AE 1065, Sydamerikas arkeologi:

Amazonas och Inka och deras föregångare (15 hp)

Kursintroduktion Arkeologi i Sydamerika

20210330

Dagens kurstillfälle:

• Kursintroduktion (presentation, upplägg, schema, litteratur)• Arkeologi i Sydamerika

Kursansvarig

Professor Christian Isendahl

Institutionen för historiska studier

Göteborgs universitet

christian.isendahl@gu.se

0709367666 (mobil)

Maya

Maya

Anderna

Maya

AmazonasAnderna

Maya

AmazonasAnderna

Kuba

Integrated History and Future of People on Earth (IHOPE; ihopenet.org) is a global network of researchers that links human and Earth system history through the integration of knowledge and resources from the biophysical and social sciences and the humanities, ultimately to inform sustainability science.

Kursupplägg och schema: studiehandledningen och CANVAS

Detalj från Diego Gutiérrez och Hieronymus Cooks karta från 1562 (Library of Congress, DC)

Ca 1530-1820: Kolonisering och koloniala regimer Ca 1820: frigörelse från spanska och portugisiska kolonialmakterCa 1820: Monroe-doktrinen18/1900-tal: framväxten av arkeologiämnet18/1900-tal: asymmetriska relationer, globalt såväl som nationellt / motreaktioner1980-tal … : neoliberal globalisering / motreaktioner

https://visibleearth.nasa.gov/

Machu Picchu

Copyright: © Ko Hon Chiu Vincentwhc.unesco.org/en/documents/132424

Ett Unesco världsarv sedan 1983

Criterion (i): The Inca City of the Historic Sanctuary of Machu Picchu is the articulating centre of its surroundings, a masterpiece of art, urbanism, architecture and engineering of the Inca Civilization. The working of the mountain, at the foot of the Huaya Picchu, is the exceptional result of integration with its environment, the result from a gigantic effort as if it were an extension of nature.

Criterion (iii):The Historic Sanctuary of Machu Picchu is a unique testimony of the Inca Civilization and shows a well-planned distribution of functions within space, territory control, and social, productive, religious and administrative organization.

Criterion (vii): The historic monuments and features in the Historic Sanctuary of Machu Picchu are embedded within a dramatic mountain landscape of exceptional scenic and geomorphological beauty thereby providing an outstanding example of a longstanding harmonious and aesthetically stunning relationship between human culture and nature.

Criterion (ix): Covering part of the transition between the High Andes and the Amazon Basin the Historic Sanctuary of Machu Picchu shelters a remarkably diverse array of microclimates, habitats and species of flora and fauna with a high degree of endemism. The property is part of a larger area unanimously considered of global significance for biodiversity conservation.

Tillsammans med Mesoamerika, Egypten, Indusområdet, Kina och Mesopotamien betraktas Anderna ibland som en av sex s.k. primära ”högkultursområden”

(1)

(1-3) https://commons.wikimedia.org/

(2) (3)

Central Amazon Conservation Complex

whc.unesco.org/en/documents/114116 whc.unesco.org/en/documents/169205

Ett Unesco världsarv sedan 2003

Criterion (ix): The várzea and igapó flooded forests, lakes, rivers and islands of the site demonstrate ongoing ecological processes in the development of terrestrial and freshwater ecosystems. They include a constantly changing and evolving mosaic of river channels, lakes, and landforms. In constant movement, the floating mats of vegetation typical of the várzea watercourses include a significant number of endemic species and the largest array of electric fishes in the world. [---] It illustrates the process of colonization and evolution of the vegetation on changing landforms.

Criterion (x): The property protects a large and representative sample of the flora and fauna of the forests of the Amazon Central Plain, with a significant number of terrestrial and aquatic ecosystems associated with the forest which are periodically inundated by seasonal flooding, as well as swamps. Known as one of the largest Endemic Bird Areas and also as a Centre of Plant Diversity, the property protects an impressive variety of flora and fauna species of which around 60% of the fish species living in the Negro River watershed, and 60% of the birds recorded in the Central Amazon region. [---] The property represents one of the most diverse regions for primates [---] and some endangered water species [---].

Kontrasterande av stereotyper:

Lågland vs höglandCenter vs periferiNatur vs kulturCivilisationer vs primitiva

Moore menar att vi lever i den sydamerikanska arkeologins guldålder:

• Många nya arkeologiska upptäckter • Expansion av arkeologiska undersökningar till nya områden• Förnyad forskning vid tidigare kända fornlämningsområden• Metod- och teoriutveckling inom ämnet• Flervetenskaplighet/interdisciplinäritet

• Samverkan• Förstärkning av arkeologiska institutioner• Växande kår av arkeologer• Uppdragsarkeologins framväxt

Tid och rum

Dateringstermer

• Fvt = före vår tideräkning. Samma som f.Kr. och engelskans BC (before Christ) och BCE (before current era) eller spanskans a.C. (antes de Christo).

• Vt = vår tidräkning. Samma som e.Kr. och engelskans AD (Anno Domini) och CE (current era) eller spanskans d.C. (después de Christo).

• BP används företrädesvis för äldre C14-dateringar och betecknar tid före 1950. När BP används är C14-dateringen inte ”kalibrerad”.

• När en C14-datering är kalibrerad anges det ofta (men inte alltid) cal BC eller cal AD. En kalibrerad datering indikerar ofta en äldre ålder än en okalibrerad.

Dateringskoncept

• Fvt = före vår tideräkning. Samma som f.Kr. och engelskans BC (before Christ) och BCE (before current era) eller spanskans a.C. (antes de Christo).

• Vt = vår tidräkning. Samma som e.Kr. och engelskans AD (Anno Domini) och CE (current era) eller spanskans d.C. (después de Christo).

• BP används företrädesvis för äldre C14-dateringar och betecknar tid före 1950. När BP används är C14-dateringen inte ”kalibrerad”.

• När en C14-datering är kalibrerad anges det ofta (men inte alltid) cal BC eller cal AD. En kalibrerad datering indikerar ofta en äldre ålder än en okalibrerad.

¿Que?

Radioactive decay with a half-life of 5730±40 years

The Radiocarbon Method

http://www.uni-kiel.de/leibniz/radiokarbonmethode

RADIOCARBON DATES BP/cal BC/AD

Measurements are given in radiocarbon years BP

Tack till min kollega Bettina Schulz Paulsson för detta avsnitt!

27

The production rate of radiocarbon in the atmosphere is not constant, but

varies through time. Calibration is an essential step in using radiocarbon

measurements to estimate the calendar date of samples

Variations in the cosmic ray intensity, variations in the earth magnetosphere,

changes in the earth climate, affected carbon flow with the ocean, ocean

sediments and sedimentary rocks

WHY DO WE NEED TO CALIBRATE RADIOCARBON MEASUREMENTS?

28

CALIBRATION AGAINST THE DENDROCURVE

Calendar years cal BC/AD

Radiocarbon dates of

sequential dendro-

chronologically dated

trees, particularly US

bristle cone pie and

German

and Irish oaks.

Extends now to 12,000

years.

Beyond 12,000 years

speleothems (cave

deposits), lake

sediment varves,

coral samples, deep

ocean sediment cores

29

CALIBRATION

Calibration of radiocarbon determinations is in principle very simple. If you have a radiocarbon

measurement on a sample, you can try to find a tree ring with the same proportion of

radiocarbon. Since the calendar age of the tree rings is known, this then tells you the age of your

sample.

Övergipande sydamerikansk kronologi

• Paleoindiansk period/Pleistocene (ca 15 000–8000 fvt): Sydamerika befolkas• Arkaisk period/tidig Holocen (ca 8000–3000 fvt): Mindre sociala grupper som företrädesvis

lever av jakt, fiske, insamling och hortikultur. • Formativ period/sen Holocen (från ca 3000 fvt): Jordbruket börjar slå igenom,

”neolitiseringsprocessen”• Framväxt av komplexa samhällen från åtminstone det första årtusendet fvt

Sydamerika som helhet kan man inte meningsfullt kronologiskt dela in i gemensamma förklassiska, klassiska och postklassiska perioder (som i den mycket mindre regionen Mesoamerika), utan det har skapats en mängd olika regionala kronologier.

• Kontaktperioden och den koloniala perioden (ca 1530–1820)• Nationell period (ca 1820–idag)

Större regioner

Tidiga historiska källor• Pedro Cieza de León, Chronica del Peru (1554) • Gaspar de Carvajal, Relación del nuevo descubrimiento del

famoso río Grande que descubrió por muy gran ventura el capitán Fransisco de Orellana (c. 1543)

• Guamán Poma de Ayala, El primer nueva corónica y buengobierno (c. 1615) [alla bilder på denna sida]

www5.kb.dk/permalink/2006/poma/info/en/frontpage.htm

Det antikvariska intresset vaknar• Alexander von Humboldt (1769–1850)• Ephraim George Squier (1821–1888)• Antonio Raimondi (1824–1890)• Etableringen av nationalmuseer för naturhistoria i samband med

frigörelsen från kolonialmakterna.

Arkeologins etablering• Max Uhle (1856–1944) • Erland Nordenskiöld (1877–1932)• Julio Tello (1880–1947) …

Parallellt med ämnets utveckling har det efter hand växt fram en stor skara av arkeologer verksamma med forskning i Sydamerika, inhemska såväl som utländska (USA, i synnerhet). Den amerikanska arkeologins dominans och betydelse framstår tydligt i Moores summering av 1900-talets arkeologi.

Etableringen och implementeringen av nationella arkeologiska infrastrukturer (kulturmiljölagstiftning, tillsyns- och expertmyndigheter, universitetsutbildning, uppdragsarkeologisk praxis, etc.) har varierat stort mellan länder.

Den samtida arkeologin I sin översikt menar Gustavo Politis (2003) att den latinamerikanska arkeologin visserligen tagit intryck från ämnets teori- och metodutveckling på global nivå, men att den i betydande utsträckning ännu domineras av en kulturhistorisk konceptuell grund. Han hävdar att processuell arkeologi av nordamerikanskt snitt, liksom den (kanske framförallt europeiska) post-processuella arkeologin har haft begränsat inflytande på hur arkeologisk forskning faktiskt bedrivs i Latinamerika.

Genom kursen kommer ni att få möta forskning och ta del av kunskap som nyanserar den bild som Politis ger, i synnerhet med exempel på arkeologisk forskning som bedrivits sedan hans artikel publicerades. Men för att förstå Politis resonemang, och det samtida arkeologiska fältet – i Sydamerika såväl som annorstädes – är det nödvändigt med en kort sammanfattning av vad som avses med begreppen kulturhistorisk, processuell och postprocessuell arkeologi.

Tre huvudsakliga ”strömningar” inom arkeologisk idéhistoria

• Kulturhistoria (från förra seklets början)

• Processuell arkeologi (a.k.a. ”New archaeology”) (1960-talet och framåt)

• Post-processuell arkeologi (1980-talet och framåt)

Successivt kompletterande perspektiv som bidrar till ett idag mångfacetterat arkeologiskt fält

Kulturhistoria

• Fokus på att rekonstruera förhistorien på ett sätt som liknar historieskrivning, men utifrån ett materiellt källmaterial (vad, var och när?)

• Identifierar arkeologiska kulturområden utifrån artefakter och kombinationer av artefakter

• Arkeologiska (dvs materiella) kulturer antas motsvara en gång levda mänskliga kulturer

Gordon Childe (1892-1957)

• Ledande australiensisk arkeolog under mitten av förra seklet

• Kulturhistoriker, men kanske främst känd för sina teser om ”revolutioner” i förhistorien: den neolitiska revolutionen och den urbana revolutionen

Arkeologiska kulturer under sten-, brons- och järnålder i Centraleuropa (Childe 1929)

.

Kronologiskt diagram över arkeologiska kulturer i centrala Anderna (Moseley 1992)

Tendenser inom kulturhistorisk arkeologi

• Forskning av främst deskriptiv karaktär

• Fokus på materiella likheter inom kulturer och materiella skillnader mellan kulturer

• I Sydamerika (och i ännu högre grad Nordamerika) använder man sig ibland av en ”direkt historisk metod” för att spåra kulturer bakåt i tiden

Kulturhistorisk arkeologis bidrag

• I någon mån grovjobbet inom arkeologin: typologisering, distributionsmönster, bestämma generalla materiella drag, grundläggande rekonstruktion av levnadsmönster och samhällsuttryck

• Kulturhistorisk forskning är fortfarande en viktig del av arkeologisk forskningsverksamhet

• Etablerar tid och rum

Kulturhistorisk arkeologi:Gordon Willeys (1958) jämförande syntes över arkeologiska kulturer och perioder i

Latinamerika

Från Estimated Correlations and Dating of South and Central American Culture Sequences. American Antiquity 23(4): 353-378.

https://www.jstor.org/stable/276486

Processuell arkeologi

• Reaktion mot vad man såg som begränsningar med kulturhistorisk forskning

• Det kulturhistoriska förhållningssättet skapade mer och mer data om vad, var och när, men inte hur och varför

• Arkeologins mål är att undersöka och förstå orsakerna till social förändring i olika kulturer och miljöer

• Argumenterade för en tydligare vetenskaplighet med testbara hypoteser och ett antropologiskt perspektiv (fokus på människan, inte artefakterna).

• Optimism kring arkeologin som vetenskap: arkeologin kan förklara sociala förändringar ur ett långtidsperspektiv som är relevant idag. Vidgning från ett antikvariskt perspektiv.

• Växte fram under tidigt 60-tal i USA

Lewis Binford (1930-2011)

• Amerikansk arkeolog och förgrundsfigur inom den processuella arkeologin

• Archaeology as Anthropology (1962) en tidig artikel som argumenterade för starkare antropologiska frågeställningar inom arkeologin

• Förespråkade och lyfte analogier, i synnerhet genom etnoarkeologi och experimentell arkeologi, för att bättre kunna förklara det arkeologiska källmaterialet

Huvudsakliga teman inom processuell arkeologi

1. Kultur-evolution

2. Systemtänkande

3. Miljöadaptation

4. Vetenskaplighet

5. Kulturprocesser

6. Tydliggöra antaganden och felkällor

7. Variation och representativitet

1. Hur och varför förändras samhällen över tid?

• Samhällsförändring eller social change

• Tvärkulturella jämförelser med tonvikt på generella mönster och avvikelser från dessa, snarare än kulturspecifika idiosynkratiska detaljer

• Särskilt fokus på social komplexitet

Definition av ”komplexa samhällen”:

Ett samhälle som består av flera olika sociala grupperingar som är differentierade horisontellt och/eller vertikalt och som står i någon slags relation till varandra.

Social organisation:

• Segregation. Graden av social differentiering och ekonomiskspecialisering i en social organisation. Fler delar.

• Centralisering. Graden av hur olika delar var förbundna med varandra och till olika nivåer av politisk kontroll. Fler relationer.

Morton Frieds (1967) samhällstyper mot större grad av komplexitet:

• Egalitära (jägar- och samlarsamhällen)

• Rankade (stamsamhällen och hövdingadömen)

• Stratifierade samhällen (tidiga stater)

Elman Service (1962) socio-politiska typologi utifrån generella drag

Band (bands)

• Jakt, fiske, insamling av vilda växter • Ej bofasta• Få materiella tillgångar• Små sociala enheter • Egalitära • Gemensam nyttjanderätt• Ingen specialisering • Arbetsdelning genom köns- och åldersdifferentiering• Ceremonier knutna till individens levnadsbana• Externa kontakter genom utbyte av äktenskapspartners och varor

Stamsamhälle (tribes)

• Jordbrukare eller pastoralister• Bofasta eller semi-sedentära• Större befolkningsmängd• Fler externa sociala relationer • Segmentär sociala organisation grundad på härstamning: hushåll - släktgrupp (lineage) - klan - stam

• Informellt ledarskap

Yanomamo, Venezuela

Hövdingadöme (chiefdoms)

• Hereditär elit• Centraliserande institutioner för redistribution• Integrering av större populationer under ett ledarskap• Tydliga socio-ekonomiska ojämlikheter• Intensifierad jordbruksproduktion • Differentierad materiell kultur• Ceremoniella centra

Xingú, Brasilien

Tidiga stater (archaic/early states)

• Centraliserat ledarskap• Formella styrande administrativa institutioner • Legitimiserat våld • Städer• Intensifierad produktion och handel• Än större befolkningar under ett ledarskap• Klassamhälle• Omfattande specialisering

Inka jordbruksterrasseringar i Pisac, Peru. By Unukorno - Own work, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30473933

Drivkrafter bakom tilltagande komplexitet:

Wittfogel (1957): Vattenkontroll och organisation

Steward (1955): Kultur-ekologiska förklaringsmodeller

Fried (1967): Sociopolitiska ambitioner

Tainter (2000): Problemlösning

2. Systemtänkande

• Samhällen är system med funktionella subsystem.

• Förändringar i ett subsystem har effekter på andra(positiv och negativ feedback, homeostas).

• Forskning kring sociala processer över tid och vilka effekter förändring i en del av systemet har på det övergripande samhället.

• Fokus på relationerna mellan miljö, teknologi, ekonomi och social organisation.

Clarke (1978)

3. Fokus på miljöanpassning (adaptation)

• Vilka begränsningar och möjligheter ställer miljöfaktorer på samhällens kulturutveckling?

• Större fokus på miljöarkeologi: rekonstruktion av forna miljöer

4. Vetenskaplighet.

• Metoder från naturvetenskaperna påverkade arkeologin mot en mer naturvetenskaplig praktik

• Hypotesprövning ska styra den arkeologiska forskningen:• hypotes – test – slutledning – generalisering

• Ett påstående som inte går att testa ligger utanför vetenskapen

• Vetenskaplig metod är oberoende av värderingar

5. Tyngdvikt vid sociala processer

• Arkeologins mål: förklara sociala förändringsprocesser över tid

• Fokus på varför sociala system förändras över tid, snarare än på att beskriva materiella kulturer

• Hur samverkar olika systemdelar i dessa processer?

• En ökande optimism om vad arkeologin kan bidra med, inte bara i förståelsen av det förflutna, utan också om sociala förändringar generellt som är relevant idag

6. Tydliggöra antaganden och felkällor

• T ex antagandet att ett rätvinkligt stadsgatunät indikerar centraliserad planering

• Lyfta fram felkällor (t ex begränsat källmaterial) och identifiera och värdera olika förklaringsmodeller till ett observerat mönster

• Begränsningarna för arkeologisk förklaring

7. Variation och representativitet

• En ökad medvetenhet om det arkeologiska källmaterialets variation ökade kraven på att urvalet man studerade var representativt

• Urvalsstrategier och statistiska analyser kom i fokus

Post-processuell arkeologi

En samlingsbeteckning för en mängd olika kritiska perspektiv som började växa fram inom arkeologin under 1970-talet och som fick stort genomslag under 1980-talet, till en början i synnerhet i Storbritannien.

Associeras inledningsvis framförallt med Ian Hodder, Michael Shanks och Christopher Tilley vid University of Cambridge.

Om den processuella arkeologin var en reaktion på brister inom kulturhistorisk forskning, så var den post-processuella arkeologin en kritisk reaktion mot vad man uppfattade som tillkortakommanden med den processuella arkeologin.

Några punkter inom post-processuell arkeologi1. Ifrågasättande av den vetenskapliga metoden

2. Tolkande arkeologi

3. Ett ökat intresse för tankar och idéer i det förflutna och hur det både skapat och kommer till uttryck i det arkeologiska källmaterialet

4. Individen som aktiv

5. Text som metafor för materiell kultur

6. Kontextuell arkeologi

7. Kunskapen/betydelserna/tolkningarna som vi genererar finns alltid i en kontext av det politiska nuet och har alltid en politisk betydelse

1. Ifrågasättande av den vetenskapliga metoden

• Rådata är inte ”ren”, fri från underliggande värderingar

• Arkeologisk hypotestestning är svag, eftersom varken data eller uttolkaren är objektiva

• Ofta flera konkurrerande hypoteser, lika ”korrekta” efter prövning

2. Tolkande arkeologi

• Fokus flyttades från den processuella förklaringen av fenomen till tolkning av data

• Tolkningar är inte slutgiltiga eller definitiva • Olika människor med olika bakgrund, intressen och

agendor tolkar annorlunda. Multi-vokalitet.

3. Ett ökat intresse för tankar och idéer i det förflutna och hur det både skapat och kommer till uttryck i det arkeologiska källmaterialet

• Studier kring människors tankar och idéer i forna samhällen hade ansetts ligga utanför vetenskapen eftersom de inte kan testas empiriskt utifrån det arkeologiska källmaterialet

• Men: vi gör ofta medvetna och omedvetna antaganden om forna samhällens tankevärld. Om vi inte problematiserar och gör dessa antaganden föremål för analys (utan t ex betraktar dem som uttryck för ”sunt förnuft”), så riskerar man att göra essentialistiska och etnocentriska antaganden.

• Problematisering kring etiska/emiska/empatiska perspektiv på tolkarens (forskarens) relation till det tolkade (kulturen)

4. Individen som aktiv

• Förhållandet mellan individuellt handlande och den sociala strukturen

• Hur styr den sociala strukturen individuellt handlande och hur förändrar individuellt handlande den sociala strukturen?

• Intryck särskilt från den brittiske sociologen Anthony Giddens ”structuration theory” och den franske sociologen/antropologen Pierre Bourdieus ”outline of a theory of practice”

• Människors ”agency” i relation till icke-mänskliga varelsers ”behavior”

• Agency kan definieras som “the socio-culturally mediated capacity to act” (Laura Ahearn)

5. Text som metafor för materiell kultur

• En text kan läsas på olika sätt

• Betydelser kan aktivt manipuleras• Betydelser är obeständiga, kontextuella och kan inte

slutgiltigt bestämmas

• Textens olika betydelser är utanför upphovsmannens kontroll

6. Kontextuell arkeologi

• Kontexten (kultur, historia och socialt sammanhang) är meningsskapande och i sig föremål för tolkning

• Betydelser är ”situerade”

• En problematisering och/eller ifrågasättande av generaliseringar och tvärkulturella jämförelser

7. Arkeologers tolkningar av det förflutna har en potentiell politisk innebörd i nuet

Nästa veckas kurstillfällenFöreläsning: Tisdag 6 april, 18.00–20.00 (Christian)Det tidiga befolkandet av kontinenten. Den arkaiska perioden: jakt, fångst och insamlande av föda.

Litteratur:1. Moore, Jerry D. (2014) Kapitel 3–4. (60 s.)2. Sutter, Richard C. (2021) The pre-Columbian peopling and population dispersals of South America. Journal of Archaeological Research 29, 93–151. (58 s.)3. Scheinsohn, Vivian (2003) Hunter-gatherer archaeology in South America. Annual Review of Anthropology 32: 339–361 (22 s.)

Seminarium: Torsdag 8 april, 18.00–19.00 (Christian)Diskussion utifrån var och ens läsning av:Politis, G. (2003) The theoretical landscape and the methodological development of archaeology in Latin America. Latin American Antiquity 68(2): 245–271. (26 s.)Curtoni, R.P. och G. Politis (2006) Race and racism in South American archaeology. World Archaeology 38(1): 93–108. (15 s.)Haber, A. (2016) Decolonizing archaeological thought in South America. Annual Review of Anthropology 45: 469–485. (16 s.)Gnecco, C. (2018) Development and disciplinary complicity: Contract archaeology in South America under the critical gaze. Annual Review of Anthropology 47: 279–293. (14 s.)1. Vilka är artiklarnas huvudsakliga poänger?2. Vilka bilder ger artiklarna av arkeologins roll, förutsättningar, problem och möjligheter i Sydamerika?