverkan

i en förening kontra en skola, kanske även beslutsfattandet får bättre fäste hos en individ som

befinner sig i en frivillig miljö. Det skulle då eventuellt även kunna gå o linje med att man blir

mer trygg i sitt beslutsfattande som en respondent menade var en viktig del av hela processen.

Det går att hävda att den rimligaste slutsatsen att dra från detta är att det sociala kapitalet spelar

en stor roll för hur idrottsföreningar kan påverka dess medlemmars demokratiska värderingar.

Det sammantaget med det utrymme, den arena, som skapas är av stor vikt för hur man kan

tillgodose sig kunskaper om demokratiska strukturer samt förtroende för dem.

Sammanfattningsvis så går det att påstå att individer som väljer att engagera sig i

föreningsverksamhet tenderar att bygga upp ett relativt stort socialt kapital som, för demokratin,

positivt påverkar förtroendet för andra människor. Samtidigt kan man dra slutsatsen att den

arena som föreningslivet utgör skapar förutsättningar för politisk autonomi, så även om det

handlar om idrottsföreningar. Således går det att konstatera att det som tenderar att ha störst

effekter på medlemmar av en idrottsförening är att det skapas socialt kapital och en demokratisk

påverkan genom förståelse och förtroende för politik. Däremot så verkar de interna strukturerna

inom en förening inte ha en lika stor påverkan på dess medlemmar.

Till sist så vill jag belysa möjligheterna till att generalisera resultatet av denna studie. Det finns

ca 20 000 idrottsföreningar i Sverige som bedriver verksamheter som förmodligen har många

likheter, om än i stora drag. Föreningar generellt kan se ut på extremt många olika sätt, därav

var en av anledningarna till valet av idrottsföreningar rent praktisk, för att smalna av men också

för att möjliggöra generalisering. Att med säkerhet argumentera för att resultatet som

presenterats tidigare ska vara generaliserbart krävs det en mer omfattande studie. Det är lätt att

tänka att resultatet här bara antyder hur det ser ut i ett specifikt fall, vilket det till viss del gör.

Det hade varit önskvärt att även genomföra fokusgrupper med ett damlag för att eventuellt

belysa skillnader i kulturer. Däremot om det är så att det svenska föreningslivet rent generellt

31

inte är helt separerat från staten utan erhåller bidrag därifrån utifrån uppställda krav, är det

rimligt att anta att den svenska föreningsstrukturen tenderar att vara relativt homogen och

således finns goda möjligheter att hävda att ett fall likt detta har goda belägg för att representera

den typiska svenska idrottsföreningen.

32

6. Referenslista Bourdieu, Pierre; Gimdal, Gustaf & Jordebrandt, Stefan. (1999) Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos Dahl, Robert Alan. (1991) Democracy and its critics. 12. uppl. New Haven: Yale University Press Diamond, Larry Jay. (1999) Developing democracy: toward consolidation. Baltimore: Johns Hopkins University Press Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oskarsson, Henrik; Towns, Ann & Wägnerud, Lena. (2017) Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Fung, Archon.( 2003) Associations and democracy: Between theories, hopes, and realities. Annual Review of Sociology; Palo Alto. 29:515–539 Holmberg, Sören (ed). (2001) Land, du välsignade? SOM-undersökningen 2000 Göteborg: SOM-Institutet Linz, Juan J & Stepan, Alfred C. (1996) Problems of democratic transition and consolidation: southern Europe, South America, and post-communist Europé. Baltimore: Johns Hopkins University Press Locke, John. (1976) The second treatise of government: (an essay concerning the true original, extent and end of civil government) and A letter concerning toleration. Oxford: Blackwell Putnam, Robert D & Eklöf, Margareta. (1996) Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle) Putnam, Robert D & Eklöf, Margareta. (2001) Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS förlag. Regeringskansliet: Civila samhället. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet/ [Hämtad: 29.11.2018] Riksidrottsförbundet. (2017) Idrotten i siffror Rothstein, Bo. (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS förlag Rousseau, Jean-Jacques; Heed, Sven Åke & Stolpe, Jan. (2009) Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder. Stockholm: Natur & kultur SFS 1998:204. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet. Sunstein, Cass R. (1991) Preferences and Politics. I Philosophy & Public Affairs 20/1:3–34

33

Tocqueville, Alexis de & Rosenberg, Ervin. (1997) Om demokratin i Amerika. Bok 2. Stockholm: Atlantis Trägårdh, Lars. (1999) Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan. I Amnå, Erik. (ed.), Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym VIII, SOU 1999:84. Fakta Info Direkt Wallman Lundåsen, Susanne & Trägårdh, Lars. (2016) Civilsamhälle, social sammanhållning och tillit: Rapport till Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stockholm: Stockholms stad Warren, Mark. (2001) Democracy and association. Princeton: Princeton University Press Zetterberg, Pär. (2004) Vägen in? Om etniska föreningar som "skolor i demokrati". i Bengtsson, Bo (ed), Föreningsliv, makt och integration: rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram, Justitiedepartementet, Ds 2004:49. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer