– en metod för att jämföra kommuner

GRÖNA NYCKELTAL

PRODUKTIONSFAKTA:

Text: Andreas Hagnell

Grafisk form & repro: Losita Sidmakare

Omslagsfoto: Återvinning: Pressens Bild/ Hyttfors & Broman AB

Omslagsfoton övriga: Lars Midbøe

Foton baksida. Äpplen: Artville. Nyckel: PhotoDisc

Foton inlaga: Photo Disc (om ej annat anges)

Tryck: A.T.T. Grafiska KB, 4000 ex, ISBN 91-7099-909-0

3 FÖRORD

4 VÅRT FÖRSLAG TILL NYCKELTAL

6 25 GRÖNA NYCKELTAL

NYCKELTAL FÖR KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE

7 ENERGIANVÄNDNING

8 BIOLOGISK MÅNGFALD

9 TÄTORTSLUFTEN

10 SLAM

11 AVFALL

NYCKELTAL FÖR KOMMUNEN SOM ORGANISATION

12 ENERGI OCH TRANSPORTER

12 MILJÖVÄNLIGA INKÖP

14 NÄRALIGGANDE NYCKELTALSARBETE

INNEHÅLL

3

TILLSAMMANS med ansvariga för miljöredovisningen i

femton kommuner har Svenska Kommunförbundet

under 1999 drivit ett projekt för att ta fram gröna nyckel-

tal för jämförelser mellan kommuner. Syftet är dels att

definiera ett antal nyckeltal för användning i dagsläget,

dels att bidra till en fortsatt process att utveckla gröna

nyckeltal som ett instrument att sätta fokus på frågor om

resursförbrukning, miljöarbete och miljötillstånd i

enskilda kommuner.

Ett parallellt projekt med nyckeltal för välfärd och

folkhälsa i sju kommuner har presenterats i rapporter på

senvåren år 2000. Dessa arbeten sammantaget ger

underlag för uppföljning och jämförelser kring både väl-

färd och miljö i kommunerna i ett Agenda 21-perspektiv.

De jämförande gröna nyckeltalen är en vidareut-

veckling av de som 1996 föreslogs av Kommunförbun-

dets programberedning Kommunerna och miljön.1 Pro-

jektet ingår också i Kommunförbundets bredare satsning

på stabila nyckeltal för kommuner. Projektledare och

kontaktpersoner på Kommunförbundets Plan- och mil-

jösektion är Andreas Hagnell och Ann-Sofie Eriksson.

Deltagande kommuner har varit Falun, Gotland, Jön-

köping, Karlstad, Linköping, Malmö, Nacka, Skövde,

Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Uppsala, Västerås,

Växjö och Ystad. De nyckeltal som presenteras i denna

rapport är förslaget från denna arbetsgrupp.

Kommunförbundets Samhällsplaneringsberedning

har i mars år 2000 ställt sig bakom rapporten och upp-

dragit åt förbundskansliet att sprida och göra resultatet

användbart för kommunernas egna uppföljning och

arbete med miljömål.

Vår förhoppning är att jämförelser mellan kommu-

nerna kan vara en sporre för att utveckla och förbättra

det lokala miljöarbetet. Det är svårt att i ett begränsat

urval nyckeltal rättvist spegla både stora och små kom-

muner, olika naturtyper och tätorter och komplexa frå-

gor som trafikens miljöpåverkan. Förslaget ser vi som ett

steg på vägen där vi provar och förbättrar olika instru-

ment för en hållbar utveckling.

Stockholm i maj år 2000

Solveig Kjörnsberg

ordförande

Svenska Kommunförbundets

Samhällsplaneringsberedning

FÖRORD

1 Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning, Svenska Kommunförbundet (1996).

4

VÅRT FÖRSLAG TILL NYCKELTAL!

Lars Midbøe

Lars Midbøe

5

GRÖNA NYCKELTAL är ett sätt att i siffror och diagram

åskådliggöra miljötillståndet, miljöpåverkan, resursan-

vändningen och miljöarbetet. De är ett instrument för att

vidga rapportering och beslutsunderlag i en kommun

utöver det mer strikt ekonomiska, till exempel i en miljö-

redovisning eller som del i balanserad styrning. Indika-

tor används ofta i samma betydelse som nyckeltal.

Närmare hälften av kommunerna uppgav 1998 att

man arbetar med gröna nyckeltal i sitt Agenda 21-

arbete.2 I en senare enkät om miljö- och hälsoskydds-

nämndernas verksamhet uppger en fjärdedel att kommu-

nen tillämpar gröna nyckeltal för analys av verksam-

heten.3

Inriktningen av de gröna nyckeltalen i denna rapport

är miljö och resursanvändning. Valet är en avvägning

mellan vad som är av vikt för hållbar utveckling och

påverkbart för kommuner, samtidigt som uppgifter ska

finnas tillgängliga för ett flertal. Nyckeltalen ska ge möj-

lighet till jämförelser över tid och mellan kommuner.

Antalet ska vara begränsat för att ge överskådlighet. I

enskilda kommuner kan andra och kompletterande

nyckeltal behövas.

Kopplingar har eftersträvats till arbetet med uppfölj-

ning av miljömål och hållbar utveckling på nationell och

regional nivå. Miljövårdsberedningen har i slutet av

1999 föreslagit ett tjugotal nationella gröna nyckeltal. 4

Naturvårdsverket och länsstyrelserna har tagit fram för-

slag till Miljömålskommittén, som ska vara färdig i juni

år 2000. Även på EU-nivå och i våra grannländer pågår

arbetet med nyckeltal för en hållbar utveckling.

Denna rapport presenterar de valda nyckeltalen.

Motiv och bakgrund beskrivs på respektive område.

Avslutningsvis behandlas kort kopplingen till näraliggan-

de nyckeltalsarbete och de nationella miljömålen.

För kommunen som geografiskt område finns

nyckeltal för områdena energi, bio-

logisk mångfald, luft, slam och avfall. För

kommunen som organisation avser nyckelta-

len energi, transporter och inköp. Nyckeltalen är

inte sorterade efter de 15 nationella miljömålen. Exem-

pelvis hör måtten för energianvändning ihop med flera

mål. Snarare speglar nyckeltalen strategierna effektivise-

ring, hushållning och giftfria kretslopp. Tidsperioden i

nyckeltalen är per år och invånarantalet avser den 31

december redovisningsåret. Fritidsboende och arbets-

pendling är inte särskilt beaktade.

Med tiden kan nyckeltal behöva läggas till eller tas

bort, till exempel beroende på att mål, uppföljning,

gränsvärden, och datatillgång förändras. Fortsatta förtyd-

liganden kan också behöva göras för att underlätta

insamling och jämförbarhet. Komunförbundet strävar

efter att kunna hämta vissa uppgifter direkt från nationell

statistik. Hittills har detta kunnat göras endast för nyckel-

talet åkermark med miljöstöd.

Den senaste versionen av nyckeltal, data och mer in-

gående definitioner finns på Kommunförbundets webb-

plats www.svekom.se under Miljö och hälsa. En tänkt

fortsättning på projektet är att intresserade kommuner

kan rapportera in sina nyckeltal och ta del av en sam-

manställning. Det kan ske som webbenkät via Kommun-

förbundets webbplats, tidigast från hösten år 2000.

2 Svenska Kommuners arbete med Agenda 21,

Pia Brundin m.fl. Umeå Universitet, 1999.3 Enkät om miljö- och hälsoskyddsnämndernas

verksamhet, Svenska Kommunförbundet, 2000.4 Gröna nyckeltal – följ den ekologiska omställningen,

SOU 1999:127, Miljövårdsberedningen.

6

KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE

ENERGIANVÄNDNING

1. Energianvändning per invånare (kWh/invånare),

därav:

2. • Uppvärmning och elanvändning i bostäder

(kWh/invånare)

3. • Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn

(kWh/invånare)

4. • Energi för transporter, bränsleförsäljning

(kWh/invånare)

5. Utsläpp av koldioxid från energiomvandling

i kommunen (kg/invånare)

6. Andel förnybar och återvunnen energi

i fjärrvärmen (%)

BIOLOGISK MÅNGFALD

7. Jordbruk med miljöstöd för ekologisk odling

(andel åkermark, %)

8. KRAV-jordbruk (andel åkermark, %)

9. Miljövänligt skogsbruk, i första hand andel

FSC-certifierad areal (%)

10. Skyddad natur (andel av kommunens yta, %).

Kan även delas upp på skog, våtmarker,

jordbruksmark, sjöar o vattendrag, hav o kust

samt fjäll

11. Värdefull natur av riksintresse

(andel av kommunens yta, %)

TÄTORTSLUFTEN

12. Kvävedioxid i tätortsluften (µg/m3), årsmedelvärde

(alt. vinterhalvår) samt antal timöverskridanden

på värsta stället

13. Bensen i tätortsluften (µg/m3), årsmedelvärde

(alt. vinterhalvår)

SLAM

14. Godkänt slam (%)

15. Kadmium, kvicksilver och bly i slam

(halt i mg/kg torrsubstans)

16. Fosfor från slam återförd till jordbruk respektive

växtodling (%)

AVFALL

17. Hushållsavfall, exklusive producentansvar

(kg/invånare)

18. Insamling för återvinning enligt producentansvar

(kg/invånare)

19. Deponerat hushållsavfall (kg/invånare)

25 GRÖNA NYCKELTAL

KOMMUNEN SOM ORGANISATION

20. Användning av värme i kommunens lokaler (kWh/m2)

21. Användning av el i kommunens lokaler (kWh/m2)

22. Förnybar energi i lokalerna (%)

23. Transportenergi för tjänsteresor (kWh/årsarbetare)

24. Icke fossilt bränsle till tjänstefordon och arbetsredskap (%)

25. Inköp av ekologiska livsmedel (andel av värdet,%)

7

MÅNGA av dagens

miljöproblem har

starka samband med

storleken på energi-

användningen och

sättet att använda

energi. Det gäller försurning, växthuseffekt, kemikalie-

spridning, luftkvalitet i tätorter, marknära ozon, strål-

säkerhet, minskad biologisk mångfald vid vattenkraftsut-

byggnad med mera.

Kommunerna har ett stort lokalt ansvar för energi-

frågorna, både vad gäller planering och rådgivning.

Kommunerna ska dels planera för sin egen energitill-

försel, dels övervaka att de lokala företagen följer spel-

reglerna på elmarknaden. Enligt lagen om kommunal

energiplanering ska planeringens effekter på miljön

beskrivas. Genom kommunal energirådgivning ges hus-

håll, småföretag och organisationer objektiv och lokalt

anpassad information.

I de valda nyckeltalen redovisas energianvändning-

en per invånare totalt samt uppdelat på bostäder (upp-

värmning och el), service samt transporter (bensin och

diesel). Som mått på energins ”miljökvalitet” redovisas

utsläpp av fossil koldioxid, liksom andelen förnybar

energi i fjärrvärmen.

Data kan erhållas från lokala leverantörer eller SCB.

Energileverantörer lämnar årlig el- och fjärrvärmesta-

tistik, vilken ligger till grund för indelningen i nyckel-

talen. SCB kan med viss eftersläpning ta fram kommun-

visa uppgifter. Pris för nyckeltal 1–5 är cirka 5000 kr.

Normalårskorrigering för orten bör göras för den del av

energin som avser uppvärmning.

Att i nyckeltal 4 mäta bränsleförsäljningen i kommu-

nen är ett sätt att uppskatta transportvolym och bränsle-

åtgång. Försäljning i kommunen och invånarnas för-

brukning överlappar dock varandra endast delvis. Antal

kollektivresor per invånare och huvudsakligt färdsätt till

arbetet enligt resvaneundersökningar är andra intressan-

ta mått på transporter som övervägts men i dagsläget

lämnats på grund av brist på jämförbar statistik.

För koldioxidutsläppen i nyckeltal 5 kan SCB inte

koppla ihop energimix med slutlig användare, endast

med omvandling i kommunen. EU har åtagit sig att

minska utsläppen av koldioxid med åtta procent från

1990-års nivå till senast år 2012.

Nyckeltal 6 visar i vilken utsträckning förnybar och

återvunnen energi ingår i fjärrvärmen i kommunen,

enligt uppgifter från lokal energileverantör. Detta mer

begränsade mått för energins sammansättning har valts

eftersom SCB inte kan redovisa motsvarande för total

energianvändning per kommun.

Energiförbrukning per sektor och invånare 1998

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000kWh/inv

Bostäder Service Transporter

Väs

terå

s

Upp

sala

Sun

dsva

ll

Skö

vde

Nac

ka

Mal

mö

Link

öpin

g

Kar

lsta

d

Falu

n

Rik

et

KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE

ENERGI-ANVÄNDNING

Phot

oDis

c

8

BIO-LOGISKMÅNG-FALD

ETT VILLKOR för en hållbar utveckling är att den biolo-

giska mångfalden bevaras. Förutom att vara människans

livsmiljö har naturen ett eget skyddsvärde. Människans

rätt att förändra och bruka naturen måste förenas med

ett förvaltaransvar. Att bevara artrikedom och ekosystem

innebär både att värna om hotade arter och viktiga livs-

miljöer och de brukningsmetoder som en gång skapat

miljöerna.

För att bevara den biologiska mångfalden kan kom-

munen inventera arter, biotoper och värdefulla natur-

och kulturmiljöer samt bevaka att dessa skyddas och

vårdas, genom att påverka fastighetsägare och myndig-

heter eller genom att besluta om kommunala reservat. I

den fysiska planeringen kan kommunen styra utveck-

lingen mot god mark- och vattenanvändning. I all verk-

samhet som miljöbalken reglerar kan dess mål och hän-

synsregler tillämpas så att en hållbar utveckling främjas

och biologisk mångfald bevaras.

De valda nyckeltalen för jordbruk och skogsbruk

avspeglar utvecklingen mot mer miljöanpassade bruk-

ningsmetoder i odlingslandskapet. Åtgärder i odlings-

landsskapet påverkar i hög grad det stora antal livsmil-

jöer och arter som finns där.

För ekologisk lantbruksproduktion finns en nationell

målsättning att den ekologiska arealen bör fördubblas till

20 procent till år 2005 och att den ekologiska animalie-

produktionen bör öka (Riksdagen Skr 1999/2000:14).

Jordbruksverket har kommunvisa uppgifter om åker-

mark med miljöstöd för ekologisk odling för nyckeltal 7.

Nyckeltal 8 om KRAV-areal redovisas vid sidan av

miljöstöd eftersom KRAV-kriterierna är strängare och

även riktar sig till konsumenterna.

Nyckeltal 9 avser i första hand FCS, utifrån uppgifter

från skogsbolag och ägare lokalt. Forest Stewardship

Council (FSC) är den standard som ställer de högsta

miljökraven för nyckelbiotoper, död ved, begränsad

avverkning, variation etc. Det är också den standard

vars produkter börjat efterfrågas av konsumenter. Även

andra miljösystem kan redovisas jämte FSC-andel i ett

presentationsdiagram.

Nyckeltalen om skyddad natur och värdefull natur

visar i vilken grad naturens självständiga skyddsvärde

har beaktats och i vilken grad viktiga livsmiljöer skyd-

dats. Med skyddad natur avses områdesskydd enligt mil-

jöbalken. Dessa uppgifter finns hos Länsstyrelsen. Skyd-

det kan även redovisas uppdelat på naturtyper, i enlig-

het med förslag från Naturvårdsverket.

Nyckeltalet för värdefull natur är intressant som jäm-

förelse med det för skyddad natur. Värdefull avser här

natur av riksintresse, för att ge större jämförbarhet mellan

kommuner.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Väs

terå

s

Upp

sala

Sun

dsva

ll

Kar

lsta

d

Jönk

öpin

g

Falu

n

Rik

et

1998 1999

KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE

PhotoDisc

Andel FSC-areal av skogsmark

9

TÄTORTS-LUFTENFÖR KVÄVEDIOXIDER, SVAVELDIOXID OCH BLY i

luft finns både svenska miljökvalitetsnormer och EU-

gränsvärden. EU-direktiv är också på gång för partiklar,

bensen, koloxid med mera.

Årliga rapporter med mätvärden i ett antal svenska

kommuner finns från IVL Svenska Miljöinstitutet för

Urbanmätnätet och från SCB. Tidigare mätningar avser

oftast bakgrundshalter och vinterhalvårsmedelvärden

medan direktiven avser mätning i gatunivå på värsta

platsen och helårsmedelvärden. IVL har tagit fram

omräkningsfaktorer mellan vinterhalvår och år för olika

orter. Hur mätningarna bör genomföras framgår av all-

männa råd.

För kvävedioxider har valts nyckeltal både för lång-

och korttidsvärden. Långtidsmätningar görs i fler kom-

muner. Korttidsvärdena kan vara mer intressanta att

följa av hälsoskäl.

Bensen är ett cancerframkallande ämne som finns i

luftföroreningar. De huvudsakliga källorna är utsläpp från

motorfordon, avdunstning från bilar, distribution och lag-

ring av bensin och petroleumprodukter samt utsläpp i

samband med eldning av ved och trädgårdsavfall.

Riksdagen har beslutat att utsläppen av cancerfram-

kallande ämnen, däribland bensen, ska halveras till år

2005 jämfört med utsläppen 1995. Naturvårdsverket

har föreslagit en generell miljökvalitetsnorm för bensen

i utomhusluft med syfte att skydda människors hälsa.

Mätningar av bensenhalten under vinterhalvåret i tät-

orter visar på skillnader mellan orterna. I de flesta sven-

ska tätorter ligger bensenhalten över den lågrisknivå

som Institutet för miljömedicin (IMM) har angivit.

Åkermark med

miljöstöd för

ekologisk odling

1998, kommuner

i olika intervall

Källa: Jordbruksverket

KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE

PhotoDisc

24% till 80% (57)13,7% till 24% (56)

8,5% till 13,7% (56)5,4% till 8,5% (54)0 till 5,4% (60)

10

UR KRETSLOPPSSYNPUNKT är det önskvärt att återföra

näringsämnena i slammet till jordbruksmark. Slammet

innehåller mullbildande ämnen, fosfor, kväve, kalium

och mikro-näringsämnen. Samtidigt förekommer också

oönskade organiska ämnen och tungmetaller. I de flesta

fall är halterna så låga att slammet uppfyller de krav som

framgår av den så kallade Slamöverenskommelsen som

utarbetats av Naturvårdsverket, LRF och Vatten och

avloppsverksföreningen (VAV). Sedan oktober 1999

råder dock tills vidare stopp för spridning av slam från

reningsverk på åkermark.

Det slam som inte uppfyller kraven idag deponeras i

huvudsak, men från år 2005 blir det förbjudet. I fram-

tiden kommer detta slam att förbrännas eller användas

som råvara för utvinning av den ändliga resursen fosfor.

För att höja slamkvaliteten genomförs slamsamråd i

kommunerna. I samrådsgrupperna diskuteras bland

annat hur man ska kunna hålla bort miljöskadliga ämnen

från de kommunala reningsverken. Det kan gälla kvicksil-

ver från tandläkarmottagningar, oljehaltigt avloppsvatten

från verkstäder och lösningsmedelsrester från hushållen.

Arbetet med att förbättra slamkvaliteten bedrivs i Agenda

21-anda. Allmänhetens engagemang är nödvändigt för

att nå positiva resultat.

De valda nyckeltalen beskriver hur slammets farlig-

het utvecklas i förhållande till gränsvärden och hur

mycket fosfor som återförs till jordbruksmark eller växt-

odling. VAV gör årliga enkäter om vatten- och avlopps-

statistik som omfattar uppgifterna i nyckeltalen 15 och

16. Enligt förordning krävs analyser av fosforinnehåll i

slam.

Godkänt slam i nyckeltal 14 avser det som uppfyller

samtliga aktuella gränsvärden enligt lagstiftning och

riktvärden enligt slamöverenskommelsen.

Kvicksilver, kadmium och bly i slam följs i nyckeltal

15 som tre metaller på väg att fasas ur samhällets

materialflöden. Under 1900-talet har kadmium i jord-

bruksmarken ökat med en tredjedel och kvicksilver med

nästan 50 procent. Kadmium har negativa hälsoeffekter.

Kvicksilver och bly är dåliga för jordarna. Även essen-

tiella metaller som koppar och zink kan vara viktiga att

följa, då omsättningen och tillförseln till jordbruksmark

är stor.

Nyckeltal 16 speglar hur näringsämnet fosfor åter-

förs till jordbruksmark respektive till växtodling. Att

båda efterfrågas beror på att kommuners möjlighet att

återföra slammet till jordbruksmark ofta är begränsad.

Cirka 60 procent av den fosfor som lämnar jordbruket

via livsmedel återfinns i avloppsslam. Återföring av fos-

for till jordbruksmark kan även vara aktuell från utsorte-

rad humanurin, matrester, kompost med mera. Sådan

återföring är ännu viktigare för näringsämnena kväve

och kalium. Andel godkänt slam

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Väs

terå

s

Upp

sala

Sun

dsva

ll

Sto

ckho

lm

Nac

ka

Mal

mö

Kar

lsta

d

Jönk

öpin

g

Falu

n

1997 1998

SLAMKOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE

PhotoDisc

11

FÖR ATT KRETSLOPPSANPASSA hanteringen av avfall

är det viktigast att flytta fokus från själva hanteringen till

strategier för mindre miljöstörande produkter. Miljö-

skadliga komponenter bör ej finnas med i produkterna.

De uttjänta produkterna bör kunna passas in i naturliga

kretslopp eller åtminstone i konstgjorda kretslopp. Den

rest som blir över måste omhändertas på ett miljöriktigt

sätt. EU:s avfallshierarki ger stöd vid val av lokal avfalls-

strategi.

1. Avfallsminimering

2. Återanvändning

3. Materialåtervinning

4. Energiutvinning

5. Deponering

Vid nyår 2000 infördes en avfallsskatt på 250 kr per

ton avfall som läggs på deponi. EG:s deponeringsdirek-

tiv ska omsättas i en svensk författning. Från år 2002 får

utsorterat brännbart avfall ej längre deponeras och från

år 2005 blir det förbjudet att deponera organiskt avfall.

Förbuden och beskattningen styr avfallsflödet till återan-

vändning, materialåtervinning och förbränning.

Producentansvar finns för förpackningar, returpap-

per, uttjänta däck och skrotbilar. Det ska även införas för

el och elektronik.

Kommunerna har följande ansvar på avfallsområdet:

• Insamling och omhändertagande av hushållsavfall

minus de produkter som omfattas av producent-

ansvar

• Insamling och omhändertagande av hushållens

farliga avfall

• Insamling och omhändertagande av hushållens

uttjänta kylmöbler

• Avfallsplanering. I planen skall även förpackning-

ar tas upp.

• Tillsyn, till exempel över producenternas återvin-

ningsstationer.

Kommunerna kan i viss mån styra flödet av restpro-

dukter via kommunens renhållningsordning, differentie-

rade avfallstaxor och differentierade mottagningsavgifter

vid kommunens deponier. Kommunen kan kräva att bio-

logiskt nedbrytbara organiska restprodukter sorteras ut

för kompostering, antingen lokalt eller centralt. Denna

fraktion kan också användas för rötning i en biogas-

anläggning. Slutprodukterna från kompostering och röt-

ning ska vara så rena att de utan risk kan användas i

jordbruket.

För att följa utvecklingen av avfallsmängderna pre-

senteras tre nyckeltal. Uppgifter om insamling enligt

producentansvar har inte alltid funnits tillgängliga på

kommunnivå. Därför redovisas förpackningsavfall och

returpapper som samlas in enligt producentansvaret

som ett eget nyckeltal och ingår inte i det första mer

sammanfattande måttet för hushållsavfall. Det tredje

måttet beskriver mängd hushållsavfall till deponi.

Data erhålles lokalt från avfallsbolag eller förvalt-

ning. Svenska Renhållningsverksföreningen, RVF, siktar

på att ta fram nyckeltal på kommunnivå. En samordning

med deras uppgifter eftersträvas, vilket kan medföra

framtida justeringar i nyckeltalsdefinitionerna.

0

100

200

300

400

500

����yyyy��yy����yyyy��yy��yy��yy��yy��yy��yy��yy

Nac

ka

Link

öpin

g

Väs

terå

s

Upp

sala

Sun

dsva

ll

Sto

ckho

lm

Mal

mö

Kar

lsta

d

Jönk

öpin

g

Falu

n

Rik

et

kg/inv

��yyHushållsavfall exklusive producentansvar

Producentansvar Deponi

889

AVFALLKOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE

Hushållsavfall per invånare 1998

SEX NYCKELTAL föreslås för den kommunala organisa-

tionens resursförbrukning, avseende energi, transporter

och inköp. Uppgifterna kan i kommunen brytas ned på

förvaltnings-, enhets- eller objektsnivå.

ENERGIANVÄNDNING OCH TRANSPORTER

Nyckeltalen för värme och energi i lokaler med kommu-

nal verksamhet visar hur effektiv användningen är. Måt-

ten bör, om möjligt, avse både egna och inhyrda lokaler.

Uppgifter erhålls från fastighetsfunktionen i kommu-

nen. Definitioner finns i Förvaltningsnyckeln, Svenska

Kommunförbundets nyckeltal för kommunal fastighets-

förvaltning (se www.svekom.se). Uppgifterna för värme

normalårskorrigeras. Elanvändningen avser både verk-

samheten och själva fastigheten. För eluppvärmda bygg-

nader kan 60 procent redovisas som värme och resten

som el.

Förnybar energi i lokalerna avser solvärme, bio-

bränsle, biogas, spillvärme och dylikt samt de energi-

källor som godkänns för miljömärkt el. Beräkningen

görs utifrån produktionsmix i levererad fjärrvärme plus

inköpt miljömärkt el eller motsvarande.

Transportenergi för tjänsteresor avser förbrukning av

fossilt bränsle till tjänstefordon, hyrbil eller privatbil.

Nyckeltalet rymmer inte bränsleförbrukning för resor

med flyg och tåg, vilket på sikt kan vara önskvärt.

Nyckeltalet 24 avser inköp av icke fossilt bränsle till

både tjänstefordon och arbetsredskap. Kollektivtrafikens

bränsle ingår inte i nyckeltalet.

MILJÖVÄNLIGA INKÖP

Eftersom redovisningen på detta område inte kommit

särskilt långt föreslås en mer begränsad uppföljning.

Nyckeltal 25 avser inköp av ekologiska livsmedel, enligt

KRAV eller jämförbart. För framtiden blir det intressant

att bredare följa upp inköp enligt miljökrav, till exempel

i enlighet med kravspecifikationer. Uppgifter kan erhål-

las genom att leverantörerna lämnar årlig statistik eller

på fakturan anger om varan uppfyller kommunens

miljökrav.

12

Energianvändning i kommunala lokaler

HUR KLARAR KOMMUNEN DET EGNA MILJÖARBETET?

KOMMUNEN SOM ORGANISATION

Värme El

Skollokaler (31% av samtliga lokaler) 148 69

Barnomsorgslokaler (6%) 131 114

Integrerad verksamhet (23%) 153 66

Särskilda boendeformer (13%) 150 84

Förvaltning (5%) 117 80

Samtliga lokaler, vägt 146 75

Medelvärden av cirka 30 kommuner 1998 enligt Förvaltningsnyckeln 1999 (kWh/kvm BRA):

Art

ville

13

Inköp av ekologiska livsmedel 1998

0%

1%

2%

3%

4%

5%

Sto

ckho

lm (

MF

O)

Skö

vde

Nac

ka

Kar

lsta

d

Jönk

öpin

g

Falu

n

0,0% 0,1% 0,0%

3,0%

0,0%

5,0%

Lars Midbøe

Transportenergi för tjänste-

resor avser förbrukning av

fossilt bränsle till tjänste-

fordon, hyrbil eller privatbil.

För framtiden blir det intressant

att bredare följa upp inköp enligt

miljökrav, till exempel i enlighet

med kravspecifikationer.

14

I SOU 1999:127 har Miljö-

vårdsberedningen föresla-

git 21 gröna nyckeltal på

nationell nivå. Cirka hälf-

ten kan fungera på kom-

munnivå.

Naturvårdsverket har

hösten 1999 till Miljömål-

skommittén lämnat förslag på cirka 200 indika-

torer för den nationella nivån, System med indi-

katorer för nationell uppföljning av miljökvali-

tetsmålen, Rapport 5006.

Länsstyrelserna har samtidigt föreslagit ett

80-tal mått för den regionala nivån, Regionalt

uppföljningssystem för miljömålen (RUS).

Sustainable Cities presenterade i februari år

2000 ett förslag med tio nyckeltal för hållbar

utveckling. Se www.sustainable-cities.org.

I kommunala miljöredovisningar finns

många exempel. Se till exempel Gröna nyckel-

tal i kommunal miljöredovisning, Kommun-

förbundet 1996.

Ekokommunerna har ett förslag till nyckeltal

för det interna miljöarbetet. Tio procent av per-

sonalen besvarar enkät om resor, källsortering,

kompostering, motion och rökning med mera.

Kontaktperson: Lena Bengtén i Luleå.

Höglandskommunerna i Småland. Kontakt-

person: Sven-Åke Svensson, Eksjö.

Stockholms Stads indikatorer för en hållbar

utveckling. Kontaktperson: Jon Möller.

IVL-projekt med sex kommuner 1999. Kon-

taktperson: Lars Zetterberg, IVL. Rapport finns.

NÄRALIGGANDENYCKELTALSARBETE

15

VI HAR STRÄVAT efter att samordna nyckeltalen i denna

rapport med näraliggande arbeten. Samma nyckeltal har

valts i flera fall. Vårt förslag jämförs här med förslag från

Miljövårdsberedningen (MVB), Naturvårdsverket (NV)

och länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem (RUS).

Hänvisning görs också till de nationella miljömålen.

1-5. Nyckeltalen för energianvändning och koldio-

xidutsläpp återfinns i stort sett hos NV, RUS och MVB.

Sustainable Cities har ett nyckeltal för koldioxidutsläpp.

Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, försur-

ning, bebyggd miljö.

7-8. NV och RUS har nyckeltal för andel åkermark

som odlas ekologiskt. Miljömål: Rikt odlingslandskap

9. FSC-areal finns hos RUS. NV har istället flera mått

som mer direkt tar hänsyn till tillstånd och åtgärder, till

exempel tillräcklig naturhänsyn och god ståndsortsan-

passning vid skogliga åtgärder, mängd död ved, gammal

skog samt äldre lövrik skog. Miljömål: Levande skogar.

10. NV och RUS har inget mått för skyddad natur

totalt, utan en uppdelning på skog, jordbruksmark, våt-

marker, sjöar och vattendrag, hav och kust samt fjäll

under respektive miljömål.

12. RUS har kvävedioxidhalt i tätortsluft. NV har i

stället utsläpp av kväveoxider samt index för tätorts-

luften. Miljömål: Frisk luft.

13. Vinterhalvårsvärdet för bensen är det befintliga

mått man utgår från hos MVB, NV och RUS.

Miljömål: Frisk luft.

15. NV och RUS har måttet ”halter av vissa kemika-

lier i slam”, utan att närmare ange vilka som avses.

Miljömål: Giftfri miljö.

16. Återförd fosfor från slam finns som grönt nyckel-

tal från MVB. Miljömål: God bebyggd miljö.

17-19. Deponerat hushållsavfall har också NV och

MVB. För hushållsavfall har NV och RUS valt andel

återvunnet avfall. Miljömål: God bebyggd miljö.

20-22. NV har ett mått för energieffektivitet och

användning i bostäder (och kontor) (kWh/m2).

Miljömål: Begränsad klimatpåverkan.

25. Miljövårdsberedningen har måtten ekonomiskt

värde av offentlig upphandling med miljöhänsyn (att

närmare specificeras) samt försäljning av miljömärkta

varor och tjänster (KRAV, Svanen, EU-blomman och Bra

miljöval). Miljömål: Giftfri miljö.

JÄMFÖRELSE MED ANDRA FÖRSLAG

PhotoDisc

Gröna nyckeltal är ett sätt att sätta fokus på frågor om resursförbrukning,

miljöarbete och miljötillstånd.

• Hur stor är invånarnas energianvändning i bostäder och service?

• Är energin förnybar? Hur mycket fossil koldioxid släpper vi ut?

• Hur mycket avfall lämnar hushållen och hur omhändertas det?

• Vilken omfattning har mer miljöanpassade metoder att bruka odlings- och

skogslandskapet i kommunen?

• Hur effektiv är kommunen som organisation i sin användning av energi till lokaler och

transporter?

Runt en fjärdedel av Sveriges kommuner arbetar med gröna nyckeltal. Arbete pågår på

internationell och nationell nivå med nyckeltal och indikatorer för uppföljning av hållbar

utveckling och miljömål.

I denna skrift presenteras ett 25-tal nyckeltal för jämförelser mellan kommuner. De speglar

områdena energi, transporter, biologisk mångfald, luft, avfall, slam och inköp.

Ytterligare exemplar av skriften kan du beställa från Svenska Kommunförbundet, Plan- och

miljösektionen, tfn 08-772 41 00. Skriften kan även hämtas i pdf-format på www.svekom.se

under Miljö och hälsa. Mer information om nyckeltalen hittar du på samma webbplats.

ISBN 91-7099-909-0

SVENSKAKOMMUNFÖRBUNDET

Bild: Artville