118628 1 Combined - SNO · Pel allier"d ~Ida val tVlove,ls~f

De allierades militärapJaner mot

Norden från septeuIber 1939 intill den 9 april 1940

Av ()ycrstcIöjtnanten, fil kan d Anders J A udra'

De allierades milWira operationer i salllbanclmecl det tyska överfallet på Norge har behandlats ingilclldc i facklitteraturen. ÄllIllet torde därför vara välbekant även för svensk publik.

Däremot har s,lvitt kunnat utrönas frågan om deras plaller mol Skandinavien före den 9 april inte riinl samma uppllliirksilIlIlJet friiii forskningens sida. En av anledningarna hiirlill kan vara all. en slor del av kiillmaterialet hittills jnte varit tillgiillgligt, ett förhållande SOIlJ

emellertid kan komma att ändras sedan den fiir brittiskt material gällande trettioårsspärren nu passerats. Under dc senaste årell har några norska historiker i serien "Norge og dell 2. verdenslcrig" utgiven vid universitetet i Oslo, intresserat sig för de allierades krigspolitik mot Norden. Även om tyngdpunkten i dessa arbeten av naturliga skäl förlagts tiII norska förhållande1l, iignas även övriga nordiska stater ett betydande intresse. Förutom dessa undersökningar har framför allt de engelska standardverken och memoarlitteraturen legat till grund för min undersökning. Den utgör en hearhetlling av ell trebetygsuppsats i historia, SOIl1 artikelförfattaren hösten 1969 lade fram vid universitetsfilialen i Växjö. Kiill- och Iitteraturförtecknillg framgår av bilaga L

I den nu pågående försvarsdebatten har frågan Olll Natos flanker fått förnyad aktualitet, inte minst med hänsyn till Sovjetunionens sjömilitära styrketillviixt inom Nordkalottområdet. ':' Siirskilt i Norge är man oroad över den utvecklingen. Även i vårt land borde större Uppmärksamhet ägnas frågan. Det kan diirför just i våra dagar vara av ett ,visst intresse att niirmare gransIw den roll, som Norden kom att spe/a under inledningsskedet till andra viirldskrigct och I'r;lIll till den 9 a pri I.

• Se bl a artikel av Kk Christer Fredholm i nr 1/1972 av dClllla publikatiolI. Jämför ävcn mtikcl av Kn Eagnar ThorclI i nr 2/1972 j samma publikiII iOIl.

Ca o ..... :"<) eo

Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie, 2014

SNO

-- 256 -

. . . ". . F r' och agerande i Norden ha~ i De alllCrades 1l1111tard plo~III agW~Il1~ I b' t de realism oeh for-. o f I; rt lor sen fardlg Jet, ns an . h"

alllIliinhct knt,se.ra s Id b I, dIat problemen ur Imgs lstO-utseellde, illte 1l111lsl av dem, SOI:l e 1

1,\11 00lt1ing ;ir däremot i främsta

. I 1\ '1 ten 111 ed IlII11 uneerso{ , .. "I riska aspe der. V~I < . allierades resurser och allmanna ma _ rUllllTlet att med hansY.ll tIll die d högsta krigsledning var uppsiittnillg söka ge ell bIl~, ':;v ~~r d~~~s följer en kronologisk red0l?,öbyggd och hu~ .o.?11 ver (ae c. ,\ t b t' de Mot den bakgrunden gors f 00 I I t'll°a planer den u ar e d . relse or e e JlJI I , 00 . ," estuJlnin ar: f 00 001 "tf Jl;lorlll'lre belysa rolJande frdg . g eft ors(J(u ,< ,

Vilka var initiativtagarna:' .?

Vilka var dc verkli~~ IIlo~[;I~no 0~1: /;;~O!;~~i~gen och verkstDllundet av Ilur påverkadc dessd d < Olet l

de allierades planer? . I '"t r;oreler? Ptlvcrkades Wescriibung av de allter{\( es d gel o

J(rigsu~brottet - de allierades militära resurser "

000 o . ' °t' d krigsu tbrottet framgar °1't;O , sfytol<elorhallalldencl I stOl VI o Dc till t drd . o

av bilaga 20. O'" l, l brittiska armcn den svaga~~e Pel allier"d ~Ida val tVlove,ls~f<\Il ~fe; beslut i mars 1939 om allman

liinken i de allIerades o~tYlkeb~dl~o. v '1lltalel divisioner kunde av navijrnplikt och OllJ ell roorduh~o\ll;~ do lall i september samma år. Bcfurliga skiil illte ge lJa~?n eo. e < ~el tt n först fem veckor efter teckllallde för det prel~.a:a laget va~ a J~~eter ur expeditionskåren krigsutbrottet kunde b(~l"Ja skep.r~ o~e~ fstyrka _ tolv divisioner _ till Frankrike. Denna ~<ars planl~~ a ~ \på Kontinenten förr~in åtta ber~iknades för övrigtlllte vara JSpOll1 Je

m;"lllader senare. " l 'lr I. sida g;ilIde emellertid inte i Dc allvarligaste brisferna pa .. ::1 I~(~lll en s~lIlmering av situatio-

'oiirsfa hand personal utan lIlatelIal.. l t n'\ red'lII den 6 september ' l, .' , mynchg le er < < lIell kunsfater<~de (e ansvcll.lgd 'd' '1st inom ett år skulle kunn~ le~~-illfiir krjgsk<Jb,,~ctfe.t, ato~ lIIdl1;·l;Ot ~g, de sammanlagt trettiotva dlVlrera krigslIlatenaI tIll. hogs~ h.d o~~la~e allierade avsåg för den skull sioller, som skulle ]mgs~rg(II1ISel,: - t T skland på Kontinenten. alt fill en biirjan upptrada dcfeIT~~.~l? si~a överlägsna stridskrafTiII sjiiss durelllot slutlIc 1!IJoat~llrle~l: för;~~'jnitJgsvägar över vurldshater rikfa htlloda slag lJJot ys < dll

velJ. . 'ctunionens Balkanstaternas och Ovissheten rörandc ItalIens, ISOt~JI .. tllJa]<te'rna att trots bristande

o . t" de ellle] er le vas· '11 M Turkiets halllllllg oVlllg~ I o It 'f wdela betydande krafter il e-resurser redan 'r;IlJ kngsuf )10 e ,

dcIhavsområdet. el I ;. n till den långsamma tillväxt-lV!ot den bakg.ru.llclell (~ch Ill'~d 11<~J~~~rna framstår Frankrikes stänlaktell liir de Imtflska IlIclrkstJ I s Ud

.. )7

digt upprepade krav på sin alJianspartner om llIer trupper till sin nordostgräns som fullt förståeliga .

På andra sidan Kanalen var man också fullt på det klara med att alla ansträngningar måste koncentreras till att förstärka de allierades landfront mot Tyskland.

Offensiva företag tiII sjöss inom ramen för den ekonomiska krigföringen skulle med hänsyn till styrkeförhållandena i fråga Olll sjöstridskrafter huvudsakligen falla på den brittiska flottans lott.

Den allierade Irrigsledningen

Organisationen

Under det engelska krigskabinettet tillsattes i oktober 1939 en ministerkommitte för militär samordning oeh ledning, r den ingick de tre försvarsgrensministrarna och deras militära stabscherer som bisittare. KOlllmittcn skulle följa elen militära utvecklingen i stort, fortlöpande orientera krigskabinettet samt lämna förslag till åfgärder.

Slutligen bildade stabseheferna en särskilt kOnlll1ittc, vilken fungerade som krigskabinettets militära expertis. Den svarade för det löpande arbetet rörande de militära operationerna och utfurdade erforderliga order tiJJ dc olika bcfiilhavama j fii/t. Till skillnad från övriga Ovan beskrivna ledningsorgan hade stabschefkollJtlJittcn varit verksam redan före kriget.

I Frankrike fanns på papperet liknande institutioner, men de trädde aldrig i funktion utom vad gulJdc l1lotsvarigheten till britternas samordningskOlllmitte, som började sin verksamhet först i mars 1940. Ledningen utövades i själva verket av det ordinarie minisfernIdet, i vilket Daladier WrutOIll posfen SOIll 1wJ]seljprcsidellt iivell fungerade som utrikes-, försvars- oeh armcllIinistcr. General Galllelin var som rörsvarsstabschef Daladiers lJiinnastc militära rådgivare. Han svarade dessutom för samordningen av armcns och flygvapnets verksamhet, medan marinen utan inskränkningar stod direkt under sin egen fackminister. Gamelin innehade dessutom posten som befälhavare över samtliga franska markstridSkrafter, inklusivc elen brittiska expeditionsldrcn.

Under sommaren 1939 kom de allierade överens Olll att upprätta ett gemensamt högsta försvarsråd för samordning av krigsanstriingningarna, l11en med enbart rådgivandc befogenheter. De slutgiltiga besluten sImlle förbehållas respektive regerillg. Sont stiindiga lJlilitiira rådgivare fungerade de högsta mififiira cheferna, organiserade SOIlJ

en integrerad stab. För att förbereda rådets saml1lantriiden inriittades dessutom ett ständigt sekretariat med ömsesidig representation på båda sidor Kanalen.


SNO

- 258 -

Funktion "Procedure in the War Cabinet has not passed uncritisised

2 påpe

kar Butler. Hans uttalande kunde i lika hög grad gäIla heja ledningsorganisationen, även den fnmska. Redan den kortfattade presentation, som här framlagts ger ovedersägligen ett intryck aven månghövdad och tungrodd beslutsapparat, som uppenbarligen saknade förutsättningar att fungera smidigt i pressade lägen.

Chamberlain hade från början tiinkt sig ett mindre krigskabinett. Churchills inträde i regeringen medförde att iiven övriga fackministrar för försvaret bereddes plats, måhända i förhoppning att dc skulle bjlda en motvikt mot den dynamiske marinministern. Men utvidgningen fick till följd att krigskabinettets möten i regel blev alltför långdragna till förfång för beslutsprocessen på lägre nivåer. "Det blev en flödande, artig konversation, som slutade med att ett diskret beslut formulerades - - - På detta sätt hade vi nått de ljusa, lyckliga nejder, diir allting avgörs till bästa nytta för det största antalet av det sunda förnuftet hos de flesta efter inhiimtandc av allas mening".3

Churchills sarkasmer gällde närmast samordningskommitten, men sl(t]lle lika gärna kunna appliceras på krigskabinettets sammanträden. Men vad han nogsamt förtiger, iir att han sFilv försvårade och fördröjde arbetet genom besldftiga brev till sina kolleger i ämnen helt utanför den marina sfiirell uch genum en pMaglig taltriingdhet i debatterna.

Även generallronside fann krigskabinettets arbete ineffektivt. Strax före krigsutsbruttet hade han tillfrätt tjiinsten som generalstabschef, medan den för krigsförbereclelserna närmast ansvarige generalen följt den brittiska expeditionskåren i fält. lronsicle hade dess-11 tom aldrig tidigare tjiinstgjort i liknande sammanhang, vilket till en del kan förklara hans svårigheter att anpassa sig tm en beslutsprocess så viisensskild fdlll den strikt miliWra.

Ytterst bottnade problemet i att det fanns två personer - Chamberlain och Churchill - som båda aspirerade på en ledande roll. Ett brev av Chamberlain från början av kriget ger en antydan om att ett ski f te på ledarposten måste komma "I was nevcr meaut to be a war I1linister"4 Rivalen 0111 makten tycks c1iirelllot inte ha hyst minsta tvivel om sin kapacitet för uppgiften.

l Frankrike intog den politiska ledningen formellt sett en stark stiillning i förhållande till de högsta militära instanserna. Sålunda fUl1gerade konseljpresidenten själv som såviil försvars- som armemillister. En författare, som \loterat della fiirh[tIlanc1e, viII se det som elt uttryck för den i franskt statsskick traditionella förkiirleken för ministerstyreise, parad med en bestiilllcl strävan att hålla yrkesmilitiiren i strama politiska tyglar. 5

- 2

Trot~ at~. de yttre förutsättnin '.. , .. ha vant battre än i Storb·t ~arna fur en ~ast lecll1l1lg föreföll att annat ~iven sin egen tltrl·1 fl ar~n~en - DaladlCr var ju förutom '11Jt ... . cesnllnJster 1 .. d ( mOJlJgheter av de skarpa ·ll1ots;.tt . - laml~la es hans handlings-maren, iiven i fråga om de gru ;;,. nmgalrna !110m deputeradekamroll i kriget. IlC agganc e asrektel'lla pil Frankrikes

. Daladier kunde sJutligen i Jikhet 'd . . bl de negativa fölJ·derna a . 11

111 e ChamberlaJl1l11te kOlllma för-

fr·· t .JJ c V Sill ro som en a M·· I .. amsa tl skyndare. Gamelin f., (o J]. (v unc lenpolitikens sokte fä en ändring till det b;·U ld.l11

j Id ~I att haJ,~ redan f(jre kriget

ens organisation. Den dubbet J~el I, (e~J Iranska hogre ll1ilitijrledning~eh chef för de samlade mark~~v 11dn

l e.rfJlskap av försvarsstabschef hg. Hans förslag att utnäm~a v nOTa fl elats. ansåg han helt OIllÖjc.hef för .~t:idskrafterna på hu~:~7ra nGeo:ges, Sl.~ ställföreträdare, till till en bonan bestiimt motstånd fr~nten I n~rdos~ra Frankrike mötte Gamelin skulle ha 'Insett G (J~onseJjpl"Cslclenten som elllJ·gt I

,. c , reorges TJoJJf l t ... J. ' GIn Jalllllas därhiin IJltl.essant .. IS <. 011101 Jg. Det rilstuelJclnt J 1,·0 . are ar att G r··· .. >.,~c <'ddes f aen ~indring till ständ.J] ame Il: ! orsl l JDlluari J 940 for att han i själva verket e d' t VII ,et hans knt!lcer tagit till intäkt det viintade tyska anfallet 6 nG,as~ le at kOHuna undan ansvaret inför tet . tt d··· . dille 111 tycks 'IV drö·, oJ a . oma mte ha haft nunot sr·, .. ,( j"SI1l<l et med beslu-en ur l.nilWit: synpunkt så vä~entliol :'~'''II!~II lytande pa regeringschefell i

Mannche/en amiral D'll'I'lll J;. g (I:,~. d· 1'·11· ( , c dremot mtog "f Il . Ig s a nmg. Han lydde såIUll J, rH 'J.I ellf~a a allde sjiilvstiin-mte under försvarsstabschefen (D d II s (blIInad Iran flygvapenchefen silja I II· . . ar an ev ocksao d '

( «) eger l Frankrike ' .. J t ~. ., en, som mer iin plnnliiggnjngen. ' so (C VIIlI1,I Inflytande pil den ,d/ierade

De allierades militära planer

Krigsutbrotlet intill vinterJcrigcts början

"Me~~ eftersom krigets första timmar I . ., .~else fo~. flottan skickade jag bud till . (~I:d? !)I, av <1.vgorande bet yamnade overta och skulle i r . amlrdhtetet att Jag ol1Jedellnrt

Sedan Chamberlain Ir'IIJant lInna nllgl,.~d 6"7, skriver Churchill ' f d R ,,( ]onom ors 'I tt CJ J." ° ' l ,: .edan pä krigets första dag to han ö' 1l1l:~ II s,dunda ingelJ

snopllgt fått lämna efter Dardanelfr' ver cl~t ambete, som hall sil ?agen ett kvartssekel tidigare. ChU~~~lWrets lIlIsslyckande lliislan p,l ate!kOl~stel: som marinminister var f]J ,ouppger att han redan vid ratIv~ J~f?et I s.I.?rt. Ett av hl\vuclmulel1l1f(:r'~1 det ~c1:lra med det sjiiope-att Vla Ostersjon tr l1gg'l tl·llt·o··. I ... en tyskl I lottan borde \"11"1 . I .) c I S e II a v j 'I . , I l' o • ' ,

fiS( slagstyrka llled en 1 ;. (1 nmd III r<111 Svenge. Eli brit-d tf· h \<Irna av tunga kryssa· e a lIlnan av, skulle enligt CI . h.ll . le, som uprtr~idde p::i

Il1JC I s llJelllllg effektivt stoppa all


SNO

-- 260 -

tilll'iil'sel från dc skandinaviska staterna. Dessutom måste en sådan i\lg~ird mcdföra att huvudpartcn av de tyska sjöstridskrafterna bands i skyddsuppgifter, nögot som j sin tur avsevärt skulle minska tyskarnas möjligheter alt ingripa IllOt de allieradcs sjöförbindelser på v~irldshaven.

Mcn Churchill tyckte sig kunna skönja än Iller vittgilcnde konsckvcnser av cn st.dan offensiv in i Östersjön. Dc nordiska staterna kunde kanske vinnas för ett aktivt stöd till de alJjerade. Undcr sådana fiirhiillandcn vorc rentav el1 landstigning pil den tyska Östersjökusten tiinkbar.

Tankcn pil offensiva sjöopcrationcr i Östersjön var inte ett plötsligt piikollllllet hugskott hos Churchill. Redan under första världskrigct hade han ing~lcnde studerat problemet, då närmast som ett led i hans pliidering för en omfattning av motståndarens flyglar, antingen via Östersjön eller Medelhavet, allt i syfte att bryta dödläget på viistfrontell. Den nu aktuella plancn Catherinc förelåg redan efter cn vecka i en utförlig vcrsion. Detaljer framgår av bilaga 3.

Den 19 scptcmber tog Churchill upp frågan om den svenska Illalmtrafikcn i krigskabincttct, mcn nu från delvis andra utgångspunktcr. Utförscln via Narvik borde stoppas gCllOlll mincringar tvärs {ivcr dcn norska tremilsgriinscll, för att hindra sjötransporter ;n0111-skiirs via skyddade leder iinda ned till Skagerack. Mincringarna siwlie utföras innan utskeppningen via Narvik sköt fart på allvar, 11[lgot SOIll beriiknades ske st. sIlart isHiggningen i Bottenviken satte stopp rör sjöfarten diir. Enligt marillministern var krigskabinettet mycket beniiget fiir eli södan åtgärd, något som dock inte kan utläsas ur andra k~illor.

J{edan före krigct hade cmellcrtid brittiska UD tagit upp frågan Olll Nordells ur en ,\I1nan aspckt och bl a förfrögat sig hos stabscildskoJlllllittcn hur elen s,'lg ptl cvcntuella konsekvcnser av ett erbjudande om skyddsgarantier till Norge mot ctt tyskt angrepp. I sitt SVilr betonade kommittcn att tyskarna i cgct intrcsse inte slutlle anralla Norge med mindre iin att Storbritannicn ingrcp Illot eller hot,lde deras sjöförbindclser åt dct höllet.

, mitten av septelllber erbjöds Norge garantier, men avböjde. Avsikten med denna framstöt var förmodligcn att söka få landet att mcdverka i handelsblockadcn mot Tyskland. Om sö var fallet, förstår llIan liittarc det svala intressc, som kabinettet visadc inför Churchills första propiicr. I [an [Iterkolll dock snart till frågan och skrev på krigskithiJJettets uppdrag el1 utförlig PM Olll elcn svenska malmtrafikelig

Enligt denJla slwJle elt stopp i malllltilJförsc!n - av vital betydelse fiir Tyskland - i hög grad försvaga dctta lands motståndskraft om iilgiirclcr vidtogs omgtlcndc. Man borde dessutom i sambandmecl på-

bgåel1.~le I~rigshandclsförhandlingar med Sverige siikl fao t,·ll t; I egransn1l1g av t ·11 l' c s alle cn l , b' expor ~n tIo yskland genom ökad cngelsk imlJort

sam and mcd skarpllJngel ' ·1 /. . och Finhnd r l . 1 I re a JOncrna mcllelll Sovjctunionen

L IC< .sta?scheJskol1ll1littcn i uppdrag att utreda rTd . , ~~e~:~ engelsk kngsforklaring IllOt Sovjetunionen. Enligt kOI1~J;lit~~:~~ hindra~ I~nde ett ryskt anfall, enbart riktat Illot Finland, inte för-

ryska b~serc;;O~~l~Y:::~?~:~~:sa~t~m~t norra Skandinavien kUlldc Sydsvcriue bef ... ~ dS I or norgc och cn tysk jnvasion i ., I b E . ~ras, v!lket I Sill tur skulIc framtvinGa ett brilll·sl<t 1·11-

gnpdne c. < tt sa drasllsl t t r·1 II I b USA.9 < S cg S (U C mappast kUllna tas utan stöd av

l Reson~.lllanget iJlu~.trerar på ett otvctydigt s;itt dc '111', 'I d· emma hostcn ] 939 A ' ;. .. L L ICrde cs 1-

hotas anså ' ... vcn 0111 ~asenthga IJltressen kunde kOlTlJna att f" T~·man Slg ~ London mtc vara i stånd att utan stöd utifr'o ;:~I~:t~~~;I~~~~·t~;~:st:~~.cr mot Norden sli Jängc den akuta bristen ~~

VinterJcrigets första fas

Samma dag SOI11 Sovjett I· , . I Id . . land tog l . I b· o 11JOnen ll1 cc e flentIJghetcrna mot Fin-

M . (~J~S <a Jncttet anyo upp fråbuan om SkalleIJ·l1'IVJ·CII 'tri Il Il I t r· I " c .

Nor L, ) IlIS cr~l o.rcs og .~a .~n minering mcllan Orkncyöarna och att f~~ V~~~IuJ~~t J Isylte alt ta .battrc kon/roll övcr handelsv·iioarn'l och

svald lent Jga operatlollcr p'j At! t E o to '

skulle kräva ett I 'lob .. ~ an cn. <n sadan minering eftersom ,.. ld ~ars ar,o ete att ta !~lar. Mot den bakgrundcn och ·sl· d btra~'kedn pa Lulea snart beral<J1ades upphöra till föJjd 'IV 1.1111 er. or.~ e norska farvattncn omcdelbart mincras Ut.J c.

~:~t~~~rt~~~~or~~a e~l;el~rtid s~~rka inviin??il1gar, varför· ll1a~1 ~c;;;~~ miska aspcktcr. re a pro el11cts pohtJska, rniliUira och ckol1o-

I mittcn av decembcr v'lr ;ir' d 't "I . ChurchiJJ Jade fra ,c

J cn ~ :1 er uppe tdl behandling, varvid

d:: ~an hi!ldr~. d~;l ~~lu:~~~)~~.~u~~~;f~I{I;~~O~~llb~~~~;:~t~<~~i~f~~· LI~~~:~ ~x·o C~l da kravdes att man aven stoppadc trafikcn på dc s~eI1SI(,1 ho~ ~~!l<~I~lar~~~. Lyc~~~ldes brillerna hindra tyskarna alt fylla 'sitt be~ vara IflTt '~i '~lJ J t~n Jan~.malllJ Jram till slutet på 1940 skulIc delta motakti~~ f!n~l~C n en f 01 s~a kla.~scn~. scger. Vid cn cven tuelJ tvsk flottan skulle d ler att v!.nna an IOt·Jora. Mcd hjälp av britti~ka blockadeneff l ~~1 .norska vas.tkusten kunna behärskas och Ilandelsvik och B . e ( \vlsl~ras. Ett Il1nchav av viktigarc hamnar t cx NarriaIvatten. elgen s (U c dcssutollJ underlätta skyddet av egna territo-

Dafa~~e/~ö~e~~~llbJ;' . s.<~llJllalntriicIde dc allicracles högsta krigsråd. r f " g al ~' ute rag ut ett memorandum enligt u ·ft or attdt dV dcn tyskc IIlclustrilllilgnatell Thyssen, vid i;ktuell ticl~~~~~<t

3\


SNO

- 262 -

. 'ktst cke betonades den svenska landsflyktig i FrankrIke. f~ ~ttdt ~ka ;tåIindustrin. Daladier under-malmens stora betyde~~eor en y ch Sov' etunionen kunde lägga strök sta;kt riskerna for attf~ysld~~ ~IIierad~ borde därför före!~ en beslag pa de svenska malT ~t~n. h förklara sig beredda att h]alpa demarche i Stockholm oc 1 s o ~f e ativa följdverkningar av dede nordiska stater~a ~ot e~en~~~ ~ '~sfämde i det franska förslaget. ras hjälpaktioner for. Fml~n.: a~. I • I ett utkast till handlings-

" vIlie ga langre an sa. II " Men fransmann~n II' . 1 expeditionsstyrka sIw e san-program förutsk~~kades at~. en ~ le1r ch därefter även de svenska das till Norge for att b.esatt~" arvI ~~ation att försvara Sverige och malmfiilt.en som et.t I<:d l"en sk~~f; ~~stmakterna även kunna beja!<a hjälpa Fmland. Pa. s~ satt. s . 1 d m utgått från NF. EnlIgt den vädjan om .?Istan~ tIll Fm a~ i~ ~~visande till ett militärt infranska k.ällor st?lld~ sIg ~h~:nb~~t= önskade komma i konflikt med gripande l SkandmavJCn, da

. t' 10

SovJe tlllIonen. f l l nseljpresidentens an-Under allaJörl~ållanden. tycks ~l~n ,,~~1~ <~k~ c1early and weIl aI:d

förande ha glor.t 1I1tryck}~llett ila 'side sor:u dittills visat sig negatIv much to the pomt" franul~ er r~n .' 11

till ett militärt ingripande l skanc~lllavle~. Skandinwienproblemet

Inom den brittiska krig~l.~.~.n!llfel~ «J1~en s~åend~ ministerkomåter i blickpunkten re~lan p~I'o ianc ej'lag'rapporter som underlag för

d . t llndre '!l1 lyra o 1(3 < , ... t mi tten ha c nu 111 c Il .• < 'd UD lllarinministern, l111111stene "I' en Iran var era , sitt arbete, nam I~el:. . ,) och stabschefskommitten. för ekonomisk kngformg (MEW " f' .. Churehills PM att

b t les med hansy tnll1g pa ." I UD: s svar e on~c ,. t' er skulle ta större rIsker an

England inte kunde krav? .a.~t sm~ 1~~e~~~lunde inbjuda till aggression. britterna själva. D~.ras mIl.lta:af~~d~torbritanniens del, som på grun~ Men samma. sal~ .g~lIde ?I

cksa d I inte kunde ge dem n[lgot skydd. Sa

av bristen pa 1\1I1ltara 1\1<1 d~~~e I~' . a risker men besegrades det Iiinge Finland höll stånd 10re ag: 111;~' I infÖr ett befarat tyskt hot muste man räkna. me? tyska mot,~~~a~( ~tge kunde krav på allierad mot norra Skandmavlen. I ett sa dn a

hjiilp uppstå. t b tt l' lll'llmtrafiken skulle få • f" sin del 'Itt et av ro ( o "d MEW ansag or. . < t sIn sl'"dproduktionen, om atgar er

a 11 varliga åte.rverknll1gal:. ~a ~enre;ul;at lwnde man dock. vänta sig vidtogs omgaende. ~vgoran .e d 'sen aått upp varen 1940. först om äve.~ Lulea blo~kel ?de~r~eraa~li~st 9 ~11ilj ton under förs~~ Tyskland beralmades bel:ov~ J~;p d t edföra ett bortfall på 1,5 mIlJ krigsåret. Stängdes Narvlk.s (~ f ~ ~~äffande Luleå skulle effekten tOll. Vidtogs motsvarande ~tga:( er '~d';nt liige tog ut maximal effekt bli än större. 0en on~ sver;,ge l et: s< slwlle det årliga bortfallet en-av hamnkapaCIteten 1.:We a~;svenge . dast uppgå till 0,75 mIll ton.

Stabscherskommitten trodde för sin del inte att enbart mineringar sIwlIe leda till tyska motåtgärder. Om allierad trupp landsteg i Narvik, kunde däremot tysk reaktion väntas i form av invasion i södra Skandinavien, vilket de allierade inte hade resurser att förhindra. A andra sidan skulle fienden för att bestrida den allierade kontrollen över malmfälten i norr tvingas till en kraftspIittring. Dc båda operationerna - ingripandet mot sjötrafiken på Narvik och en landstigning för att ta malmfälten - borde enligt kOlI1mittcn ses SOIl1 i elt sammanhang. Atgärder i förra fallet kunde inverka menligl på utsikterna att lyckas med en landstigning. Ej( exaktare besked kriivcles i fråga om konsekvenserna av ett stopp i malmtrafiken.

Tyvärr vet vi ännu ej hur ministerkolllmittcn själv sliillcle sig till de olika förslagen.

Nästa omgång i förhandJjngarna utspelades i krigskabinettet. Churchill förefaller ha varit Uimligen ensam om sitt yrkande på omedelbara åtg~irder mot Narvikstrafiken, medan majoriteten viI/e viinta för att inte försvåra en uppgörelse med Sverige. Den 27 december beslöt man emellertid att underrätta de skandinaviska staterna om att de kunde räkna med stöd rör sina hjiilpaktioner för Finlalld. Senare avsug man siinda en ny not onl alt allierade krigsfartyg skulle uppträda pu norskt valtell i avsikt att stoppa klIsttrafiken till Tyskland. Men ingenting skulle I'öretas fiil'l'iin svaret Pil den fiirsta Iloten rö rel[Ig.

Slutligen uppdrog kabinettet åt stabschel'slwlIIlllittcn alt överviiga de militära konsekvenserna av ett totalstopp i malmtrafiken. Krigsdepartementet fick i uppdrag förbereda en expeditionsSlyrka till Narvik. Redan nyårsaftonen var stabscheferna klara med svaret. Dc Wrordade nu en militär insats under förutsättning dels att ett samarbete med Norge och Sverige kom till stånd, dels att ett ilrslungt avbrott i malmtrafiken verkligen var avgörande. Den militiira experlisell hade tydligen frångått s,in negativa attityd frun november. Men planerna kunde sättas i verket tidigast i slutet av mars J 940. Accepterades detta senare förslag, borde ett isolerat angrepp mot Narvikstrafiken inte företas. I fråga om eventuella tyska motåtgärder konstaterade kommitten, att om fienden var i I'örhand kuncle han inle hindras att ta Oslo och Kristiansand. De allierade sImIIl' möjligelI kunna hinna före tyskarna till Stavanger, medan en fientlig landstignillg liingre norrut ansågs i hög grad osannolik. Trupp borde därför hål/as i beredskap att ta Stavanger, Bergen och Trondheim, niir beslut om N,lrvik fattades.

Med stabschefskommittens senaste rapport som under/ag illhiillllades krigskabinettet på nytt MEW:s mening, som nu var Illcr återhållsam i sin bedömning rörande verkningarna av ett avbrott i IlIalllltrafiken.


SNO

- 26.J -

, o I' r t 1939/40 beslöt lilan i London att no-Ett par dagar elter arss <I te ", .' "n s'östridskrafter av-tiliera de skandinaviska staterna Olll att bl~t}:sl/ d J

mot tyska kränk-

siigs orerera på lIorskt ~attell, S.O:I,~ ,?~'n~;~\~J~rFrankrikes bifall jn

llillgar av Nor~es lleutrallte~, I~~~~, ~I,lIr ~nvisllingar om att en fransk hii111tafs och Ilagot ~cnare gd~ i;l :~t l? ,o' elcn blivaiIde expeditiollsbrigad siwiie organIseras, aVSCl e a I~lfa t ," den allierade noten kiircn,J:l I{caktionen i Oslo och ~toc (1.0 m pd[ f'" gott att tills blev cmcllertid så våldsam att kngskabJlle,ttet a~n or vidare inhibera ,dia aktioner utom de rent diplomatIska.

VinterJuigets andra fas , , ..

Mcdan den brittiske utrikesmini,stern lord Hafl~la~ ;,~~~~ iS~~~~ o .. , I"', ," d Inndinavlska staternas are ra " fralllgang so <te OlIlla e s , , 'I Ttära staberna pa

don ,lt! inta ell positivare attityd fortsatte c e 1111 I

iilllse sidor Kanalcn sitt" arbc~e, "r, tiv varit inne på tanken att via FranSllliinnell hade pa Dar ans l~'l la, tan att behöva ta vägen

J!etsalllO ntl direktsamband l11e~ ~lI1narnd, ~ C I te sig att besätta <iver norra Skandinavien, sallllldlgt .. som lllan an (

" " l" ' l, tser p[1 Norges vastkust. , hallll1dl <JL 1 ygr d:,. " hll via Petsamo ursprungligen

Clark uppgcr att lorslag~1 Olll ~tt dn : I 1011 Dess ledare general . I'" Ilska exllregerJllgcn I ,one . .. kOlJllJllt r;111 c en po. .. f som efter salllll1anbrot-Sikorski WlJktc sig att d~,I~~)I:k~: ;)r1o,~t~~~;~ti~'lm flottan, ~klllle ulllyttte! i helJllalldct lyckats IOlcnd sig l,lIe l f'" tt dan Darl'm g'lort

"I r' I' I d versIOn p anen d se , jas fiir iindalllCl et. "n Ig,?n 1.' ,.. d Il "frivillig" allie-Il'JI till sill sInIlIc lalldstlgllll1gen kOIllOl1leldS me e

l ., . O' n Iii

rad styrka OI1! 30.000 tll' 40, 0.0 T,~ ',o alt marskalken lovat elen ;\v Manncrhelllls mel110ale~ I~mgar" " , itt stöd med

fra Ilske fiirbindclseorficerel1 ?Id j 111 ska hogkvdrteret s

fillska trupper för e~,t~åd'llll~ I((~l~~;v j'lIll1'lri mellan de högsta allieVid ett sallll1lantrallan( e l s l~lIe ';'d '~,te 'fnl1Slllällllen få med sina

r<tdc hcfiilhavarna }yckades e,me el ;, I för~ detta möte hade stabsbrittiska kolleger pa planell. Et! P?r edgar, ort 0111 hur man be-

'/ 'I l hgt fram en lapp chcfskol1l11l1t!en I JlIl C ,o Il <"T JI t Mycket talade för att Tysk-diilllde tyskarnas h'lI~dIlJ~gSlll?1 j~s1e e:'lii 1 tes lös skulle söka trygga bild, il1lWI1 hl1V~ldoll,CI1,~.I:en .1, Vd. ~e;l 'se:l~re' gCIl~1l1 ett företag Illot tillliirsclll a~ olFI (Je ~ fd~ 11111d,ol1l: , .t '0' 'stersJ'ön blev segelklar. Det I 1'''lt l 1'1"1 Sverige Sd 511dl " Illa III a en I 10 " , "ril vilke! i sin lur ställde krav pa en horde vara ra'let t sJ~ltel aV'J

ap , t dell 20 mars De styrkor, som

. d I' I t' " in" I Narvl ( sellas ',/ 'II ,r! "era dill s Ig 1 tf " r be6lo1'1des av kommttten tl erlordrades rör el1 sadan opera lon "I l')'clsl'o"rballd ls Vid

.. , t fl t t och flygunc ers ( . olllkr I (!,O ()(!O, .1)l(l~1 .la:J,I.~ I ;l P~,ris den 'S februari löreJåg följaktli-hogsta IOlsvarsl ,~de!sl s,essJ(~ I I ' f '\Ilska rörande Petsamo och den gell tvt, alternatIva p <Iller, (,en, r, , ;' , .t r diiremo!

' , I' .. , 'I' I N'trvlksnktlll11gen. Bdgge pdJ cr va hrIttIska, SOIll OIOI(d(e (

ense om att Finland måste riiddas, Ett nederlag för finnarna skulle vara en allvarlig prestigeförlust för de allierade, Allvaret j Higet underströks ytterligare aven framstiillning från Mannerheim, som trots finska initialframgångar, på sikt bedömde liiget pessimistiskt. Han krävde en allierad hFilpstyrka P,I 30000 man,

Hådet beslöt efter ing;'\Clldc diskussioncr rekollllJJendera sina respektive regeringar att ge sitt bifall till en större operation mot Narvik, syftande till att besätta malmfälten i Nordsverige samtidigt som man avsåg att hjiilpa Finland, Truppcrna skltlle under förutsiittning av de skandinaviska staternas medgivande som frivilliga transiteras tiII Finland, Detta land slutlIe i sin tur med stöd av NF-resolutionen av december 1939 Uppmanas rikta en vädjan 01\1 hjälp till sina nordiska grannar,

Frågan 01\1 hjälpen till Finland kom under de närmaste veekorna att stiindigt stå i förgrunden för den allierade krigslcdningen. Folkopinionen, främst i Frankrike, kriivdc efterhand allt högljuddare att någonting borde göras och tidningarna bidrog verksamt till alt stiimningen skruvades upp ytterligare,

En rad planer och projekt såg dagen och antog småningom alltmer fantastiska proportioner ju mer vinterkriget niirIllade sig sitt slut. Samtidigt utsattes de skandinaviska staterna rör en iiknl1de diplolllatisk press från såviil allierad SOJl] fillsk sida .

Siirskilt Dalaclier dreven iiverbudspolitik i hjiilpfrttgal1, SOIll i hiig grad irriterade del brittiska kabincttet. Så lIIycket mcr som man i London först i efterhand fick vetskap Olll vad som förevarit. Ett franskt löftc till Finiane! 0111 en hjiilpstyrka p<'l 50000 man i början av mars föranledde följande betecknande kOlllmentar frön lronside "Theyare absolutely unscrupulus in everything,"16

Finland hade i sjiilva verket redan i slutet (IV januari med svensk förmcdl.illg inlett fredskontaktcr Illed ryssarna, och i Helsingfors var man helt på det klara med Sveriges negativa instiilJning till transitering av allierade trupper via svcnskt territoriul1l. Den finska krigsledningen var också redan i början av februari väl underkunnig om de begränsade möjligheterna att realisera dc allierades hjiilpplaner. Trots detta sökte finnarna utnyttja dcn utlovade hjälpen som ett påtryckningsllledel i slutomgttllgen av fredsförhalldlingarna med ryssarna, J\.lcn resultatct blev cndast att. dessa skiirptc sina krav yticrligare,

Det brittiska krigskabinettet Itnde redan elcn 7 februari godkiint stabschefernas förslag från den 28 j'lI11wri. Detaljer rörande planen framg[tr av bilaga 3.

Vid mitten av februari bordadcs det tyska hj~ilpfarlyge! AltIIIark inne på norskt territorialvatten n v en engelsk jagare, varvid ett stort antal brittiska sjömiin befriades ur I<rigsfångellskapen, Dcnna inci-


SNO

- 266 -

dent föranledde Churchill att energiskt förorda att man nu borde verkställa den länge uppskjutna mineringer~ på norskt .. vatten. Daladier ville emellertid gå längre och yrkade pa ett regelratt kuppanfall mot de norska västkusthamnamaP ..'

BI a med hänsyn till opinionen bland de neutrala la!lderna, l

främsta rummet USA, avstod krigskabinettet den gången f!an ett ~ktivt ingripande. Det blev i stället nu som tidigare dipl?m~tm s?m !Ick träda i förgrunden. Nya noter l.n.e~ beg~rar:: om .~ransIten?gs~l!stand, beledsagade med löften om nuhtart stod overlamnad~s l bonan av mars både i Stockholm och Oslo. Den 11 ma~s kOJl~ trll slut .?en av de allierade så länge väntade finska framställnmgen l samma arende. Svaret blev dock ett bestämt nej från Sverige och ~orge ..

Trots att ett medgivande inte förelåg beslöt kngskabmettet den 12 mars att låta sin plan gå i verkställighet. Särskilt torde upprepade franska propåer ha spelat in. Er:ligt. vissa källor skulle ~aladIer \.0 m hotat med att avgå, vilket han VIa sm Londonambassador underrattat Chamberlain om.1 R

.. • • d Nu skulle Narviksoperationen i första hand utforas. VIsade SIg en

leda till framgång kunde hela företaget gå av stapeln. pen tveksam: het som hela tiden utmärkt de allierades handlande aterspeglade~ I de ;lliirkliga il1struktionerna till befälhava~na för aktionen; Land~.tlgning skulle sålunda inte sk~, om allv~rlIgt n~rskt mots!and n;ott~. Sedan trupperna väl kOl11l1l1t J lan~ fIck ?efall:avarna I~te. sl~, SIg fram mot sina mul. l\ andra SIdan llck de mte lata uppeh<tlla SIg av svagt motstånd. . " d

Ironsides dagbok återger den yrkesmilitära reaktlOnen. We ha a dreadful Cabinet. Everybocly had a different idea how muc.h force we would have to use at Narvik - - - I came away dlsgusted with them all."19 ..

På kvällen sallllua dag var alla order utfärdade och forbanden delvis på väg, men redan efter några timmar. kO~l1 kontraorder, sedan man i London fått besked om att fred slutIts 1 Moskva ... Trots Iro~sides protester beslöt den br~t~iska regeringen att ~pplosa den fo~ Skandinavien avsedda expeditlOnsstyrkan. Des~ ka:?trupp .. -:- t:~ brittiska divisioner överfördes i stället till Franknke fiOl' att dar mga.l expcditionskåren. Till yttermera visso beordrades skyndsaf!1t ytterlIgare en division, dittills grupp.~rad i Franrkri!c~ ~om. strato!ps,k reserv bl a [ör Norgeföretaget, att avlosa en fransk dIVISIOn l frontlInJen.

Moskvafreden och tiden intill den 9 april 1940

Skrinläggningen av Skal1dinavienexpediti~?en medförde .en a.Hvar: l ig prestigeförlust för de alli~rad~: Den ioranle~de regImskIfte I Frankrike, diir Daladier nu eftertraclcles a,:. Reynaul?. Den senare hade i likhet med Churchill varit en av MunchenpolItIkens argaste

57 -

veclersa.kare, ~ilket inte minst förklarar marinlllinisterns gliidje <iver nyord~mgen I Paris. Ett lyckönskningstelegram ger uttryck för förhoppnmgar om nya tag. "Jag delar, som ni vet de bekYllJlller över krigets a!lmänna gång, som ni häromkväIJen gav uttryck åt, liksom er uppfattnmg om behovet aven verkligt kraftfull insats."20 För sin del hade Churchill redan ett par dagar efter Moskvafredens avslutande velat få igång ett nytt företag, men utan att lyckas vinna gehiir bland regeringskoIJegerna.

. I en PM till det brittiska kabinettet utvecklade Heynauld niirmare sma synpunkter på Skandinavienproblelllet. Nu krävdes mindre av diskussioner och Iller av snabba beslut. De allierade borde enligt hans mening inte längre känna sig alltför bundna av formalistiska ~etitesser i sitt handlande mot dc neutrala. Två funaclemtala prak!~~Im problem krävde sin lösning, nämligen frågan om oljan och om J~rnmalmen. Dessutom måste inte minst de psykologiska <lterverknmgarna av eventuella allierade åtgärder mot de neutrala beaktas. Vad malmen beträffade föreslog Reynauld, att lIlan omedelbart bor~e skaffa sig. kontroIJ över de norska farvattnen bl a gClJom att besatta erforderlIga punkter på norska västkustelJ.2l

ReaktiolJen på detta utspel kan avliisas bl a i lrolJsides kOllllllentarer dCIl 27 mars. "The Cabinet brought forlh a tirade frolll thc P.M. a?out R~ynauld .. He was horrified when he saw the paper. It gave 111m the ImpreSSIOn of a man who was rattled and who wished to make a splash to justify his position."22

.. Samm~ dag hade de allierade militära representanterna i högsta forsvarsradet ett sammanträde, som en direkt förberedelse för rådets plenarmöte den 28 mars. "Comme toujours, cette rcunion est un modele de discussions methodiques dans une atmosphcre, non seulement de correction absolue, mais d'entente ctriote."23 framhåller GameIin. Ironside har onekligen helt andra synpunkter på hur sammanträdet gestaltade sig. "At 4 P.M. wc had av very teclious conference - - -: The French thought out nothing and put up the very vaguest thmgs. All of thern to be executcd by lIS with a little vague help from the French."Z4

I!?nsides d~.gb~k kommer uppenharligen sanningen niirmast. De polItIska motsattmngarna mellan de allieradc fick htir sin rent militära motsvarighet. Ironside talade franska flytande, vilket gör haliS vittnesmål trovärdigt.

Utöver den tidigare omtalade skriften från Reynauld fick London motta ytterligare en från franska UD, i vilken franslIliilJlJen fiirordadc en varning till de skandinaviska staterna.

. Det tidigare omtalade sammanträffandet inom högsta försvarsn'ldet ~?leddcs av Chamberlain med ett längre anförande, som tydligen var amnat att ta loven av Reynauld. S<lväl Churchill som Ironside notc-


SNO

- 268 -

d .. er f'o"rva"lltan' Marinministerns ,,' ",[, lycka es av ' rar att prel11JarJl1IlllS eln , t "I 'lg 11;l'nga s'lmman med att ", '1' 'ss uts rac,nll. < < positiva bedoml1l11g ~~I e c l VI, ;' J 'nin av flodmil1or i Rhcn, en Chamberlain starkt, lon?rld<I:I~e e~dl~tl,ag~ san~ll1anträden förgäves sökt iltgiircl som Churchdl vIe era I Ig~re

entusiasmera sina f:ansk<~ kolle~elr fO~o'd t Olll följande rekoml1lendaEfter en Wngre ehskusslon ende es rd e

tioncr:

J, Sverige och Nor~e s!<ullc I1tO,tif::r~:~ tcrritorialvattcll, I syltc alt Vlllgd

om mineringar på norskt elell tyska sjöfarten ptl öp-

pet vattcll, ,

2, Opcratiollcll skullc ptdJiirjas dcn 5 aprIl. "

1)lancr skullc utarbetas Uir alt avbryta malmtralJken ~,

Ulldcr V{lren, på Luleå

, 1 fl Isystemet - bl a i Rhen ,L Utliiggning av flodminor l de,t tys <a (l(

- skulIc ptlbiirjas dc" 4 apnl. , . , , - htt'lde krigskabmettet beslut l

Piifiiljande dag -",dcn 29 mars 'Ir da < ar senare bekräftades tidi-cnlighct med dcssa 1~)fSlag ocl~. e~t ~', tillg ansvariga milittira staber, garc lItfiirdadc allll.lUlllla anvlslllll gdl

l I "1"1 upprätta flyg- och

I t ' 'sninganl'l <une e so" Tyskama, hcttc c c J anVl... 1."1 SOIll det verkligen inträffade f1otth"scr i f'!orge, l salllllla (:gu~!b<:~t('Il<'\ 'ot stldant var olllcdclbart cllcr otvctydlg" tcckell lyddc Ihl I r g t avg:i till Narvile Dcss fiircsli'tcllde. si<llllc en allicrad trup~ <O~l l~lgfel1t ;'tt" mot de svenska

" t t' I' 111en och dareitel or sa d lIppgIlt var a .. t "l,~,1J , tueIIa fientliga motdrag skulle en Illa IIll fiil tCll, For a t t lorebyggd )ev,en '1 '[rondheim, Om lIorrlllän-

I I "I St'lv'lllger I)clgell oe 1 .. , f1all (styr <a sa <r,a , : ' I 1'1 'I r ncn inskränka s.ig till enbart S)O-Ilcn lIpptriidde Ilcnthgt. s (ll ~ el, I~ b'l' 3

' Dehl'Jer Ir'ullgar av I aga . f och flygopcratlOn~:, " 'd ldast begränsade stridsluater

I\lcn vid dcn har tldpunkt~~l ~to'lllf~ndes olJledelbara förrogande, - olllkring 10 (JOO Jllall - tl '11t~' c l t 'expeditionsbIren införlivats sedall hllvlldpa,rl:I,~ av, d~n Il dn ( a

Illcd truppcrna.l .<1 "lllk".I~~, 'I' I, emellertid fransmänncn, att de med J{cdan dcn J apnl Illcr . c dld

c t f" 'n krigsindustri och befarade

hiinsyn till dct, sV~lga luttsdkyd"oe ~r ~ någon utläggning av minor i tyska rcprcssallcr IIltc k~n .. c gd me p ,o ,

(ic tyska vattcnlcdcrn,a forran O;l1,~;'~tl:;~~~d~~frLOlldon, som tydde på Tvii dagar sCllare Inkom UIlCCIIU c s d' , Med anledning

I ' .. r on er 1110t Skan maVlen, . förcst<'iclldc tys <a °P?la l 'F a noten angående mme-hiirav bcsliit krigskabll1cttct ,~ltt t.en,:!ca~~ft och verkställigheten till ringar i dc norsl~a v,attncn!1 .c,el~ h~rälhavarna för Norge-företadCIl ~ april. SlutlIga Illstl:Lllldoloncl }III tl'lO'lstc ändringcn i förhållande

. t"III' dCIl b 'lpr! Cll Vdsell c-' . I d gct lasts il (CS, , c " ,., t förbanden skulle överskl'lea en till tidigilre anvlsllIngar Illnebal ,dt 'I t'l särskilda order 0111 saken, svcllslul riksgriillscll, utan att dVVcl, (

l-

Landstigningen fick endast ske i samförstånd mcd norska regeringen, Även 0111 en uppgörelse med denna kom till stånd kunde lokalt motstånd väntas, men sIwlIe i så fall brytas, D~irell1ot fick trupperna inte slå sig fram mot hårt norskt motstånd,25

Sammanfattningsvis kan konstateras a tt de a llierade till en början eftersträvade att i främsta rummet med stöd av elen brittiska sjömakten nå ett begränsat militärt mål i Norden - ett stopp i den svenska järnmalmsexporten till Tyskland,

Vid vinterkrigets utbrott vidgades perspektivet betydligt och efter att under ett par månader ha överviigt olika alternativ beslöt sig de allierade för en omfattande militär operation under medverkan av samtliga försvarsgrenar, tillsammans omkring 100000 man, Den avsåg att inte bara stoppa malmtrafiken till sjöss, utan även att besätta de svenska malmfälten i norr och att via svenskt territorium nå samband mcd den finska armen,

Moskva freden betydde att dessa vittutsvävande planer skrinlades och att en stor del av de för expeditionskårcn avsedda förbanden sanbbt bands [ör andra uppgifter,

I slutet av mars fattades ett nytt beslut, som innebar att lJ]all med betydligt blygsammare militiira rcsurscr avs<lg rikta ett s/ag mot den svenska j~irnnHlll11sexporten, Dct resultcnlde i alt brittiska sjöstridskrafter började liigga ut minerillgar pil norskt tcrritorialvattcn den ~ april, dagcn fiirc det tyska allfallet pli Norge,

Initiativtagarna

Churchill framstår i sin cgcn skildring av hiindelscutvecklingc/l från krigsutbrottet och fram till dcn 9 april som den sWndige initiativtagaren och pådrivaren av ctt åtminstone till ell början trögt och obeslutsamt krigskabinett.

De fackllliin, som gett den officiclla skildringcn av England under den aktuella epoken, bekrtiftar i huvudsak 1l1arinministcrns vittnesmål, men även andra Illcd störrc distans till ämnet t ex den norske historikcrn Skodvin betonar Churchills l11{dl11edvetna handlingskraft. I samband med Altmarksincidcnten drev Churchill frågan om ett ingripande till sin spets oeh man har svårt att viirja sig för intrycket av

. en allvarligt mcnad provokation. "Jag sökte på allt s15tt utnyttja flottans möjligheter att angripa

Tyskland"z6 framhåller Churchill och kanske såg han klarare iin sina kolleger de möjligheter, som överlägsenheten till sjöss kunde erbjuda, Inom sitt spccia/gebit kunde han grunda sina uttalandcn på ingående fackku nska pcr och 0111 fattandc crfa renhcter från sin tid som marinminister linder första viirldskrigct. Till skillnad från kabinettets övriga ledamöter hade han verkat i ett krigskabinett, och förstod måhända därför b~ittre behovct aven snabbare och lIlållJledvet-


SNO

- 270 -

nare beslutsprocess ön elell, som normalt kunde tillömpas inom kabinettet.

Butler betonar Churchills sjölvständighet, målmedvetenhet och viiItalighet. I det här sammanhanget spelade säkerligen också hans strävan att revanschera sig för motgångarna 1916 en vösentlig roll. Dessutom måste man hålla i minnet att det var premiärministern, som bar det yttersta ansvaret för regeringens politik. Churchill behövde inte på samma sätt som denne känna sig hömmad av de hinder SOI11 hemmaopinionen, allianspartnern eller de neutrala, i första hnnd USA, kunde uppställa.

En norsk historiker hiivdar att ChurchiIll endast motvilligt togs upp i regeringskretsen vid krigsutbrottet, men att han aldrig riktigt assimilerades i den.27 Några beliigg för detta påstående anförs ej och Illan kan nog inte enbart lita på Churchills egna försökringar om det goda samarbete, som efterhand skulle ha utveeklats mellan honom och premimärministern. Som ett bevis på Churchills ökande auktoritel kan möjligen anföras att han från och med högsta krigsrådets sammantriide i början av februari 1940 blev premiärministerns ständige följeslagare vid liknande tillföI\en. Nör den särskilde ministern för samordning avgick i april utnömndes ingen efterträdare. Churchill fick i stöllet uppdraget att i fortsiittningen presidera i denna krets.

N[lgon brittisk yrkesllIilitiir, SOIll rrall1tr~ider på ett liknande siit! som Churchill, kan inte framletas. Stabschefskommittens medlemmar framstår mera som lydiga verktyg för krigskabinettet ön som personer benögna till egna initiativ, möjligen med undantag för Ironsicle. lIans dagböcker utvisar ett visst samarbete med Churchill. I-lans framgång i en intern konflikt med armeministern Hore-Belisha, som tvangs liimna regerings kretsen i början av januari, skulle möjligen ocks,l kunna tyda på en viss maktposition. Det ör vidare påtagligt at! motst{lI1det mot Churchills planer inom kabinettet avtog i samma mån som Ironside ändrade uppfattning. I allt väsentligt iir det dock marinministern som framstår som den drivande kraften i fråga om planerna lUot de nordiska staterna.

Det franska källmaterialet och litteraturen är, som tidigare betonats, mycket begränsad rörande den här aktuella epoken. Man kan dock med hjölp av ett par telegram från Daladier till den franske ambassadören i London verifiera det franska initiativet i fråga om en landstigning vid Petsamo. Likaså förslaget om ett kuppföretag mol hamnar på Norges vtistkust.28

I övrigt iir man i huvudsak hönvisac\ till engelska källor. Enligt dessa föreslog Daladier redan den 19 december, att de allierade borde besätta malmfälten i norr. Han inleder därmed en serie franska initiativ, som aven norsk historiker karaktäriseras som "ein

n~ykje meir resolutt og frå n . l . t.~e tto"dstatene på den skandi~::is~~/~l~~~~~~J~ ~1,~~t~~slvI politilde overfor ore ra de. ' a dn c en som London

Kanske kan man med större f det här avseendet som desp t Of bet~~IGla elen franska politiken i ~lot~ä~tningarna gav direkt u~;~g . ra~n.~o:allt .I:är dc inrikespolitiska ~IV mför det finska sammanbrott I ~ n.~~spohtJ!cen. Daladiers initiaIllustrati?n till detta samband et ~{bofJan av om~rs är en lika god efter regllllförändringen när" SOI1\ ~yna~lds .. atgarder och initiativ nettet till handling. ' Ian pa a It satt sokte förllltl krigskahi-

Den miIWira ledningen i Frankrike " raplansroll som i England d spelar I stort saIllllla and-Dl' , men me ett b t;' .ar?n tycks ha innehaft en sådan ;'11' es dmt undantag. Amiral

v~ttgaende egna initiativ. Gamelin ~~~t nmg ~tt han kunde ta ganska pa grundval av det polska fö I blyrker att Darlan var den Som planen, för vilken Daladl'er rl~'dagetd ev upphovsman till Pets'llll()-nI .. p a era e s o .... ' . ? ' kravde Darlan, att lilan l' . a I~ngt: Nar den emellertid Viska staterna borde sölTa t gellOlll ett UltJlllatllllll till de skandina-

~ soppa malmexpo t f" ~oce:a tyskarna att gå till anfall De ".. ,r en ?r att därmed pro-Sttt sa snart han kommit till makten. t !c)fsldget gjorde Heynallld till

Mål och motiv

Den svet I ." IS m Jarl1Jnalmsexporten till Tyskland

De allierade beto d . 1 . .. na c VIC upprep' I· f1lf"J] VIsats I föregående avsnitt att tt de; I a en, Som niinIIare redo-malmsexporten var ett huv;ldmåf f" a~ r~tande av den svenska jiirnstaterna. or eras agerande mot dc 1J0rdiska

,fvIen officiella engelska arbeten berö ; .. fragan om den svellslca J';l'rn I r t YVat r ene/as t ganska flyktigt d 'ff < < ma mens betyd 'I I e St ror som ME W fra111I;' e se. stort set I rcferer'ls t d~ger lIlen uhn'"" ' " arer. Under de senaste å l ' < Ildgra narmare kOllJllIen-forsk~re beh~ndlat problel~~~ il~~~e~~:lI~r~d ett ~.ar skandinaviska N~rvlk har Jag i huvudsak utn . . ar det galler exporten via storre problemet, följderna för ~tt~~tl<en ~lOrrmall, Per Briiyn. Det handlats av svensken KarIbol B'Y and dV ett totalstopp har beta.~de stat~sti~kt materiel, so~~' i ~~g~ ~:betena ?ygger på ett omfatstamma valoverens. Av kälI- och . e a: SOI1.~ mtresserar här tycks tycks arbetena vara ganska ob d· lItteraturforteckningen att dölln

D t o o eroen e av varand ' ' e va aren närmast f". l' . rd. sv I '" ole cnget uppglcJ d

ens ca JarnmaJmsc.xporten tiII omkrin J • c. en gelJOlllsnittliga p:.ocent gick till Tyskland och ca 14 g 12 nul] .ton/år, varav ca 70 haiften av tyskarnas hela import h" t Pjrocen.t hll E!lglancl. Niistan

am ae es Iran SverIge, medan den


SNO

- 272

, ,. del 'IV landets tolala. Malmcn ulskepp~brittiska blott var en rIngd "I 'd'll1 återstoden fördelade sIg dcs 1~lcd olllkring hiilftcr,l via NarvdI <L' ml~'o' ch Oxelösund. Tyskland

I .. ' forsla han LI ca o I ;. P '"l svcllslw Ja mn,ll I. "N '1< medan engc smannen ' . " ' 'andcI ovcr arv], fick drygt halltcl~, aV;1Il redclar från samma hamn,30 importerade mcr an tVd trclJ, , r t I-Iägglör redan i novcmber

Slutligcn bör notcras alt brltlcrndoc;~ I~ l rigsexportcn till Tyskland 1939 var på det klara mcd alt dcn ar 19d

h (de Illall under de svcnsk-' , 'I' t Dcssutom a ,

SI<IJ llc uppgå till 10 1111 lon" ,t'd'lgt l'I'lnt ut exporten av . I r" I II n('arn'! SdJJ1 I '" brittiska krigshande s or I.'~,I~( I t,o, '\ ,\ hade därvid nämnts en !~apa-1lJ'llm på olika hamnar, 1'01 Lu eas l e . 'fl som Hägglöf själv lIl1ner ci;et p[1 0,75 milj ton/månad" en UPtPtgl giften återupprepades för

, " t I "g)1 Men VI vel a upp , b'" , J'a anlJliirknlngsvar 10" , ,M' Wallenberg l oqan dV ,-dcn brittiska utrikesm1lllstcrn dV drCLlS

Illwri 1940, ,", h;'lften av december lade fran; I den rapporl, som MEW ] [orr~ a bådc Narvik och Lu!ea

, t t I t( nadcs 'ltt avcn om f o S fiir krigskab1llct c, Je ) " '0" l ~ 825 milj ton/år ran ve-stängdcs kundc Tysklan~ and~l lJ11P~~le~;~d~r ett normalår, ~en det rigc allts[l blott obctydlIgt 111ll1dre , utnyttjade sin maxllllalkafii;'l;lsiltte att dc, Illcll~nsvcnsk::c\~a:n~~:~dmilj ton/månad, Dcn siff,ra pacitet, SOlll ellllg~ MI~ ~~ up~g '1 Wallcnbergs sallllal mcd dcn bn!SOIl1 fri\n svell~k, Sida nal1l.ll~lcs, VJJli ,t Iii 're ellcr pii 0,33 milj ton/ma-tiska IltrikcSlllllllstCrIl slutdJ hcty g g

nad,l! ," , ,f tik [ör berörda hamnar under Tyviirr fiireligger Ing~1l lopande

j ,sta,ols , bcstämda slutsatser på den

' I I'" n Inte kan (rd nagra o t at! aktucli ti(, vm or 1lJ<~, r' . ,törs uppgiftcr kan man vaga an, a , hiir punkten, Med stod a~,,1 agg under hösten 1939 avsiktligt de svenska krigshandelslorhandlarna 1 'IP'ICitct för att därmcd ge

I xportl1'lmnarnas {, <, t i överdrivit dc svcns ,a c "I tt ett stopp i malmexpor en " 'tt beshll1t JI1tryc ( av a 'I ,o Sve-cngclslllannel~ e ~ " ,I 11' ha någon större 111 V er (an pd

!iirs!;1 Iland via N,lrvlk, IlIt? s ,(,~I e . I ' '''I' I 't'· 'ltt f:i ut Sill j<lrI1llld 111, , O

nges IlIOI Il:( le eJ, < "1 'l" ']"11\ 'IV [ebrllan 1.94 en ' överlall1l1aC e I )01, , d Dcn svenska regerlllgcn t t'lll brittiska UD, I en " l· ';' 1 'l111lscxpor cn l'" lItfiirlig PM rorall( e larJ1l le d' 't' ökat tonnage lyckats 10Ja

,: , tt l' sIdand mc JI1Sd s av d ska I'ral11holl man d y .. ' I" ,olll'ldcrna oeh att cn sven I t I 'r dc lorsla <t IgS11l, , l 1940 sin import ,vo un( e . 'I tl"" 1 'IV l O milj ton Ull( cr '

' , ,"I' 1, l11ed cn tota U Olse, , . "'d' ba"ra rcgerlngen 1,1 <.Ild,( e" .. 'I 1 II' diirvid på sIn hOJ mne Ett avbrott i traflkell .o~er NdIV) { s W e

ctt borll'all på ca l milj ton, ;' . 't T sidand från krigsutbrottet. S,hiil Bröyn som Karlbol11 hdvdd~ ~t e/ fFirclcdel av sin normala:

intill den g april 1940 cndast mot ('~Icl( t()t'llmiingdcn från Sverige , o ,', T t' dctta uppg < "I' t ilJlporl Iran NalVI {, , ro s , , ch åföljande {Il' tIll 9 mI! on,

under 1939 till ol11knng 11 mIlJ ~on o 1 Ptsatser' "Men etter kngsut. ' 1 ' t" la mcd Broyns s 11 . , 01 des Man kan hc tillS aml1 , t t'l1 Tyskland omdirigcrt sa e

hruddct jLJ39 hlev malmckspor cn I

- "'73 -

att tyskerne fikk lIcstcn all sill svcnske jernl11alm lItskipct fra mallllhavl1cne i Sverige,"33 Även hans slutsats alt lJlallllutf'örseln via Narvik under den här aktuella epoken haft cn minimal betydclse för Tysklands järn- och stålproduktion kan man helt instämma i,

Det var kanske därför inte så underligt att MEW ställde betydligt mindre förväntningar än Churchill på verkningarna av ett avbrott j

Narviksexportcl1, Ett sådant skulle ju enligt detta departemcnts något kryptiska språkbrukcndast "cause Illorc than acutc cmbarrassemcnt to Gcrmany"34, Men det f,1I111S ytterligare ctt och måh[inda tyngrc vägandc Illotiv för MEW:s tveksamhet. Medan den tyska importen via Narvik sjönk långt under den normala, ökade i stället den brittiska undcr motsvarande period från oktober 1939 för att i mars 1940 nå upp till en mer än fördubblad månadskvot. Det är måhända detta förhållande SOI11 återspcglas i MEW:s rapport, när det betonas, att ett avbrott vid Narvik skulle inncbiira ctt allvarligt problcm för England,

r sin förut omtalade decembcrrapport uppskattade MEW den totala tyska importen från utlandet av järnmalm för 1938 till 22 milj ton, varav något mindre än hälftcn fnln källor, som efter krigsutbrottct inte längre stoel till förfogande, Rcscrvlagrcll inom Tyskland bcriiknades uppgå till 2 milj ton vid krigsutbrottet, en uppgift som inte har kunnat bckräftas från annat håll.

MEW tar i sina resonemang inte stiillning till inlJcbördcn av ett totalstopp, utan uppehåller sig cnbart vid följdcrna av ctt avbrott i exporten över Narvik och Lulcå, som mall bcriilmade skulIc mcdföra en minskning mcd 1,5 milj ton av cn totalc:qJOrt på niinnarc 10 milj ton,

Slutsatserna redovisar MEW på följande siitt - - - "The c10sure of Narvik followed by a stoppage of cxports via Luldi might weil bring German industry to a standstill and would i ,1IlV easc havc a proround elleet on lhc duration of the \Var.">:> Mcn i 'ett annat avsnitt av sin PM uttalar sig lVlEW mindre kategoriskt, oeh hiivdar att läget på vårcn 1940 inte kundc förutscs bl a mcd hiinsyn till tyskarnas möjligheter att få järnmalm från Sovjctunioncn. Utan tillgång till hela aktstyckct är dct omöjligt att hilda sig en klar uppfattning om MEW:s inställning, Något cntydigt SVilr på fdgan 0111 konsckvcl1-serna av ctt totalstopp för l1Jan i alla händciser intc.

En brittisk forskare hiivdar att Tyskland efter krigsutbrottet var avskuret från alla järnmalmstiJlgångar, utom dem som fanns i Skandinavien, Enbart mcd egna kiil/or skulIc Tyskland cndast kunna hålla igång halva sin sUlIproduktiol1. Dct var därl'ör niidviindigt för

, landet att dcn svenska cxportcn kunde upprätthållas och 0111 möjligt ökas, Karlbom iiI' inne på samma tankcgångar och betonar särskilt

' betydelsen av att andclen frtl11 Frankrikc - omkring 20 procent av


SNO

- 274 -

totalimporten - föll bort i september 1939. SIwlIe därutöver också den svenska utebli drar han följande kategoriska slutsats. "If the mines of Lapland have ceased working the blast furnaces of the Rhur would have shut down toO."36

Andra forskare tar bestämt avstånd från Karlbom på den här punkten. De betonar att den tyska stålindustrin i betydligt större utsträckning än vad man tidigare antagit baserat sin stålframställning på skrot och tackjärn. Man pekar också på betydelsen av att den österrikiska och tjeckiska stålindustrin k0l1ll11it under tysk kontroll och att man .överhuvud inte iinnll hunnit utforska hela detta invecklade komplex.37

Det iir kanske därför inte iignat förvåna att MEW 1939 hade svårt träffa rätt i en fråga SOI11 alltjämt tyeks vara så omstridd. Många av dess uttalanden präglas emellertid, så långt det går att följa materialet, aven välgrundad skepsis rörande följdverkningarna av ett ingrepp mot den svenska malmexporten. Den entusiasm som Churchill företrädde och de stora förväntningar han shiIlde pt't resultatet av ett stopp delades i vilket fall inte av MEW. Den skeptiska attityden tyeks MEW ha vidhflllit iinda fram till de första dagarna i april 1940. Sölul1da förklarade 1l1inisteriet att den då aktuella miIlutliiggningen inte skulle fö nögon pr,d<tisk effekt pö omfattningen av malmexporten till Tyskland.

Man kun Illed stöd av den nyare forskningen hiivda, att krigskabinettet torde haft betydligt bät tre kännedom Olll den svenska malmexportens omfattning och uförselvägar, än vad som framgör av de engelska standardverken. Det gäller såvitt jag förstår särskilt Narviks ringa betydelse SOIl1 utskeppningshamn för järnmalmen till Tyskland. En engelsk forskare hiivdar också att de allierades aktioner mera hiingde samman med psykologiska faktorer iin avsikten att verkligen ta itu lI1ed en uppgift, som de vid så många tillfällen betecknat som sin viktigaste. Tyviirr utvecklas inte resonemanget ytterligare. Men del kunde ju ligga nära till hands anta att de allierade i första hand velat lugna hemmaopinionen och inte minst fransll1iinnen. Händelserna under förra hälften av mars skulle rentav kunn .ge stöd för en förmodan att krigskabinettet aldrig avsög fullfölja sina planer.

A andra sidan framhöll cngelsmiinnen enligt Hägglöf i samband med handelsförhandlillgar i Stockholm redan före kriget, att man med alla medel, även förstöring av malmfälten, avsåg hindra exporten till Tyskland.38

J Paris tycks man konsekvent ha vidhållit en realistisk uppfattning i enlighet med det s.vlls~itt britterna hiivdade redan före kriget Det står under alla I'örhöllundell klart, att frågan 0111 den svenska järn· malmsexrorten till Tyskland inte kan ha varit så betydelsefull alt den, som de allierade hävdat utåt, varit helt styrande för deras krigs-

5

politi!~ mot de nordiska staterna Att d .. .. som lamplig föreviindning för d f,en d~rel11ot aven kunnat tjiina

an ra sy ten forefaller urrenbarL

Hjälpen 1m Finland

'The AlIied Governements J Finland is becoming des ~IJ1C ers tand tha,t the miJitary positioll of possibilities they have re~~~~J· OAfter eare!ully eonsidering all the by which they ean rellder ef·J' t· le

l colneluslon that the only lI1eans

f' ec Ive Je p to F" J d· o· an Allied force 'lIld t1 ' 111 an IS by the disp'llch r ' c ley are preparecl to s I J . ' esp<?nsc to a Finnish appeaJ.39 ' c ellC suc l a J orce iII .. Nar noten nådde de skandinavisl

for den finska armen redan Y tt t (fl stat.crna dcn 2 mars var läget mot dess södra flygel i Vibo ,.f~s. a varlIgt ,oe,h ett omfattningshot nerheim hade: i själva ve I ~gll ~ 111 11 gen und~r Juli utveckling. Manenhälligt försvarsråd UPP~l(e ~e an ~en 25 februari 1l1Ce! stöd av ett med Moskva.40 ana regenngen att söka 11,1 ell uppgiircJse

Den aJJiende d·t· " I d (expe l IOl1skar som noten"· l . un a Idar att avsegla· b·· . " oruts (Ickadc var inO"I-. I I oqan av mars oel ' t" I "o b'

n!ngs~all1narna i Storbritannie rll r c: .~ dVS al.leet Iran ilas/-gick Ull omkring l25 mil R I. n.1 IIlskd gransen VId Tol'llcå uppinstämma med elen finsi<o ~C.d:l ~~~ elen alJlec~!lingell skulle lilan viJja va.··stmakternas pril1liira syl·te 11!,Slt011 <,e, r SOIlt havelar: "Vi vel nu att b .. c a s v·lr 'It .. Id ,. , .. esatta dc norska hamnarna och de' : ;1 rac a J'lIIland, u/all alt oppna e~ ny front i norr mot Tyskla!~~~:~~ ((t lll,tflJJgruvol"lla salllt alt

Skodvlll utveeklar frågan ytterli are 'I mot norra Skandinavien skulle e ~. 't ~c 1 mena.:. ~tt en operation p:esss på Sverige. Fransmänne~s ~as .. ;na det~a mOJllgheter alt utöva pa så sätt också bemästras I I ~n!//~spo 1~lska svörigheter skulle att det var fransllliinnen S 0·1 .c ~;.I n IS <a 01 ficielJa verken betonas ditionsk<hel1 och att ll1a~l' . IlL I sdJd va verket tog illitl.·ativet till expe-f I I ( I on on var fullt p.o d t I I . ;ans <a luvudsyftet, nämli en att '.. : . d ? (ara med det

langt bort från västfroIllen sgol .'.J. J oresla clJverslOllslllanövra r S;\ .. h 11 mo) Igt Va T' 1 II over uvud, trots alla de ,". 1 . I or s (il e Storbrit;lllnien avlägset land Som FJ·111'lndsvoarellg lde.~er landet stod inför, hjiilpa ett s.",

• (J a rm e d r· J ' • 1· ' ( unlOn?n. Anledningen till detta skull I~s <erd ett mg med Sovjet-rade l Nr och offentliga clel<l' ., t. e, elllgt Butler vara, alt de allie-Ytt t· "Id IOller JOV'lt hJ·;·J J'. I ers a av sm förmåga.42 ( d ra 'In and till e1et

Det skulle alltså i friimsta rUl11n t·· . telser oeh inte minst allierad resti l~ ro~a sig ;~)!lI ~~lOralis!{a fiirrlikarbeten, SOI11 hiir refererats l ~ , .• 19;." ~el~ IYVa!: IdlJlnar Illget av de

. fra~stäIlIl~ng?n stödjer sig:' lagld ldIlVls'lIllgar tdl de kiillor pii vilka

'. For att I nagon 111<111 vinna stön' 11· -l ' . rades handlande i Finland r.,". el { d I Jet om 1Il0tJven t i JI de all ie-vad mall i London oeh Pas .1df~~Il'l {a~l det vara Iiilllpligt undersöka

ns <dnc e tdl om det Illilitiira Iiiget i Fin-

:- ,'. ~,


SNO

- 276

.. I" I' tt· les J{edan i dell not till lalld, dii beslutet 0111 expedlllol1S (~ren , ~~ id~e'l' löregående talas det de skandinavisk~I .. stal~rnal:"s()rl~~ r

l: 11erl e r1\ld

lel1 den formuleringen kan ju

"t '1 l' rl hue or '111 d (. 'I' om etl svar 11~1 I a 'c>, ,"t l Ilentligheten motivera ett 1111 1_ liillkas ha vant avsedd dtt l1~'d\.' :110[".0, p'Hryckningar nå de nordiska lärt ingripande, och att sam,tl Ig u nVd , , st'llerna i lörsta hand Svenge. " . i

' (A v ra'pporter r rån dc sv?nska beski~kningar~f i~'~~J~~~a~t ;~aJ~tt London och Paris redan via .lI1asslJ~ed!ae~a~k~[~ krissituation, DessFinlal1d i början" av ,nHl:s bel~~~n ,,,sl~'llbrilttska som franska 11lilitärulom bör man halla [ mlnllet a l·I.~avd 'det f'111SIT'1 l10"gkvarteret på ' . 1'" I' d 'I eo ICer,1re l" , , ledningen VIa egna. ~)rJln e ~ 'es ektive hemland rapportera skdt-niira håll, kunde .r~)~!~l, o~h tIll ~ve~klil1 . Gamelin fick, som tidigare niJlgarna I det IllllJtala l~\gets u l I g" u ri om det ryska storotJltalats, underriittelser I senare ,~e ~n;;nJ~2 ~ebruari några dagar 'lllhllets upptakt på Karelska nase, .. b 'tt' 'l 'general Man-' (.. 1"'.,. ," 1 'ts möte besokte en fl IS ( .. liire hogsta 01 SV~IJ sra( e, "I il de allierades planer betraf-nerheilll rör all Orientera mals (a (en JOI~l .;., uppger deltog även

d 4, E ligt vad Manner 1elm SJd v . lande Nor en:. . "n ~ " . n vid detta tillfälle, En dagboksanden franske rorblndelseol ~~cel elI I' beso"I<et Man kan dess-'I, 1 'I rarlar (et enge sed , . teckning hos IronSIC e Je <, 'I '['sl<:'l kall'ller fönnedlade ny-utom lörulsiitta alt ~edvan,1t~a I?~P O~~d,I"14( M '\11 'har därför grundad heter 11'<"111 Finland, Inle 111lnst ,ran dr~"S. run~lv'd av flera av var-anledning utg<"\ frånla~~;.dtc'I~t1~I~~t'~~e l~i;it1ira SOI~l civila, b(;r ha"haft andra oberoende ~II1C el I <1

lt,e se'~~~ära' läget i Finland under de forsta

cn relativt kim bIld av c et lJlI I, f" 'Il del drog den 12 mars-111 a rsdaga ma. [)en s lulsa Is 1 ron~I~I~ or SI ,'verket _ "And yet dagen lör beslutet aU s~ilta de ;11Ilttara Pla~~~~~d ~hance of getting to we callnot even say Ihat wc lave aJsp~ 't fram till FlI1gt tid i-Finland"'1" kunde han i sjiilva verket la <01111111 L

g'1re... ., , .. J' k;'lImaterielet rörande fransl11ti,nnen~ En narnwr.e gldnsknlll

g. el;: I'~ J' rörande de allierades avsdder I

roll ger yUerllg,He asrel~tel ~(;, ;~\~~1~:1I dell franske Londonalllbassa-Norden. Ett ~~Iegralll fl'(;~l ~ rd(i;f~st~ation till den frågeställningen. diiren kan tJana SOI~~ la,ll1 pltg" nin Olll hur de franska synpunk. Daladier utveck,lar ~lar Sll~ IUPP't\t I

g föreläggas den brittiske utri.

terna på SkandltlaVlel.1prO) el11e J(~rc e J'ordlllotståndarc till mi. ,. I'd Jl'Jllhx Denne var en avg I

kesllllnlslern 01 L 'd' t;' I' ;'ventyra dc redan ansträngda re a· litiira aklioner, SOI11 kun e <1n <as a lionerna till Sovjetunionen. o '" d

' , tt b 'tterna inte fran lorsta stun D,l1adier h('kla~ar inledl~Il~SVIS, '~, l 1~,I\l1d l11ed notvtixlingen i bör.

iI1t()!! en iJilr(~ altllyd Inot .. ,alg:'11 ~d\~ r~Ja av ett mera resolut hand. 'Iall av janu,lrI 1940. 0111 j~)IJdv,el (nlngd t ,I ' "En sådan åtgärd

d 'I 'elJpresldentells eegram, , lande heler et l (Ons F' lös en kedjereaktion, som i stO skulle i sjiilva verket kunna s dppa '

tur kunde utlllynna i eIl"utviclgning av kriget till lands och till sjöss, ",j(i Men Daladier iir också angeliigcll framhålla att de allierade på så sätt skulle getts möjligheler hjiilpa finnarna och dessutom vinna kontroll över malmtrafiken.

Niir den franske regeringschefen ungefiir en månad senare riktar sig till samma adressat med förslag om ett kuppanfall mot de norska västkusthamnarna, betortar han åter fördelarna mcd att upprätta ctt brohuvud i norra Skandinavien, Från en sådan position skulle de allierade enligt hans mening lugnt kunna invänta eventuella tyska och ryska anfalls företag. Huvudändamålet med alla militära operationer inom det aktuella området måste dock enligt Daladiers uppfattning vara att stoppa den svenska malmutförseln, En sådan målsättning skulle berättiga ett kuppanfall, som ett led i de allierades krigsplaner, Det är vanskligt alt på grundval av ett så ringa och kanske dessutom tendentiöst material dra alltför långtg{tende slutsatser.

Undcr alla förhållanden kan man dock konstatera att Daladier i sin här redovisade skriftväxling med den franske Londonambassadören betonar de möjligheter att utvidga kriget, som ett förelag mot norra Skandinavien kunde Wnkas stiilla i utsikt. Finland får däremot inle alls samma framskjutna plats i resonemanget. En engelsk forskare, Clark, hävdar att Dalacliers piltagliga aktivitet i frågan Olll

hjälpen till Finland helt kan hiinföras till hans strävan att få till stånd en ny krigsskådeplats .i Norden för att därmed lätta på det inrikespolitiska tryck som det tyska hotet vid Hhen framkallat. Författaren tilldelar genomgående Frankrike rollen som primus motor i spelet om Finland, Även om hans resonemang kan förefalla bestickande bjuder försiktigheten att man t v väntar med alltför kategoriska påståenden på den häl' punkten,

Gamclins synpunkter framgår aven PM rörande en eventuell expeditionsstyrka till Skandinavien, dagtecknad den 10 Jllars 1940, Generalen betonar inledningsvis att fransk medverkan endast kunde ske med begriinsade stridskrafter, ellledan huvudkrarterna måste hållas samlade i hemlandet med hänsyn till det tyska hotet vid Rhcn, De moraliska fördelarna med ett ingripande bejakas, men det var enligt Gamelin viktigare att stoppa malmtrafiken, En operation mot Finland skulle föra med sig betydande underhållsproblem, då bl a endast en genomgående järnvägslinje stod till förfogande, Klimatet var vidare mycket besvärligt. Trots dessa svårigheter borde de allierade beslutsamt fullfölja sina planer, för att rädda Finland, eller åtminstone lägga beslag på elen svenska järnmalmen, Men enligt den franske överbel'iilhavarens upplattning skulle slörre fördelar stå att vinna, Olll man i sHiIlet riktade sina operationer mot Tysklands oljeförsörjning friln Balkan och Kaukasus, En militiir samverkan med

1(,


SNO

- 27~ -

h t I 1de måhäncla innebära ett Balkanstaterna i det sadll1l11all1d?l~g~ 1 e~lsverige och Norge däremot krafttillskott på ett hun rata IVISI? 1 .

skulle endast kunna bidra med ett tIotal. .

., d" ffi Gamelins personhghet,' som den En norsk 11lStonkers om orne o b" t ras "Det viser Gamel.ins 'II t l' denna PM or no e . , , ..

kommer tl ut ryc (I I Cn' arande hen1l1ing som 1l11htar, og intellektuelle styrk~ og 11a

dl:s . I sr,t'kk og Dar/ans kamplyst."~8 står i klår kontrast tdl Da a leJS po I I

, . t" 'med författaren om han med Man kan som Jag ser de~I:I~ ~ml~1~1tt denne till skillnad från den

sin värdering av Game 111 ,VI o e on .0'., heter som var förknippade politiska ledning~n klart linsag!, de ~valll~en att denna insikt i alltför med operationer l norra S <anC,mavlen, l ,

hög grad hämmade hans hancllll1gskra ft. .

. b," l rimärkällor att åberopa I detta Tyvärr finns det m~a, ~~~:~:astall Chamberlain vid högsta .f?r

sammanhang. Men e~hgt. "'n , febru'lri ha talat om expeelttlOsvarsrådcts sammantrade I bOrJon a.v c t Il att' hJ';ilp'\ Pin-

' I' 'I, I-tst tIll namne avse( e ,( nen SOI11 skenbar Igen oc 1 ene, r" '[attare i samband med Mos-land. En annan reflexion av samm.? I 01 , "T'he' pretext or cover

.. I I el så uppmar csammas. '. kvafreden bor <a!lS ce o c, I longer available to mask deSIgns of assistance to Fll1land WdS nO\\ no

f · II 'Ljl) on the G~illivare ore 'Je c s. .

"]J t' "1 Olll hittills publtcerats, Med stöd av det b~WiiI1sa:llel ll~.a I ,111 al ~lrlll(t~"I~~lIl ha speJat den fram-I ·· l 'tt hl·tlpen tl '111 dl1C ,,( kan man laV( '~ .. d ' .... d kri s olitik mot Skandinavien, SOI1l tr~idande ~?ll ~or de ~1.~I~ta ,es ~ hn en med Sverige och Norge. det framst<~I!s I d:n offICIella I~\~~~.s Rck klarsignal var ingalun~a Den expeclttlOnskar, som den 1 d 'l hnde finsl"l krigsmakten tll! avsedd att i första hand ](onll11a en SVI c , <

hjälp. . . d . " I nstatera att de offICIellt framlag a SallllllunfattnJllgs.vls kan J:1an CI?t'l' ot Norden-ingripandet mot . f" d ' IIlel"!c!e krtospo I I (en 111 •• d

l!1otlven or en el ... < ·lIl.:inland _ kanske inte var så baran e j~irnm'l·ltl.llllg~·llo11·(t~C~;in~::~~~I~{\t~iil in för samtid som crterv~ir1d. som o, , b' •

I lT' 'h DahdlCrs och Rey-Churchills ageral:de .i. Altl1lar<:~. a~en (~e Norge~ kust iiven utan naulds ivriga plädenng. for el: IanIds Ig~~~~~ P'l ytterligare ett motiv _ medgivande från ~egenn~el~ l ?~I~t ~i1a~ep~)~ Ett sådant skulle i sin möjligheten att PI~)Voc.eld et\ Y t på ~tt ur fransk synpunkt betryg-tur leda till en lltvldgnmglav <~~ge 1\1eelal1 Churchill enbart avsåg

o d f ~ frans ca gransen. . d gande avstan ran .. o dan offensiv krigföring, syftade e sjömakten ~o.m ett medel ~r eI1/a tvekan till att även avdela markfranska poltttl~.erna, tl:f.t

tS ~;l~~ J~'~rken Chall1berlain eller än mindre stridskrafter for uppglt elll: , e, 'c~ptera det motivet som tillräckligt llalifax kunde lIppen }ar Igen .lC v~igande.

279

Utformning och verlcställighet

Krigsutbrottet intiU vinterJrrigets utbrolt

Churchills militära planer stod till synes i god samklang med de allierades allmänna målsiittrdng. Man skulle lJIed hjiilp av sjölIlaktell avskära tillförseln av krigsviktiga råvaror till Tyskl'lI1d. I det salllmanhanget utgjorde den svensk,1 jiirnlllallllsexporten ell av de viktigare problemen.

"Foreign Office anförde vägande argument betrMfande neutraliteten, som jag inte kunde bemöta" framhålJer Churchill, niir han söker förklara varför hans förslag till en början inte vann Jo-igskabinettets gilJande. 50

Butler utvecklar till skillnad från Churchill fr,lgan niirtnare och pekar bl a på de allierades osiikra relationer till Turkiet och Balkanstaterna under tiden närmast efter krigsutbrottet. Ä ven 0111 mall redall i slutet av september lyckades n ,'i en uppgörelse med J\nkara viickte ryska förslag om ,en lI1ilitärpakt med Turkiet stark oro, inte minst med hänsyn till Sovjetunionens samtidigt allt tydligare Illallifesterade intresse för dc baltiska staterna. AH fransmiilllJell l'iir att Iiitta trycket i Centraleuropa ville föra en betydligt aktivare politik i Sydiistellropa och Friilllre Orienten bl a llIed slöe! av i Salonild och Syrien statiolIerade trupper gjorde jnte bekYlllrell mindre för britterna. Fijrsök att via handelsförhandlingar nå biittre lwntakt Illed Sovjetregeringen inleddes i slutet av september, men visade sig föga fralllgi'llIgsrika. Även Italiens avvaktande hållning manade till försiktighet, friimst med tanke på Storbritanniens position j Östra Medelhavet. Slutligen och inte minst krävde förhållandet till USA siirskilt beaktande. Krigshandelsblockaden kunde Hitt leda till allvarliga nlOts~ittnillgar med Förenta Staterna, vilket i sin tur kunde medföra ell ytterligare förstärkning av dc isolationistiska tendellserna i detta land. 51

Relationerna till de nordiska staterna p,lverkades linder de fijrst" krigsmånaderna i hög grad ii ven av handelspolitiska faktorer.

Redan i september inledde Storbritannien krigshandelsförJl1lnd_ lingal' med Sverige 0c11 Norge. 1 förra fallet önskade IIIiIII i London bringa ned den svenska jiirnl11allllsexporten till TysklalId. I det sellare eftersträvade britterna rätten ntt disponera det norska handelstonnaget, i främsta rUl1lmet tankfartygen. Englands försörjningsläge sIwlIe enligt kabinettets uppfattning på sikt ha försiimrats allvarligt om illte de norska fartygen ställdes till förfogande.

Örvik bekräftar detta förhållande, och uppger att dc norska fijrhandlarna skickligt utnyttjade sig av britternas trilngmål, innan en överenskommelse kom till stånd i mitten av november. Ä ven Sverige lyckades väl hävda sina intressen. Det enda llJan friln engelsk sic/a


SNO

- 280 -

kunde förhandla sig till var ett obestämt löfte från s~enslc sida 0111

"tekniska stömingar" i l11almleveranscrna till Tyskland.52

Det var kanske n~ir all! kOlllmer omkring inte så underligt att Churchill till en början vann föga gehör för sina olika aklionslaner Illot Norden, innan handc1sförhalldlingarna bragts till ett för London acceptabelt slut.

Vinlerluiget

Olll det fram till vinterkrigcts utbrott var britterna och då i första hand Churchill som iignade intresse åt Slu\l1dinavien framträdde från biirjan av december Frankrike, som en ivrig förespråkare för en större aktivitet i Norden. En av anledningarna härtill kan ha varit att l11an i Paris temporärt bedömde det tyska hotet till lands som mindre överhiingande bl a med hänsyn till att vädret under vintermånaderna fiirsvi\rade det tyska flygets och pansarvapnets möjligheter att operera i full skala. Man delade också uppfattningen i London att Sovjetunionens engagemang i Nordeuropa rimligtvis borde innebära Il1in~kade risker fiir Turkiet och Balkanstatema. Däremot är det villlskligare all bilda sig en uppfattning om den roll, som den svenska jiinllllall11exportel1 kall ha spelat för Daladiers ställningstagamle. Plcra fiirfilllare pekar ptl den bc!ydelse som Thyssens llIemorandum skulle ha haft i sammanhanget. Under alla förhållanden kan man sIt! fast att Daladier, vid högsta försvarsrådets möte den 19 december, var den förste alt föreslå ett direkt militärt ingripande mot de svenska malmfälten. Tyvärr föreligger hittills inga närmare detaljer Olll hur han tänkte sig utformningen av ett sådant företag eller vilka resurser han ansåg erforderliga för uppgiftens lösande.

Av Ironside alt döma tycks 11<111 i vilket fall till en början inte ha haft Galllelins välsignelse. '·Galllelins cys are glued on the north-east frontier" tilliigger hallS brittiske kollega spydigt.5

'

Daladiers första förslag avvisades, men det beslut krigskabinettet fattade i slutet av december, innebar ändå att man delvis bejakade de franska ideerna. Riste påpekar att Churchill aldrig visade någon ellt\lsialll för ett större militärt företag enligt Daladiers förslag, även om han insflg dc fördelar ett sådai1t skulle innebära, inte minst i fråga om möjligheterna alt hjälpa Finland. Men Churchill utgick från att en av planens grundförutsättningar, ett aktivt stöd från de skandinaviska staterna, aldrig skulle kunna uppnås.54

Jlan fick riilt; och man kan fdlga sig om det i första hand var de ne\ltrala staternas protester, som medförde alt planerna inte sattes i verket linder januari 1940. Siikerligen spelade den mångomtalade incickntell --- tillftlllgataganclet aven tysk generalstabsofficer i Belgien

- ~81 -

den 10 januari - vilken ledde till d ter röjdes, en viktigare roll D a~.t. en tyska anfallsplanen i väs-skärpning av beredskapen vid d el}/Ol adnJed~e också en om fattande

Det I r l e a lera e stndskrafterna. re a Iva ugn som telllpor;irt· t ··tt· .

tet, torde också fört med sig att' I~ r~ .. ldvmterkriget från årsskif-mindre akut Ett beslut· ~l~~. e om e hotet Illot Finland som I d d·· ... om 1111 Itma operatiane . SI d· . mn e arfor för till fället skju tas "f'. r l. <an. mavlen tanke på att dc svårigheter de alli~a rdm.~lden: ~.ett~ mte 111mst med nu ylierligarc skir)Jts CI . 'I'·" Irlade,.stallts !nfor VId krigsutbrottet

b ·1 - '. JUl C ]I (arhguer S111 ' J .. ru l"J (en "Ett svart 11 "I " l o < b • syn pa aget under

det till USA V'lr 'l'yll·gYac r o.l11e( o, nagra belysande exempel. FörhiiJlan-,~ re an ll'lgOl· F O ··1

unionen hade varit fög f.. co~ lS:1J. orso ( att l1~inl1a sig Sovjet-, a lamgal1 CJsnka och al d· f'

men var påtaCJligt dålig U I ., d. l .an 1110m ranska ar-emellertid en bmark~nt ·om~~~~ dl~ ra .(a~?n av vll1terkri?et !ntriiffade parter var vid krigsråd. t ' gllmg .. l v~stl~l~ktcrnas halll1l1lg. Båda

"}']. . e s sammantrade l borjan 'I f b ... om le blg plan" d v tt ' b... ,ve ruan overens stor skala i st~illet för :tta

Illeln, o~de. fmeta e:1 regelriitt invasion i

förli.~a sig Yll sjöoperatiol1~I~~JI;~t~!~~;I~::~~;f:;(e~~. tIden förordat, enbart

. ~1<lnSnHll1neIlS plan - en hndsti T· •

linje med lJaladiers aktivistisk\ 1"lofn.lon~ Vid P~tS(]]0110 - Uig helt i dets tidigare sallJl11antr;id; i' llcl.t(t e, atdt

dlOl1er VId hogsta försvarsrå-

h;O l, . < t en av ecember IJ t . , ane d ur operativ synpunkt "t II· . . en er SIg mu-, . , ' Je ve Igl Iller re'llislisl';o I b··

som JU avsag en landstiulling v·d N' .1 .' . , dll (en nlllska, nen föreslog skulle alla de te _;~ I ~lr~1 c Gjorde lIlall som frans munditionsstyrkas väg över Nor~~~I;g t1tnc er SOI11 uppres~e sig i en expehade ur brittisk synpunkt avgö(t~~I~d~n , (~lI~n~ :mngga~: M~n planen lemet med den svenska ·ärn " naG< e dl. Den lostc lIIte probning vid Petsamo innebu!.jt r~l~ 1;'~~11 . .Dessutom sIcuIle en landstigförband. Dessa höll nämli end' or d!rekt konfrontation med ryska satt. På brittisk sida upps1nt/

el ,a1~llJltte~ av de~ember omnldet be

kunde tiinkas ingripa till l'l1il~~test. e d~t~I,~(()r l~nl1g !\!t1l"1l1ansk, som mellan den ryska flottbasen I' P Ite lVIS10llCI. Avstandet sjiivngen

·11 t I oc 1 e sal110 uppgår tl·11 bl tt 20 I VI ce (anske ytterligare [""·1 I'" L o andmil jektet. al (diar ondans motstånd mot hela pro:

"Amiral Pound visade s· F" r get mot Petsamo, vilket an~fralll~;~~f~~l trst\åt~:~ n~r det giillde företamars .. "55 Gamelins skildrin a~ del JaC ~ .ures agit ~å av stapeln i reaktIOner, när dc högst"! ·fr. _ 1 buttJske marmstabschefens av januari, tycks bekräf;a I~~/ ~r~ lepresellt.~nterna trnrrades i slutet större gensvar hos de brittiska k~llc~~~o~;~I~ forslaget inte mötte något

Trots allt kom ju ~illdå högsta f" , . ." s.enare att ligga -i linje med [rallsllln~~~~;~s.~ddlets ~Ieslut några dagar trvt handlingsprogr.alTI Den 0111.. . c .011S (ellla 0111 ett llIera ak-. svangtl1llg l F I .. teras i London är däremot m;irklig d J .. dn (esa.tten, SOI11 kan 110-

, ilie lansyn tIll stabschefskolll-


SNO

- 282 -

" ~ d idi are, En dagboksantec!.ming mittens negattva attityden mana ,t g 'hända en del av forlda-hos Ironside från slutet av, febru~rh~~~:na ships in the Baltic , for ringen, "There are cC?llec~~~s o sålunda eneralstabschefen l en troops to go to Scandm~vla sl~iev rna sfmlle hette det vidare, PM avsedd för krigskabmcttet. ,Tysl~a "ster trolig' en först saka för-

" huvudoffensIven I va , .. , innan de satte l~a~,? d " tliga källor för fortsatt kngformg _ säkra sig om tva for :?1 vasen l' an från Balkan, Ett anf~ll n~imligcn den svcnska ]~,rnmaln:en ocr östersjön blev isfri. De alhe-Illot gruvfä1te,~ I~und: v,~r~~.s ~a ,~f;t:rvention in Scandinavia, is our rade borde darfor sia tl ort~' the initiative from her, and, m fact, [irst and best chance of wrcs mg

. 'h "57

of shortenmg t e war, , h f t f' att överge sin tidi-De närmare motiv, som IronsIde, klan hama,anad~renare föreslå krigs-

" 'I t' t"ndpunkt oc l en "d gare mera forsl,( l~~ s a , n en framryckning over N,or _ kabinettet en ~a d]~rv operatI.?n'in~~ att med bestämdhet kl,arlågg~. kalotten oneklIgen mnebar" gar "T h ter till sjöss under vmtermaFiendens begränsade handlIngsmo] Ig d ~ ande Tyskarna var ju på naderna torde ha jnf!lt:~at, hans be .omestän' da i södra Östersjön, grund av de aktuella Isforhallanden~ mr· en~et i Nordsjön utgick Med hänsyn till brittiska JlottarJ .over ~r~ v~lga företa en landstigmarinledningen från att Hlt~~r a 'dr~t:v~Unger 'vilket bl a framgår av ning i Norge längre norrut an VI 'tten tidig~re framlagt. Betydande de olika PM, som stabschefkommi d n tilltänkta expeditionskårens militär.~ resu,rser s~od dessr~~a~~:~~rfo~ande, Ironside tycks slut1i~~n numerar utVisar, tIll d? all 1 b d"mt de finska truppernas forvid dcn här aktuella ttdpunkt~n la tte~ mer optimistiskt än Gamemåga att stå emot den ryska °lverma1( allt]'ämt pessimistisk, Någon

' " ande pun d var lan , lin, Men pa en avgofr , disk sida trodde han inte pa, ' Positiv medverkan ran nor " l '

" i det datum då expeditIons (aren Efterhand, som man narmade hS ~ , bedömts som tidigaste och

skulle avsegla - den 12 !narsnk: -= ~~an att krigskabinettet.1mn~e dcn 26 mars som .~enaste t~dp~kandinaviska staternas inställmng tI!1 ge klarsignal betraffande e 'I 'des dagbok avläsa en stI-

't' kan man l ronsl 'f frågan om transl ermg, d' t h blivit mindre genom de up?,g,1 -gandc irritation. De~!la. tor ~ I~o~ra ~kandinavien, som via ett valmtcr 0111 beredska~~llO]m~?ar l efterhand måste ha nått London, I formerat underrattelsev,asen l till omkring 7 000 man, Nordnorge utökades salunda .~tyr wrna vid samma tid uppgick till medan de svenskasRbereds~~apsl;~~b~~f~~te varit möjligt at~ belägga c: a 100 000 man, Ty~arr,,, d a st rkedemonstrahoner, ~tt evcntuella a~liera?e ~eaktJ~~~er ~~f~~lie~~sdes fveksamhet att sätta sma de kan ha bidragit tIll att o ca" olikt Chamberlain betonade planer i verket före~all~r I~~r t~~dJ:I~~t de 'nordiska staterna skulle visserligen att han for S1l1 e

J ;~ - 283 -

inskränka sig till formella protester vid en allierad landstigning, men Ironside var uppenbarligen inte lika säker på den saken.

Örvik vill se ett direkt samband mellan invasionsplanerna och den ekonomiska politiken. KrigShandelsförhandlingarna mellan Norge och Storbritannien, som varit ganska kärva under december, lossnade påtagligt efter årsskiftet och norrmännen kunde vid slutuppgörelsen den 11 mars registrera betydande framsteg. 59 Örviks hypotes förefaller trovärdig. Avsåg britterna företa en landstigning i Norge spelade ju några ur deras synpunkt mindre betydelsefulla eftergifter kanske ingen större roll.

Däremot utsattes Sverige för en gradvis ökad press från de allierades sida. En dramatisk kulmen refereras i Giinthers minnesanteckningar från den 2 mars. Enligt dessa skulle Giinther ha framhållit för den brittiske ministern i Stockholm att man från svensk sida uppfattade den tilltänkta aIIierade aktionen enbart som en ren diversionsmanöver i syfte att föra över kriget till Norden. Utrikesministern sade sig vidare betvivla att de allierade skulle vara i stånd sätta upp en styrka på en halv miljon man för en sådan uppgift. Det vore nämligen enligt hans uppfattning nödvändigt, om Finland skulle få någon effektiv hjälp.60 Avsikten med utrikesministerns yttranden kan hiir lämnas därhän. Att den svenska regeringcn inte hyste någon större tilltro till dc allierades officiella noter förefaller dock uppenbart. Sveriges fruktan för följderna av ett krig i Norden var säkerligen väl bekant för London, Vad man däremot inte velat eller kunnat inse var vår bristande tilltro till de allierades militära förmåga,

Man kan till sist fråga sig i vilken utsträckning de militära planerna verkligen svarade mot UPpställda mål. En märldig omständighet faller därvid genast i ögonen, A v expeditionskårens markstridskrafter avsågs inte mindre än omkring två tredjedelar för sekundära uppgifter såsom t ex flankskydd mot befarade tyska attacker från sjösidan via Stavanger och Bergen eller på längre sikt landvägen från södra Sverige mot mellersta Norrland i höjd med Östersund. Någon kraftsamling mot de mål man från allierad sida uppställt som väsentliga, nämligen Narvik, malmfälten och Finland kan man svårligen utläsa ur deras militära dispositioner.

När beslut om klarsignal till expeditionskårcn fattades den 12 mars av ett tvehågset krigskabinett, skeddc det uppenbarligen efter den egna militärledningens, allmänna opinionens, men kanske framför allt franska regeringens starka påtryckningar. Tidigare hade måhända den brittiska regeringcn kunnat handla mera efter eget skön. Vid det slutliga avgörandet befann man sig i en tvångssituation, som krävde ett aktivt uppträdande, trots att en väsentlig grund förutsätt-

.• ning för att planerna skulle lyckas inte förelåg. De skandinaviska / staterna hade inte gett sitt mcdgivande. Att tveksamheten på brittisk


SNO

- 284 -

o • t 'nst av de svävande instruktioner, sida ~I~tjämt bestodfJrdamdgart:l~ ~~~ilitära befälhavarna. som 1 sIsta stund ut ar a es ,

Moskvafreden och tiden intill den 9 april 1940 _

'11 nId Sverige och Norge den 5 ap De noter, so~ de allier~de ti s :slu~t si för en aktion mot Skan-

ril, sedan man for andra ga~.ger:: ar i frå ~ om krigets förande, som dinavien, avsp~glar d~ mot~att~lc~ under tögsta försvarsrådets; samså klart kom tIll uttryck f0r'~ nI t f"r att formulera en klart fIxerad mankom?t i slutet av mars. s a ~ n~er eller mindre hypotetiska fall, målsättnmg tar n.?terna ~pp en r~kt anfall mot Finland eller sannosåsom riskerna for ett. forl!yat r~ d med t skt stöd. Den svenske Ukheten för ett skandmavIskt f~rb~~ "r belisande för den svenska Londonministerns komment~:. tI f 11 ':nig utgöra ett synnerligen reaktionen. "Dokumentet ore a er . d'Orsay och Foreign Of-oskickligt hopkommen pr?d~kt tV ~~~~ing särskilt den snabbhet fice."61 Skodvin beton.ar 1 sm ra:~afreden fattade beslut om uppmed vilken Cham.b~rlam eft~r M~~en avsedd att insättas mot Ska~lösning av den bnttIska kontl1!:g~ d' f" des skyndsamt över tIll dinavien. Huvu?p~:t~n av for dand~~ b~i~tiska kåren. Författaren Frankrike och mforhvades lIlle" l .. a avsevärd tid att samla en l(onstatcrar till slut att det s (U e <rav, ,

] • 62 o d motsvarande styr (~ Igen... f:- att dra några egna slutsatser pa .. ~n

Även om Skodvll1 av?tdr o ra~d stöd av hans: framställning skonja här punkten k~n l1~a~ a?~~~1 brittiske premiärministerns agerande en Idar handlIngslInje I '1 [ram till slutet av mars. fd\l1 tiden efter Moskvafreden °t\~ l ontinenten var ju någonting, som

Överföring av mera trupper I o ~ p . När Reynauld efterhand man kOlltinuerli~t ställt !(~av pa / d a~~~'ndinaviska staterna, kunde krävde större allIerad aktIVItet mo . e SI '1tJ'ämt var begränsade. Man

b I · I" . a till att resursell1a a o f' o f"re Cham er am wnvIs . . f tsättningen avsta rana _ måste därför enligt hans upPfattnmf ~ o~riplanen förutsatt. I stället tag av sådan storleksord111~g, som . e ru, mindre omfattning, som borde man inskränk~ sig. tIll opelrahOntter l~~ema en tanke som brit-

. mmor I de tys <a va en , ]'1"1 om t ex utläggnmg ~v. " f" Chamberlain visste I mva s terna tidigare Ivng.t pl.aderat s ~~rskilde förespråkare _ att f~~ns: Churchill - flodI?m~enr:~ara'11 tt sådant projekt. Genom att anda männen var negativt ll1stall a tI . e. l remiärministern ta udden av förorda mineringar kunde ?~n bnttIsh<e Pfl'ck prövat hur mycken reell

I l 't'l samtIdIgt som an l d' na den frans <a en l <en, ' Id Ila propåer. F o mmor handlingsvilja, s~m U\g b,al~o,m(J~~~~~~~ ~t~ politiskt tillhygge än ett var nog i det har Salllm,lIl ldnbc

militärt redskap. den fråga sig, varför krigskabinett,~t Man kan mot den bal~~n1l11 I mcdverkan och riskerna for trots allt - förbehållen rorane e nors <

285 -

en provokation av Tyskland - ånyo lät ställa en expeditionsstyrka i beredskap, utan att på allvar söka göra klart för sig vad en utlösning av planen kunde tänkas medföra i fråga om tyska motåtgärder. Utan närmare kännedom om alla de underrättelser som förelåg eller de diskussioner som kan ha förts inom higskabinettet, kan ett entydigt svar inte lämnas. Under alla förhållanden var man, som framgår av Ironsides dagbok och de officiella verken, fullt på det klara med de omfattande tyska tonnagesammandragningarna och anhopningen av trupper till de tyska Östersjö- och Nordsjöhamnarna.63

De militära resurser, Som man vid det andra försöket ämnade satsa mot Skandinavien - ungefär en tiondel av de styrkor man arbetade med i februariplanen - kan synas svara dåligt mot uppställda mål. Expeditionsstyrkan avsågs ju samtidigt få till uppgift att splittra fiendens styrkor och avskära hans malmti/Jförsel. Men England behärskade enligt marinmisterns upprepade försäkringar sjön och stabschefskommitten hade tidigare framhållit det omöjliga i att tyskarna någonsin kunde tänkas våga sig längre norrut sjövägen än till Stavanger. Dessutom förelåg alltid möjligheten att låta det hela stanna vid enbart sjöoperationer, om norrmiinnen i sista stund sImlIc visa sig llel! omedgörliga.

Följdverkningarna beträffande Weseriibung

Weseriibungs yttre händelsefÖrlopp är numera ganska vm klarlagt. Därför är min avsikt att här endast söka belysa frågan om hur mycket de krigförande kände tilI om varandras planer beträffande Norden, och hur den vetskapen i så fall påverkat hiindelseutveck_ Jingen. När det gäIler det underrättelsematerial på vilket tyskarna kan ha grundat sin bedömning av motsUlndarens handlingsmöjlighe_ ter går uppfattningarna starkt isiir, Det hänger bl a samman med Olll

vederbörande: forskare llävdar att den tyska marinledningen förordade en offensiv eller defensiv strategi mot Skandinavien, Hubatscll, en tysk vetenSkapsman, som avgjort representerar den senare uppfattningen, framhåller att den tyska marinledningen redan i september 1939 skulle ha känt till brittiska anfaJJsplaner mot Kristiansand och Trondheim. Andra tyska författare som går på samma linje som Hubatsch gör gällande, att de allierades landstigningsplaner i början av mars kommit till det tyska marinöverkommandots (OKM) kännedom. Tyvärr anför man inga belägg för sina påståenden. Hubatsch Uppger sig emellertid ha gått igenom allt tillgängligt material från den tyska marinstaben. Med hänsyn till den ståndpunkt han företräder, kan man lugnt utgå ifrån att han inte medvetet utlämnat n,Igot, som bestyrker hans tes, att det tyska angreppet enbart sattes i verket för att förekomma de allierades egna anfallsplaner. Följer man de

. utdrag ur källmaterialet, som Hubatsch publicerat från tiden för AIt-


SNO

t.'J

;\ .. ,' .. '

- 286 -

markaffären till den 9 april, återfinns endast sparsamma notiser av begränsat underrättelsevärde i det här aktuella sammanhanget. Ett undantag skulle möjligen vara rapporter om ett ökat antal ubåtar, som opererade i Nordsjön vid tiden för den tilltänkta allierade marsexpeditionen. Dessa brittiska ubåtars uppträdande skulle enligt Hubatsch av det tyska marinöverkommandot ha tolkats som ett försök att avskärma det allierade företaget mot Norden.

En svensk forskare, som förfäktar att tyskarnas överfall den 9 april endast var ett uttryck för en offensiv grunduppfattning uttalar sig i fråga om underrättelseläget helt kategoriskt. "Das umfassende Material, das durchgesehen wurde, liefert sofort keinerlei Belege dafiir das englische Absichten auf Norwegen vorlagen."64 Författaren tillstår emellertid i annat sammanhang att han av sekretesskäl inte fått ta del av hela det material - inklusive det tyska - som man på brittisk sida förfogar över. Därför bör kanske hans bestämda deklaration inte tas alltför bokstavligt.

Går man till svenska UD :s aktsamlingar återfinner man ytterligare uppgifter. Sålunda förklarade den tyske militärattachen i Stockholm vid ett sammanträffande med svenska officerare i början av februari, att man i Berlin kände till att västmakterna förberedde en operation 1110t Narvik med två divisioner, vilket onekligen inte ligger så långt från sanningen (jfr bilaga 3). I en rapport från slutet av mars till UD från Berlin omtalar den svenske marinattachen där att han av kolleger inom den tyska marinledningen fått upplysningar om att Storbritannien höll en styrka på 65 000 man i beredskap för ett anfall mot Nordnorge.65

Utöver dessa mer preciserade uppgifter refereras i UD:s aktsamIingar från beskickningarna i London och Paris talrika pressuppgifter om förestående allierade aktioner. När det gäller frågan om hur mycket de allierade kände till om tyska avsikter mot Norden, har man endast enstaka notiser att stödja sig på, som t ex Ironsides tidigare refererade anteckningar från senare delen av februari rörande de tyska tonnagesammandragningarna. I det sammanhanget relaterar generalstabschefen en uppgift från Stockholm, att franska officerare där alltför öppet skulle ha lämnat upplysningar till utomstående om de allierades planer. Det kan ju tänkas att det var den källan, som den tyske militärattachen fått kännedom om. Woodward, som stödjer sin framställning på brittiska UD:s arkiv, uppger att det var först i slutet av mars, som mer definitiva uppgifter om de tyska anfallsförberedelserna nådde London. Dessa tycks i stor utsträckning ha emanerat från beskickningscheferna i Stockholm och Köpenhamn, vilka tycks ha haft goda relationer med utrikesdepartementen i re- . spektive huvudstäder. Woodward beklagar att man tyvärr inte tog, dessa upplysningar ad notam - "it is strange that the Allies did not:

- 287 -

pay more attention to them' . so much public talk about thl~ vlew of the fact that there had beell

E f" elf own plans "66 n orfattare framhåller att det' .

der "the Phony War" va . I d~n ryktes flod som frodades un-de!r~ttelserna från dem, ~~~e~i~~~ sva;t ~tt skilja ut de verkliga un~aha~da en del av förldarin en tit pa los an .sand. Här finner man t~~. Pa grundval av föreliggagnd l att .de .~lherade inte reagerade i s~ker uI?pfa.!tning om vad man ~ä:!e~~~l ar det svårt bilda sig en SIg n;an mstammer med eller o o I om varandras planer vare

. "Pa en punkt förefaller emefl~r~~rar mot Hubatsch uppfattning. T<,>: all appearences it was the Altde ffesta f?rskare vara överens.

WhICh gave a real sense of . mar c affalr, mentioned above b~ng".67 betonar bl a Riste ;:~e~? to th~. planning for Weserii~ s~a~nde. I OKW:s dagbok :för de an att nar~a.re belägga sitt påfolJande notis: "Fiihrer drängt hn 19

f februarI. aterfinns emellertid

mens Weseriibung."68 RedaI t ~edr au Vorbereltung des Unterneh-neral" l va agar senare ut' I·I· I . overste Falkenhorst till bef"lh '" sag It er också ge-Jag ser det bl a dessa indicier a a~~re lor operationen. Det är som tes. Den bestryks även av B~:lom gor att. man kan acceptera Ristes veckorna kring AltmarkafF.. e~, ~fm pa~.ekar att tyskarna under s?,m ~ar i görningen på al1i~re;~ :~u e Ila .fatt en god inblick i vad

, d?mnmg" för Hitler den 26 mars' ~~. MarInstaben framlade sin bedIe Englander hat nahe vor " Besetzung Von Norwegen durch gange~en Nachrichten."69 gestclnden nach dem beim OKM einge-

I frafSa. om det dagsaktuella lä et f " " ~?n brIttIsk landstigning i Nor: f r~mho~! daremot staben att nårakna med att västmakterna f"g n mte forestod. Men man måste framprovocera incidenter i' sa~~ el~er senar~ s~kerligen skulle söka den tyska trafiken på Narvik B a~ t me~. brIttIska ingripanden mot f~ttas fö~r eller senare. Väntade ~I~t~e et fIor~nd~ Weseriibung måste rungen ga förlorad. Men Raeder' r a tfor lange kunde överrask-g;re nå?,ra d~gar. Först den' 2 aprft~~~lbr~.tsll ~l1t g.e sig till tåls ytterlis ul!e ~attas ~ v:.rket. e a (e HItler att WeseriibUllg

Sa langt hllgangHgt material utvisa grundats på tämligen vaga und " r kan hans beslut endast ha ~eträffande Skandinavien D" errattelser om de allierades avsikter aven den allierade aktiviteten :rem~t torde A!tmarksaffären, men och .de häftiga reaktionerna hos S;~ ~7I~ .~ed vll~t~rkrigets slutskede medIa verksamt ha bedragit till f1'tJ ~anna opm!onen och i mass-

- kommas. . I ers eslut att IIlte IMa sig före-<?rdalydelsen i det memorand 1 ....

.. gerll1g~? d.en 9 april ger ett viss~l~td~n .~at ove~länl1l~ .. till norska re,emot forelIgger f n inga belä för for en sadan formodan. D~ir!i detta a!<tstycke, skulle haft tTIr ål ~~r, Tyskla!ld, so~ görs gällande i i:des avsIlder att i början av aprl"~f I. materIal utVIsande de alliera-} sa a s Illa egna planer i verket. 70


SNO

- 288 -

Slutord I sin tillbakablick på Norgefälttåget betonar Hubatsch att bägge

parter i mångt och mycket hade en likartad målsättning. Man ville trygga tillgången till de svenska järnmalmgruvorna för den egna krigshushållningen. Bägge tvekade inför riskerna med ett frontalangrepp i väster, och uppsköt därför sina offensiva planer till vårvintern 1940 i förhoppning om framgångar via en sidoordnad krigsskådeplats. Såväl Hitler som Chamberlain sökte en förevändning att gripa till initiativet och hade hoppats finna en sådan i det finsk-ryska kriget. Såväl de 'tyska som allierade planerna räknade med ett överfallsbetonat preventivföretag.71 Sådana jämförelser kan måhända i förstone verka bestickande, men det är å andra sidan inte svårt att upptäcka flera svaga punkter i Hubatsch resonemang. Det räcker att här peka på järnmalmens förmenta betydelse för England. Författaren anför för övrigt inga som helst belägg för sina påståenden i det avseendet.

Riste bctonar med rätta att jämförelser av det slag som Hubatsch ägnat sig åt är föga givande. Men själv kommer han in på delvis samma tema. SOIn norrman ser han emellertid problemen ur helt annan synvinkel. "The irrelevant phrase: about Germany forestalling an Anglo-Frcnch action against Norway may have: a vaguely retaliatory and even defensive ring to manyears, but thc fact re mains that not even the rudimentary and some what MachiaveJlian standards of international law can provide any justification for Germanys invasion of Norway in 1940."72

Ett är emellertid uppenbart. Trots allt som publicerats om dc hän-delser, som föregick den 9 apri11940, vet man ännu för litet för att kunna avge så bestämda omdömen, som de ovan citerade författarna. Dc brittiska krigsarkiven lär ha en trettioårsspärr för såväl eget som tyskt material. Man kan därför kanske hoppas att inom en inte alltför avlägsen framtid få en bättre inblick i såväl de allierades som tyskarnas miliHira planer mot Skandinavien före den 9 apri11940.

Noter

1 Butler sid 31 2 Butler sid 7 ; C~u.rchiJI sid 561

PeJlmg sid 420 5 Minart 2 sid 35 6 Goutard sid 171 7 Churchill sid 397 8 Churchill sid 513 f 9 Butler sid 95

10 'Reynauld sid 24 11 Ironside sid 173

_____ J

12 Medlicott sid 181 13 Gamelin 2 sid 197 14 geheimakten sid 53, Clark sid 11.4

15 Butler sid 106 16 Ironside sid 226 17 G h ' e elmakten sid 48 18 Skodvin sid 97 19 Ironside sid 227 20 Churchill sid 55 t 21 Butler sid 119 f ' 22 Ironside sid 235 23 G J' 24 am~ In 2 sid 296

IronsIde sid 236 f :: Butlcr sid .124

Churchill sid 446 27 Riste sid 22 28 G h' e lemakten sid 204 ff 29 Skodvin sid 94 30 Bröyn sid 63 ff :: ~~gglöf l sid 68 ff

Forspelet sid 28 JJ Bröyn sid 111 34 BUtler sid 97 ' JS Butler sid 97 36 Karlbom sid 71

;; S~~ER..1967 sid 127 ff 39 ~~gglof 2 sid 186 f

Forspelet sid 121 40 Heinrichs sid 162 ff 41 Polvinen sid 103· 42 ButJcr sid 117 43 Heinrichs sid 160 44 Jakobson 211 f 45 Ironside sid 227 46 G h' 47 e ~emakten sid 204

Gehlemakten sid 221 48 Skodvin sid 97 49 Butler sid 113 50 Churchill sid 516 51 W 52 ,?od::vard sid l ff

HaggJof 1 sid 52 ff ~3 IrOl1side sid 19.1 04 Riste sid 16 55 G I' ame m 2 sid 200 56Ironside sid 221 57Ironside sid 22.1 f 58 Sandvik sid 271 J'"' 59 Örvik sid 294 ff' 'orspclet sid 359 60 Förspelet sid 33 ff 61 Förspelet sid 245 62 Skodvin sid 106 61 Buller sid .123 64 Gemzell sid 235 65 Förspelet sid 182 66 W 6 yodward sid 113 f 7 RIste sid 40

68 IIlIbalsch sid 375 69 HlIbatsch sid 365 70 InstiII' 7l H b mg B? l vedlegg 2 sid 44 ff 72 ,u ntsch SId 222

RIste sid 53


SNO

r

- 290 -

Bilaga 1

Käll- och litteraturförteclming

A. Källor Förspelet till det tyska angreppet på Danmark och Norge den 9 april 1940.

Handl rörande Sveriges politik under andra världskriget. Utg av UD. Stockholm 1947.

Instilling fra Undersökelsekommisjonen av 1945. Bd I. Oslo 1947. Die Geheimakten des französischen Generalstabes Auswärtiges Amt 1939/41

Nr 6. Berlin 1941. JIronside W E: The Ironside Diaries 1937 -40. Utg. av R Mac Leod D Kelly. London 1963.

B. Litteratur

Bröyn P m fl: Norge og den 2. verdenskrig: MeIloJ1l nöytrale og AIIierte. Oslo 1968.

Butler J R M: Grand Strategy sept 1939 - June 1940. History of the Second World War United Kingdom Military Series Vol II. London 1957.

Churchill W S: Andra världskriget. Bd I :2. Stockholm 1948. Clark D: Three Days to Catastrophe. London 1966. Deny T K: The campa in in Norway. London 1952. Feiling K: The Lifc of NevilIc Chamberlain. London 1946. Gamelin M D: Servil' Hd 2 La Guerre. Paris 1947. GCll1zeIl C-A: Raeder, Ilitler und Skandinavien. Lund J 965. Goutard A: 1940. La guerre des occassions perdues. Paris] 956. Heinrichs E: Mannerheimgestalten Bd 2. Helsingfors 1959. Hägglöf G: Svensk krigshandelspolitik under andra världskriget. Stockholm

1 QS8.

Hägglöf G: Möte med Europa. Stockholm 1971. Hubatsch W: Weserlibung. Die deutsche Besetzung von Dänemark und

Norwegen 1940. Göttingen 1960. Jakobson M: Vinterkrigets diplomati 1939-40. Stockholm 1967. KarJsbom R: Swedens iron ore Exports to Germany 1933 -44. The Scandina-

vian Economic History Revicw Bad 13. Köpcnhamn 1965. Medlicott W N: The Economic Blockade Vol I. London 1952. Moulton J L: The Norwegian Campaign of 1940. London 1966. Polvinen T m fl: Finlands utrikespolitik 1809-1966. Halmstad 1968. Reynnuld P: La France a snuvc L'Europe. Vol II. Pnris 1947. Riste O 111 rI: Norwny and the Second World War: War COIl1CS to Norway.

Oslo 1966. Sandvik L: Krigen i Norge. Bd I. Oslo 1965. Skodvin M m fl: Norge og den 2. verdenskrig: 1940 Fra nöytral !il okkupert.

Oslo 1969. Woodward E L: Brittish Foreign Policy in the Second World War. London

1970. Örvik H: Norge i brennpunktct Bd I. Oslo 1953.

ÖversiJ{t över de m'J't" . Bilaga 2 l l ara styrkeförhåJJa d '

A. Armestridskrafter n ena l september 1939'"

tand

England Frankrike Tyskland

Infdiv

15 852

89

. Fiirhandstyrer PdlV Strvrcg

21

1 5

Mntdiv S:a Ant

1~ 20 1 Under org 8 11002

2; MVarav 15 i Nordafrika An/1l lnfdiv - . f . otsv Ull 3 d

15000 - 1I1 antendivision 0111 tre . g p iv man. lIlfanteriregementen 'Irtilleri

Pdiv = pans d' . . ' , 111m c:a 400' ar IVJSJon bl a t o

stndsvagnar. va stridsvagnsregemcnten Strvreg _ t'd c:a 12000 man stridsvag~r. s fl svagnsregemente, avsett [Öl' understöd Motdiv = motoriserad av inf c:a 200 c:a 12000 man. division,. helt fordoIlsburen

B. Sjöstridskrafter

England l

Frankrike Tyskland

Slag_ shrr

15 7 62

C. Flygstridskrafter

Land Bomb

England 536 Frankrike 463 Tyskland 1180

Attack

366

F;Jrtygstypcr Hangar_ Krys_

fart y" sarc Jaga,,·

7 64 l 18

192 73

8 42

FJygslag Jakt Spanings Arme.

608 634

700

216 .'~:I1l]V

96

ung lika med infdiv

U·Mtar Ant

62 79 57

1 Inkl salllviildet Varav 3 pansarskcpp

Ant

I ~gg Omkr l 500 moderna ~mkr 550 moderna

Transportflyg • Nordisk UppslagSbok bd 31

spalt 1016 S11mt Buller sid 33


SNO

- 292

-o S

J

Axel Ljungdahls minnen Av generalmajor Per-Hjalmar Bauer

Förutvarande flygvapenchefen, generalen och filosofie doktorn Axel Ljungdahl har gett ut sina memoarer. Det är inte ovanligt att memoarförfattare inledningsvis och anspråkslöst meddelar, att vad de skrivit egentligen inte varit avsett för offentligheten utan bara för familj och vänkrets, ibland - lite mindre blygsamt _ som källa för forskare. Men vännerna sägs ha övertalat författaren att låta trycka och publicera verket. Axel Ljungdahl utgör i just detta hänseende inte något undantag. Men de som övertalat honom att publicera En flygofficers minnen har gjort rätt. Det tycker i varje fall anmälaren.

Ljungdahl började i likhet med så många andra flygare sin karriär vid armcn. Han blev officer 1918 och började officersbanan vid Söd. ra Skåningarna, men han stannade inte länge vid sitt regelllente. Han tog snart en kOllllllendering till Skidlöparbataljonen vid I 19, vilket var djärvt aven skåning som aldrig stått på ett par skidor. Inte långt senare påbörjade han sin flygutbildning, vilket vid denna tid var ännu djärvare. Han omtalar att det nog främst var just äventyrslystnaden SOI11 från början drev 11Onom.

Han fortsatte emellertid sin utbildning som armcofficer och följde i stort sett den rutinmässiga gången, genomgick krigshögskolan och blev generalstabsofficer. Det kan ha sitt intresse med hänsyn till den diskussion, som då och då blossar upp kring generalstabskårens vara och funktion, att notera några av Ljungdahls omdömen om densamma.

Han betonar på flera ställen behovet av "stabsutbildning och stabsrutin" som grund för rationaellt utvecklingsarbete. I en för övrigt hård kritik av vissa förhållanden inom flygvapnets ledning under uppbyggnadsperioden (före 1936) framhåller han som en av orsakerna till påvisade brister just avsaknaden av sådan rutin. Han nämner med gillande att det fanns några bland flygvapnets officerare, som av eget initiatjv skaffade sig kommendering till armens krigshögskola. I några fall gjorde de också aspiranttjänst vid generalstaben. Det var först senare som också en flygkrigsskola upprättades.

Han säger 0111 den generalstabskår han lärde känna vid den tid han själv tillhörde densamma (åren 1930 -1936) att den överlag be-


SNO

- 294 -

stod av mycket dugliga och arbetssamma officerare. Han betonar den starka kårsammanhållningen, möjliggjord av "en medveten eller omedveten indoktrinering av den yngre personalen". Ordet indoktrinering ger kanske en viss negativ betoning åt hans värdering. Och författaren tillägger att de yngre bragtes "utan att egentligen reflektera däröver" att acceptera de ideer som tongivande kamrater omfattade. Men han säger också, och detta synes mig väsentligt, att man inte blev direkt motarbetad om man företrädde självständiga ideer, blott de kunde motiveras.

Detta talar ju i varje fall inte för att någon form av åsiktsförtryck förekom. Att de yngre till en början, intill dess att de bildat sig en egen på insikt och erfarenhet grundad uppfattning, accepterade de äldres mening är kanske inte så märkvärdigt. Och att en åsikt skall kunna motiveras kan synas självklart. Någon annan mening härom har Ljungdahl inte, om jag tolkat hans ord rätt. Sedan kan det säkerligen vara så att en och annan auktoritärt lagd generalstabsofficer ägnade sig åt försök att bekämpa misshagliga åsikter. Detta har självfallet förekommit också inom övriga försvarsgrenar - det framgår bl a av Ljungdahls minnen - ja, förvisso inom alla yrkesgrupper. Om bara reaktionen däremot är stark inom den egna kretsen är detta ingenting att förfasa sig över.

Och Ljungdahl har i sin bok understrukit, att generalstabskåren utgjorde grogrund för självständigt tänkande och för en kritisk och rebellisk anda. Under mellankrigsåren tog sig detta uttryck i att en grupp framsynta officerare, obundna av auktoritetstro och i direkt opposition mot de ledande inom armen, själva stakade ut riktlinjer för utvecklingen. Denna grupp, med Helge Jung och Carl August Ehrensvärd, som de drivande krafterna kom också att få ett bestämmande inflytande på utformningen av såväl armen som flygvapnet.

Ljungdahl själv arbetade inom denna av Helge Jung sammanhållna krets och torde ha haft mycket att säga till om, när det gällde utformningen av flygets framtida organisation och ställning inom krigsmakten. Han är för anspråks],ös för att själv särskilt framhäva denna insats. Men det är min uppfattning att Axel Ljungdahl orättvist kommit i skuggan av sin företrädare i ämbetet som flygvapenchef. Ljungdahl började långt före denne att lägga grunden för det moderna flygvapnet. Men även företrädare för annan försvarsgren har anledning att dela den stora uppskattning som Ljungdahl ger uttryck åt, när det gäller företrädarens starka vilja och utomordentliga organisationstalang. Det kan förmodas att utan denna skulle det knappast varit möjligt att på så kort tid nå sådana mål i uppbyggnadsarbetet som nu vanns.

När det gäller andra sidor av Nordenskiölds person är Ljungdahl däremot mera kritisk. Han understryker dennes hänsynslöshet .gent-

,"~ - . ~5 -

emot andra intressen och värdel·· d l ... .. fattarens kritik riktar sig just 1 ~n . em lan sJ~lv foreträdde. För-Nordenskiöld och är anmärkni~1Osv~l~s~ perSo~!lga egenskaper hos ?om. N i ett förord säger sig värde~ätt; ~ppen I ~rande des~.a, något I stnden om anslagsmedeln H d an v~r mte bara hansyns]ös u,nderlydande. Var dessuto;l e~~ .~ar et oc1~s~ i umgänget med sina talde: motsägelser och inte hell fgst a~kt~ntar chef, SO/11 inte gärna dahl anför en del direkt obeh e\yssna e till ar~dras mening. Ljungatt behandla underlydande m d ~~. I~ exemp~1 pa Nordenskiölds sätt

Norde l ···ld h c '.. e. or onom misshagliga åsikter. • ns {JO ade sjalv vant ar ~ h aterspeglades föga i han ... me- .oc generalstabsofficer. Det h lt s garnmg som flygare L· d l l e annan förståelse för nöd .. d· h . jung a 1 uttalar en I~n de olika försvarsgrenarna v~ Ig eten. ~v ett riktigt samspel melVIssa förhållanden såväl I·no· e~ samhdlgt uttalar han kritik mot f· f' m armen som mar·n Et ors ran en fäIttjänstövnin i A I . I en. ' t exempel an-respel~t för flygets mÖjligh;ter !t<r~und~trakten 1~58, där bristande k?m h 11. synes. Flygvapenchefens bi~~:m {~ markfor:varet förluster nmgen Illustrerades med hjälp fl g hll genomgangen efter öv-flygplan. av 1111, som tagits från anfallande

Själv betonar Ljullgdahl att hans .,. . . skulle vara omöj'ligf för a '/' .. b ldlPPlattllJllg VIsst IIIte iir "af t det t I ,( rme or all 'lit oper I ryc {men si.ikert blir en kahstrof c era un( er starkt f1yg-

under Askerundsövningen" CA ' .. Iom man uppträder som lilan gjorde f I · . nma aren kan på gru d I aren leter vIttna 0111 att lärdo f • n va av egna er-spår i utbildningen inom arl11e~n~~7l\;:~.?' de

fl:ll

la a;satte betydande

effekt. ,I I cen le ( salunda en positiv

Ljungdahl har några beaktansvärda o d .. som ofta karakteriserats som "f. r att ~aga om den företeelse motsättningar mellan förs orsvarsgrensstnd". Han skriver att de tryck i den offentliga deb~~rsgr~n~tra som stu.~ld~m kommit till uts~pr?eessen inom försvarsm:;~t~nsJa va ve!:ket ar ' .. utslag av förnyelhllgang". Han framhåller att då e' de utgor .ett . halsateeken och en tvingas dess företrädare: att n .. Id 1 ny orgal1JsatlOn byggs upp i fred f" f a van a argume t f"" . ore alla överdrivna "hän r·" n or sm sak som kan med slagkraftiga ex;mpel. syns osa . Han stryker under sin mening

Det är en liberal tolkning av det fr· . . . ren här gör. Hans plädering älle . I~~. ordets prll1Clp SOIlJ författa

svarsgrenen och den debatt g [. Id ramsta rummet den egna förMen jag anser att den kan !~m or es ~n?er dess uppbyggnadstid. fortgår oavbrutet. Nya va e~ g~ner:lI glltlghet. Förnyelseprocessen

. hur försvaret skall föras l~lser~~ ~tf1d~?~edel skapas, nya idecr om efterlyser, skulle snöpas om vi un·der~c~~~ls~ar~d:batt, som så många

uttryck åt. Herbert Tingsten ha . . e e asllcter, som Ljungclahl _·u~u ... n~ samhällsdebatt so~ jag fi;;c l sm se~~sdte bok några ord 0111

, ' r vara var a att begrunda. Han


SNO

- 296

skriver att den anbefallda måttfullheten i svensk debatt hör till det otäckaste han upplevt. Endast ett visst mått av ursinne ger effekt i debatten, så tycks han mena. Men detta bör inte gå ut över saldigheten.

Ljungdahl ägnar några läsvärda sidor åt en karaktäristik av Helge Jung, som han samarbetat med. Han gör en mycket positiv värdering av dennes gärning inte bara inom nyss nämnda krets utan också som sekreterare i 1930 års försvarskommission och sedermera som överbefälhavare. Det lyser klart igenom att han anser att Tung inte i alla kretsar av kri.gsmakten fått det erkännande han förtjänar. Dessa sidor är dessutom roliga, fyllda som dc är av belysande anekdoter, några möjligen mera lämpade för lunch- och punschborden än att återges i tryck men alla med cn god poäng. Det är skada bara att Ljungdahl inte försökt sig på cn samlllanfattande värdcring av vad Helgc Tung uträttat.

Däremot är författaren starkt kritisk mot Tungs efterträdare på postcn som ön, Nils Swedlund. Denne "Iyckades aldrig att få oss att betrakta uppkolllmande problem - jag tänker närmast på avvägningsfnlgor i frflga 0111 anslag - som om vi satt i hans ställning" skriver Ljungdahl. Denna för cn övcrbefälhavare avgörande brist tillskrivcr författarcn pcrsonliga egcnskapcr hos Swcdlund - som "saknade förm[lgan att 'vinna' dCIll som stod utanför hans cgcn krets e1lcr stab - han domdcrade i ställct för att övcrtyga". Mcn någon så lätt uppgift hade han nog inte!

Ljungdahl skriver att han strax eftcr det att Swedlund blivit utnämnd till ön av denne blev tillfrågad om han ville bli försvarsstabschcf. "Utan större tvekan svarade jag mcd att avböja". Orsakcn angcr författarcn vara, att det sannol.ikt fanns alltför stora differenser mcllan ön:s och hans egen uppfattning om Sveriges försvarsprobICI11. Dct sintlic ha varit av betydande intresse att få artcn av denna mcningsskiljaktighet prcciserad. Därom får läsaren cmellertid inte 1I.1got bcskcd. Och dcl är skada anscr anill~ilaren. Dct är ju väl känt att mcningsbrytningarna mciian förcträdarc för dc olika försvarsgrenarna och mellan dessa och ÖB var och i vissa fall förblivit betydande, för f1ygvapncts del särskilt markerade under Bengt Nordenskiölds tid som chcf för flygvapnct.

Men Ljungdahls huvudsyfte har, om jag förstått hans framställning rätt, varit att mot bakgrunden av redan nämnda svårigheter och missförhållanden inom f1ygvapnct under dettas uppbyggnadstid, belysa hur det var möjligt att nå så utomordentliga resultat som de, vilka vanns eftcr 1936 års försvarsbeslut.

I lans kritik mot cn del av vad som tidigare förekommit är, som redan nämnts, skarp och avslöjande men, såvitt anmälaren kan bedöma, sakl.ig och välmotivcrad. Det bör kanske tilläggas att författa-

... \ ,

.. ..J. 297 -

ren uppenbarligen känt si u f d" .. av vad en del tidigare fl g ff.P or rddtrlI ~en.na kntlska bclysning som det förefaller på gOd/:~ ~e:are fOffe~ltl!ggjOrt och SOI11 l1an _

Då skildringen därefter f~~~ "el -. unnl~ ovederhäftiga. redskapsåren blir den enli t ov~r tIll p~rlOd~n under och efter beonyanserat okritisk. . g mll1 menll1g a andra sidan något

AtskilIiga för försvaret' d 1 Ih fattats eller förberetts und c~~ lC el et betydelsefulla beslut måste ha ·vapenchef. Dct kunde 11, cr . .Jung a Ils tid som fJygstabs- och flygvilka övervägandcn som a. V:l; ~t av: betydande .intrcssc a tt få bciyst vilken effckt de beslut SO~{10}~~~, vl~ka a1ter~atlv, som prövades och totalförsvaret. Ljun dahl u ere. des be??mdcs komma att få för ning~n och dennes ;ätt att tt~a; n~gra ~~ntIska ord om "militärlednet S1l1a större mål och hur u

al te a. el ur fore.~ro.g chcfen for f1ygvap-

Men det st' "I f· II PP"ogs essa av ovnga? ar va u t klart for de fl t ]" "

dessa spörsmål skulle kunnat bl' e~ a as~.re att.For att svaren på f~rska rörande beslutsprocessern~ ~~ .~agot varde for dem, som vill forts. Kanske har sådana intc dl ra~s att noggranna anteckningar nadstid. mc lUnmts under en hektisk uppbygg-

. H.ur som helst kan författarcn ha bcd" , VISnIng rcdan IlU skulle I . omt, .att han .gcnom en redo-l . . <OlIlllld att '!ktll'lhs . " "I' mntrovcrslCJ/a frågor och 'lt! t < < crd omta Iga, alltjiimt skulIc ett offcntliggö;alld~. <int~f t.~ en }lIy~~<ct .. ingåcll.dc rcdovislling kan det ha bedömts falla ut f" JaJ?a asyJtat andalllal. Ellcr också hållsamheten måste i varJ'e fa

al111

or m'lll1tncsanteckningarnas ram. Ater-

A l . respe ( eras . xe Ljungdahl skriver livfullt f.' .

epIsod då författaren höll p" tt', o tt med dra!natfsk poäng. En framför allt händelserna kr' a ~ c;un (~1a bland Isflak hör dit och Wästmanlands f1ygflottl'lj' f·

lf1lg

edn apnl] 940, då han som ch~f för d IC ( or er om 'Itt "tt . d .

~era e delar IllOt väntad landstig' . H' s.a a 111 ess kngsorganijaktskydd. ' nmg I elsmgborgstraktcn _ utan

Den bok han .gett ut är Hittl~ist och '. I " fulla upplysningar och pcrsollli., IOdnc c fll?1l ger .lflC/å viirc/c-veckJingsskede i försvarets histor~~. synpunkter pa ctt \'iiscntligt ut-


SNO

Documents

118628 1 Combined - SNO · Pel allier"d ~Ida val tVlove,ls~f